Processutvärdering RELÄ Regionen läser Delrapport projektår 1 1
RELÄ Regionen läser är ett samverkansprojekt mellan bibliotek, fritidsgårdar, studieförbund, SISU - idrottsutbildarna och Länskulturen med läsfrämjande insatser under 3 år. RELÄ ägs och drivs av Regionförbundet i Kalmar län. Projektet startade 15 mars 2015 och finansieras av medel från Kulturrådet samt Regionbiblioteket i Kalmar län 2
Innehåll 1. Bakgrund... 5 1.1. Syfte... 5 1.2. Tillvägagångssätt... 5 2. Genomförande... 7 2.1. Delprojekten i RELÄ Regionen läser... 7 2.1.1. Läsfrämjande insatser... 9 2.1.2. Samverkan... 11 2.1.3. Jämställdhet, integration och tillgänglighet... 12 2.1.4. Implementering och långsiktighet... 12 2.2. RELÄ Regionen läser: det övergripande projektet... 13 2.2.1. Kommunikation, spridning och samverkan... 14 2.2.2. Jämställdhet, integration och tillgänglighet... 15 2.2.3. Implementering och långsiktighet... 15 3. Resultat och analys... 16 3.1.1. Läsfrämjande insatser... 16 3.1.2. Samverkan... 18 3.1.3. Jämställdhet, integration och tillgänglighet... 20 3.1.4. Implementering och långsiktighet... 22 3.1.5. Processutvärdering... 23 4. Lärande och utvecklingsmöjligheter... 25 4.1.1. Lärande kring projektstruktur och samverkan... 25 4.1.2. Lärande kring det läsfrämjande arbetet... 26 4.1.3. Hur lärandet ska tas till vara... 26 5. Sammanfattning... 27 3
5.1.1. Genomförande... 27 5.1.2. Resultat och analys... 27 4
Processutvärdering projektår 1 1. Bakgrund Denna delrapport fokuserar på de erfarenheter som har fångats upp genom en processutvärdering under projektår 1 i RELÄ Regionen läser. Delrapporten omfattar genomförande och analys av delprojektens erfarenheter men också genomförande och analys av projektet RELÄ som helhet inklusive aktiviteter och strukturer på övergripande regional nivå. Delrapporten ska ses som en inledande uppföljning av projektet och utgör ingen fullständig bild. Utvärderingen baseras i huvudsak på intervjuer och samtal med ett urval av delprojektens genomförare och med aktörer på regional nivå och kommer kompletteras med fler intervjuer och samtal under de två kommande projektåren. Så här långt in i processutvärderingen har målgruppens upplevelse av projektet endast undersökts i mycket begränsad omfattning, vilket därför ska undersökas mer framöver. 1.1. Syfte Syftet med processutvärderingen är att föra in lärande i delprojekten. Genom att få inblick i delprojektens aktiviteter, genomförande och resultat både när det gäller det läsfrämjande arbetet och när det gäller samverkan mellan de genomförande aktörerna kan processutvärderingen lyfta upp och sammankoppla erfarenheter inom projektet. Erfarenheter i de lokala delprojekten och i det regionala arbetet sammanfattas och därigenom möjliggörs lärandet mellan delprojekten. Resultatet av processutvärderingen kan också synliggöras för intressenter utanför projektet för att ytterligare bidra till lärande och sprida erfarenheter. 1.2. Tillvägagångssätt Av de tretton delprojekt, som har haft aktiviteter under projektår 1, har tre delprojekt valts ut för fördjupade intervjuer: Alla läser 2, Få bollen i rullning och Läsa på lätt svenska. Övriga delprojekt har besvarat ett kortare frågeunderlag kring genomförande och resultat och återkopplat svaren muntligt i samtal med Regionbiblioteket. Intervjuer har genomförts med den regionala arbetsgruppen. Projektplaner, lägesrapporter och annan dokumentation utgör också underlag för utvärderingen. När projektansökan för finansiering gjordes fanns processtanken endast med som en idé och inte som en färdig plan. Under första halvan av projektet beslutades av styrgruppen att det skulle inledas en processutvärdering under år 1. Eftersom det inte fanns medel fördelade till utvärderingen från början fördelades en mindre summa till handledning och det beslutades att Regionbiblioteket skulle genomföra utvärderingen själva med befintliga resurser. 8 handledningstillfällen har genomförts under perioden oktober 2015 till november 2016. 12 telefonintervjuer har genomförts med kontaktpersoner och personal i delprojekten. Därutöver har ett utvärderingssamtal i grupp genomförts med målgrupp i det ena delprojektet (av de tre som valts ut för djupare utvärdering) och enkätundersökningar med målgrupperna i de två andra projekten var planerade men har inte genomförts. Eftersom aktiviteterna hann avslutas och målgruppen därför blev svår att nå valde vi att flytta målgruppsundersökningen till det kommande projektåret istället. 5
I projektplanen har målen delats in i vision, långsiktiga och kortsiktiga mål samt delmål. Följande mål finns formulerade (vilken typ av mål anges i parentes efter varje mål) i RELÄ Regionen läser: Öka länets utbildningsnivå och konkurrenskraft (vision) Samverkan mellan aktörerna för att öka läsförmågan i grupper i och nära riskzonen för utanförskap (långsiktigt projektmål) Skapa samsyn och gemensamma strukturer för läsfrämjande aktiviteter (långsiktigt projektmål) Tydliggöra och riva upplevda hinder för ökad regional och lokal samverkan genom förståelse för varandras uppdrag (långsiktigt projektmål) Ökad samverkan och ökat samarbete mellan intressenterna i de primära målgrupperna (kortsiktigt projektmål) Ökad läsförmåga med fokus på barn och unga (främst pojkar) och nya svenskar (främst utomnordisk bakgrund) (kortsiktigt projektmål) Erbjuda erfarenhetsutbyte mellan intressenterna i de primära målgrupperna (delmål) Erbjuda nya vägar till läsning till projektets målgrupper genom flera samverkande aktörer och delprojekt (delmål) Identifiering och dokumentation av goda läsmetoder (delmål) Spridning av projektets resultat (delmål) Samtliga projektmål kommer att följas upp under och efter projekttidens slut. Vi kommer också analysera och koppla ihop genomförande och projektets resultat i relation till målen. Utöver dessa mål finns lokala mål för respektive delprojekt. De följs upp av respektive lokal arbetsgrupp/kontaktperson. I denna delrapport fokuserar vi främst på de mål som är kortsiktiga samt delmålen. Med utgångspunkt från projektets mål har analysfrågor ställts. Det är de analysfrågorna som kommer besvaras i den här rapporten med hjälp av det material som har samlats in under processutvärderingen. Har projektet bidragit till ökad samverkan? Vilka aktörer har fördjupat/ökat sin samverkan genom projektet? Har projektet bidragit till minskade hinder för regional/lokal samverkan? I så fall på vilket sätt? Hur samverkar aktörerna gentemot sina målgrupper? Finns det nivåskillnader i den samverkan? Har läsförmågan hos målgruppen ökat? Har läsförmågan hos pojkar prioriterats och hur har läsförmågan hos den gruppen påverkats? Har läsförmågan hos nya svenskar prioriterats och hur har läsförmågan hos den gruppen påverkats? Vilka goda läsmetoder finns i projektet vilka av dessa kan dokumenteras/ kan vara lämpliga att dokumentera? Har målgruppen fått nya vägar till läsning? Och i så fall hur har samverkan bidragit till just detta? 6
