Norrköpingsfakta Rapport nr 213:3 26 augusti 213 Registerstudie av in- och utflyttade år 212 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET
Sida 2 av 36
Visste du att 27 5 personer flyttade till, från eller inom Norrköping under 212. Norrköping hade år 212 det högsta antalet inflyttade personer till kommunen någonsin, 6 175 personer. Det område som växer mest i Norrköping på grund av flyttningar är Hageby, området som krymper mest är Lindö. Mest attraktiva områdena som Norrköpingsbor flyttar till är Vilbergen och Enebymo. Över 5 procent av alla som flyttade in till eller ut från kommunen var i åldern 19 3 år. Unga personer, 2-29 år, flyttar gärna till Norrköping från länets mindre kommuner medan personer i pensionsålder gärna flyttar från Norrköping till de mindre kommunerna. Norrköpings unga personer flyttar i sin tur gärna till storstadkommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Krokek, Ektorp och Svärting är attraktiva områden som småbarnfamiljer gärna flyttar till. Vanligast medborgarskapslandet för inflyttade från utlandet var Sverige, följt av Syrien och Somalia. Personer som inte arbetat har en större tendens att flytta, då förvärvsfrekvensen är lägre bland de som flyttar jämfört med Norrköpings befolkning. Även personer med högre utbildning flyttar mer än andra. Eftergymnasial utbildade personer har ökat med 884 personer vara en fjärdedel på grund av positivt flyttnetto. Resterande tre fjärdedelar är på grund av ökad utbildning hos den befintliga befolkningen. Sida 3 av 36
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Flyttmönster 212... 7 Inrikes in- och utflytt... 1 Utrikes in- och utflytt... 13 Kommunmottagna... 13 Flyttmönster inom kommunen... 14 In- och utflyttning efter ålder... 16 Flytt av småbarnsfamiljer inom kommunen... 2 Norrköpings landsbygd... 2 Sysselsättning före flytt... 22 Förvärvsinkomst... 25 Utbildningsnivå... 27 Källor... 29 Definitioner... 29 Bilaga 1 Flyttnetto per delområde... 3 Bilaga 2 Delområden på landsbygd... 32 Bilaga 3 Utbildningsnivå... 35 Tidigare publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta... 36 Text och diagram: Dan Andersson, ekonomi- och styrningskontoret, e-post: planeringochstatistik@norrkoping.se Sida 4 av 36
Sammanfattning Under år 212 hade Norrköping den högsta inflyttningen till kommunen någonsin. Samtidigt flyttade färre personer ut från kommunen vilket resulterade i att befolkningen ökade med 1 1 personer endast på grund av flyttningar. Norrköping har en positiv inflyttning från Östergötland, övriga riket och utlandet och både inrikes och utrikes flyttnetto ökade under år 212. Vanligast är att personer i åldern 19-3 år flyttar och där har även Norrköping ett högt positivt flyttnetto, till viss del beroende på universitetet. Högutbildade personer flyttar mer, vilket inte är unikt för Norrköping, och andelen högutbildade som flyttar är högre än andelen högutbildade bland befolkningen. Det gäller både in- och utflyttade. Norrköpings befolkning med eftergymnasial utbildning ökade med 884 personer under året där 25 procent utgjordes av inflyttade personer. Resterande är ett resultat av att utbildningsnivån ökar bland Norrköpings befolkning. Ett annat mönster som ses är att personer som ej förvärvsarbetar också flyttar mer. Kanske på grund av arbete i andra kommuner eller för att man väljer att börja studera. Förvärvsfrekvensen hos Norrköpings befolkning var år 211 74 procent medan förvärvsfrekvensen bland inrikes in- respektive utflyttade låg på lite drygt 5 procent. I Sverige och Norrköping har den utrikes inflyttningen varit stor under år 212. Av utrikes inflyttade kommer 1 procent från annat nordiskt land, 27 procent från annat europeiskt land och resterande 63 procent från övriga världen. Bland utrikes inflyttade var det vanligaste medborgarlandet Sverige, följt av Syrien och Somalia. Sida 5 av 36
Inledning Befolkningsökningen under år 212 var den största sedan 1994 och under året ökade Norrköpings befolkning med 1 51 personer. Befolkningsförändringen i kommunen beror på fyra faktorer, födda, döda, inflyttning och utflyttning. Det största bidraget till befolkningsökningen år 212 var det så kallade flyttnettot det vill säga differensen mellan antalet personer som flyttar in till kommuner och antalet personer som flyttar ut från kommunen. Den här rapporten kommer att fokusera på att beskriva gruppen in- och utflyttare utifrån faktorer som ålder, utbildning och sysselsättning. Befolkningsförändringar i Norrköping år 212 Not: Inom parantes visas förändring jämfört med år 211 Sida 6 av 36
