Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv. Skjutsväsen (malmforor och borgarlass) i lappmarken

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:40:b Skjutsväsen (malmforor och borgarlass) i lappmarken Maskinskrivet manuskript till arbete med rubrik: Malmforor och borgarlass. Dokumentarisk framställning om lapparnas skjutsning i äldre tid vid bergverken, om deras transporter av borgarnas varor (borgarskjutsen), om deras skjutsning av domare, fogde m m (kronoskjutsen) samt om prästskjuts särskilt i Pite lappmark. b) Bruksskjuts. Nasafjäll, Kvikkjokk, Kengis. (Excerpter ) Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (

2 I V i j J ß T J F J L L / ^ f / v & l s

3 1 Hösten 1634 upptäcktes en malmfyndighet i fjället Wasa nära norska gränsen i Pite lappmark. Prov på malmen sändes till Stockholm och vid undersökning befanns den innehålla bly och silver. Riksrådet Carl Bonde underrättade på våren 1635 rikskanslern Axel Oxenstierna som då befann åig i Tyskland?X9Dit haver man sent fålk,som sig derpå förstå både bryta,smälta och kola." Rådet vidtog snabbt ytterligare åtgärder för att bergverket snarast möjligt skulle komma i gå,ng. Det gällde framför allt att organisera transportväsendet..fullmakt utfärdades den 19 rnars 1635 för lappfogdarna Per Anundsson och Olof Jonsson att skaffa fram ved och viktualiepersedlar till de personer som förordnats till fyndigheten. "Sädhan skola de hos Landzhöfdingen där opå drijfwa och så lagha, att fäm eller Sex Ilåpebyggiare måge ifrå Tårnå dijt ordnas,hwilke bräder och värket j Tijdh måge hugga,och sädan några stycker båtar j Lais älfwen och Siögarne,där oppe vtj fiället,med snaresta byggia kunnaj Och in summa så lagha,att allt må företagas och drifwas som detta bruket kan lenda till befordringh." J3n dag senare utfärdades följande Memorial för Peder Anundson och Olof Joensson,hwad de skole förrätta vtj Lappmarken,det nya Sölfbärget till befordring Gtockhs 20 Martj Skole de tillsäija och försäkra Lapparne,som dijt opp i fiället skiutzat hafwa med sine Reenar,att bekomma tiwgw tr Miöl vtj Kammararkivet: Registratur (B II a ls24) fol.602v RA

4 ^ i II förstkosimande Sommar,på det de måge hållas willige och oförtrutne att vtwijsa om de någon metall %/ där efter de med flijt spana må- / i ste / s funnit hafwa eller här efter v/ar se blifwa; gifwandes dem god förtröstning at blifwa belönte,när dhe någott sådant utwisandes warde 2. Sädan skall fogeligen med Lapperne j Pijtå handlas p orn de wele sigh emoot vtlagornes afkårtande opåtaga at vtköra Mallmen ifrån fiället och in utj Lais Elf, och det mera sorn bruket länder till befordringh praestere; Så må dem opå sådant sädt gifwas frijheet. Huarföre Per Anundson och Oluf Joenson 3kole sin troheet och flijt bewijsa,att Cronan där emoot må skee fyllest, ut supra Carl Bondhe ' ' Till hjälp vid arbetet med bruksanläggningen fick lappfogden på våren samma år bruksskrivaren Erik Svensson samt en srnältare och en kolare» Tillsammans utsågo de plats för hyttanläggningen^en liten vik i övre delen av sjön Sädvajaur där en kraftig fjällbäck hade sitt utlopp och bildade ett flera meter högt fall, i3äcken och platsen fick namnet Silbojokk (»Silverbäcken) o Under sommaren och hösten 1635 uppfördes här hytta,drivhus,smedja och andra byggnader av arbetare som i olika omgångar fördes upp till platsen. En gruvpredikant anställdes från den 1 oktober,johannes J3yrelius (herr Hans)» Han fick sin bostad i Silbojokk» Vid samma tid uppsändes den första truppen tyska bergsmän sorn engagerats för silverf j verkets räkning. Lappfogden Olof Jonsson fick en utförligare instruktion^vari hans befattning med transportväsendet närmare fixerades«(16 25 Kammararkivet; Registratury (13 II a li24) fol. 608v Janrik Bromé t Wasafjäll s.66 RA

5 8,10 Jti 3ir h iemorial,för Berghz- och Lapfougdten,förståndigta Olof Jonsson hwadh han till Bruketz desste bettre fortsettiande skall i acht taga. Dat: Stockholm 1. Altt hwadh till.bruket nödhtorfteligen bchöfwes,skall han vthfordra och opförskaffa så af Lapparne i Uhmå,Pjtho och Lulo Lappmarek som sf allmogen vthi adkelleftå,pithå och Lula Sochner: doch at dedh blifwer dem i deres vthlagor afkorttadt. 2..Doch hwadh wäghrödning,och widh macht hällande, såsom och Malmens vthföhrande,ifrån Bruket till Hyttan,widkommerj skall allmogen dedh praestera emot frijheten för vthskrifningen,deropå de nu Hen: K.N.z allernådigste vthkoredhe Drotninghz bref bekommit hafwa. 3» De Lappar som boo i wägen,och så när bruket att han deres hielp och fordenskap nyttia måste; skall han ingen skatt vthaf fordra; hijtsendandes medh dedh förste een lista på samma Lappar,medh specification huru rnyckit deres vthlagor som dem vtgiöra borde,sigh belöper. 4. Uwadh Tijond som faller i föresch: Lappmarcker,vthi Scener och andre Pertzeler,som af ålder wahnt warit hafwer,skal han vthfordra, till bruket anwenda och bredhe widh alt annat,redho och Räkenskap före göra 5. Han skall och af hwar Lapp een Akij,medh räcktes och kieset,fordra och opbära,till brukets behofjdem afreeknandes vthi deras vthlagor. (5. De Lapper som torre gedder icke hafwa,må han vpbära Pening. vthaf, oen half :\ijkzd. för hwart lispund,till folcketz löhn och älliest till brukets fortgång anwenda och beräkna. 7. Skal och.jefa11 ninghmannen i Lappmarken opköpa så rnånge Mudder, Stoff ler och Skoor,som folcket widh Bruket och Hyttan, kunne hafv/a af nöähen. Sedhan och dhe Skinnwahrur,som Crorian af ålder hafwa warit förbehällne,fram för alle andre på Cronones weg. sigh tillhand- il