Utöver dessa frågor har ett antal analysfrågor formulerats i avsikt att bidra till utveckling genom projektet: Vilka svagheter eller utmaningar finns och hur kan de mötas? Vilka styrkor eller framgångsfaktorer kan identifieras? Hur har perspektiven jämställdhet/integration och tillgänglighet stärkts genom projektet? Hur arbetar delprojekten för att skapa långsiktighet i sina insatser? För att projekterfarenheterna ska tas tillvara och projektet innebära en reell betydelse för den fortsatta verksamheten hos deltagande organisationer? 2. Genomförande 2.1. Delprojekten i RELÄ Regionen läser Tretton delprojekt har genomfört aktiviteter inom RELÄ Regionen läser under det första projektåret. Inledningsvis fanns sjutton delprojekt som inledde samverkan och tog fram en projektplan och budget för sitt delprojekt. Folkbiblioteken från elva av länets tolv kommuner har varit engagerade i ett eller flera delprojekt. I samtliga delprojekt har ett eller flera bibliotek samverkat med en eller flera andra aktörer, d.v.s. någon eller några av följande organisationer: ABF, Bilda, NBV, SISU - idrottsutbildarna, SV, Länskulturen i Kalmar län, Röda korset, BVC, fritidsgård, fritidshem, skola, SFI, socialförvaltning och andra kommunala förvaltningar. Se bilaga 1 Samverkansparter. Nio av delprojekten drivs och genomförs av en eller flera aktörer lokalt, i en eller två kommuner. Dessa projekt har lokala arbetsgrupper med en av de samverkande aktörerna som huvudman/ lokal projektägare. I de flesta delprojekt har det funnits lokala arbetsgrupper bestående av personer från minst två olika organisationer. Ett projekt har inte haft någon lokal arbetsgrupp utan istället har den ansvariga personen på biblioteket själv samordnat aktiviteterna och haft individuell dialog med respektive aktör. Tre delprojekt drivs och samordnas av Regionbiblioteket i Kalmar län: Alla läser 1 och 2 samt Pilotprojektet Bibliotek och fritidsgård i samverkan. I det sista och fjärde delprojekt som samordnas regionalt (Läsombud och högläsare i Kalmar län) är Studieförbundet Vuxenskolan huvudman och ansvarar för genomförandet. Regionbiblioteket har en aktiv roll som medplanerare och samverkanspart i detta delprojekt. Urvalet av målgrupper inom varje delprojekt har skett med avsikten att nå grupper som behöver stärkt läsförmåga eller som inte lockas till läsning genom ordinarie verksamhet i t.ex. bibliotek eller skola. RELÄ-Regionen läser har dessutom som mål att lägga extra fokus på pojkar och nyanlända, varför många av delprojekten prioriterar just dessa grupper. Genom Alla läser 1 får personal i skola, fritidshem och bibliotek lära sig metoder för att tillämpa musik, drama, film, dans och andra estetiska uttryck i det läsfrämjande arbetet med barn och ungdomar. Delprojektet har genomförts i Borgholm och Emmaboda kommuner under det första projektåret. I Alla läser 2 möter barn och unga i kommunerna Högsby, Torsås och Mörbylånga de skapande metoder som personalen fått lära sig i pilotprojektet Alla läser som föregick projektet RELÄ (genomfördes 2014). Estetiska uttryckssätt som musik, slöjd, 7
drama, film och dans kombineras med läsning och språkinlärning för att ge ökad läsförståelse och ökad läslust. I Alla läser 1 och Alla läser 2 finns lokala arbetsgrupper, bestående av personal från skola och bibliotek, som tillsammans med den regionala samordnaren planerar och genomför aktiviteter under året. Att få bollen i rullning har velat ge barn och unga i Vimmerby fler tillfällen för läs- och språkträning och fler möjligheter till läsinspiration. Genom att erbjuda boktips, högläsning och författarbesök i samband med fotbollsfritids, ett pågående integrationsprojekt, två gånger i veckan har olika fritidsintressen mötts i ett och samma hus. Biblioteket har samverkat med Vimmerby IF och SISU idrottsutbildarna. I Festival A till Ö har bibliotek och studieförbund (ABF, NBV och SV) anordnat en rad olika aktiviteter som t.ex. studiecirklar kring läsning och skrivande, författaraftnar, lokala berättarträffar samt ett större gemensamt event i form av en läs- och språkfestival i Högsby och Mönsterås. Syftet har varit att erbjuda ett större återkommande evenemang i de två kommunerna för att ge inspiration till litteratur och läsning både hos prioriterade grupper och generellt hos besökarna på festivalen. I GoIF läser har biblioteket i Ljungbyholm (Kalmar kommun) samverkat med den lokala fotbollsföreningen Ljungbyholms GoIF och SISU-idrottsutbildarna för att stimulera till läslust hos idrottande barn och unga. Bland annat arrangerades kontinuerliga bokcirkelträffar med boktips, läsning och fika på biblioteket för ett av föreningens tjejlag. Klara, färdiga, läs har haft som mål att öka andelen läsande pojkar i åldrarna 9-12 år. Därför har biblioteket i Mönsterås, SISU och lokala idrottsföreningar, främst Mönsterås GIF, tillsammans erbjudit inspiration för ledare och andra vuxna samt arrangerat aktiviteter för barn och unga som t.ex. högläsning i samband med träning. Läs högt (tidigare kallat: Utveckling och utbildning av läsombud och högläsare i Kalmar län) ville förnya och utveckla läsombudsverksamheten i Kalmar län och har verkat för att den ska nå fler deltagare. Kommunala arbetsgrupper har därför rekryterat nya läsombud samt ideella högläsare, anordnat cirkelledarutbildningar och startat högläsningsgrupper bland annat för personer med intellektuell funktionsnedsättning och demenssjukdomar. Fem av länets kommuner är delaktiga i projektet och i varje kommun finns lokala arbetsgrupper som planerar och genomför aktiviteter. Under det första projektåret har Borgholm, Emmaboda, Högsby, Nybro och Torsås kommuner deltagit. I Läsa på lätt svenska har bibliotek och studieförbund (Bilda) erbjudit språkcaféer på biblioteken i Bergavik och Smedby, i Kalmar kommun. Projektet är en möjlighet för utlandsfödda att träna på att läsa och prata svenska i ett socialt sammanhang och ska på sikt leda till djupare läsglädje och språkförståelse. Läsning och idrott bland idrottande barn och ungdomar i Nybro har haft som syfte att skapa en läskultur i några lokala idrottsföreningar (Nybro Ridklubb, Pukebergs IF, Nybro IF och Nybro Vikings) genom bokprat, mindre idrottsplatsbibliotek, författarbesök samt genom att ge läs- och språkinspiration på lokala fotbollsskolor. SISU idrottsutbildarna har också varit samverkanspart i detta delprojekt. 8