Flyttmönster 212 År 212 flyttade rekordmånga personer in till Norrköping och samtidigt minskade utflyttningen från kommunen vilket resulterade i ett högt flyttnetto för kommunen. In- och utflyttning i kommunen, år 1968-212 Personer 7 6 5 4 3 2 1 Inflyttningar Utflyttningar År Under år 212 flyttade 6 175 personer in till Norrköping, vilket är 587 personer fler än år 211. Historisk data för in- och utflyttning finns från år 1968 och antalet inflyttare år 212 var det högsta antalet under hela mätperioden. Utflyttningen under 212 minskade med 184 personer till 5 77 personer vilket, trots minskningen, även det var en historiskt hög nivå. Skillnaden mellan in- och utflyttade kallas flyttnetto och var år 212 +1 98 personer. In- och utflyttning, år 2-212 Personer 6 5 4 3 2 1 Inrikes inflytt Inrikes utflytt Utrikes inflytt Utrikes utflytt År I diagrammet ovan delas in- och utflyttningen upp mellan inrikes och utrikes flytt. Den ökade inflyttningen under år 212 berodde dels på ökad inrikes inflyttning men även på ökad utrikes inflyttning. Inrikes inflyttning var 5 112 personer, en ökning Sida 7 av 36
med 43 personer jämfört med året innan. Utrikes inflyttning år 212 var 1 63 personer, en ökning med 184 personer jämfört med år 211. På samma sätt beror minskningen av utflyttning både på minskad inrikes utflyttning, 4 599 (-13) personer, men även minskad utrikes utflyttning, 478 (-54) personer. Flyttade uppdelat efter region, år 212 Flyttrelation Antal personer Inflyttade från annan kommun i Östergötland 1 789 Inflyttade från övriga riket 3 323 Invandring 1 63 Summa inflyttade 6 175 Utflyttade till annan kommun i Östergötland 1 577 Utflyttade till övriga rikt 3 22 Utvandring 478 Summa utflyttade 5 77 Flyttade inom kommun 16 222 Total 27 474 Genom att dela upp inrikes in- respektive utflyttningen på Östergötlands län samt övriga riket ser vi att Norrköping hade ett positivt flyttnetto mot andra kommuner i Östergötland. Antalet inflyttade från andra dela av Östergötland var 1 789 personer och antalet utflyttare till andra kommuner i Östergötland var 1 577 personer vilket ger ett flyttnetto på +212 personer. Även flyttnettot mot andra delar av riket var positivt, +31 personer, samt mot utlandet, +585 personer. Inom kommunen flyttade 16 222 personer under år 212. Totalt under år 212 flyttade 27 474 personer, både in till, ut från och inom kommunen. Sida 8 av 36
Flyttnetto, år 2-212 Personer 25 2 15 1 5 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås År Flyttnetto i Norrköpings kommun var år 212 relativt högt i förhållande till jämförbara kommuner, endast Västerås och Örebro hade högre flyttnetto än Norrköping år 212. Flyttnetto varierar dock kraftigt och år 211 hade Norrköping till exempel det näst lägsta flyttnetto, bara Linköping hade lägre, av de jämförbara kommunerna. Sida 9 av 36
Inrikes in- och utflytt Under 212 flyttade det in personer till Norrköping från 256 av landets kommuner och flyttade ut personer från Norrköping till 242 av landets kommuner. Endast 14 av Sveriges 289 kommuner (Norrköping ej medräknat) hade varken in- eller utflyttning till eller från Norrköping. Inflyttning till Norrköping Utflyttning från Norrköping Bilden ovanvisar in- respektive utflyttning från/till andra kommuner i riket. En mörkare blå färg indikerar ett höge antal personer som flyttat från eller till den kommunen till eller från Norrköping. Grå färg markerar kommuner där inga Norrköpingsbor har flyttat in från eller ut till under år 212. Både in- och utflyttningen är hög från/till angränsande kommuner men även Jönköping, storstadkommunerna samt universitetsstäderna Lund, Uppsala och Umeå. Sida 1 av 36
Flyttnetto mot andra kommuner Bilden ovan visar flyttnetto mot andra kommuner i landet. Blå kommuner representerar ett positivt flyttnetto, dvs. att fler flyttar till Norrköping än vad som flyttar från Norrköping för respektive kommun. Röda kommuner representerar negativt flyttnetto, dvs. att fler flyttar ut från Norrköping till respektive kommun än vad som flyttar in till Norrköping. En mörkare färg indikerar ett högre flyttnetto jämfört med en ljusare färg. Till 14 kommuner i landet flyttade det varken in eller ut några personer under 212, vilket representeras av de vita kommunerna i bilden ovan. År 212 hade Norrköping ett positivt flyttnetto mot 163 kommuner, noll mot 31 kommuner och negativt mot 81 kommuner. Sida 11 av 36
