Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:2:j. Pastoraten i Pite lappmark. Del av maskinskrivet manuskript till en planerad andra del av Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under 1600 talet. Samlade och utgivna av Erik Nordberg. (Kungl Skytteanska samfundets handlingar. 11.) Umeå 1973. Publicerad september 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)
L S.? 3Z?5 / C % % M ) i \ -
Pastoraten i Torne lappmark fjl/ Enligt 1673 års plan skulle i Torne lappmark två NS/ pastorat vara inrättade. Jukkajärvi med Enontekis skulle bilda det ena pastoratet. Kyrkoherden placerades i Jukkasjärvi och en kapellan i Enontekis. Till Torne lappmark räknades då även Aviovara,Kautokeino, Teno och Utsjoki. Dessa skulle bilda ett pastorat med kyrkoherde i Aviovara och kapellan i Utsjoki. Häri gjordes den ändringen,att Kautokeino blev säte för kyrkoherden och pastoratet fick sitt namn av denna ort. Martinus Till kyrkoherde i J u kkasjärvi förordnadesféaaxtebflbcjt Joh. Kempe, tidigare komminister i Nedertorneå. Han bestred kyrkoherdebefattningen i i J u kkasjärvi 1675-82,varefter han blev kyrkoherde i Övertorneå. I Jukkasjärvi efteijäddes han av Johannes Nic. Tornberg^ som varit Kautokeinos förste kyrkoherde,och denne blev i Jukkasjärvi 1682-87,var efter även han flyttade till Övertorneå som kyrkoherde däro_samuel_samuels^ I son Rehn var kyrkoherde i Jukkasjärvi 1687-90 och efterträddes av Christian Elingius 1691-1717. I Enontekis var Olof _Sirma kapellan 1676-1719. Om honom lämnas uppgifter i ett särskilt kapitel. I Kautokeino stannade den förste kyrkoherden^anund_curteliu^ endast en vinter, 1674-75,varefter han blev kapellan i Övertorneå. <Ipli irl Nilsson Tornbergjtidigare kapellan i Hietaniemi,var kyrkoherde i Kautokeino 1675-82. Han reste omkring och bodde första tiden i torvkojor,ty prästgård saknades. På egen begäran fick han återgå till Hietaniemi och
n 3 blev sedan kyrkoherde i Övertorneå pastorat, ^iiders^ Tornberg, som varit brukspredikant i Kengis och kyrkoherde i Övertorneå men avsatts för tjänstefel,benådades med Kautokeino pastorat och var där kyrkoherde 1682-1705. Under hans tid byggdes äntligen kyrka i Kautokeino år 1703o Vid samma tid uppbyggdes ett kapell i Utsjoki,och det betjädes av kyrkoherden i Kautokeino. Kapellanstjänst i Utsjoki inrättades först långt senare. fj Leon. Bygden: Härnösands stifte herdaminne under Jukkasjärvi,Kautokeino?m.m.
Tingsprotokoll i Koutokeino den 9 februari 1686. - - Pastor Wallärde H:r Andreas Nicolai Tornbärgh fann sigh ther öfwer högeligen beswärad,att han ännu ingen fordenskap eller skiutzreenar fådt hoos sine åhörare nemblo Lapparne af Koutokeino,Afwiowara, h Theno och Utzjocfci Församblingar och byar,till sin SPanmåhls och Deputatz /: som Kongl. Mayjtt och Cronan honom nådigst förundt :/ nödhanförskaffande wändige opföran- och ifrån Kienges bruk hijth upp till Koutokeinoo Tå swarade denne Lappallmoge här i Koutokeino medh en munn att dhe gärna effter skylldigheet willia deras Kyrckioheerde och Siählesöriare effter ytersta förmågo och så mycket på dern kan löpa besprin ga honom medh skiutz Reenar,till Öans SPanmåhls ftpfördzell,lofwandes honom af deras by 5 st: Reenar dem dhe honom skäncka och förähra,doch medh den Condition och willkor,att dhe sädan ähre skiätzfrij och där i; medh icke graveraso J Dombok,Västernorrlands län nr 3,fol. 693. RA
/ Tingsprotokoll i Jukkasjärvi den 30 januari 1684. - - Henrich Michellsson ifrån Siggewara s-tälte sigh för Rätta finnandes sigh ther öfwer obeswäradh,huruledes några Tålffmän af bem:te byy, v Påbördat honom att GCthgifwa en TijondeReen där han lijkwähl icke mehra v äger ähn en Reen,warandes ther hoos &thfattigh och åthniutandes Effter Kongl. Mayjtz allernådigste placat 15 åhrs frijheet så wijda han till Lappmarckens reputation och wijdare besättningh sigh ther nedsatt hafwer; Altså och i anseende yh/ till slijke skiähl och rnotiver, warda Tålff- männerne,som sådan oskiäligh och obilligh Pålaga giordt,och honom henp ofördröije rich graverat medh,pålagde,det dhe besagde Tijonde Seen,honom afsrärää v gedigen refundera och igengifwa, och sådant ccthan någon gennsäyellsse. Befallningzraannen Wälb^dde Arendt G-raap, sisterade sigh för Rätta, gifwandes tillkenna,huruledes den Kongl, CamrnarRevisionen har opsatt v en hoop observationer ccthi 1681 åhrs Wästerboti^gys Landzbook,och ther öfwer requireres wederbörandernes förklaringh,the ther igennom,det höglofl Kongl. Carnrnar Gollegij,af d 11 Octob. nästledne,daterade skrifwellsse,till LandzCammereraren Wälbet:dde Zacharias Rechardh,ankompne v ähro: Och såssorn Befallningzman Graap,ähr och athi ber:de observationspuncter inbegripen,dessmedelst han nu föranlåtes,att äska och begära denne Rättens Attest,huru medh Pastormm här sammastädes Tijonde Penningh och tijonde Reenar,monde förewetta v och wara beskaffat? Altså & effter dess håldne Inqvisition och noga Mndersökiande,har Rätten,dess angående,sålunda i sanningh befunnit,att Pastor i JuchasJärfwi och Enotäcfres, Hsr Johan Tornberg,jämbwähl hans Antecessores,hafwa man allena i Tårneå Lappmarck,åhrligen ifrån ährminnes niutit 12 stycke Tijonde Rennar,them the sielfwa altijdh emottagit,men dhe andra Pastores i Tårneå och Kierni Lappmk:r hafv/a theremoth inga sådane Tijonde Reenar bekomv mit. J lijka måtto hafv/a och samptl. Pastores, Kthi berörde Torneå och Kiemi Lappmarcker,altijdh sielfwe effter gammaljl vvahna och Plägseedh, opburit och anammat,theras faldne Tijonde Penningar,som bestijga sigh af hwar.je skattlapp 1/4 deels Richzdahl :r. \j Dombok, Västernorrlands län nr 5,fol. 909/TKA"