Pilotprojektet Bibliotek och fritidsgård i samverkan sammanför bibliotekarier och fritidsledare i syfte att ge inspiration och inleda dialog om utveckling av ett gemensamt arbete kring barn och ungas läsning på hemmaplan. I det här delprojektet har Regionbiblioteket i Kalmar län planerat och genomfört aktiviteter för personal på bibliotek och fritidsgård i Västerviks kommun samt i Södermöre kommundel i Kalmar kommun. Säg ja till apan Japan har tagit utgångspunkt i den japanska subkulturen för att inspirera till ökad läs- och skrivlust. Biblioteket och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har gemensamt anordnat en öppen föreläsning på temat Japan till barn, unga och vuxna i Torsås kommun. Teater om Astrid Lindgren med tillhörande kamratcirklar har gett deltagarna möjlighet att läsa litteratur av Astrid Lindgren och uppleva teater på samma tema som den litteratur man därefter läste. I projektet samverkar studieförbund (NBV), bibliotek och Kalmar teater och kamratcirklar har genomförts bland annat i Kalmar, Borgholm, Nybro och Mönsterås. Välkommen till världen i Västervik välkommen till Västervik i världen har vänt sig till nya svenskar, dels erbjudit språkcaféer för utlandsfödda vuxna och dels erbjudit bokprat på BVCträffar för små barn och deras föräldrar. Båda aktiviteterna i syfte att väcka läslust och stimulera språkutveckling. I detta delprojekt har biblioteket samverkat med Integrationsenheten på Västervik kommun samt Röda korset och BVC i Västervik. 2.1.1. Läsfrämjande insatser Tretton delprojekt har genomfört 162 aktiviteter med 3881 enskilda besök. Delprojekten har genomförts för målgrupper i elva av länets tolv kommuner. Av de sjutton delprojekt som fanns planerade när RELÄ Regionen läser drog igång i mars 2015 valde tre delprojekt att inte genomföra sina projektplaner och ett delprojekt; Läskraft orden gör oss starkare flyttades fram för att starta upp år 2 istället. I RELÄ - Regionen läser har en mängd olika läsfrämjande aktiviteter genomförts: Eget skapande/berättande barn och ungdomar som deltagit i RELÄ Regionen läser har skrivit manus, haft skrivarläger, dramatiserat, filmat, skapat texter, skrivit nya slut på befintliga berättelser och provat på olika sätt att berätta en historia. Lärare, fritidshemspersonal och bibliotekarier i några delprojekt har lärt sig hur dans, drama, musik, film, bild och berättande kan användas för att stärka barns och ungas läs- och skrivförmåga. I festival-projektet har allmänheten bjudits in till skapande workshops och studiecirklar i två kommuner under projektåret samt under två festivaldagar. Förebilder i ett av idrottsprojekten tog man kontakt med fotbollsstjärnan Kosovare Asllani som har lokal koppling till orten Vimmerby. Hon spelade in en personlig hälsning till deltagarna i delprojektet där hon uppmuntrade dem att fortsätta läsa. I ett annat idrottsprojekt är det tränaren som fungerar som en förebild, då han genom sin roll som ledare integrerar läsning med ordinarie träning. Författarna vid författarbesöken har också använts som förebilder då de personer som anlitats har haft koppling till målgruppens intresse. Författarinspiration flera olika författare har besökt bibliotek, lästält och festival för att inspirera till skrivande, läsning eller läsfrämjande arbete. Några av författarna har bjudits in för att träffa unga och några har vänt sig till personal eller till andra vuxna som målgrupp för någon av delprojektens aktiviteter. 9
Högläsning bibliotekarier, cirkelledare, idrottsprofiler, tränare, författare, lärare, dramapedagoger, läsombud, ideella högläsare har läst högt på olika sätt och i olika sammanhang. Bland annat har högläsning för barn och ungdomar testats i nya miljöer som på fotbollsfritids, på sommar-fotbollsskola, i omklädningsrum och på fotbollsplan. Idrottsplatsbibliotek mindre bokbestånd och läshörnor har byggts upp i några av delprojekten i lokaler utanför biblioteket. Dessa läshörnor har utrustats med böcker valda utifrån deltagarnas intressen och i syfte att uppmuntra till läsning i samband med t.ex. träning. Bland annat har en lässpilta skapats och i en fotbollsförenings klubblokal har ett särskilt rum inretts för läsning. Språk- bok- och studiecirklar läs- och språkinriktade cirklar med en grupp av deltagare och kontinuerliga träffar har använts som metod i ca hälften av delprojekten. Dels som huvudaktivitet i några delprojekt och dels som kompletterande aktivitet vid sidan av andra insatser. Studiebesök och inspirationsresor några delprojekt har arrangerat studiebesök och i tre av fyra idrottsprojekt har inspirationsresor genomförts. Dels som ytterligare aktivitet för att koppla ihop målgruppens gemensamma intresse för idrotten med läsning och dels som en morot i syfte att locka deltagare till läsaktiviteter. Aktörerna har t.ex. arrangerat resa till fotbollsmatch i angränsande städer som morot eller belöning för att delta i läsprojektet. Säsongsavslutning på biblioteket med fika och tävlingar har också arrangerats i flera delprojekt för att väcka lust till projektet samt att få deltagarna att bli bekväma i biblioteksrummet. För att kvalificera sig till resan skulle ungdomarna ha uppfyllt kriterierna att ha deltagit i högläsning, lånat hem en bok, skrivit bokrecension, gjort studiebesök på biblioteket samt deltagit i författarbesök. Uppsökande aktiviteter några av delprojekten har haft uppsökande verksamhet där biblioteket har samverkat med en eller flera idrottsföreningar och sedan genomfört särskilt planerade insatser utanför bibliotekets lokaler. Bibliotekarier har besökt en ridklubb, flera fotbollsklubbar, två fotbollsskolor och en hockeyklubb. I något fall har aktiviteten utanför bibliotekets lokaler genomförts av klubbens ledare och då i nära samarbete med biblioteket. De uppsökande aktiviteterna har i några fall kombinerats med en eller flera aktiviteter på kommunbiblioteket. Utbildningsdagar personal i skola, skolbibliotek, bibliotek, fritidshem och fritidsgård i olika kommuner i länet har genom delprojekten erbjudits utbildande insatser i form av seminarier, workshops och föreläsningar. Utbildningsdagarna har innehållit inspiration från externa föreläsare, gruppsamtal, egen reflektion, hemuppgifter och diskussioner om för verksamheterna relevanta frågor. Allt med fokus på det läsfrämjande uppdraget mot barn och unga. I ett av delprojekten har målgruppen varit personal som jobbar med läsombud och högläsare i sina kommuner och där har också en utbildningsdag arrangerats med inspiration från deltagande kommuner i projektet samt med inspiration från MTM (Myndigheten för tillgängliga medier). Öppna föreläsningar flera delprojekt har arrangerat öppna föreläsningar och seminariedagar för sina målgrupper eller för aktiva ledare inom delprojektet. Ett projekt fick möjlighet att medverka med information om sitt projekt och med särskilt inbjuden föreläsare på en kommunal föreningsdag. 10