6 la och till SkinCamïïiaren förskicka«doch alt vtan almog. skadha och Ibeswar 8. Han skall och låta byggia så raånge håpar och Båther som i hv/art träsk och ström,emellan Pithå och Bruket,nödtorfteligen behöfwes: tagandes oinkostnadhen ax' sin Vpbörd,vthaf Cronones rentta, 9o Och pä dedh Kantan deste bättre må tillräckia,skall han besökia Bookhålleren och låta honom tillordna krighzbefählet och andre,som någhon 8Panmål,af Pithå och Lulå Renta och Kyrckioherberger,pläga bekomma, deres wedherlagh annorstedhz. 10«På dedh ock de Lappar och andre,oom i förlidhin Sommar,bJstånd giort hafwa,medh skiutzning och älliest,icke mage hafwa sigh at beswera,vthan giöres så myckit willighera ytterligare at hielpa till hivad h dhe kunna $ så bestås Befall ni nghz mannen anamma af Ti j onde Spanmålen tiugu tunnor Korn,at låta mahla och ibland dem vthdeelaj ste.llandes dem i alle måtto wäl t i IX fr*idh,aldeles efter vvår.förra order och Jnwijsning, Pe Gabriel Oxenstierna Anundsson medhgifwen. i)at:~ Carl D 0 nde S.K. Î3kattmast s Co nra d Falke n b er g Johan Berndes J Kammararkivet:Re<?istratur 1635,fol den ö oktober 1635 RA

7 . Eftorsehrefne Personer Behöfwes stå opå Pijttå Sfilfwerbruch stat till åhr 1637 Widh Hyttan Widh Orufwan Noch behöfwes till Bruchsens fortsettiande Ni r Till att wpföra Profwiantet från Pijttå lapkyrkian,till hyttan ähr 5 ombytten,der till behöfwes 50 st jr Rener till huart orabyten ähr oeh Renwachter Renar 6 Lappei* 300 st s r desse renar slcole och behöfwas till att wthföra malmen från Grufwan och till hyttan och Remvachtare 24 lappar. Renar 600 st sr de lapperne som skole liggia i håldh emillan lappkyrkian och Hyttan Behöfwa till förteringh på de 5 Ombytten SPannemål 60 t:r Behöfwes widh hyttan, att framföra ko3.wedh f Kool,Sågetimber, Sten och annat werkie medh werkheester 20 st:r Desse.Efterine Lappar ähre förordnadhe till att taga skiutzningh aff hwar andra,på efftersne Rum och ställen Gråträschebooer ähre 10 lappar giöra 10 lispund fisch och föra alt till ArffwisJerff ähr 7 Mijhler, ArfwisJerfzboer ähre 10 sty: lappar vtgöra L 20 lispund fisch och skiutzssa alt till långträschet 8 Mijhler Långträschbooz* 10 Personer vtgiöra fisch 21 lispund och skiutza alt till Simonns $erff 7 mijhler,siminsjer:ffzboor 10 Personer vtgiöra fisch 18 lispund och skiutza alt till Arieploo 7 rnijjhler Arieplo Boor ähre 15 Persooner vtgiöra fisch 32 lispund och skiutza alt till wakisnäset 11 mijhler Waxnasboer Ähr 29 Perssooner vtgiöre 0' fisch 75 lispund På westersidhan om fiälryggienn ähre 25 sty lappar sorn vtgiöra J fisch 57 lispund. Summa J fisch 241 lispund Bergskollegii arkivs Lappmarkens silverbruk,räkenskaper och akter RA

8 * Uppgifter om hålltjänsten den närmaste tiden kan hämtas ur bruksskrivaren Olof Mårthenssons räkning vid silverbruket i Pitheå Lappmark Anno 1$37" som införts i -^andsboken och Norrlands verifikationer 1637 Sålunda upplyser Laridsboken följande? Umo,Pitä,och Lulå Lappar,som hafua Skiusat Cronones follck,oeh fördt Malmen ifrån Gruffan,och annat arbete giordt ifrån Decemb: 1636 till lo Jan: 1638 bekommit 261: 5: 14: 16 CronoLappar bekommit, efter V/elborne Ståthållarens befallning, ifrån 10 April 1636 till 10 Decemb: al jr Wallmar och 100 al. Blaggarn Löp 43:29? Efter Wälb Ståthål: befallning,hafuer Lapperne,som med sine egne Reener,hafua åtskillig tider,frarnfördt 95* T Malm bekommit 303 al. Wallmar 59527i Efter Welborne Ståthåll: befallningh,och Hytefougdtens fördeelningh,ähr kommit till Hytte bellgar ocfr Pustar t ReenRedskap till Kesset och Rachtis,Såssom och. Brukz fållket till Skoor, och till Cronones Lapor sampt alle andre åtskillige nödtårfter wedh Bruket,efter som Niels Jonsons och I3rukzJnspectorens vriderskreffne Special Lengd wijdare vtuiser 08: 8: Efter welborne Ståthållarens befalningh hafwa 8. Crono Lappar, som achtade Cronones Recner,Och fördt mallmen ifrån Grruffan till Hytan,bekommit 4* al. Piuck hwardeera,efter som Vnderskrefne Lengd Special vtwiser 40: Efter Wälb: Ståthål. Befallningli och tillåtellse,ähr slachtat af garnbla Reenar till någre af Drukzfållket, ennär dhe hafua warit siuke,deropå Jlnspectorens och Niels Joensons vnderskrifh uen Längdft 7:16 Blifuer till aflcortningh, Som ähr stört,ihälrifwidt och för-