Y Tingsprotokoll i Koutokeino den 9 februari 1686. - - Samma dagh framhades för Rätten Nills Biörsson,hwilcken af effter 1.them.. skrefne Personer wardt anklagad,i ded han brachtvi ropp och rychte, N som skulle dhe hafwa födt oächta Barn,Nembl. Jonn Anderssons dåtter Elin Tree stycken,päifwe Asslachzdåtter Elin Twåå stycken Fånge Olofzdåtter Karin Ett Dito,Elin Nilsdåtter ett dito,sampt äthskilliga andra v han sammaledes skall sagdt om,dessuthan skall han och hafwa Kthroopat, att kyrckioheerden H:r Anders Tornensis,Christnadt bem:te Barn och tagit Mutor tillijka v medh Ländzman,på v dedt dhe sådant för wärldzligh rätt icke skulle txppenbara,cfcthan tillijka medh dem förtijga deras begångne rnissgiärningh; altså tillfrågades Nills Biörsson, orn och huru han alt slicht kunde bewijsa? v Hwar till han i förstone icke ett ordh swaradhe,ixthan giorde sigh lijka som en dödh rnenniskia,men sent omsijder tå dhe fingo lijtet swar af honom,sade han sigh icke där om mehra wetta att berätta,ähn hwadh han hördt af andra. Opå-wijdare tillfrågan,af hwilken han sådant hördt? Tå kunde han i detta måhl,något witt ne frarntee eller beropa sig opå,uthan bara sielf allena det beståå wille,som han tillförenne om andra talat och txthsagdt hafv/er; Tå framstego Ländz- och Tolfmän,sampt meenige allmogen enhälleligen betygandes,det Nills Biörsson wähl skylldigh ähr,till detta äith-, v äfrr kompne och ocpwuxne Roop och Rychte; Men som dem witterligit ä&r,lärer det kunna alldrigh bewijsa,som the och ther hoos föregåfwo honom altijdh wara såssom en afwetta,och icke medh sitt rätta förståndh. Sedermehra beswärade sigh kyrckioherden Wällärde H:r Anders Tornensis öfwer Nills Biörsson,det han förledne d 30 Januarij,tillbudit v honom hugg och slagh,och sålunda wehlat honom öfwerfalla,ucnder gudztienstens förrättande,och effter dess fulländande,nödsakades kyrckioherden medelst denne Nills Biörssons Raserij och galenskap, ithi stoor Räddhåga, taga sin txndanflycht; Enär och kyrckioherden 1685 "öfthi Julij
/ Månadh ästadh skickade klockaren och några andra,till att tillsäya allmogen,att dhe ofehlbart infinna skulle,till Stoore- Tacksäyellsse- Faste och Bönedagen,hafwer han Nills Biörsson swaradt: Jagh giör migh Bönedagar enär iagh will,tillijka flera skambliga ordh som han dem öfwerfallit medh. Resolutio. Såssorn Nills Biörsson hafvver belugit ähran af åthskillige Personer, hwar till Rätten finner honom icke det ringaste skiähl hafwa,och han ändå påståår sine osanfärdige tillwijtellsser,såssom och,för den v grofwa excess han tillfogat kyrckioherden H:r Anders Tornensi tender gudztienstens förrättande,item för Bönedagz brott,hade Rätten wäll fogh,att skiärpa straffet medh honom,men såssorn Tolfften och Samptl. Allmogen föregifwa honom icke wara medh sitt fulla förståndh,eller wedh sine Fem sinnen,uthan dööf och som en wettwillingh; Altså plichtar han denne gången till ett prof och någon wijdare försökningh och wederkändzlo i ett för alt till några gångor gatulopp,och ther hoos stånde Jfppenbara kyrckioplicht. //' / Tingsprotokoll i Koutokeino d. 11 febr, 1687 - - Emedan såssorn Nills Biörsson,effter Pastoris loci,och Tolffmännernes intygande,hafwer Öfwer ett åhrs tijdh,hållit sigh ifrån kyrckan,så v/ähl alle Store Böne-sora alle andre hälgedagar,hwarföre han billigt skulle beläggias medh anseenlige böther,men såssorn han intet hafvver att tillgåå eller böta medh,denne allmoge,förmeena och honom wara nfweta och icke medh sitt fulla Förståndh; Altså,till ett prof ehrkande Rätten,att han denne gången afstraffues medh några gångor gatulopp,och sädan stånde vppenbara slcrifft. X s Dombok,Västernorrlands län nr 7,fol. 930. J / Dombok,Västernorrlands län nr 8,fol. 922. RA HA
/ Tingsprotokolli Jukkasjärvi den 30 januari 1684. - - Kyrkioherden her i JuckasJerfwi lffiellerde Hjr Samuel Rhen framkom, finnandes sig beswärad öfwer dhe skiutzlappar,som nu i denne Y/inter näst för Juhlehelgen warit förordnade till att resa uthföre neder i Sochnen,och der emottaga och upföra hans Salarium :/ att dhe för än bemelte Pastor uthi sitt då warande siukelige tillståndh kunde dhem i hinna,hafwe ifron honom tillbaka reest,alle SkiutzRenarne medh sigft tagit,och lembnat honom,medh sitt Salario eller Spännemål,allena effter så att han dess medelst har måst kåsta upå sig uthi hestelega - 20 dal. kopp: mt: som och bewijstes sant wara begiärandes nu dherföre sin wedergiällning; Altså tog Rätten detta i betenkande och pröfwade skiäligit,att ländzman Joseph Erichsson i Siggewara,och länsman^ Nilss Q' Jansson i Tingiwara betala till kyrkioherden bem:te 20 D. Kopp: mt, och dhe sedan ansökia $kiutzlapparne eller Allmogen om sin betallning som bäst dhe kunna och gitta. ^ \ J^omtook, Västernorrlands län nr 9,fol. 1045 RA