Kommuner med högst positivt respektive negativt flyttnetto år 212 Positivt flyttnetto Negativt flyttnetto Kommun Antal personer Kommun Antal personer Linköping 86 Stockholm -193 Valdemarsvik 79 Söderköping -48 Katrineholm 54 Malmö -31 Nyköping 38 Göteborg -29 Finspång 33 Solna -23 Motala 33 Järfälla -19 Sundsvall 22 Täby -12 Tranås 21 Södertälje -12 Oskarshamn 21 Falkenberg -12 Borlänge 21 Umeå -12 Bland de kommuner med högst positivt flyttnetto fanns flera kommuner som angränsar till Norrköping. Från Linköping och Valdemarsvik hade Norrköping de högsta positiva flyttnettona. I särklass högst negativt flyttnetto hade Norrköping mot Stockholm. Därefter följde Söderköping före de övriga två storstadkommunerna Malmö och Göteborg. In- och utflyttning mot kommunerna i Östergötland Kommun Inflyttning från Utflyttning till Flyttnetto Linköping 562 476 86 Valdemarsvik 22 123 79 Finspång 356 323 33 Motala 95 62 33 Mjölby 59 46 13 Kinda 18 8 1 Åtvidaberg 25 2 5 Ydre 7 2 5 Vadstena 1 8 2 Boxholm 4 7-3 Ödeshög 3 6-3 Söderköping 448 496-48 Totalt 1 789 1 577 212 Av de 1 789 inflyttningarna och 1 577 utflyttningarna som gick till eller från någon av kommunerna i Östergötland flyttade flest både till och från Linköping och flyttnettot var +86, dvs. fler flyttade från Linköping till Norrköping än det omvända. Norrköping hade även ett högt positivt flyttnetto mot Valdemarsvik, +79, Finspång +33 och Motala +33. Av Östergötlands 12 kommuner (borträknat Norrköping) hade Norrköping negativt flyttnetto mot tre kommuner, Söderköping -48, Boxholm -3 och Ödeshög -3. Sida 12 av 36
Utrikes in- och utflytt Inflyttningen från utlandet ökade under år 212 med 184 personer till 1 63 personer. Samtidigt minskade utrikes utflytt med 54 personer till 478 personer. Flyttnettot för utrikesflytt resulterade då i +585 personer. Norden Övriga Europa Övriga världen Total Inflytt från 12 292 669 1 63 Utflytt till 139 13 29 478 Flyttnetto -37 162 46 585 Av samtliga 1 63 personer som under år 212 flyttade in till Norrköping från utlandet flyttade 12 personer (1 %) in från ett annat nordiskt land, 292 personer (27 %) från ett annat europeiskt land och resterande 669 personer (63 %) från övriga världen. Av 478 utflyttare flyttade 139 personer (29 %) ut till ett land i Norden, 13 personer (27 %) till ett annat land i Europa och 29 personer (44 %) till övriga världen. Största enskilda medborgarländerna för utrikes in- och utflytt Antal utrikes Antal utrikes Medborgarland inflyttade Medborgarland utflyttade Sverige 224 Sverige 289 Syrien 213 Irak 12 Somalia 115 Finland 12 Irak 78 Pakistan 12 Serbien 32 Storbritannien och Nordirland 11 Thailand 28 Thailand 8 Afghanistan 21 Indien 8 Storbritannien och Nordirland 18 Polen 7 Bosnien och Hercegovina 18 Kina 6 Grekland 17 Tyskland 6 I tabellen ovan redovisas de tio vanligaste medborgarskapsländerna bland utrikes inoch utflytt. Observara att medborgarskapsland inte per automatik innebär samma land som man flyttar från eller till utan bara en indikation på en personers ursprungsland. Ett tydligt exempel är att det vanligaste medborgarskapslandet bland utrikes inflyttade är Sverige vilket innebär återvändande utlandssvenskar. Dessa står för en femtedel av utrikes inflyttade. Kommunmottagna Migrationsverket redovisar uppgifter om antal kommunmottagna personer varje år. Kommunmottagna personer innebär personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga (se utförligare beskrivning under avsnittet definitioner). Dessa personer kan ses som en delmängd av de utrikes inflyttade som redovisades ovan. Sida 13 av 36
Kommunmottagna för Norrköping efter ålder och år Ålder 29 21 211 212-17 235 61 55 2 18-19 19 11 6 13 2-64 265 146 78 227 >64 1 5 1 2 Totalt 529 223 14 46 Källa: Migrationsverket Under 212 hade Norrköping 46 kommunmottagningar där merparten var barn -17 år och vuxna 2-64 år. Antalet kommunmottagningar har ökat kraftigt under 212 men är fortfarande färre än år 29 då antalet var 529 personer. Kommunmottagna motsvarar cirka 4 procent av de utrikes inflyttade. Flyttmönster inom kommunen Kommunens geografiska område kan delas upp i delområden, även kallade nyckelkodsområden. Dessa områden avgränsar stadsdelar i tätorten Norrköping, tätorter utanför centralorten samt större delområden på landsbygden. Totalt finns ett 6-tal delområden i kommunen. Nedan redovisas flyttnetto inom olika delområden. Siffror som redovisas är flyttnetto dels över kommungräns och dels inom kommunen. Flyttnetto över kommungräns för de 5 delområden med högst respektive lägst flyttnetto Flyttnetto 35 286 3 25 2 15 1 5-5 -1 159 145 11 1-12 -12-14 -15-5 Flyttnetto över kommungräns beskriver flyttnetto bland de som flyttat in och ut över kommungränsen dvs. 6 175 inflyttare och 5 77 utflyttare. Diagrammet ovan visar de stadsdelar i Norrköping som år 212 hade högst respektive lägst flyttnetto över kommungräns. Högst positivt flyttnetto hade Hageby dit det flyttande in 286 personer fler än vad det flyttade ut. Högst negativt flyttnetto hade Lindö där det flyttade ut 5 personer fler från Lindö och kommunen än vad det flyttade in. Sida 14 av 36