Fler exempel - förutom allt detta har delprojekten bjudit in till, fika och information, filmkvällar, säsongsavslutningar med tävlingar, berättarkvällar, diktverkstad, utställningar och mer därtill. Några aktörer har valt att träffa målgruppen punktvis, vid enstaka tillfällen medan andra har satsat på en målgrupp som de har jobbat kontinuerligt med. Några delprojekt har tillfört läsaktiviteter till andra redan pågående aktiviteter medan andra delprojekt har arrangerat aktiviteter och särskilt bjudit in till dessa. I det första fallet har målgruppen då redan funnits tillgänglig och samarbetet har lett till att läsning har erbjudits i samband med något annat. I det andra fallet har läsning varit huvudaktiviteten och målgruppen har bjudits in och på eget initiativ valt att delta. 2.1.2. Samverkan Delprojekten har samverkat kring projektplaner, planering av aktiviteter och finansiering. De har genomfört gemensamma aktiviteter i varandras lokaler och i några projekt har personal gemensamt deltagit i workshoppar och utvecklingsinsatser. Kommunikation - olika delprojekt har organiserat sitt samarbete på olika sätt. I en del fall har arbetsgrupperna haft planeringsmöten tillsammans medan andra delprojekt har valt att kommunicera främst genom mejl och telefon. Frekvensen i antal möten har varierat mellan delprojekten och också innehåll och syfte med mötena har varierat. I några projekt har de ägt rum som en inledande planering i projektet med fördelning av arbetsområden och i andra projekt har de skett kontinuerligt med gemensamt ansvar för genomförandet. Roller och ansvar - I vissa projekt har alla aktörer varit lika inblandade i planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter och i en del projekt har olika aktörer haft olika roller och ansvar för olika delar i projektet. Biblioteket har haft en bärande, drivande roll i många delprojekt men i några projekt har bibliotekets roll varit mer underordnad, t.ex. främst kopplats till biblioteket som rum eller till inköp av böcker. Exempelvis har bibliotekarierna i ett av delprojekten funnits i biblioteket när aktiviteten pågått i en del av bibliotekets lokaler men bibliotekarien har inte haft någon på förhand bestämd uppgift gentemot målgruppen. I samma projekt har biblioteket gjort inköp samt hjälpt till att annonsera och göra utskick för att få deltagare till aktiviteterna. Biblioteket har också varit aktiva i den övergripande planeringen. Bibliotekarierna har mött målgruppen spontant i biblioteket när deltagarna sökt kontakt och inte på ett ordnat, förplanerat sätt. Många av aktiviteterna genomförs i bibliotekets lokaler och lockar nya besökare till biblioteket också efter projektets aktiviteter. I samarbetet mellan exempelvis bibliotek och studieförbund marknadsförs aktiviteterna via båda organisationernas kanaler och når ut bredare. Nya målgrupper - samverkan med andra aktörer har gett parterna möjlighet att möta nya målgrupper eller möta sin målgrupp i andra miljöer och sammanhang. I några delprojekt besöker bibliotekarier idrottsklubbar och bygger upp läshörnor, vilket gör att verksamheten når utanför bibliotekets rum. Flera av delprojektens aktiviteter lockar nya läsare till sig, t.ex. språkcaféer och studiecirklar med fokus på språksvaga grupper. Genom projektet och samarbetet skapar aktörerna aktiviteter utöver de som de traditionellt genomför inom sina egna respektive organisationer: t.ex. läsfestivalen i Högsby och Mönsterås, Alla läserprojekten i Mörbylånga, Torsås, Högsby och Emmaboda m.fl. 11
Bibliotekspersonalen har varit en del av målgruppen i några delprojekt och har tillsammans med den andra aktörens personal deltagit i inspirationsaktiviteter. Det gemensamma deltagandet har då skett i syfte att leda fram till gemensamt arbete med barn och unga i respektive delprojekt, dvs aktiviteter för en målgrupp i syfte att stärka en annan målgrupp. 2.1.3. Jämställdhet, integration och tillgänglighet Fokus på fler läsande pojkar - Flera delprojekt har arbetat för att förbättra läsförmågan hos barn och unga med särskilt fokus på pojkars läsning. Exempelvis har några delprojekt kopplat ihop idrott och läsning, ett av delprojekten med fokus just på ett pojklag. I de fyra idrottsprojekten har ca 75 % av deltagarna i projektets olika aktiviteter varit pojkar. Syftet har varit att nå pojkar genom idrotten men också att nå barn generellt i ett annat sammanhang där läsning traditionellt inte förekommer. Man har satsat på informativa aktiviteter för tränare och ledare i föreningarna samt konkreta läsfrämjande aktiviteter för idrottande barn och unga som exempelvis: högläsning, boksamtal, skrivövningar och idrottsplatsbibliotek. Tre av fyra idrottsprojekt har satsat på inspirations- och motivationsresor som morötter för att få deltagare till projektaktiviteterna som annars inte hade förväntats delta i en läsaktivitet. Syftet med motivationsresor var att nå fram till icke-läsare och sällan-läsare. Språklig inkludering och integration - Två delprojekt har haft utrikesfödda som prioriterad målgrupp och båda dessa har arrangerat språkcirklar. Då har man satsat på små grupper och innehållet har byggt på vardagsnära texter och händelser i syfte att utveckla deltagarnas språkoch läsförmåga. Cirklarna har genomförts av arvoderade eller ideella cirkelledare och biblioteket har främst bistått med litteratur samt deltagit i planering och spridning av information om cirklarna. Tillgänglighet - Läsombudsprojektet (Läs högt) har haft som huvudsakligt projektmål att öka tillgängligheten i deltagande kommuner genom att främja verksamhet kring högläsare och läsombud. Några andra delprojekt har erbjudit aktiviteter på olika orter samt vid varierade tidpunkter för att öka tillgängligheten för besökare och deltagare. Ett av de delprojekt som har jobbat med nya svenskar har översatt inbjudan till sina språkcaféer till flera olika språk just för att tillgängliggöra aktiviteterna för fler deltagare. 