9 , 30 stijödt af wargar,och elliest bortlupne,åtskillige tijder,som Ni öls J oensons vnderskrifuen Lengd utuiger 234:24t /J 31and verifikationerna 1637 ligger ett kvitto av Hans Philip Lybecker på 29 st» Cronones renar m tillbehör från Kemi lappmark genom Tohre Haluarsson daterat Silbojock 20 mars 1638 sarnt ett kvitto av Lybecker på 131 renar,90 ackier samt Hacktis och Korsset levererade av befallningsmannen Över Torne och Kemi lappmarker f B8X Thore Haluarsson* Det är daterat den 15 mars 1638«I Olof Mårthenssons räkning vid silverbruket i Pite lappmark år 1637 ligger följande? lifter Wälbs Ståthållarens,Stellan Horners*befallninghz zedlar på åthskillige Dato haffwa Lullå,Pijttå och Vmå Lappar,som haffwa skiusat medh Chronones folck åtschillige tijdher,elliest fördt Mallmen ifrån G-rufuan till Hyttan, så och andre åtskillige Chronones tieniare som hafua någre sacker wedh Hyttan förrättat till förtärningh, Lapp:r från Decemb: 1636 till 1 Januaris "1638,effter som Längderna Specialiter vthwisar ilernblsn och vnderschrefne beuijss den 71 lisp i f: Spannemål 159:28:12 11 lisp 11 m Smör 18:24:14 44 lispo 5 mk Kiött 33? lisp. 15mk MX Torfisk 19 lisp. 1 mk Lax 13:19:10 18 lisp. 9 mk Strömimg 5: 8slö 3 lisp 13 mk Humbla 5:15: 5 lispo Sallt 3: 60 1 lisp. 3 mkr Tallgh 1:23:5 2 st:n Heenar 6; 261: 5:14. / Kammararkivet: Norrlands landsbok 1637,s.23l ff RA J " Norrland Verifikationer nr 727,729 fol.829

10 31 Under år 1637 inträffade några händelser av stor "betydelse för silvergruvan i Pite lappmark» Den 14 februari 1637 inrättades ett särskilt ämbetsverk för bergshanteringen i Sverige, general b er^sarnt et elleri Bergskollegium som namnet blev år 1649» Till chef,"guvernör" eller sedermera "president", utsågs riksrådet Carl Bonde,en framstående kännare av Sveriges mineral och väl.förfaren i bergshanteringen både teoretiskt och praktiskt. Vid sin sida hade han fyra assessorer,johan Berndes, vilken efter ett par år avancerade till vice president och år 1651 blev president i verket,frans ^-rusebjörn som blov landshövding i Västerbotten,Erik Fleming, David von Siegroth och Georg Grrissbach*. Vidare tillkom en rad underordnade tjänstemän. Det nya ämbetsverket förde med sig en tydlig uppryckning och utveckling av bergshanteringen i riket. Särskilt vinnlade man sig om att äifpssm nya malmfyndigheter. Silververket i Pite lappmark blev föremål för inspektion. Friherre Fleming besökte anläggningen i maj 1637 tillsamman med landshövding Stellan Mörner och bergskrivaren i bergsamtet Hans Filip Lybecker. Deras raoport utlöste ytterligare åtgärder rörande silvergruvan» Den 22 november 1637 tillsattes en bergmästare som skulle leda brytningen i silvergruvan. Det blev den nämnde Hans Filip Lybecker som tidigare på året deltagit i inspektionen av gruvan. Han var född i Braunschweig i Tyskland den 8 september 1608 och således blott 29 år gammal vid sin utnämning till bergmästare. Fadern Otto Henrik Lybecker hade 1619 inkallats till Sverige som bergverksexpert och var nu arrendator vid Lovasens sil&ververk i Dalarne, Hans Filip hade utbildats av sin fader i bergsvete.nskapen,blev 1630 inspektor vid

11 10 (jarpenberg,1633 bergsskrivare vid Salbergets gruva,1637 sekreterare i generalbergarntet. Lybecker bosatte sig strax efter utnämningen till bergmästare i Piteå och ledde därifrån rned stor skicklighet bergverksrörelsen i Pite lappmark under sju år«en tredje betydelsfull händelse var regeringens utfärdande av privilegier för silverbruket.det kungliga brevet härom utfärdades under prinsessan Kristina omyndighet av förmyndarregeringen den 24 december Av de nio punkterna i brevet återges här den sjunde som innehåller bestämmelser om skjutsväsendet«hennes Konglo Mayjtz Wår nodigste Drodtninghz Privilegium för Silfwerbruken i Lappmarcken. Äij Christina - 7. Skall och ingen hafwa macht nogon af Lapperne eller andre som sig opå dhe ödes ohrtterne j Lappmarken nodersettia r rnycket mindre sielfwa Bergswärckerne,med dess arbetes fålck och tienare rned någon SkiutzferdhpGestningh,eller nogre andre desslijke beswärninger,j någon måtto att betunga nu eller j tillkommande tijdher,vtan allt sådant rnå skee af en frij willia^och afhandling emott een billig betalningh«gabriel Oxenstierna Gustafsson. S.R.Drottz Jacobus De la gardie S J R t Mar sk. Carl Gyldenhielm Ri j ksarnmiral Axell Oxenstiern S.R«Cantzler Gabriel Oxenstiern Frijherre till Mörby och Lindholm S.R.Skattmestare fmårten Månsson Bergskollegii arkiv: Registratur under 24o 12«1637 sid«83 RA