Flyttnetto inom kommunen för de 5 delområden med högst respektive lägst flyttnetto Flyttnetto 1 77 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 64 49 45 4-35 -45-49 -6-89 På samma sätt som flyttnetto över kommungräns finns flöden inom kommunen dvs. vart flyttar Norrköpingsbor när de flyttar inom kommunen. Totalt flyttade 16 222 Norrköpingsbor inom kommunen varav 12 235 från ett delområde till ett annat i kommunen. Högst flyttnetto hade Vilbergen dit det har flyttat in 77 Norrköpingsbor fler än vad det har flyttat ut, följt av Enebymo och Ektorp. Lägst flyttnetto inom kommunen hade Haga (-89) följt av Navestad (-6) och Skärblacka tätort (-49). Två områden som utmärker sig är Svärtinge och Haga. Haga hade år 212 det tredje högsta flyttnettot över kommungränsen men samtidigt det lägsta flyttnettot inom kommunen. Haga skulle kunna ses som ett område dit många flyttar för sin första bostad och för att senare flytta vidare till ett boende på annan plats i kommunen. Ett motsvarande mönster ses för Svärtinge som har ett negativt flyttnetto över kommungräns men är bland de attraktivare områdena när det gäller vart Norrköpingsbor flyttar när de flyttar inom kommunen. Sida 15 av 36
Flyttnetto inom och över kommungräns för 5 områden med högst respektive lägst flyttnetto Flyttnetto 3 25 2 15 1 5-5 -1 267 144 19 94 86-33 -4-45 -46-55 Det totala flyttnettot för de fem stadsdelar med högst respektive lägst flyttnetto redovisas i diagrammet ovan. Hageby är det område som överlägset växer mest på grund av flyttningar. För samtliga stadsdelar och delområden se bilaga 1. In- och utflyttning efter ålder Den vanligaste åldern att flytta är mellan 19 och 3 år då många unga personer flyttar och har större tendens att röra på sig. Över 5 procent av alla som flyttar in till eller ut från kommunen är i ålder 19-3 år. En annan grupp som flyttar är småbarnsföräldrar, vilket kan ses genom ett högre antal barn som flyttar. In- och utflyttning efter ålder Personer 4 35 3 25 Inflyttning Utflyttning 2 15 1 5 Sida 16 av 36
Antalet personer som flyttade in till eller ut från kommunen år 212 uppdelat på ålder visar en tydlig topp vid 19 till 3 år. Inflyttningen är dessutom större än utflyttningen i åldern 2 till 24 år vilket till viss del förklaras av universitet. Efter åldern 3 år minskar antalet in- respektive utflyttare stadigt. Linköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik är de fyra kommuner i länet dit in- och utflyttningen var störst år 212. Det tydligaste mönstret som ses är att bland de tre mindre kommunerna (Söderköping, Finspång och Valdemarsvik) har Norrköping ett högt positivt flyttnetto bland unga personer i åldern 2-24 år. Att unga personer flyttar till en större stad än den de vuxit upp i ett vanligt fenomen. Vad man även kan se mot de tre kommunerna Söderköping, Finspång och Valdemarsvik är flyttnettot negativt runt pensionsåldern, grupperna 6-64 år och 65-69 år. Söderköping utmärker sig även som en kommun som lockar många småbarnsfamiljer vilket ses utifrån det negativa flyttnettot både i åldern -9 år men även bland 25-39 åringar. In- och utflyttning från/till Linköping Antal 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Inflyttning Utflyttning Netto In- och utflyttning från/till Söderköping Antal 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Inflyttning Utflyttning Netto Sida 17 av 36
In- och utflyttning från/till Finspång Antal 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Inflyttning Utflyttning Netto In- och utflyttning från/till Valdemarsvik Antal 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Inflyttning Utflyttning Netto Nedan redovisas flyttningar till de tre storstadkommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Samma mönster som vi såg bland unga som flyttat till Norrköping från Östergötlands mindre kommuner ser vi här. Unga personer i Norrköping har en tendens att flytta till en större kommun och flyttnettot för personer i åldern 2-29 år är negativt mot samtliga tre storstadskommuner. Sida 18 av 36
In- och utflyttning från/till Stockholm Antal 15 1 5 Inflyttning Utflyttning Netto -5-1 In- och utflyttning från/till Göteborg Antal 15 1 5 Inflyttning Utflyttning Netto -5-1 In- och utflyttning från/till Malmö Antal 15 1 5 Inflyttning Utflyttning Netto -5-1 Sida 19 av 36