/ o * 9 7 v / Aviovara Tings protokoll i i Tårneå lappmark d. 11 febr. 1688. a - - Dito tillsades desse afwiowara lappar,att dhe iempte Teno och V Mtzioki lapparne om Winteren flyttia till Karasioki,de«r dem beqwämligest är att wistas,på det prästen kan der een god tidh förblifwa och dem i gudz ord informera -U Tingsprotokoll den IX 14 februari 1688 med allmogen i Torne lappmark och Teno by. - - Dito tillsades desse lappar,att dhe utan nogon genseyelse flyttia om Wintertiden till Karasjokj der dem beqwemligest är att wistas A Q iempte afwiowara och utsioki lappar,för dheres Christendoms $fning skull j 1688,. Tingsprotokoll den 15 februari/ i Torne lappmark och utzjoki. - - Tillsades desse JUthzioki lappar,att dhe om Wintertijden flyttia till KarasJokj,för dheres Christendombz öfning skull.och Cronones rätigheetz erliggiande,sampt lindring utj Skiutz och annat. // Dombok,Västernorrlands län nr 9,fol. 1054-55 RA
Tingsprotokoll Jukkasjärvi den 26 januari 1688. - - Kyrkioheerden her i JuckasJerfwi Wellerde H:r Samuel Rehn beswärade sigh högeligen öfwer åthskillige bönder ifron Öfwer Tårneå Sochn och Alkula by,i synnerhet Lars Larsson Nåppa medh hans Cammerater,som fiska inunder Prestegårdz - och Kyrkiostranden,och dess wijk,sampt dhe der om närliggande ;hwar igenom icke honom allena,utan iembwell een dehl Skattelappar icke ringa praejudice och förfångh,i besagde y fiskerietz idkande,tillfoges: Gamble Män her i byen berettade bem:te bönder hafwa begynt bruka Fiskerie her sammastädes,af det tillfelle, att enär forna tider Birkekarlar eller handelsbönder reeste hidt till Lappmarken,medh dheres godz och fepmanswarur,då Tårneå stadh ännu intet funderad war,då skole dhe hafft medh sig någre stycken nät,medh d hwilke dhe så lenge fiskat,som dhe fier medan theras handeli påstådt sitt tillhold hafft hafwa,doch skolandes merbenute fiskewatn warit dhem då tillåtit af lapparne för een billig lega,att.nyttia och bruka till behagelig tidh,men ingalunda att giöra sig ther af någon häfd, hafwandes i så måtto bem:te Birkekarlars arfwingar,hwar h effter annan giort sig ther utinnan legitimerade och dhelachtige. Tillfrågades a Lars Erichsson Nåppa,huruledes han med sine Cammerater hafwer kommit så långt inom Lappmarkz Råå att fiska? Hwar till han swarade sig det intet weta,utan föregifwer,det han medh sine Camerater,åhrligen har måst uthgiöra fisketaxan för bem:te Träsk till Cronones Befallningzman neder widh Tårneå. Desse stridige parter blefwo omsijder sålunda wänligen förlijchte att dhe åfftabemelte fiskewatn bruka hädan effter alla tillhopa,sammaledes och ett fisketräsk SautosJerfwi prästerandes den der afgående taxan till Kongl. Maij:t och Cronan effter proportion 11?Dombok, Västernorrlands län nr 9,fol.l048 RA
1/ 9 Tingsprotokoll den 30 januari 1689 i Jukkasjärvi. KyrckioiHrden Wyrdigh H:r Samuel Rehn,stälte sig för Rätta, gifwandes tillkänna,huruledes Jo&n Nillsson i Siggewara skall lso i förledit åhr 1688,giordt märckeligit oliudh och förargelse i kyrc- XXX kian,tå Kongl. Maijjtz Placat om slijkt owäsende på Predikostohlen publicerat och uthsagt blef,medh åthwafirningh,at hwar och een skulle högstbem:te Kongl. Maij:ttz wällförfattade gudelige Placat, ställa sigh till underdånigh och hörsamb efterrättelse. Så skall Q och Jon Nillsson pro 2:o plichta derföre,om han öfwertygas att hafwa förfalla löös,absenterat sigh ifrån Herrans Huus och Tempel,andra Stoore Böönedagen i besagde förwekne åhr; Men såssom Reus eller den af Pastore anklagade perssohnen,jon Nillsson,har sigh för denne gången, undanstuhlit ifrån tinget,ehuru man sorgfelligt warit honom genom åthskillige tienlige medell,att opspana,medelst ofwansagde begångne Exorbitantier,han beskylles före; Altså anstår och differeres denne sak till nästa laga tingh,tå Jon plichtigh och skyldig wara skall /: will G-udh :/ att sistera sigh för Rätta i detta måhl,hwilcket och Häradz^ougden Jacob Graap till Justitiens befrämiande och rätta lopp, åligger att holla handh öfwer,såssom een rätt Konungens saaksökiare..:; Dombok, Västerj^ö^ä tl län nr ll,fol. 636. RA