2.1.4. Implementering och långsiktighet Samtliga delprojekt har haft krav på sig att verka för att projektens aktiviteter ska ge långsiktiga avtryck på ordinarie verksamhet eftersom det har varit ett kriterium för deltagande i RELÄ Regionen läser. Planer för implementering - I de flesta delprojektens projektplaner finns beskrivningar om hur projektidéerna ska implementeras. Något projekt anger att delar av projektet kan bli en del av ordinarie verksamhet för biblioteket om projektet blir framgångsrikt. Ett projekt har haft som mål att det efter projektet ska finnas en kontaktperson på den förening som biblioteket samverkar med samt en modell för årlig inspiration och stöd till aktuell förening. Modellen ska vara överförbar till andra föreningar. Medfinansiering - I samtliga delprojekt har deltagande organisationer satsat minst lika mycket arbetstid som delprojekten får ersättning för. Förutom en mindre del ekonomisk medfinansiering från några projekt (ca 22 000 kronor totalt) har delprojekten satsat arbetstid 12
motsvarande ca 465 000 kronor. Kravet på medfinansiering bidrar till att projektet blir en viktig satsning och prioritering i den löpande verksamheten både på lokal och regional nivå. I fem av projekten har aktörerna satsat all tid och söker ingen ersättning för personaltid och i sex projekt får aktörerna ersättning för halva personaltiden. I ett projekt används den ersatta tiden för att anlita cirkelledare som genomför aktiviteterna men de samverkande aktörerna satsar den resterande tiden själva. I ett delprojekt med flera kommuner inblandade anlitas en projektledare med ersättning från RELÄ medan övriga aktörer satsar motsvarande tid i egen insatt tid. I ett annat delprojekt har aktörerna uttryckt att de medvetet satsat all arbetstid själva just eftersom de bedömer det som positivt i det långsiktiga arbetet och implementeringen. Strukturer och relationer - Genom samverkan kring projektaktiviteterna bygger biblioteken upp personliga kontakter och testar former för samarbeten både med tidigare samverkansparter och i helt nya konstellationer. Förhoppningen har varit att de strukturer som skapas under projekttiden ska ge förutsättningar för fortsatt samarbete och att möjligheten att testa nya samarbeten ska ge incitament till förändrade beteenden i organisationerna. Metoder och aktiviteter kan vara lättare att ta till eftersom de efter projekttiden är inarbetade och bekanta för de deltagande aktörerna. 2.2. RELÄ Regionen läser: det övergripande projektet Finansiering - RELÄ Regionen läser har fått 500 000 kronor i finansiering från KUR samt 200 000 kronor från Regionbiblioteket för projektår 1. Därutöver har projektet erhållit 700 000 kronor från Regionförbundets i Kalmar län 1:1 medel som disponeras fritt under projektets tre år. Under det första projektåret har därför en budget på totalt 1,4 miljoner funnits att tillgå. Av dessa har totalt ca 815 000 kronor förbrukats under år 1 och resterande 585 000 kronor ska finansiera kommande projektår. Projektstruktur och organisation - Projektet RELÄ Regionen läser är ett övergripande paraplyprojekt som samordnar genomförandet av delprojekten och ansvarar för finansiering, rapportering, utvärdering och spridning av resultat. Se bilaga 2 Projektstruktur. Varje delprojekt ansöker om finansiering via RELÄ genom att lämna in en budget och en projektplan. I RELÄ Regionen läser har en fördelningsmodell med schabloner tillämpats vid beviljandet av finansiering till de ansökande sjutton delprojekten. Budget och projektplan fungerar som styrning av delprojekten eftersom de är utgångspunkt för finansiering men också underlag för avstämning och uppföljning av delprojektens genomförande. Projektorganisationen består av projektägare, styrgrupp, projektledare, regional arbetsgrupp/samordnare, lokala kontaktpersoner och lokala arbetsgrupper. Projektägare är Regionförbundet i Kalmar län. Projektledaren och de regionala samordnarna/arbetsgruppen är anställda på Regionbiblioteket. Styrgruppen har bestått av fyra representanter från studieförbund och fyra representanter från biblioteken i länet, inklusive Regionbibliotekets chef som också är styrgruppens ordförande. Under projektåret har den regionala arbetsgruppen växlande bestått av två till fem medarbetare på Regionbiblioteket. På grund av förändringar i personalgruppen och organisationen under första projektåret har arbetsgruppens sammansättning anpassats för att svara upp mot projektets behov. RELÄ:s intressenter är studieförbundens utvecklingsledare/ utvecklingskonsulenter, Länskulturen, skolledare, bibliotekschefer, fritidschefer och kontaktpersoner för de lokala 13
projekten. Målgrupp är deltagarna i aktiviteter som anordnas inom de olika delprojekten och dessa är i förlängningen också RELÄ:s primära målgrupp. Intressenterna erbjuder olika ingångar till projektens målgrupper och möjliggör kontakt och kommunikation på olika nivåer; t.ex. med chefer, ledare, lärare, föräldrar, bibliotekspersonal och deltagarna i de olika projekten: barn, ungdomar och vuxna som behöver stärka sin läsförmåga. 