Flytt av småbarnsfamiljer inom kommunen Nedan redovisas flyttnettot utifrån några av de delområden som kommunen delas upp i. Flyttnettot redovisas för åldersgrupperna -4 år, 25-29 år, 2-24 år och 35-39 år vilket ska ge en bild av hur småbarnsfamiljer väljer att flytta. Fem delområden med högst positivt respektive negativt flyttnetto i åldern -4 år efter åldersgrupp och delområde år 212 Delområde -4 år 25-29 år 3-34 år 35-39 år Krokek tätort 27 5 32 17 Ektorp 25 1 1 11 Svärtinge 23 8 16 12 Vikbolandets landsbygd 18 3 26-2 Lindö 18 17 7 12 Haga -24 9-13 2 Gamla Staden -25-23 -22-3 Nordantill -27-35 -29-21 Oxelbergen -27 9-37 -2 Östantill -43-86 -28 Störst inflyttning av småbarnfamiljer, enligt definitionen ovan, har Krokeks tätort som hade ett positivt netto på 27 personer i åldern -4 år. Flyttnettot var även positivt i åldersgrupperna 3-34 år samt 35-39 år. Höga positiva flyttnetto i åldersgruppen -4 år hade även Ektorp (+25) samt Svärting (+23). Högst negativt flyttnetto i åldersgruppen -4 år hade Östantill (-43) följt av Oxelbergen och Nordantill, båda -27 personer. Ett negativt netto i åldern -4 år följs oftast även av ett negativt netto i åldern 25-39 år. De stadsdelar med högst negativt flyttnetto ligger alla i de mer centrala delarna av Norrköpings tätort. Norrköpings landsbygd Den geografiska indelningen i delområden av Norrköping som använts tidigare i rapporten omfattar fem områden som beskriver Norrköpings landsbygd. Nedan redovisas flyttnettot för dessa fem delområden (se bilaga 2 för geografiska avgränsningar av landsbygdsområdena). Observera att y-axeln inte har samma skala för alla fem diagram. In- och utflyttning till/från Eneby landsbygd Personer 25 2 15 Inflyttade Utflyttade Netto 1 5-19 år 2-39 år 4-59 år 6-w år Sida 2 av 36
In- och utflyttning till/från Kvillinge landsbygd Personer 1 8 Inflyttade 6 Utflyttade 4 Netto 2-2 -4-19 år 2-39 år 4-59 år 6-w år In- och utflyttning till/från Kolmårdens landsbygd Personer 4 3 2 1 Inflyttade Utflyttade Netto -1-2 -19 år 2-39 år 4-59 år 6-w år In- och utflyttning till/från Vikbolandets landsbygd Personer 25 Inflyttade 2 Utflyttade 15 Netto 1 5-5 -1-19 år 2-39 år 4-59 år 6-w år Sida 21 av 36
In- och utflyttning till/från Skärblacka landsbygd Personer 12 1 8 6 4 2-2 Inflyttade Utflyttade Netto -19 år 2-39 år 4-59 år 6-w år Av landsbygdsområdena har tre stycken ett positivt flyttnetto, Eneby landsbygd (+12), Kvillinge landsbygd (+3), och Vikbolandet landsbygd (+32). Övriga två landsbygdsområden hade negativt flyttnetto. Kolmården landsbygd (-12) och Skärblacka landsbygd (-17). Generellt sett för landsbygdsområdena gäller att man har ett negativt flyttnetto av personer 6 år och äldre. Enda undantaget är Eneby landsbygd som hade ett positivt av personer 6 år och äldre på en person. Sysselsättning före flytt Förvärvsfrekvensen mäts som andelen förvärvsarbetande personer av hela befolkningen i åldern 2-64 år. Att vara förvärvsarbetande innebär, enligt SCB:s definition, att man förvärvsarbetade under november månad det aktuella året (se avsnittet definitioner för utförligare beskrivning). Förvärvsfrekvensen som redovisas nedan avser år 211 det vill säga året innan man flyttade in till eller ut från kommunen. Problemet med tillgänglig statistiken är att den endast redovisar antalet förvärvsarbetare året innan flytt vilket gör att man inte vet hur förvärvsfrekvensen förändras i och med en flytt. En person kan gå från ej förvärvsarbetande innan flytt till förvärvsarbetande efter flytt eller åt andra hållet, från förvärvsarbete innan flytt till ej förvärvsarbetande efter flytt. En person kan även behålla samma status, förvärvsarbetande eller ej förvärvsarbetande, efter flytt. I två flyttstudier 1 som kommunen genomförde under våren 213 visade resultaten att andelen som hade arbete som sysselsättning före flytt var ungefär densamma som andelen efter flytt även fast varje person kanske inte har samma sysselsättning. 1 Angervåg H, Beckius T (213) Inflyttningsstudie Berglund F, Setsu Oskarsson M (213) Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 212 Sida 22 av 36
Förvärvsfrekvens år 211 efter flyttrelation, 2-64 år Flyttrelation Förvärvsfrekvens Inflyttade från annan kommun i Östergötland 61 % Inflyttade från övriga landet 52 % Invandring 1 % Inflyttade totalt 47 % Utflyttade till annan kommun i Östergötland 66 % Utflyttade till övriga landet 52 % Utvandring 27 % Utflyttade totalt 54 % I hela Norrköpings befolkning 2-64 år var förvärvsfrekvensen år 211 74 procent. Förvärvsfrekvensen bland personer i åldern 2-64 år som flyttade in till kommunen under år 212 var 47 procent dvs. lägre än förvärvsfrekvensen bland Norrköpings befolkning. Förvervsfrekvensen bland personer som flyttade ut från kommunen var 54 procent. Det kan tolkas som att personer utan förvärvsarbete i större utsträckning flyttar, kanske på grund av studier eller fått ett arbete i annan kommun. Förvärvsfrekvensen är alltså högre bland personer som flyttar ut från kommunen än vad det är som flyttar in till kommunen. Ett problem med registerstudien är dock att uppgifter om sysselsättning oftast saknas för personer som flyttar till kommunen från annat land. Jämför vi istället förvervsfrekvensen hos in- och utflyttare inom riket ser vi att skillnaderna är små mellan personer som flyttar in till kommunen och personer som flyttar ut från kommunen. Sysselsättningsstatus år 211 Andel 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % inrikes inflyttade inrikes utflyttade Sida 23 av 36