12 33 Verksamheten vid silverbruket i Pite lappmark försiggick i fyra perioder och ledningen utövades av följande? Eörsta perioden Hans Philip Lybecker Andra " AEgidius Otto och Isak Tiuck Tredje " AEgidius Otto och Olof Jonsson Fjärde " Naeafjälls bolag Under de här angivna perioderna och äm&x med så skiftande ledning av verksamheten blev tillämpningen av privilegiernas bestämmelse beträffande skjutsningen behäftad med variationer. Det kan därför vara av intresse att följa behandlingen av lapparna under de perioder som verksamheten var i gång. I ( ). Under det förberedande skedét av silvergruvans exploatering ha- Olof Jonsson de lappfogden visat sin förmåga att organisera transportväsendet»88k Bergmästaren Lybecker inledde ett fruktbärande samarbete med lappfogden. Redan i mars 1638 skriver Lybecker till assessor Johan Berndes: Edle och wälbårnne Herr Oarnmerrådh,Gunstige Herre och mächtige befordrer. öelangendes Oluf Jonson fougdhen öfuer Lappernarkerna, Så måste iagh bekenna,at han hafuer stoor flitt giort medh prouiantz opförende,så och förskaffat i rätan tijdh hit till J3ruket alla skat och tijonde Renner huilke öfuer 100: ähro,aff vma,pijthå och lulla laprnareken,den karen är wäl tilmistandes her ifrån,för lapper shul,han kan så wäl medh dem om ghå,och war,huadh dhet will,som han dem på Cronnes wegner till seyer,så göre thee godhwilligen, Och effter iagh någrelundher förnimer,at andra wille gernna ghå honom lappemarkerna ifrån,huarföre bedhe iagh E.H1jte tienstligen,på hans wägnar,e. Hl:te

13 3V wille hans gunsb i&e förfordrer wara,at han kunde bliffua widh sin Befalningh, Sannerligh,der kommer ingen,som rnedh Lapperna så wäl kan omghå f än som han,till deet andra weet han här så grant landzens legenheet,och skal någet nyt bergwerk af lappernna öppas,så kan han hos dera sådant vthloka,är och tienligh at brucka för många Brucksens tarffuer skul,at bestella, Jagh weet denna gången E III inthet något synnerliget at til skriffua, Dat. Sijlboiockz hyttan i pijthå Lapperaarken d 15«Martij 1638 Hans philiph Lübecker Bergskollegii arkivs Brev och supplilcer 1638 nr 128 RA I ett brev av samma datum har Lybecker i postskriptum skrivit samma sak.(nr 144)

14 s i r j j ^ Resolution af RichzCammer - och Bärgamptes Rådh,\Välbs hsr Johan Berndes gifwen Lappfougden Oluff Jonsson 1. Lapparnas skattefrijheet belangande,så skole de den efter II.K. Msts nådige tillåtelsse fritt niuta,in till dess finnarne som till Lappmarcken beskedde ähro,kunne på behagelige rum planteras och blifwa boendes, Sedan så kan icke mera än billigt v;ara,att Ghronan sin räntta vthj en annan disposition revocerar. 2. Skiutzfärden i Lappmarken angående,så skall Befallningzmannen der öfvver ett noga inseende hafwa,att ingen onödig tunga Lapparne der vthinnan skeer; doch. äre Lapparne plichtige att skiutsa Cronones folck,så rnonge som med Bergmästarens Pass vthj Chronones ährander af och an reesa,efter de skattefrijheeten derföre niuta,och elliest åhrligen rniöl för samma Skiudzningh opbära. 3. Ackiernes inköp skall tagas vtaf dett Lappenske Sillfweretz till rnynttningh och betalas med; Sedan skall sådant blifwa på fölliande åhrs Stat vpfördt. 4. Till Lapparnes behof,när de opföra Profwiantedt,skall åhrligen beståås af Chronan Ett Oxehöfd Brennewijn,och Fyratijo Skålpjd Toback,hwilcket skall dem emellan vttdeelas,och af Oluf Jonsson berochnas,dett öfrige alltt,antingen vthj Brärmewijn Toback,Jern sampt peningar,profwiandt och annadt slicht,kommer till Brukskrifwarens upbörd och vtgift. 5. Tionde Reenarne, spmäfi Lapparne skole uttgöra till Cronones be~ hof,skole ådt minstone wara fyra åhr gamble,på dett wed Cronones

15 bruk nogott med dem motto vtträttas. 60 Knechterne eller andre 30m nu i detta åhr hafwa stelltt sig in, J Pijtå Lappmarck och på wägen,brukett till godo,begynna boostella sig,bestås hwardere af Cronan nu j begynnellssen till deres vnder holld och byggninghz forttsettiande, SPanrnåhll Tree tunnor,såssom och till Jnvenfcario,Bod ett stycke,och Getter twå stycker,hwar till Bergmestaren Hans Philiph, efter handen såssom dett vyill behöfwas, skall låta lefwerera så raånge Peningar som dess inköp fordrar. 7. Fougdens Wstt Oluf Jonssons löhn belangande,så skall den opå Bärgs Staaten i tillkommande åhr infördt blifwa. 80 Efter och högnödigt är,att ett drifhuuss i Pijtå stad blifwer på een beqwämmelig ohrtt upsatt,derföre skall Oluf Jonsson,om dess stelle och byggningh,först med Bergmästaren Hans Philip öfv/erleggia, och efter vndfongen order sedan der opå drifwa,att huset må förfärdigas, eff ter såssom der till allaredo ett gott förråd på stockar finnes,och elliest för Malm inköpett skuld,högeligen nödigt är,att der med ingen drögzmål holles Johan Berndes. Bergskollegii arkiv? Registratur under 31*7»1638 fol. 139 RA