Tingsprotokoll den 30 januari 1689 i Jukkasjärvi. - Bem:te Pastor H:r Samuel Rehn,tilltalte finnen E8XX Peder Olufsson ifrån Nemis och ÖfwerTorneå Sochn,om ett fiskietrask Sautas Järf benembdt här widh Juchas Jerfwi Kyrckia eller Prästebord närbeläget,frågandes honom qvo Jure legitimo, eller medh hwars 3X0& lof och minne,han,medh andre sine under samma adhaerenter,har understådt effter sigh,för detta,tijd annan ia åhr från åhr,idka och bruka fiskeri j i besagde Träsk? Hwar till ofwannämbde Peder,icke annat swara eller förklara kunde,än skulle mehrbemite Träsk af gammalt,des förfäder och honom medh flere arfwingar blifwit tillhörigt och i rooligh possession kommit,emoth åhrligh skatt af 1 0 gäddor; Men såssom,opå wijdare frågan och hollen inqvisition,denne Peder, inga giltige skiähl,för denne gången producera eller framtee kunde, huru han till oftabemjte Träsk är legitimerad och berättigad worden; Altdy,blefwo omsijder,efter någon wijdare discurs,bägge Parterne, nembl:n H:r Samuel Rhen,och finnen Peder Olufsson,sins emellan sålunda medh handebandh om träsket Sauta<Xärf förlijkte,att de bägge, iempte andra,där under lydande och anhörige skattelappar,till närmare sakzens uplysningh och cognoscerande,fijskia tillsammans,af een halfpart hwarthera proportionaliter,emoth dee andra förbide Interesserade lappar,så att ingen den andra,i någon måtto härutinnan praejudicergr eller nåf-cot f örran^h. tillf o,g ar Träsk, H:r kyrckioheerden och finnen Peder,dee andra finnar,een eller fleere,som och säyes och förspörries,willia äfwen wara interesserade och dehlachtige uti detta SautasJärf,blifwa här medh förbudne,wijd theras 40 # mkr Sölfwermynttz böther,sampt och förlust af arfwode sino,att the ingalunda inträngia sigh i samma Träsk,medelst något fijskerijetz ijdkande,förr än som sagt är,någre gode skiähl,eller gamble afsagde doomar,framdeles opwijsas torde,som denne Rätten,all godh underrättelse, til saaksens bättre erkännande,wijdh handen gifwa kunde o {/ Dombok,Västernorrlands län nr ll,fol. 637. RA
/ Tingsprotokoll i Koutokeino den 3 februari 1691. - ~ Denna Koutokeino allmoge blefwo ytterligare förmante,att de flyttia sine Råttor och marcknadzställe när in till Icyrckioheerdens booställe,korrouddj och detta till MKXälfiKXX hörsambt föllie af H:r Landz f höfdingens Wällborne G-otthard Strichs giorde JSörordningh A:o 1690, så att den,som detta icke effterkommer,skall wara förfallen till sine 40. marcker Silfwermynttz böther. // 'i Dombok, Västerbottens län nr 2,folo 663. RA
1/ Tingsprotokoll i Jukkasjärvi den 27 januari 1692. - - Dato förekom Per Olson i Niemis och ÖfwerTårneå Sochn,beswärandes sigh öfwer någre lappar som bruka Sautus träsk,att de eij praesterat den där af gående Taxa till Konglo Mayjtt och Cronan,ehuruwäl /, Lispund han föregifwer sigh utgiort Giäddor utj skatt åhrligen; Alt så pålägges wederbörande participanter j besagde Träsk,att dhe hädan- 'Lispund effter utgiöra 1J jjjjfgiäddor till Kyrkioherden, så att full skatt blifwer åhrligen utgiord,till Cronan,Men där detta icke blifwer godhwilligdt effterkornmit, så skohla de blifwa förlustige sin G-ambla häfd i Träsket,och andra redelige skattlappar tillsättias* // Tingsprotokoll i J u kkasjärvi den 24 januari 1694. - - Befallningzman Salomon Steigman Oppstegh ifrån Rätten,och uppå lappernes wegnar tilltalte Peder Olufsson och hans Cammerater ifrån ÖfwerTårneå och Niemisby om SautusJärfwij fiskiebruk,tillfrågandes them hwadh rättighet de hade,att komma hijt upp till lappmarken,så p x bem:e lgngdt innom dess Rååmärkie till att bruka och Jdka fiskerij i teftsate SautusJärfwi,Hwar till Peder Olufsson Swarade,att han och hans förfäder skohla öfwer 100:de Ähr detta Fiskerj utan Någons Klander och å- tahl brukat, och possiderat, föregifv/andes där hoos,att om han hade wettat,att denne Saak skulle nu här upptagas,skulle han skaffat sigh L något bewijss om detta Fiskerij af gambla Trowärdige Män,neder på jkan det; Alltså pålades honom Per Olsson och hans Cammerater,att dee skaf fa sigh bewijs till Nästkommande wår eller Sommar will G-udh,kunnandes de sädan det samma Oppwijsa Högwälborne H:r Landzhöfdingen G-refwe L Gustaf Douglas,och dess Resolution afwachta,anten Bönderne heller Kap parne skola wara berättigare,och äga större förmån till detta fiskieträskz possiderande. f/ Dombok,Västerbottens län nr 3,fol. 741 RA l Dombok,Västerbottens län nr 5,fol.757 RA
/ Tingsprotokoll i Koutokeino den16e februari 1697. - - Hwad widhkomrner Pastoris loci,wällärde H:r Anders Tornbergij förde Klagemåhl emot Nills Person Suåra- i Enotekes,den där skahl förledne Sommars af wårdzlösheet och owålighet släpt Ellden löös widh Jauris fiäll,kankat Wara och Karfwa wara,sampt Kiesetz Järfwj stranden; Så emedan denne Nils nu ey tillstädes war; Alltså pålades ländz och Tolfmän,att dee medh första tillfälle grannerligen Ransaka och i Ögnasicht taga,huru stor skadan pröfwas kan,som the på theras Eedz e v plicht widh näståf Tingh skohle giöra all god Underrättellsse om,tå och Nills skahl wara tillstädes,wider straff som lagh förmår,om han ey Cornparerar förfallalöös. Tingsprotokoll i Utsjoki den 3 februari 1693. - - Tå kom för Rätta Clemet Person i Teno,beswärandes sigh thär öfwer att åtskillige men i synnerheet Nills Person och hans Pålson här v i UtziJoc^j,skole bruka Teno skogzmark medh willdiurs Jagande,sampt och Fiskerij A:o 1692, Sammaledes och nu i denne winter;.så emedan det öfwerbewijses att Nills Person och Hans Pålsson,hafwa warit på Te' no skogsmark,och Jagat effter willreenar, Alltså uppå Clemet Persons anhållande hoos Rätten wart resolverat och för skiäligit ehrkiändt,det skohle Nills Person och Hans Pålson denne gången,hiälpa och bijspringa Tenoborne medh någre SkiutzReenar, för deras kyrkioherde H:r Anders Tornbergio,emellan Teno och Afwiowara byar,hwilket dhe godwilligdt samtykte. / D 0 mbok, Västerbottens län nr 4-,fol.697. RA >h V Dombok,Västerbottens län nr 4,fol 608. RA