2.2.1. Kommunikation, spridning och samverkan Det övergripande projektet RELÄ Regionen läser syftar till att hålla ihop och sprida erfarenheter och lärande mellan delprojekten. Aktiviteter mot målgrupp har därför i första hand genomförts av delprojekten. RELÄ:s läsfrämjande insatser består i att kommunicera de aktiviteter som görs och genomför därför erfarenhetsutbyte, spridningsaktiviteter och en processutvärdering. Kommunikation och spridning - En kommunikationsplan samt riktlinjer för kommunikation på lokal och regional nivå togs fram under våren 2015. Projektet har en grafisk profil med logga och dokumentmallar samt en projektblogg www.regionenlaser.wordpress.com och gemensam hashtag #regionenläser. På projektbloggen publiceras löpande information om delprojektens aktiviteter och där finns också allmän information och dokumentation från det övergripande projektet RELÄ. En Powerpoint-presentation har använts av styrgrupp och regional arbetsgrupp återkommande för att sprida information om projektet inom befintliga nätverk. Delprojekten har förekommit i ett fyrtiotal tidningsartiklar i lokal press och i lokalradion Radio P4. I sociala medier, informationsbrev och med hjälp av muntlig information på diverse möten i deltagande organisationer har vi också visat upp vad som har gjorts under projektåret. Den 28-29 juli arrangerade RELÄ Regionen läser ett lästält på Bullerby Cup i Vimmerby. Bullerby Cup är en nationell barn- och ungdomsturnering där ca 200 fotbollslag från hela Sverige samlas varje år i slutet av juli för att spela matcher och ha roligt. Cupen arrangeras av Vimmerby IF och Smålands fotbollförbund. Eftersom flera av RELÄ:s delprojekt kombinerar idrott och läsning och har en samverkan mellan bibliotek och idrottsföreningar beslutade styrgruppen att det var en bra plats att visa upp projektet på samt ett passande tillfälle att verka läsfrämjande. Projektet bjöd därför in besökare till ett öppet lästält dit alla spelare, syskon, föräldrar och andra besökare var välkomna! I tältet fanns böcker, tidningar, spel och kuddar att sitta på. Som inspiratörer i tältet anlitades författaren Anna-Karin Andersson, illustratören Emmalill Frank, båda med koppling till Kalmar län, samt Kalmar FF-spelarna David Elm och Henrik Rydström som läste högt och pratade läsning med barnen i lästältet vid olika tillfällen under de två dagarna lästältet var öppet. Ett av delprojekten har samarbetet under projektåret med ett lokalt fotbollslag, där tränaren bland annat har läst högt vid träning. Det laget sponsrades av projektet och hjälpte till att locka fler besökare till tältet. De hade särskilda tröjor upptryckta med projektnamnet och hade tältet som samlingsplats under cupen. Erfarenhetsutbyte - Bland kommunikationsmålen finns t.ex. att aktörerna i delprojekten ska känna till hur några andra delprojekt arbetar läsfrämjande så att delprojekten kan lära av varandra och att interna och externa intressenter ska ha tagit del av erfarenheter och exempel från de olika delprojektens läsfrämjande aktiviteter och metoder. 14
Detta har projektet arbetat mot bland annat genom gemensam erfarenhetsträff för RELÄ- Regionen läser i juni 2016. Erfarenhetsdagen arrangerades för projektets aktörer och intressenter, d.v.s. de samverkande organisationerna och andra intresserade. Träffen ägde rum i Oskarshamn med 35 deltagare. Fem delprojekt berättade om sina erfarenheter under projektåret. Projektledaren sammanfattade vad som gjorts under året samt gjorde en första prognos av resultatet från processutvärderingen. Föredragen filmades och tillgängliggjordes via RELÄ:s blogg i syfte att sprida lärandet till fler än de som hade möjlighet att delta på plats. Dagen innehöll också en inspirationsföreläsning kring samverkan och kommunikation mellan olika organisationer vid genomförande av gemensamma projekt. Den föreläsningen hölls av en extern inspiratör. Processutvärdering - Perspektivet lärande utvärdering har antagits genom större delen av projekttiden och därför finns en pågående dialog om vad som fungerar bra och mindre bra i RELÄ som helhet och även i delprojekten. Genom det processorienterade synsättet sker utvärdering kontinuerligt i syfte att utveckla och förstärka samarbetet och de läsfrämjande aktiviteterna under hela projektperioden. Handledning med en processutvärderare och en fördjupad processutvärdering av några delprojekt i taget är andra insatser för att lära under tiden och att fånga upp de erfarenheter som görs. 2.2.2. Jämställdhet, integration och tillgänglighet Den regionala arbetsgruppen har tagit fram en plan för jämställdhet, integration och tillgänglighet som antogs av styrgruppen i oktober 2015. Exempelvis har den regionala arbetsgruppen reflekterat kring jämställdhet, tillgänglighet och mångfald vid framtagandet av informationsmaterial. Vid val av bilder på bloggen och i informationsbrev samt i inbjudan till lästältet på Bullerby Cup och när texter har formulerats har urvalet gjorts med hänsyn till en jämställd och jämlik presentation. I lästältet på Bullerby Cup fanns visst informationsmaterial på engelska och arabiska utöver svenska för att möjliggöra information för besökare med annat modersmål än svenska. 2.2.3. Implementering och långsiktighet Implementering är ett viktigt perspektiv i delprojekten och har därför varit en prioritering för det övergripande projektet RELÄ- Regionen läser. Medfinansiering - På regionbiblioteket avsätts drygt en heltid, till att genomföra RELÄ Regionen läser. Satsningen ses både som en viktig insats för folkbibliotekens läsfrämjande arbete och som en viktig utveckling av samarbeten med andra aktörer både på lokal och på regional nivå. Regionbiblioteket bidrar också till finansieringen av projektet genom att satsa en del av sina tilldelade utvecklingsmedel: totalt 400 000:- under tre år. Synliggöra lärande och effekter - Den lärande utvärderingen har använts för att plocka upp erfarenheter från delprojekten längs resans gång. Detta i syfte att åstadkomma förändring och förankring i delprojektens organisationer. Vid erfarenhetsträffen den 2 juni 2016 diskuterades, i samband med de första resultaten från den lärande utvärderingen, hur projekten kan skapa förutsättningar för långsiktighet och hur den egna organisationens synsätt påverkar integrering av projektet. Regionalt lyfts implementering i ordinarie verksamhet som ett centralt perspektiv vid uppföljningssamtal med delprojektens kontaktpersoner samt kontinuerligt på styrgruppens möten. 15