16 \ 15 Välborne II«Cammerrådh, Wälborne II» Caramerrådh - - haffwer migh pålagt t och i befälning g.iffwitt,dhett iagh i dhenne höst skulle bespana och granncligen förfara om alle Elffwars och Strömars belägenheet vthi Lappmarken; alt så haffwer iagh E«Iltz befalning medh största flijt efterkommit,igenomrest,icke vthan stor perikel och lijffzfhara,åthskillige Strömar och Elffv/ar vpp och vthföre,och således befunnit ther modh v/ara be skaf fat t, som här efter åthskilligen föllier. i'örst,belangande Pithåå Elffv/en, så vvill alldeles omögeligitt falla henne genom resa,för dhe stora fårsar och högha bärg som ther vthi belägne och liggiande ähre# Hivadh Skällefftåå Elffwen belangar, så hafucr iagh och henne igenomwandratt vpp och nedföre,och i sanning befunnitt om thes belägenheet,att man kan komma medh Bååt på siu miler när en Bondeby,Norsiö benemd,liggiandes 14 Miler vpp ifrån Skällefftåå kyrkia,och i samma By ähr nije bönder boende. Bhessförvthan förmedelst mitt flijtelige resande haffv/er iagh funnitt een Ny siöwägh vthföre StoorAffwan,hv/ilken kommer på 3 miler när lappexyrkian,medh dhenne wägen hafuer sigh således; att man v/äl kan komma medh Bååt eller Skutha,så stor som rnan will dher i- från och till Arieplov, dhenne v/ägen synes rnigh wara dhen alldra beqwemligaste och nyttigaste både för H.KoMjtt Sweriges Crona så och vndersåtherne Aff Pithåå then 8 octob. åhr 1638 Oloff Joensson Bcrgskollegii arkiv: Brev och suppliker 1638,s. 288 RA

17 General Bärgämbetes eenfalldiga meening och betenckiande om Pijtå Sillfwerbruk,hwar opå den Kongls Regeringens nådige resolution ödmiukeligen fordres och begäres. 7 o Sammalunda holles och nödigt att Håll Lapparne som Profwiandt emellan hyttan och Lappkyrckian opföra,och sedan Blyett uttföre,måge beholla så wäl her effter som her till de 50 skålpund MiÖl al sr Walldmar, - 50 lispund Salltt,sampt 25 kannor Brennei7ijn,och 50 skolpund Tubach,till vriderholld, såssom och dess för vthan niuta frijhcet oppå sine åhrlige vttlagor som de her till nutidt hafwa, på dett de måge så myckitt willigare finnas med förande Effter sora borgerskapedt icke är mögeligit sielfwa detta kunna med egen bekostnadt vthi een sådan Ödemarck adt vtträtta. Desse bemstt Lappar sora med försslorne hafwa adt göra,och fördenskuld niuta frijheet på vttlagorne,såssom och bekomma dett vnderholld som ofwaribemstt står,skole swara för Chrononcs reener som dem för Jnvcntarium tilldeelltt äre» 8. Oppå dedt Bytte- och Grufwefollclcedt sampt Wästorlapparne som ellicst nödgas adt besökia Marcknader vthj Norige,måge bekomma sin nödtorfft och vppeholle; Så holles fördenskuld wara rådeligitt,adt Hennes K: Mstt nådigst effterlåter desse effterskrefne Byiar,Nemblt Wästerfiell Lapperne af Pijtå Lappmarck; Sedan af Lula Lappmarck TorpenJaurs Byj Och af Vhma Lappmark Lais och Granby Een Marcknadz Platz v/eed Arieplog,hwilcken beqwämbligest den 13 dagen Jwl sorn är den 6 Januarij åhrligen der holles kan,den Pijtå Stad allena skulle warda privilegst att besökia,efter som dett allareeda af Hennes Kongis Maij belefwatt är,allenast dett förmedelst konungzligit Mandat påbuditt blifwer.

18 3 9 I 9 ' JWffter såssom Pijtå och Lulå städer icke långt ifrån hwar annan äre belägne,och för dy äre hwar annan till stortt hinder vthj des3 nähring och vpkorapst. Ilwarföre medan Pijtå stad söker flitigt sin förkofringh igenom handell och handtering,der emoodt Lv/la borgare ingendera boo vthj staden,vtan äre wånhafftige opå byggden och drifwa landzkiöp Pijtå Stad till hinder dessförvtan hafwe Lulå Borgarne sielfwe,som offtast begäradt adt blifwa af med deres stadmhz privilegier. Ilemstelles f orden skuld vnderdånligen om IIsKsMttt icke behagar adt Lulå Sochn och Lappmarck mötte logges vnder Pijtå Stad, effter som Hennes K: Mayjtt be;te Pijtå förmedelst sitt konungls bref der om tillförende förtröstadt hafwer. 10.

19 Bärgämbetetz resolution oppâ de puncter som Bergmästaren Wrfct Hans Philip wthj Bergämbetedt inlagdt hafwer. 5. Oppå dedt follckedt som forreesa emellan Pithå och Hyttan, mage hafwa någre Hws adt logera vtj,när ellacht wäder ähr,så holler bergämbetedt godt och nödigt,adt bergmästaren af Chronones medell låter vpsedtia Sex Stugor v/ed \yägen,en wed Löfmodtken,den andra wed Waxnäs, 3sdie ived Kaskejaur, 4ide wed Stoorbodan,5:te weed Swanewijk och den 61te wed Arffwis Jerff. ju för ju heller«6..den ordningen som bergmästaren wed Lapparne giordt hafwer, adt de een Tunna Malm för 4 alldnar Walldmar eller i Rd skole föra ifrån grufwan till Hyttan,och att Chronones Reenar äre lefwererade Hollapparne såssom edt Inventarium till adt vpföra Profwiandt med;.der med äre Bergämbetedt wäl tillfridz och wele adt Bergmästaren såleedes wijdare continuera låter. Bergskollegii arkiv: Registratur under , fol. 38v RA