/ Tingsprotokoll i Koutokeino den 16E februari 1697. - - Samma dagh taltes om,för detta Pastoris loci Wällärde Hsr Johan Tornbergz nu mera Pastor i ÖfwerTårneå,hafwande fordran förmedelst PrästegårdzByggningh des reparerande och förbättrande,som han af sine proprie Medell påkostat; Så bl ef nu af Rätten thär på beswarat,att den som på denne återstående rättmätige fordran praetenderar hafwer att ställa sigh till rättelsse,den där öfwer afsagde doom,d: 13 Februari j I680,sampt dess ÖEnderskrefne Executorial,kunnandes Pastor giöra någon Fullmechtigh som det resterande uppfordrar,hwilken all godh skahl hiälp och handrächningh wederfaras XKäCKX, till siälfwa wärketz fullbordan. ' Dombok,Västerbottens län nr 5 f fol. 761. RA
J Härnösands domkapitels protokoll den 3 april 1695» pag. 358 - - - Högwälb H:r Landzhöfdingen i Wästerb. Gref Gustaf Douglas låter een förstå sitt förslag om SEK kyrkiobygnadt i Kautokiemo lappförsamling, effter som der ingen kyrkia ähr,uthan praedikas och administreres sacramenterna i ett gammalt pörte: Skattandes fördenskull Högnödigt att der ett wederbörligit Huus till äudztienstens förrättande uprätteso I lijka måtto communicerar H:s G-reflo Excello huru een deel af Öfwer Torneå församling begärar att få uphugga ett capell 10. miler ifrån moderkyre kian,der sammastädes för den eliest långa kyrkiowägen skull. Reso betackes Hans G-refl. Excell:ce som i sådane rnåhl drager een berörnlig försorg, och som Han bäst kunskap hafwer om hwad som kan lända till wederbörandes nytta å. desse aflägne orter, så bijfaller Consistoriurn gärna dess mening och förslag,hwilket ock hoos H:s Kongl M:t bör angifwas. Wijd besv/arande här på communiceres ock H:s Grefl. Excell. om sal o H:r Pastoris i Luleå dödelige f rånfälle, och att Consistoriurn bifallit dess församlingz vocation på M. Öman \\ Härnösands domkapitels arkiv: Protokoll A 1:2 HL A
/ Tingsprotokoll i Koutokeino den 16E februari 1697. - - Pastor loci Wällärde Hrr Anders Tornensis,lät igenom sin Hemmawarande Hustru Aili Jönsdotter Insinuera een skrifft i Rätten,hwarutinnan han finner sigh beswärad öfwer Peder Matsson Pietikeinen, som den där i förledne Sommars icke allenast i egen Person,utan Jembwäl hans Nya Mågh Anders Andersson,tillijka medh sijne twenne Söner Joen och Mathis,skole wåldsambligen inträngdt sigh här i Koitekeino,och af siälftagen dristigheet Jdkat och brukat Fiskerij utj alle Ellfwar och Träsk,dee där under denne Koutekeino Församblingh skohla Sortera och lyda,;3å att beklageligen,lähra dee nu mehrendeles wara uthfiskiade och uthödde,begiärandes fördenskull,att desse Ofwanskrefne måtte förbiudas och tillhållas,dedt dee hädan effter,ey måge tillfoga honom och a Andre Skattelappar,som i besagde Fiskiewattn partipipera,och legitimt Jure äga sin portion och Andeel,något wijdare inpass och Åwärkan; Alltså i dess Anseende,blifwa här medh Ofwanrörde personer,een för Alla och Alla för een Alfwarligen förbudne,det dee som sagdt ähr,ey wijdare tillfoga kyrkioherden,och Andra dess participanter någodt inpass och praejuditz uthi deres lagfångne fiskiewattn,hwarom wid Näste Jaga Tingh /: G-udh will :/ bättre kunde Cognosceras, och Rätten giöra sigh Närmare Informerad,huru medh denne twistige Saak och Odelte fiskiewattn förewetter och månde wara beskaffat? hällst emedan Alla wederbörande strijey dige parter, nu tillstädes ähro,j synnerheet kyrkioherden, som warandes een principal actor, Och där mehrber:de Swarande,eller dee å parte Rei försee sigh i någon måtto emot detta förbudh,så skohla dee lijkmäs j i ne tigdt Sweriges Lagh och dedt 28 Capitl. Konungz B: L.L. Böta kxhe 40 mkr Sölfwermynt, sampt och i förrnågo af det 25 Capitl. Dito balk Arfwode eller Arbete,Noth och Näth wara förlustige,blifwandes äfwenwäl Kyrkioherden förmant,att han ingalunda tillängnar sigh,/: hwaröfwer merendels af een deel lappar klagat blef :/ mera fiskiewattn,ähn honom medh rätta tillkommer,som elliest dess Åhörare och fattige skattelappar,till efftertankeliget praejuditz och förfång lända kunde<> / fy Dombok,Västerbottens län nr 8. fol. 120. RA