Del av syftet Eftersom en del av syftet med projektet är långsiktiga samarbeten som stärker läsförmågan hos individer och ökar länets konkurrenskraft ställs successivt högre krav på planer för implementering i deltagande verksamheter ju längre projektet pågår. År 1 har fokus varit på att initiera samarbeten och få igång läsfrämjande insatser. I slutet av det första projektåret fick delprojekten möjlighet att lämna in projektansökningar inför år 2. Långsiktighet och planering för hur delprojektens aktiviteter tas tillvara inom de egna organisationerna är ett kriterium för att delta i år 2. 3. Resultat och analys 3.1.1. Läsfrämjande insatser Eftersom möjligheten till nuläge saknas i många delprojekt tittar vi på målgruppens upplevelse av läsning och intresse för läsning: Hur förändras attityden till läsning hos deltagarna under projektets aktiviteter? Ökat engagemang - Delprojektens aktörer ger olika exempel på hur de läsfrämjande insatserna tas emot. Några ser relativt omedelbar påverkan på målgruppen exempelvis i form av ökat intresse och ökat engagemang. Barn och unga i delprojekten har enligt aktörerna visat ökad nyfikenhet på böcker och läsning, större engagemang i läs- och skrivövningar efter en tid och en mer positiv attityd till biblioteket. I ett av Alla läser-projekten har barnen till exempel bett om att få ta med sina lånekort hem, som annars förvaras i skolan, för att kunna besöka biblioteket och låna böcker på fritiden. I ett av idrottsprojekten beskriver bibliotekarien hur barnen rör sig med större självklarhet i rummet, att de visar jämnåriga kamrater var olika böcker finns när de gör besök med sina klasser i skolan. I projekten som vänder sig till nya svenskar finns också flera exempel på ökat självförtroende hos deltagarna och en förmåga att läsa svårare texter under insatsens gång. Personal som deltagit i aktiviteter inom RELÄ Regionen läser ger uttryck för hur både samarbetet och kunskaperna om nya metoder bidragit positivt till verksamheten och att de ser resultat hos den målgrupp de arbetar med. Metoder - Högläsning är en metod som omnämns som positiv. En bibliotekarie säger: Det fanns ett behov av högläsning, både att lyssna och att få läsa högt. Barnen var 10-12,5 år men uppskattade ändå högläsningen i hög grad. När det gäller insatser i de delprojekt som jobbat mot personal i verksamheterna lyfts goda exempel fram som viktigt men också att få testa själv och omsätta det man lär sig på hemmaplan. I de projekt som personal har deltagit i har projektet gett de barn och unga som de arbetar med nya sätt att tillgängliggöra sig det lästa och att få inspiration till läsning. Deltagarna fått prova de nya arbetssätten i den egna arbetsvardagen. I Alla-läser projekten t.ex. har personalen hittat nya sätt att förmedla och utveckla språk- och läsförmågan hos barn och ungdomar i skola, bibliotek och på fritidshem. Genom samarbetet med Länskulturen 16
(m.fl.) har film, musik, teater, berättande och andra skapande uttryck integrerats på ett omfattande sätt i lästräningen i de deltagande kommunerna. Inspiration gällande böcker och medier lyfts fram som särskilt viktigt när det gäller verksamhet för högläsare och läsombud. Något som biblioteken kan hjälpa till med och som också varit en av uppgifterna för de bibliotek som hittills deltagit i det projektet. När det gäller projekten som vänt sig till vuxna deltagare har främst beprövade metoder som språkcaféer, studiecirklar och öppna föreläsningar använts så där har inte vägarna egentligen varit nya men genom projektet har dessa aktiviteter erbjudits på fler orter och i större utsträckning än utan projektet. På så sätt har de aktuella målgrupperna fått fler ingångar och fler vägar till läsning. Samverkan har också knutit ihop aktörernas nätverk och kanaler så att målgrupperna har breddats. Besökarna har fått tillgång till och kännedom om aktörernas olika aktiviteter i högre grad än utan samarbetet. Förhållningssätt - Genom att anpassa sina aktiviteter efter målgrupp har delprojekten gett deltagarna goda förutsättningar för att ta till sig aktiviteterna och utveckla sin läsförmåga. T.ex. berättar ett bibliotek hur de har förberett sina presentationer utifrån målgruppens ålder och intressen med tanke på urval av böcker för bokprat och gåvoböcker (en bok som deltagaren får ta med sig hem efter aktivitetens slut), rätt tilltal, anpassade tiden så det inte blev långtråkigt m.m. I ett annat projekt anger personalen att de anpassat både metoder och tempo efter målgruppen. Fokus har varit att låta deltagarna lära känna varandra för att få deltagarna att våga prata. Aktiviteten har skett i små grupper med ambitionen att skapa ett tryggt och tillåtande samtalsklimat. I detta delprojekt, ett projekt för nya svenskar, har miljön, formen och stämningen i gruppen varit viktiga faktorer för att deltagarna ska våga prata och utveckla sin svenska. Det finns också flera andra exempel från intervjuer och samtal på hur aktörerna anpassar och förändrar aktiviteter för att på bästa sätt möta deltagarnas behov. Nå de som vi annars inte når - Flera delprojekt lyfter fram vuxna förebilder som viktiga för att få barn och ungdomar med sig på projektets aktiviteter och väcka intresse för läsningen, vuxna förebilder som läser böcker och pratar om böcker. När förebilder men också kompisarna visar att de läser blir läsning en norm och i högre grad en naturlig aktivitet även utanför skolan. Motivationsresorna tycks också ha lockat in deltagare i projektaktiviteterna, deltagare som annars inte skulle ha ägnat sig åt läsning på fritiden. När aktiviteterna väl är i gång blir de mer engagerade också i läsaktiviteterna Tränaren menade att morötterna var viktiga i början, för att få spelarna att komma på lästiden innan träningen startade, även om de kanske var osäkra inför högläsningen i sig i början. Morötterna, aktiviteterna som går traditionellt sett utanför läsningen, har haft stor effekt för att få med alla från början, att det inte bara kommer några få till den frivilliga lästiden inledningsvis Genom att samverka med exempelvis idrottsföreningar har biblioteken nått barn och unga både i en annan miljö än vanligtvis samt att barn och unga som kanske annars inte hade läst eller besökt biblioteket har tagit del av läsaktiviteter i olika former. Samarbetet med idrottsföreningarna har också inneburit att deltagarna har erbjudits litteratur inom sitt gemensamma intresse, vilket har gett fler vägar till läsning. 17