20 L I1 Vid riksdagen i Nyköping kallades biskopar och präster till överläggning hos rådet den 10 februari Rikskanslern framhöll,att då ett bergverk nu upptagits i Lappmarken,"så böör oss och planta där Gudz ord" Ärkebiskopen lovade att förse Lappmarken med präster om landshövdingen tilldelade dem boställen och bestämde,"huru myckitt under hvar sochn liggia skall". Landshövdingen Stellan Mörner och bergmästaren Hans Philip Lybecker ha anmodats att inkomma med förslag till den planerade kyrkoorganisationen. Bergmästaren har först blivit färdig med sitt svar>.och den 23 juli 1640 utfärdades "IIss K:e Msts Öpne breff på en Marcknads Plats wedh Arieplogh,om Påffuelsmesso åhrligen att hållas i tree dagar å slagh". Wij Christina etc GFiöre wetterligit att effter som ett yrnnogt Silffbruck haffuer för någre få Åhr sedan sigh yppat vti Pithå Laprnarck,och G-udh icke mindre dera än som andre flere Lai dzorter vtj Wårt #iere Fädernesslandh och KonungeRijlce med een sådan sköön Metall welsignat hafuer. Så hafue wij i medier tijd warit der oppå betänckt och oss låtit högt wårda der om huruledes be:te Pitåhs Bergwerck måtte blifua drifuit och fortsatt,g-udz Nampn till ähra, oss och Ghronan till nytta och wåre vndersåthares,enkannerligen der i Landzandan boendes till opkompst och förkoffringh. Och alldenstund detta beroor till een deel oppå Sammankompst af Folck, delis och att omberördhe Lapmarker mage bliffua bygde medh Kyrckior, på tienlige orther,så och försedde med bequemme Marcknadsplatzer, der Lapparne /:såsom här till dags föga hafua wetat af gudz ord och deres Saligheets medel,eller haft synnerligh Samquemb med annat Svenska riksrådets protokoll,utgivna av K t Riksarkivet,del 8,s.l4 ff

21 L I1 Folck,vthan lefuat för sigh sielf,vti et armt och beklageligit tillståndh mage her effter kunna komma tillsamman,och deres Gudztienst, och sedan medh huar andra drijfua på, en wiss tijd om Åhret een reedheligh handel* Iluarföre hafue wij giffuit wår Landzhöffdinge öfuer Västerbotten i befalldningh att han medh forderligeste skall på läghlige orter i Pithå Lappmarck låtha oppsättia någre Kyrckior och i förstonne wedh Gruffuan och den andre wed Arieplogh, såsom och haffue wij beuilliat och för ordnat, effter som wij och nu beuillie och förordne,att och een Marcknad der wed beste Arieplogh på enn särskilld plats Åhrligen om Påffuels Messo som är den 25. Januarij hållag och vtj 3 dagar å slagh påståå skall isenare har tydligen ett annat förslag inkommit till regeringen, ty den 24 september 1640 utfärdades "Hennes Kongl. Mits Privilegium giffuit Westre Norlandz Lappar,angående 4 kiörkiesochner och Marcknadz Platzer der opprättas skole etc." I detta brev heter det: Till dät första skall på fyra åthskillige orther,såsom är weed ArffuisJcrff,Arieplogh,SillboJock,och Nasa Fiell serdeles kyrckiör med Prestebol blifua oppbygde, vnder huilke v/isse byer lyda och höra skole,i så måtto att &±11 ArffuisJerff kyrckia eller Prestebool skall lyda och liggia ArffwisJerff och Lochta byar. Till den andre Kyrckia eller Prestebool wed AriePlog och des MarknadzPlats skall lyda och liggia Laijs och Granby aff Vmo lapmarck och Torpenjaur af Lulå Lapmarck,.Den tridie Kyrckia eller Prestebool wed SilboJock,der nu Silffuerhytterne oppsatte äre skall vnderlyda SimisJerff och sedan Hyttefolcket som der nu är eller framdeles tillkomma kan Under den fierde Kyrckian in weed Nasafiollen blifwer Brucks och Gruffuefolcket samt så månge af Westerlapparne,som till wåre Bergskollegii arkiv: Registratur 1640 under d.23 juli,fol RA

22 församblinger för detta lydt haffua. 73 ( Två marknader förordnades,en i Arvidsjaur den 25 januari och den andra i Arjeplog den 2 februari) Till dät tridje oppå dät Pitå Silffuerbruk,icke allenast igenom Chronones medel vtan och Borgerskapet aff Pithå Stads tillföring, så rnyckit mera måtte tilltaga och förkoffras j synnerheet och dee gemene lappar v/ara des willigare med kiörssler och förssler sigh bruka låta, jemuall v/ara förplichtade,på dät högsta sigh v/inleggia och beflijta,att opsökia flere Mallmstreck som liggia fördolde dem samme sedan vthuijsa och ahngifiua. Dy hafwe wij af gunst och nådhe vndt och beuilliat alle förbe:de lappar i Pithå Lappmkr som vnder be:te Kyrld.or och Prestebol nu lagde äre Tijo åhrs frijheet för alle vthlagor som dee till Chronan vthgiöra böre,allenast wele wij haffua Chronones Tijonde oss förbehållen,doch skall vnder denne frijheet icke förståes Westerlapparne,vtan dee wara skyllige at giffua åhrligen till Cronan den skatt som dee aff Ållder wane äre att erleggia, Bergskollegii arkiv: Kegistratur 1640,fol. 148 RA

23 , e 4' 4 *C \ M A ^ / ^ r ^ u vfytjfw-** m te* f * * " ^ 1 Vy^y i y ^ Wp y^ / ^ ' v / v K ^ ' '.. / > 'y ^ t t ^ ^ f r) \ r> A ^ rs. I' t'f C /?('/> ' < r 1 '. ' ' * ^ fi^ut^ t f / f l < y Úédvjhsvust / ^*»Ai» ^ ^ +t<k f y ^ + A ^, dûs M <-rr jfvfyi, y _ C t V ^ fe A ~ - - r -» - - I \ r ttm*! W i r * nptt****, Afr Ar/fa/if v f y y r v / Í'V ^ t & T S ^ J ^.