v Tingsprotokoll Kautokeino den 26 januari 1699. Kyrkioherden här sammastädes Eh^stt/yrdig och V/ällärde H:r Andreas Tornensis,beswärade sigh däröfwer,att lapphllmogen ställer xx. mycket trögh och mot v/il ligh till att skiutza och föra hijt opp hans underhåldz och aflönings Spanmål,begiärandes att boot där på föllia må? k Allmogen gaf till swars,huruledes dee widh»yrkioherdens Äntrade till detta Pastoratet A:no 1681 hafwa gifwit till bem: e kyrkioherde Tålf stycken Rehnar,Nembl. af denne Koutekeino by 5 st:n af Afvviowara 2:ne af ireno 2:ne och UtzeJocki 3:ne Rehnar hwaremot kyrkioherden skall lofwat förskona dem medh wijdare skiutzningh. Kyrkioherden tillstodh sigh wähl hafwa undfått af Allmogen i ber:de byar,den tijden så månge xeenar,men allenast till den ändan att han siälf skulle reesa medh dem ifrån Tårneå,hijt upp dee tijder som lappallmogen kom här tillhopa, sin G-udztienst att förrätta, ef f t er som han den tijden war boendes nedh på Landet,förmenandes sigh då icke komma att flyttia hijt opp,och sigh här alldeles nedsättia,utan där nedre få förtära sin underhålldz Spanmål,Men såsom han 3:ne Ahr där effter måste medh sitt Boo alldeles flyttia hijt till Koutekeino, och härsarnraastädes behöfwer Spanrnälen till sitt uppehälle,ty föregifwer han sigh eij rnedh så. få Reenar /: sorn och längie sädan skohle wara döde ;/ den hijt förskaffa kunna,förmodandes att lapperne så wähl här sorn annorstädes i Lappmarkerne påläggias rnå ber:de Spanmål utan kyrkioherdens kostnadt Oppföra, emedan dee Allaredan större frijhet rnedh skiutzen åtnutit,ähn dhe unfångne Renarne warit wärde? Allmogen påstodh att denne by allena ey må för samma Skiutz häxfta,utan och de andre Byarne, såsorn UtzeJockj, Theno,och Af wi o war a, som Jernbwäl under detta Pastoratet höra,måge proportionaliter kostnaden wara underkastat,och een lijkheet byarne emellan förblifwa, Rätten pröfwar skiäliget det bör een repartition och fördeelning giöras effter Hantalet,desse Byar emellan,om Kyrkioherdens Spanmåls uppfördsell,och dee byar som så afsijdes liggia att dee eij kunna sijne Reenar åstadjskicka,böre medh penningar eller godz proportionaliter skiutzen betala; Hwilket doch Högwälborne H:r G-refwens och landshöfdingens Grefwe G-ustaf Douglas widare adprobation hörsamblingen remitteres. 89 D 1} Lappmarkens domböcker 16Si3C-1705 7 XMKX föombok 1699 sid. 137 HL A
Tingsprotokoll Jukkasjärvi den 3 februari 1700. - - - Pär Larsson Currainens hustru Margreta Nillss dotter kunde Rätv ten hwarken med hooth eller lockande få ett ord pcthaf,anten det wore i sanning eller icke hwad som hoon för Rätten eller Kyrckoherden berättat, Xthan wiste sig såsom ångerfull öfwer sin giorde Xthsago. HäradzRätten,kan icke Jinder låta, denne Cautomjaur byysx beskaffenheet,och dess inbyggaress hedniska athsago och berättellse,knder desöe Criminals sakersi Ransakningar att annotera: Samma byyss nwånare, beståendesa/ af någre och Trettijo skattlappar,ähro boendesat deelsst på Södre,deelsg på Norre sijdan om fiället,som ligger emellan Luhleå och ^^ Torneå Lappmarcker, /: det rcndertechnat wid förbijreesan sielf sedt :/ den ena Lappen eller Lappebyn, som dhe kalla,med sitt huussthåld,några Mijhler ifrån den andra,men,allesammansx hafwa dhe warit,och jämbwähl wid sidsta skattläggning,blifwit under Luhleå Lappmarck och dess Pastorat skrefne och taxerade,dhe Lappar hwilka boo på Norre Sijdan om Piället,hafwa mycken längre wäg till Luhleå Lappmarck och dess kyrcka och MarcknadzPlatz Jochmoch benembd,ähn hijth till Torneå Lappmarck och Jukasjärfwi kyrckia och MarcknadzPlatz,hwar af skieer,att dhe så sällan,komma till sin ordinarie Kyrckia och Kyrckoherde,eller blifwa i sin Christendom v ofnderwiste, och finner Rätten een så mycken större swårheet att xthleeta sådane mörcka sakers rätta sammanhang igenom Edegång,som dessa Lappar,dess wichtigheet altzintet förstå,sthan ähr till att befahra,det derigenom skulle sambias Synd på Synd,så wijda dhe allenast fruchta för det wärldzliga straffet,men om det Ewiga eller dheras Siählarsac saligheet,ingen wiss kunskap hafwa; Ty någre af dem Troo ingen ståndellsse, störste parten förmena fuller een Gudh och ett himmellrijke wara,men wetta icke om någon Bielwull,något helf- ^^wetit eller Pijnorum ähr till,christi Nampn hafwa dhe fuller hördt nämbnas?t, somblige och,hålla honom före att wara een G-udh,som för oss hafwer lijdit,men om hansi Person eller Lijdande,kunna dhe intet wijdare swar gifwa,ja dhe finnas och,som hålla honom för een blott Menniskia,med mycken mehra hednisk willfarellse dhe swäfwa uti,som Rätten wederbörande Prästerskap skall notificera,emedan det ähr till befruchta,att och flere af samma by.ys Lappar,ähn dhe som nu wid Tinget ä ähro examinerade,föga bättre i sin Christendom ähro grundade /:hwilket dock gudj loof annorstädes i Lappmarcken icke höresi, Och der dhe ifrån sielfwa grunden der af,blefwo ifnderwiste, torde många, som sig med grofwa Synder besmittat,komma till sine Synders Kiändzlo,och med sådane bedriffter här effter afstå.j/ JJ Lappmarkens domböcker 16^-1705, HK& 1700 års dombok HLA. I ett mål angående dråp på tiggare.