SCB klassificerar befolkning efter sysselsättningsstatus. I diagrammet ovan visas den inrikes in- och utflyttningen efter sysselsättningsstatus år 211 dvs. året innan de flyttade in till eller ut från Norrköping. Anledningen till att endast inrikes flytt redovisas är att sysselsättningsstatus i många fall saknas för personer som flyttar in från annat land vilket gör att uppgifterna blir svårtolkade om man tog med samtliga flyttare. Andelen förvärvsarbetare var något högre bland utflyttare än inflyttare men inom övriga kategorier var andelen bland inflyttare marginellt större än bland utflyttare. Om man tittar på sysselsättningsstatusen uppdelat på åldersgrupper finns det en sysselsättning och åldersgrupp som skiljer sig åt mellan in- och utflyttare. Antalet som förvärvsarbetade året innan de flyttade är högre bland inflyttare än utflyttare i åldersgruppen 2-24 år. En förklaring kan vara att Norrköping ä en studentstad som attraherar ungdom till studier som tidigare haft ett arbete i sin tidigare hemkommun. Sida 24 av 36
Förvärvsinkomst Sammanräknad förvärvsinkomst avser inkomst från skattepliktiga inkomster där bland annat inkomst från anställning, företagande, pension och sjukpenning ingår (se mer under avsnittet definitioner). Alla inkomstuppgifter som redovisas avser inkomståret 211. Som tidigare beskrivits att på grund av bristfälliga registeruppgifter för utrikes inflyttade redovisas här endast uppgifter för inrikes flyttade. Förvärvsinkomst år 211, flyttare år 212 Median 35 3 25 2 15 1 inrikes inflyttade inrikes utflyttade 5 Ålder I den yngsta åldersgruppen skiljer sig förvärvsinkomsten mellan inrikes in- och utflyttare inte åt nämnvärt. Mellan 25-54 år har dock inrikes utflyttare en högre förvärvsinkomst jämfört med inflyttare för inkomståret 211. Bland de äldsta, 55-64 år, är skillnaderna i förvärvsinkomst små mellan in- och utflyttare. Förvärvsinkomst, förvärvsarbetande år 211 Median 4 35 3 25 2 15 1 5 inrikes inflyttade inrikes utflyttade Ålder Sida 25 av 36
Om vi jämför inkomstskillnaderna mellan inrikes in- och utflyttare förvärvsarbetande för inkomståret 211 ser vi att skillnaderna är ganska små i åldersgrupperna upp till 34 år. Mellan 35-49 år hade utflyttarna något högre medianinkomst jämfört med inflyttarna året innan de flyttade medan det omvända gäller i åldrarna från 5 år och uppåt. Förvärvsinkomst år 211 för förvärvsarbetande befolkning efter ålder Median Flyttrelation 2-34 år 35-49 år 5-64 år Inflyttade från annan kommun i Östergötland 27 298 321 Inflyttade från övriga riket 171 294 353 Inflyttade totalt 186 297 344 Utflyttade till annan kommun i Östergötland 23 314 333 Utflyttade till övriga riket 188 314 35 Utflyttade totalt 24 314 317 Tabellen ovan redovisar förvärvsinkomst år 211 för personer som förvärvsarbetade 211, det vill säga året innan de flyttade in till eller ut från Norrköping. Utflyttade har generellt sett haft en högre förvärvsinkomst jämfört med inflyttade året innan flytt. Enda undantaget är flyttade från eller till övriga riket i åldergruppen 5-64 år där inflyttade hade en högre förvärvsinkomst än utflyttade. Sida 26 av 36
Utbildningsnivå Utbildningsnivån bland de som flyttade in till respektive ut från kommunen under år 212 redovisas för åldern 16-74 år. För Norrköpings befolkning redovisas utbildningsnivån och avser då befolkningen den 31 december 212. Utbildningsnivån avser den högst avslutade utbildningen. In- och utflyttade efter utbildningsnivå, 16-74 år Procent 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Inflyttade Utflyttade Boende i kommunen Utbildningsnivå Av inflyttarna har ungefär lika många gymnasial utbildning som eftergymnasial utbildning. Cirka 15 procent har förgymnasial utbildning. Bland utflyttarna har en högre andel en eftergymnasial utbildning, cirka 4 procent medan 37 procent har en gymnasial utbildning. 13 procent har en förgymnasial utbildning. Bland flyttarna är högutbildade överrepresenterade vilket går i linje med andra studier som visar att högutbildade flyttar i större utsträckning än personer med lägre utbildning. In- och utflyttade efter utbildningsnivå, 16-74 år Utbildningsnivå Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Förgymnasial utbildning 829 56 269 Gymnasial utbildning 2 26 1 61 416 Eftergymnasial utbildning 1 971 1 75 221 Uppgift saknas 388 476-88 Total 5 214 4 396 818 Utifrån flyttnettot räknat visar tabellen ovan att Norrköping år 212 hade positivt netto inom samtliga utbildningsnivåer (bortsett från uppgift saknas). Störst var nettot inom gymnasial utbildning med +416 personer följt av förgymnasial utbildning, +269 personer, och eftergymnasial utbildning +221 personer. Sida 27 av 36