24 / jñ r) f H C y ocks/gs Utk*,* / ^ 9 / ff r» t s I i / Jwtfcfthtfrh \4//' áftt * àf I $ 0 À U & I L J F ' M, 1 l ^ X? V.J. / ' \ /, yfyjfa/l&n S c. Y P ^ V v J" /â M ) fy/* A ffi/t çî^mt f / «f \\ í,, <" s / ' fa*, /rh?> f'r \ i / / ' i ' /! 1! y ' ' ' ' V y,, fj s fr A V/ A/ / ' > r IsV ; dséîêfs { <<-'* Apffc; U fi* i > Å ^ v/yv^r - : Ao^ r» r ^BS^r /&ÍS >4 c- ^ îs-tp / v (7^ (7 '' i y / á ^ Jlt'ÁY^ /i y r y ' J r S h ^ T ^ J / à V/

25 / p e i f ^ ^ u y/ % i _ JT -C értrf i / n / /*f& t/ Ái/t f ó p -t t /ff P Jo/Ct-i/ß- ttx/sil'**: M j W ^ «J/ /^cf-^áe-th, dt*** ^y'xl* ^ c^ 'S < / u.*-*/* y tty s & í s^íc^i y / ^ y* /m A'n, t iyrm ^t^t^é^9 /W.// Ji Y

26 tez M ú - ^f. / c M /tvm ^ ^ \ ^ - ^ / / / / Z A ^ A SS^/ y' r / f a 4 M fíts^/fó^ rj/ct-n C*t Tvk't^&j I^T^Í/i 11 / ^ f ^ 1 fy^'/fa; V* ''ú-fáto M M tyrf»,,*^

27 V2 j Gpufworne ahngående wedh Hyttan och Bookwärcket Såssom medh Kåhl och Brenneweedh försalen til grufwan,alt hertil dags Oordennteligenn til&ångit ähr j det kåhlenn lj mijhl ifrånn Ilyttann ähre kåhladhe,och sedhann ifrån kåhlraingenn til grufwan fördhe 11 i niijhl hivar igenom 1/3 part vnder wägenn ähr bådhe förspilt och til intet blefuet Alt förthennschuld sådhann Oordning at förekomma, är nu ter medh af handlat och medh v/est erlapperna således afskeedhat,att dhe emot sine åhrlige vthskyldher,så myckit brenne och kåhlev/eedh til grufwann framföra som behöfwas kan,wngefehr til 80 stafrum och schal lapfougdhen samma weed afreeckna medh dhem lijka som för detta skedt är,stafrumet för i Rdaler eller 3 rnlcr S öl f v; er mynt, och dhen sedhann j rattan tijdh vtföra och til bruuket komma låtha Sedhann kann dhenn kählarenn som wedh hyttann hålles, reesa til grufwann allenast een gång om åhret,och oppå 3 eller högst 4 v/elturs tijdh opkåhla så myckien weedh hoos grufuan som man pröfwer schmediann fordhra kann,til grufvvones wnderhåldning j allehanndha iärnn reedskap» 6, Elliest ähr medh Bruukzförsslorne,och dedh som landzfougden af ordinarie Hänthann lefwerera skal efter Ahnordningz Staaten så afskeedat at sådannt j rättan tijdh förmedelst fougdernes åhåga och flijtt blifwer til Hyttan eller bruuket opkiört,män hwadh som j från Stockholm vvthi SPanmåhl och andre pertzeeler afsendhes antingen til Uhmå eller Pitheå,deth skal Olof Jonns3onn och Daniel Jonsson efter giort afskeedh låt ha opföra,efter sässom dedh och egenntelig angåår Olof Jonssons ämbethe,emedhan inga andhre tienster af honom til Bruukssenns behof fordras,vthann allenast at hann befordrar försselenn,at hwad som bruket j så måtto requierer mötte j tijdh opskaffes, såledhes ähr och dhenn 4 puncten efterkommin. Bergskollegii arkiv: Lappmarkens silverbruk,räkenskaper och akter RA

28 L tf Den rned så stor optimism begynt a brytningen i Ifasafjäll visade sig vara en dyr affär för staten» De årliga förlusterna på silververket inverkade menligt på höga vederbörandes intresse för att fortsätta rörelsen«, Inskränkningar och besparingar hjälpte ej. Dergsamtet mottog därför med största intresse det erbjudande som lappfogden Olof Jonsson gjorde vid ett besök i Stockholm sensommaren 1649 att övertaga silververket på, arrende» AEgidius Otto som fått nys om planen ville vara rned i arrenderingen, I skrivelse den 15 oktofoer 1649 erbjödfö sig Olof Jonsson att tillsammans med ÄFgidius Otto i tio år arrendera silververket på vissa villkor,bl.a begärde Jonsson att få disponera årliga räntan och sakören från Ume,Pite,Lule, Torne och Kemi lappmarker att få disponera proviant för daler mot leverans av silver och bly från gruvan. 11 % Bedie wij ödmiukligen,at almogen J begge westerbotens propn sterien måtte sitt prouiante fhöra efter gamel wanen till näste laphålstellen eller lagsagu,huarest sedan hållapperna sholla det emottaga och op till bruket förshaffa,som dhe plichtige ähre. 4 Bedie wij ödmiukligen,at Cronnan här effter som här till, will af sin egen medel låtta betalla hållaperna sin lhön,i desse 10o åhren,dcremot dhe alt folk,som af och an reesser,3å och prouiantet och bly till huar sin ort förshaffa sholla,serdeles bedie wij ödmiukeligen,at hennes Kongl. Maijrtz allernådigst toktes oss sit breff medhdella,och befalla,at huar fogde J westerboten,een halff deel af hållappernas lhön,vthan widare order åhrligen och i rettan tijdh lefuerera schulle till hållapperna. 10 Bedie wij vnderdånligen,at dhe Cronnones brukzknechter som Bromés Nasafjäll,s.216