h Tingsprotokoll Koutokeino den 12 februari 1701, Såsom Lappmannen Aslach Jcrpis,har ey allenast sidstledne 13:de dagh Juhl utj nägre Bårgares Närv/aro,utan och i Gåår här på Marknät z Platzen,uthi Bårgaren Israel Israelsons,länsmannens Srasmuflt Willsons,och lappen Joen Andersons,sampt åtskillige fleres Åhöro, kallat Kyrkoherdens, W)ällärde H:r Anders Tornensi Hustru, dygdesamma K&&X Hustru Agneta Jönsdotter, een Bödelshustru, williancles Aslach Arpis wähl sigh thärpå nu således förklara,att sorn hennes Man medh Gudz een Ord, fängslar och Binder, sampt kan wara x Bödeliför diefv/ulen, han i så måtto,rnedh det Ordet icke ment henne,att wahnhedra,i-ivvilken förklaring Rätten så mycket mindre kunde gimig ansee,som wittnen wiste berätta,honom,det ISirfi utj full Önska uthsagdt haar,utan i förmågo af det 20:de och 43 Capitl. TinghM:B. Saakfäller honom Aslach Km v Arpis,för ofwanrörde 2:ne gånger tfthsagde.srnädeord,att plichta sine 2:ne gängor 3 mkr,sorn blifwer 1 d. 16 öre Sölfsr Mynt till Treskifftes,rnedh allfwarsam förmaningh,att här effter innehålla medh sådant, där han hårdare straff will undfly. Elliest hwadh widkommer det missförstånd, sorn uppkommit emillan k kyrkoherden här sammastädes Wällärde II:r Anders Tornensis och lappmannen Gunnar Aslachsson,härflytande s aär af,att Gunnar den 26 sidstl. Januarij inkommit drucken i Prästegården,och brukat rnund på kyrkoherden och hans hustru, Så har G-unnar, sitt brått därutinnan,medh Goda Ord försont,och Saken fins af den beskaffenhet,att Förlijkningh wähl tillåtas kan,doch bl ef Gunnar alfwarligen förmanter,att här effter ställa sigh höfligare emoth sin Kyrkioherde,och honom eller hans folk, utan gifwin orsak icke förolämpa eller förarga,skieer Annorlunda, skall straffet een acnnan #ångh skierpat warda. <) Lappmarkens domböcker 1690&-17O5. XWK Dombok 1701 sid. 94 HLA
/ u l Tingsprotokoll Jukkasjärvi den 3 februari 1700. Befallningsmannen cfwer Södre lappmarkerne Wälbetide Hans Renhorn, läth igenom sin Fullmechtige Handelsmannen Wällit Hans Biörn i Luhleå, inläggia een Specification,på dee lappar af Koutomjaur, och SoxJoclx Byar,som i detta åhr absenterat sigh ifrån rätta Oppbördsplatzen i Jochmok och Luhleå lappmark, Och lembnat skatten obetallt,ja somblige utj 2:ne eller Sex Åhr,Begiärandes Biörn Rättens Assistence här utinnan,'och att dee för sådan Tre sko plichta måtte,hälst som samme lappar och försurnat skiutzen eller hållen till Srlfwerbruket, Sammaledes klagade Iiyrkioherden Ährewyrdige H:r Matthias Groth,igenom ber: de Handelsman Biörn,sigh innom samma tijdh,icke bekommit af desse lappar, den Åhrlige Rättighet,som Hans Kongl. May:tt honom allernådigst förundt att uppbära, Och därföre anhåller om Adsistence därutinnan; Så emedan samma lappar,effter hållen undersökningh,inge skiälige uhrsechter,till detta sitt uteblifwande hade att framtee, Och desse, k tillijka medh dee Ofrige af Kautomjaur och SoxjocJx byar,widh Skattläggningen 1695,under Luhleå lappmark,och Skattens afgifft,därsammastädes skrefne ähro,därest dee och Kyrkioherdens rättighet,böre låta afföllia,effter Högwälb:ne H:r Landzhöfdingens Bref Gustaf Douglas Resolut:n oppå Befallningsmans Steigman ingifne Memorial af d: 6 sidstledne g Decemb, Ty i förmågo af 1668 åhrs llppbördzordningh 4 aiakfälles hwar och een af dem, som befinnes hafwa försumat deres rätta Oppbördz Stembningh i Jockmok,för hwart åhr,till 3 mkr Silf mt till Treskifftes Nemblsn Anund Thomasson på Sex Åhr icke inställt sig widh rätta Oppbördzplatssen Jocfenok,wille föregifwa som hade han $rfft ett Skattland under JukasJerf lydande, Men som det icke skiedt,sädan,utan förr ähn Skattläggningen 1695 skiedde, Och wore det samma,som hans Förfader brukat, Ty blifwer han Sakfält för hwart åhr till 3 mkr som blifwer 4i d. Silitat till Treskifftes; Till kyrkioherden Groths Fullmechtige bör han och för dee resterande 5 åhren betala Fem dal. Dito Mynt, effter som Befallningsman Steigman uppburit 1 d. för det 6:te Åhret, och kyrkioherden den tillstält. Påhl Anundson,dömes sammaledes för absence i Sex Åhr till 4i s dal:? bötter, Och till kyrkioherden att betahla 5 dal:r silf mt: Oluf Anundson pro Absence 1 åhr Saker 3 mkr,och att gifwa till kyrkioherden 1 d. Silf mt: Anund Olufsson pro Absence 1 åhr Sakfälles till 3 mkr,och att förnöya H:r kyrkioherden Groth medh Een dal:r Silf Mynt. Oluf Mich*elsson böter sammaledes 3 mkr Och förnöyer Kyrkioherden