Befolkningens utbildningsnivå, 16-74 år Utbildningsnivå Bef 211 Bef 212 Förändring 11-12 Varav flyttnetto Förgymnasial utbildning 21 828 21 315-513 269 Gymnasial utbildning 44 842 45 419 577 416 Eftergymnasial utbildning 28 186 29 7 884 221 Uppgift saknas 1 573 1 555-18 -88 Total 96 429 97 359 93 818 Befolkningens förändring vad gäller utbildningsnivå påverkas av många faktorer där flyttningar är en. I tabellen ovan ser vi att flyttnettot utgör en ganska liten del av den faktiska befolkningen och i något fall går i motsatt riktning mot hur befolkningen förändras. Den förändringen som inte beskrivs av flyttnettot utgörs av andra förändringar i befolkningen. Differensen mellan flyttnettot på 818 personer och befolkningsförändringen på 93 personer ligger att befolkningen blivit ett år äldre vilket medfört att gruppen 16-74 år har ökat med 442 personer. I åldersgruppen har det under året avlidit 335 personer samt att det finns en justeringspost på fem personer. I bilaga 3 redovisas utbildningsnivån efter ålder för in- och utflyttade. Men den kanske största faktorn för hur utbildningsnivån i kommunen påverkas är den utbildning som sker av den befintliga befolkningen. Av de 884 personer som utgör förändringen av eftergymnasial utbildade personer i kommunen stod flyttnettot för 221 personer, cirka 25 procent. Övriga 75 procent utgörs av personer som redan var bosatta i kommunen och har skaffat sig en högre utbildning. Sida 28 av 36
Källor Statistiska centralbyrån (SCB) Migrationsverket Angervåg H, Beckius T (213) Inflyttningsstudie Berglund F, Setsu Oskarsson M (213) Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 212 Definitioner Förvärvsarbete Förvärvsarbetande befolkning utgörs av personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december undersökningsåret och som har klassats som förvärvsarbetande i november i samband med SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Även personer som är folkbokförda i Sverige och som arbetar i svenska företag utomlands eller på havet på svenskregistrerade båtar ingår i populationen Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen 212 Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (21:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom två år från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen. Sammanräknad förvärvsinkomst Inkomst av tjänst plus inkomst av näringsverksamhet (se nedan). Inkomst av tjänst Lön, förmåner, sjukpenning, föräldrapenning, sjuk-/aktivitetsersättning, arbetsmarknadsersättning m.m., kostnadsersättningar, allmän pension/tjänstepension, privat pension och livränta, ej pensionsgrundande ersättning, hobbyverksamhet, ersättningar från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag. Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen kapital eller tjänst. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. En verksamhet är aktiv om man, i inte oväsentlig omfattning (minst en tredjedel av en vanlig anställning på heltid), har arbetat i verksamheten eller att verksamheten huvudsakligen har bedrivits med egen arbetsinsats. Sida 29 av 36
Bilaga 1 Flyttnetto per delområde Flyttnetto per delområde över kommungräsen respektive inom kommunen Stadsdel Bef.212 Bef. förändring 211-212 Flyttnetto över kommungräns Flyttnetto inom kommungräns Förändring pga. andra faktorer (födda, döda) 111 Nordantill 6 166 116 1-6 22 112 Marielund 4 45 168 159-15 24 113 Lagerlunda 1 223 2-11 8 5 114 Butängen 115 Ingelsta 116 Saltängen 264 7 8-4 3 117 Slottshagen 118 Händelö 119 Herstadberg 234-4 4-11 3 121 Haga 5 367 27 145-89 -29 122 Enebymo 4 971 14 45 64-5 123 Pryssgården 1 456 6-12 5 13 124 Fiskeby 692-5 -4-7 6 125 Himmelstalund 128 Svärtinge 3 11 7-14 45 39 129 Eneby landsbygd 52 9-5 17-3 181 Åby tätort 5 174 37 23-19 33 182 Jursla tätort 1 627-6 7 6-19 183 Simonstorp tätort 253-8 -7-4 3 189 Kvillinge landsbygd 1 77 13-3 6 1 191 Strömsfors tätort 574 7-7 11 3 192 Krokek tätort 4 37 55 5-7 12 193 Kvarsebo tätort 17-2 2-5 1 199 Kolmårdens landsbygd 984-4 6-18 8 211 Gamla Staden 3 427 99 11-31 2 212 Östantill 6 276 94 46 19 29 213 Oxelbergen 3 298 52 38-17 31 217 Sylten 218 Risängen 219 Lindö 4 86-46 -5-5 9 291 Ljunga tätort 63-12 -9-6 3 292 Östra Husby tätort 81 2-5 24-17 293 Arkösund tätort 162 3-2 7-2 299 Vikbolandets landsbygd 5 277 55 12 2 23 31 Berget 2 43 34 28-9 15 Sida 3 av 36