På regional nivå deltog RELÄ Regionen läser i Bullerby Cup med ett lästält. Insatsen blev både läsfrämjande och en spridningsaktivitet. Lästältet fick över lag mycket positiv uppmärksamhet, både från besökare, högläsare och media. Fotbollslaget som medverkade och hade tältet som samlingsplats bidrog till att locka besökare till tältet. Tävlingarna och den uppbyggda pausmiljön med böcker och sittplatser var också två viktiga faktorer i att det kom in många barn och föräldrar i tältet. Några gästade tältet en kort stund medan andra, främst syskon och föräldrar till spelarna, stannade länge. Det blev många diskussioner kring kombinationen läsning och idrott och inbjudna högläsare sände gemensamt budskapet att fotboll och böcker hör ihop. Vi bedömer att lästältet gav avtryck för enskilda läsare där och då men också sådde frön om att läsning kan vara en del i en aktiv fritid. 3.1.2. Samverkan Vi bedömer att projektet har bidragit till ökad samverkan både när det gäller initiativ till nya samarbeten och när det gäller att utveckla och fördjupa pågående samarbeten. I de flesta fall uppger projekten att samverkan har fungerat bra. Biblioteket i ett av delprojekten lyfter fram att det är bra att sammanföra skola, kultur och bibliotek. Alla är vinnare. Men när man tittar lite närmare på hur samarbetet har sett ut och vad de olika aktörerna uppfattar som ett gott samarbete blir bilden mer komplex. Hur man uppfattar samarbetet hör troligen ihop med vilka roller man har, vilka förväntningar och i vilken organisation man befinner sig. Aktörernas åtagande - Samverkan har sett ut på olika sätt. I några projekt har planeringsmöten genomförs internt hos en aktör och sedan följts upp med inbokning av önskade aktiviteter med en eller flera samverkande aktörer. I något fall har samarbetet inneburit att en eller flera enskilda aktiviteter har anpassats för att passa respektive aktörs verksamhet och har genomförts fristående från den andre aktörens aktiviteter. Samverkan har då främst handlat om att den ena parten ger den andra tillgång till lokaler eller till målgruppen. Ansvaret för planering och genomförande har i dessa projekt inte legat på en lokal arbetsgrupp utan på en eller flera företrädare för den som ansvarar för delprojektet (huvudmannen). Arbetsfördelningen mellan aktörerna i delprojekten varierar. I de flesta delprojekt tar de olika aktörerna gemensamt ansvar för planering och genomförande, vilket ofta sker genom lokala arbetsgruppsmöten. Man har en kontinuerlig dialog och avstämning både kring det som ska göras och följer upp det som har gjorts. Båda parter är delaktiga och synliga i mötet med målgrupp. I dessa fall har RELÄ Regionen läser tydligt lett till ökad samverkan eftersom de regelbundna mötena är knutna till projektets aktiviteter. Om samverkan kommer ligga kvar på liknande nivå efter projekttiden är däremot oklart. En slutsats är att en lokal arbetsgrupp där samtliga aktörer finns representerade och där frågor kring planering och genomförande lyfts är ett första steg mot samverkan i betydelsen att dra nytta av varandras kompetenser och kunnande. Roller och förväntningar - I några delprojekt upplevs ansvaret och arbetsuppgifterna ojämnt fördelade. I de fall som en part tar det huvudsakliga ansvaret för att planera och genomföra aktiviteter har rollerna i några fall blivit ojämna och samverkan tenderar att upplevas mindre positiv. Det kan bero på att projektet från början initierats och drivits på mer av den ena parten eller att rollerna och förväntningarna inte varit uttalade. 18
I en del delprojekt finns tydliga roller i projektansökan och varje aktör har avgränsade arbetsuppgifter som redan från början är uttalade. I vissa fall har förväntningarna varit andra än det som genomförts. Detta gäller både positiva och negativa förväntningar. Det finns exempel då personen har förväntat sig en mer aktiv roll hos sina medaktörer än vad som skett men det finns också exempel där personen har varit beredd på motstånd och svårigheter att få till ett bra samarbete men blivit positivt överraskade. I flera fall har man efterfrågat tydligare roller inom sitt delprojekt. Att det inte har varit tydligt definierat vem som ska göra vad och därför har det upplevts som problematiskt att få alla aktörer delaktiga. En reflektion är därför att samverkan på lika villkor innebär dels att roller och förväntningar är tydliga samt att båda parter tar gemensamt ansvar för planering och genomförande. Om endast den ena parten tar ansvar för planering och genomförande blir förhållandet snarare att den ena anlitas av den andra för att göra vissa moment eller vissa aktiviteter. Samverkan förändrades under tid - I ett delprojekt ökade samarbetet över tid. Inledningsvis bestod samarbetet endast av planering av aktiviteter och samverkan kring lokaler. Aktiviteter genomfördes då i den samverkande aktörens lokaler utan bibliotekariens medverkan och endast ett författarbesök genomfördes på biblioteket. Men under andra delen av projekttiden fick biblioteket en mer aktiv roll och träffade målgruppen mer återkommande. I ett annat projekt var det tänkt att biblioteket skulle medverka vid inköp av litteratur, ha bokpresentationer och delta i planering av projektet men av tidsskäl och organisatoriska förändringar uteblev samarbetet med biblioteket helt. Aktiviteterna genomfördes i stort sett utan bibliotekets deltagande. I det fallet har RELÄ Regionen läser som projekt inte bidragit till samverkan men aktören konstaterar i efterhand att den egna organisationen skulle generellt behöva mer kunskap om vilket studiematerial som finns och hur man hittar det, t.ex. på andra språk. Något som biblioteket hade kunnat bistå med säger aktören. Detta är ett exempel på att aktören har identifierat vinsten av samarbetet och att biblioteket hade kunna tillföra något till det ordinarie arbetet. Även att samverkan inte blev som planerat. Samverkansproblem - I några projekt uppstår problem i samverkan mellan parterna på något sätt. Exempelvis anges tidsbrist, för kort deadline till start, otydliga roller, olika förväntningar och olika mycket ansvar för projektet som anledningar till att samverkan inte fungerar som planerat. I ett delprojekt konstaterar biblioteket att det har varit tungt att få till samarbete över förvaltningsgränserna: Lärarna måste få mer tid. Inför år 2 måste vi planera för mindre och jämnare belastning. Finansieringen av RELÄ Regionen läser, det övergripande projektet, blev inledningsvis långt mindre än behovet vilket gav upphov till förseningar för flera projekt då dessa i väntan på ytterligare finansiering inte kunde dra igång. Ambitionen var att alla delprojekt skulle få möjlighet att starta upp. Därför lades tid regionalt, i början av projektåret, på att fördela om budgetar och skapa rimliga fördelningsgrunder mellan projekten samt att söka ytterligare finansiering. På grund av detta skapades paraplyprojektets ramar och rutiner parallellt med genomförandet av de första delprojekten. Den andra omgången av finansieringen kom i slutet av maj och projektet RELÄ kom igång i full skala efter sommaren 2015. Då fanns också strukturer för samordning och utbyte mellan delprojekten på plats. De delprojekt som kom igång under våren 2015 hann i större utsträckning genomföra sina projektplaner. För de projekt som kom igång först efter sommaren 19