G-roth med Een dal Sölf mt. Sammaledes och Erich Larson Amund Amundsson Åbril,och Joen Ani / dersson att bota hwar sine 3 mkr Och gifwa till kyrkioherden Een dal. Silf mt. o Thomas Amunds&n pro Absence utj Sex åhr,skall böra 18 mkr Och betala Kyrkioherden för dee resterande 5 åhren 5 dal. Silf mt. Jacob Amundson för Ett åhrs Kppbördz Stembnings försittiand 3 mkr och Oppropetz försumelsse 1 dal. Silf Mt xampt betala kyrkioherden G-roth för förledne Åhrs rättighet 1 dal. Dito Mynt i j Sammaledes och Amund Erichsson. r*«e y k Knut G-unnarson pro Absence i 2:ne åhr 6 mkr Och förnöx^a Kyrkioherden med 2 dal:r Sölf mt. Ungä Amund Amundson och Amund Michielsson ifrån Soxiock Absenterat sigh 1 åhr Saker hwar sine 3 mkr Och till kyrkioherden 1 d.silfmt. Erich Andersson pro Axsence uti Ett åhr Sakfälles till 3 mkr Sölf mt,0ch för Oppropetz försumelse 1 dal. Noch för Syrkioherden Groth 1 d Sölfmt Sonen v Amund Hansson berättes wara döder,0ch xäk Joen Amundson Senger och nyss tillkommen,ty förskones denne gången för bötter,doch förnöyer han kyrkioherden med Een dal:r Silfmt. Dee Öfrige lappar såsom Tomas Nillsson,Mårten Michielsson,xngå Joen Milsson,Amund Amundsson,Och Knut Anundsson,sampt Pär Anundsson, som Befall Jilan Renhorn, låter och,pro Absence anklaga,ähre icke här tillstädes,ey heller kan man få underrättelsse hwarest dee wistas, Om hwilke nästa Ting undersökias skall, Däreffter blefwo tillstädeswarande lappar af Kautomjaur och Soxjockz bvar formante,att här effter inställa sigh,widh deres rätta Tings- Äppbördz och Marknatzplatz i Jochmok,där dee wijdare straff willia undfly. 41. ij Lappmarkens domböcker 1681-1705, XHM 1702 års dombok sid. XÉ.X HLÄ
Tingsprotokoll Jukkasjärvi den 4 februari 1702. / Lappmannen Anund Thomesson med sine söner Thomas och Påhl,gåfwo för Rätten tillkienna,huruledes dee och deres förfäder ifrån forna tijder,hafwa brukat een Ort Kallaswouma ben:d till wattn och land,som ligger ungefehr 2 Mijler härifrån JukasJerfwj Kyrkia, Och här sammastädes därföre utgiort Hans Kongl. Maijitz Skatt,Män som dee A:o 1695, reste med sitt Godz till Luhleå Lappmark, och Jockrnokz Marknadz eller Tings och uppbördzplatz,blefwo dee,emot deres tancka,vvidh den då hålldne nya skatt läggningen skrefne under Luhleå lappmark,och Kautom Jaur by,hwarunder dee lijkwäl,som bemält ähr,alldrigh tillförende lydt,eller utom sin ruin och största skada kunna åhrligen dijtresa så wijda dee under 5 eller 6 dagar icke hinna till Jockmock, Men hijt till kyrkan kunna de på 3 eller 4 tijmor resa, och Gudztiönsten esomofftast ä bijwista,begiärandes att HäradsRätten tächtes thxm thärtill förhiälpa, Att dee widh sitt Gambia Booställe finge förblifwa,hwilket Allmogen här sammastädes dem wägra will,alldenstund dee sittia in på lukasjerfwj skattland,och doch skola,icke dem,utan luhleå lapparne med e skiutz och inbördes tungan,wara behiälpelige; Tolfmännen påstodg och att desse Tränne skattlappar,som åbo Jukasjerfwj skattlandh,måtte anten begifwa sigh därifrån,och andre dijt förlofwas,eller och,hiälpa dem utj inbördes Tungan,som i förra tijder skiedt, och dee jembwäl i detta Åhr har måst giöra; ber:de Lappar Gafz till Swars,att såsom lapp- Fougdarnes Instruction ^,sampt Höghwälborne H:r Grefwens och landzhöfdingens resolution af d: 6 Pecemb 1701 förmår och innehåller,det böre Lapperne förblifwa wid den Ort och ställe,som dee wid Skattläggningen skrefne ähro,och där afbörda sigh sin skatt och andre mtgiffler, Ty kunde HäradzRätten där wid ingen Ändring giöra,htan hemstället desse lappars ödmiuke Ansökningh,högre MM&ftS handens omdöme, och detta Amund Thomasson och hans Söner till ett sanfärdigdt bewijs därutinnan meddeles. \/ ') Lappmarks domböcker 16 å-1705 P KMX 1702 års dombok, sid.. 45 HLA
1 Tingsprotokoll Jukkasjärvi den 3 februari 1700. - - Befallningsmannen öfwer dee Södre Lappmarkerne Wälbetrdde Hans Renhorn,utj dess instämde skrifft,beklagar högeligen att någre lappar m af Couatomjarer by,särdeles Anund Thomasson,medh sine Söner Thomas och Påhl,icke heller i detta åhr,instält sigh,wedh deres rätta Oppbördzplatz Jochmock i Luhleå lappmark,utan twärt emot denne Rättens befallningh,förledit Åhr,sigh jeåbwäl nästledne Oppbörd där sammastädes absenterat, Och hijt till Jukasjerf förrest,hwar emot dee uppå tillfrågan icke annat hade till förebära,ähn att dee förmodat sigh, effter begiäran,skulle få förblifwa här under Jukasjerf,och sin skatt sigh här afbörda; Så att Rätten hade orsak till att beläggia desse 3:ne lappar medh hwar sine 40 mkr likwäl i anseende till deres enfalldighet och oförstånd i detta måhl,blefwo dee,denne gången,och g som utj een Saak Jnteresserade til hopa ssaakfällte till 40 mkr S:mt till Treskiptes för förbudzbrått,sampt Alfwarligen förmante,att ett annat Åhr,resa till Jochmok med sin Skatt och uthlagor,så frampt dee i medlertijdh icke bekomma Högwälborne H:r Grefwens och landzhöfdingens skrifftelige tillåtelsse,att få widh denne Kyrka och Marknadzplatz stadigdt förblifwa. 1; Lappmarkens domböcker MX 1689-1705,1703 års dombok id. 63. HLA s