Stadsdel Bef.212 Bef. förändring 211-212 Flyttnetto över kommungräns Flyttnetto inom kommungräns Förändring pga. andra faktorer (födda, döda) 32 Såpkullen 1 83-12 18-22 -8 33 Söderstaden 3 949 46-3 24 25 34 Klingsberg 2 267 21 2 4-21 35 Ljura 2 314 93 87-1 16 311 Hageby 8 55 262 286-19 -5 312 Smedby 2 85 17-6 14 9 314 Rambodal 2 873-1 5-45 3 315 Brånnestad 773 22 9 8 5 319 Styrstad 37 1-5 11 4 321 Navestad 4 42-5 14-6 41 329 Tingstad 1 18 1 12-23 21 411 Kneippen 2 18-37 -6-27 -4 412 Klockaretorpet 5 31 51-15 36 3 419 Borg 1 42-2 -12-6 16 421 Ektorp 4 21 92 27 49 16 422 Vilbergen 4 639 46 9 77-4 423 Skarphagen 3 188 26 2 1-4 424 Vrinnevi 429 Kårtorp 1 55 16-1 9 8 491 Skärblacka tätort 3 954-48 4-49 -3 492 Kimstad tätort 1 452-21 4-35 1 493 Norsholm tätort 58 2 6-8 4 494 Vånga tätort 195-1 -1-2 2 499 Skärblacka landsbygd 2 586 4 13-3 21 999 Övriga 221 42-3 71 1 Total 132 124 1 51 1 98 43 Not: för små för att redovisas Sida 31 av 36
Bilaga 2 Delområden på landsbygd Eneby landsbygd Kolmården landsbygd Sida 32 av 36
Kvillinge (Åby/Jursla) landsbygd Vikbolandets landsbygd Sida 33 av 36
Skärblacka landsbygd Sida 34 av 36
Norrköpingsfakta Bilaga 3 Utbildningsnivå Utbildningsnivå efter flyttrelation och ålder Utbildningsnivå Totalt 16-18 19-24 25-29 3-34 35-49 5-64 65-74 Förgymnasial Boende i kommunen 21 315 4 41 1 876 1 113 1 39 891 7 294 4 692 Förgymnasial Utflyttade 56 75 149 88 64 42 117 25 Förgymnasial Inflyttade 829 17 236 121 95 74 168 28 Förgymnasial Flyttningsnetto 269 32 87 33 31 32 51 3 Gymnasial Boende i kommunen 45 419 28 7 352 3 94 3 423 3 973 2 835 5 868 Gymnasial Utflyttade 1 61 2 717 256 151 93 321 7 Gymnasial Inflyttade 2 26 3 1 5 3 164 97 355 57 Gymnasial Flyttningsnetto 416 1 333 44 13 4 34-13 Eftergymnasial Boende i kommunen 29 7 2 616 3 621 3 544 3 444 12 845 3 Eftergymnasial Utflyttade 1 75 523 525 265 137 25 5 Eftergymnasial Inflyttade 1 971 584 547 291 182 327 4 Eftergymnasial Flyttningsnetto 221 61 22 26 45 77-1 Uppgift saknas Boende i kommunen 1 555 39 328 189 132 12 244 152 Uppgift saknas Utflyttade 476 24 11 11 83 54 86 18 Uppgift saknas Inflyttade 388 95 66 71 44 35 6 17 Uppgift saknas Flyttningsnetto -88 71-44 -3-39 -19-26 -1 Samtliga Boende i kommunen 97 359 4 828 12 172 8 863 8 138 8 428 41 218 13 712 Samtliga Utflyttade 4 396 11 1 499 97 563 326 774 163 Samtliga Inflyttade 5 214 25 1 936 1 39 594 388 91 142 Samtliga Flyttningsnetto 818 14 437 69 31 62 136-21
Norrköpingsfakta Tidigare publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta Åren 26-213 26:1 Folkmängdberäkning 26 21 med utblick mot 214 26:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 25 26:3 Folkhälsodata 25 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping 26:4 Drogvaneundersökningen läsåret 5/6 26:5 Uppföljning av prognosarbetet 25 26:6 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 26 26:7 Befolkningsprognos 26 21 med utblick mot 215 26:8 Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige den 17 september 26 27:1 Drogvaneundersökningen läsåret 6/7 27:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 26 27:3 Befolkningsprognos 27 211 med utblick mot 216 27:4 Uppföljning av prognosarbetet 26 27:5 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 27 28:1 Drogvaneundersökningen läsåret 7/7 28:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 27 28:3 Befolkningsprognos 28-212 med utblick mot 217 28:4 Uppföljning av prognosarbetet 27 28:5 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 28 29:1 Livsstilsundersökningen fd Drogvaneundersökningen läsåret 8/9 29:2 Uppföljning av prognosarbetet 28 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 29 29:3 Befolkningsprognos 29-213 med utblick mot 218 29:4 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 28 21:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 29 21:2 Uppföljning av prognosarbetet 29 21:3 Befolkningsprognos 21-214 med utblick mot 219 211:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 21 211:2 Befolkningsprognos 211-215 med utblick mot 22 211:3 Uppföljning av prognosarbetet 211 211:4 Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet 211:5 Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 21 212:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 211 212:2 Befolkningsprognos 212-216 med utblick mot 221 213:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 212 213:2 Befolkningsprognos 213-217 med utblick mot 222 Rapporterna finns att läsa på Norrköpings kommuns hemsida www.norrkoping.se. De kan dessutom beställas från ekonomi- och styrningskontoret, e-postadress planeringochstatistik@norrkoping.se eller per telefon 11-15 19 62 alt 11-15 21 67.