29 so wij nu bekoma f måtte för obligerade wara,at tiena oss i dessc 10 åhren,för den månnalhönen i peninger och prouiante widh bruket,så som dhe härtill af Cronnan hafft haffua, jemv/ell och,at lapperna för allehanda förssler,låtta sigh benöga rnedh så myket som Cronnon dem härtill,för huar pertzeler i fhorlhön gifuit hafuer, Datum Stokholrn d. 15 octobr 1649 undershrifuit så wel på Aegidio,sorn på min egna wegner Oluff Joensson Ansökan har underställts bergmästaren Hans Philip Lybecker, sorn avgivit ett yttrande rned bl.a. följande påminnelser Detta efftershrefne kan wara nödigt at obserueres ut j Oluff Joenssons och Aegidio Gontract om pijtheå brukz antagande, 2 at dem förbiudes,at dhe lapperna medh DiiläCgÄX inga tingh beswera öfuer sin wanlige wtlagor,eller medh skiutzfierderna öfr ordningen beswera, 5 at dem eij flera hållstellen bestås,än på 6. rum,och at i huart hål eij mohre tages än 10 lapper som af Cronan betalies shulle Bergskollegii arkiv; Brev och su$pliker 1649 del 2 nr 150,152

30 jt Kongl:g Maytttz Priuilegium på Pithå Silfuerbruuk för Oluff Jonson I&idius Otto Wij Christina, Giöre witterligit,att efter som Gudh den aldrahögste hafuer nådeligen wällsignat och oppenbara låtit ett temmeligit gott oilfuerstreck vthi Pithå Lappmarck,på Naassa fieldh; huillcket medh wår och Chronones omkostnadh Anno 16'5'j ähr optagit, och allt här till drifwit och fortsatt wordet,ickie så mycket anseendes then nytta och fordeel wij och Chronan ther aff i framtijden skulle åtniuta,såssora fast meera att wåre vndersåtere Lapparne på then ohrten mötte therigienom dess bättre warda holldne till den rätta Gudhztiensten, och så småningom wänias till Civilitet och ett Christeligit vmgängie,såssom nu /dess Gudi låff?/ alloreda som wij förnimme en godh begynnelsse thersammastedes anlagt ähr; Alltså till at afskaffa här effter all onödigh omkostnat och lijckwäll ickie desto mindre så laga, att wärcket må winna sin fortgångh. hafue v/ij medh wårt elskelige BergzCollegij inrådande funnit rådsampt wara,att stolla förbe:de Pithå bruuk vthi privat händerf Till hwilcken ända desse wåre troo Tiänare och Vndersåtere,Ehrligo och förståndige Oluff Jonsson och Egidius Otto öfuertallte och recommenderade aff wårt BergzCollegio,ähre sinnade förbe:te Silfuerstreck antaga,så frampt thee någre gode willckor åtniuta finge; Nu medan förbe:de ortt ther grufwan ligger förmycket ähr aflägen,och ickie annedt än baara fiellarne theromkring,och på -9 eller 10 mijl nähr, ingen skogh eller något ÄXX busche att finna,dess föruthan rnäst heela åhret medh Snöö betäckt,och deres Somrnor ickie öfwer 6 eller högst 8 wekur berächnas kan,såssom och till häster och booskap platt ingen lägenhcet ähr; Hwarföre och på det förbe:de partieipanter måge kunna deste bättre s^mme wärck antaga och vthföra,hafue wij oppå wårt BergzCollegij vnderdånigste recommendation,vndt och efftorlåtit dem förbe:de Silfuerbruuk oppå effterfölliande Tijo åhrs

31 tijdh till en begynnelsse nyttia och fortdrifwa,benådandes them medh eftorskrefne frijheét och willkor som föllier; (Participanterna fingo disponera gruvorna i Jtfasafjäll och andra fyndigheter i trakten,årliga räntorna av Urne,Pite, Lule,Torne och Kemi lappmarker,vissa sakören,utvunnet silver som Kronan icke ville inlösa,bruksknektar OoB.v. men hade vissa skyldigheter) «Almogen i bäggie «Västerbo 11 ns probsterijen,skoole och i lijka måtto här effter som här till wara skyllige opföra sitt proviant till näste lapphollstellen som ähr in om Laghsagu,huarest hållapperne skoole det emottaga,och effter theres plicht opp till bruucket förskaffa Den löhn och vnderhåldh som hållaparne här till nutit hafue,skoole dee i lijka måtto här efter vthj förbe:de 10 åhrs tijdh af Chronones rnedell,1fx3cm vthan participanternes last åtniuta och bekomma,der emot hållapparne skole wara plichtige nu som tillförne, allt det follck som af och ahn reeser,så wäl som proviant och bly,huar till sin ort vthan försummelsse förskaffa; Och skoole huar fogde i V/ästerbotten här medh warda befallade,en halffpart aff hållappernas löhn vthan någon wijdare order åhrligen och i rattan tijdh them tillställa och lefucrera,huillcket Landzhöffdingen them alfuarligen tillholla skall sådant att efterkomma. (13 Brukspredikanten) Här emot skoole Participanternes plicktskylldigheet wara. (1. driva verket 2 följa bergsordningen) 3. Blifwer dem förbudit lapparne öfuer theres wanlige vthlagor i någon måtto be sv/ära, eller medh skiutzferder gravera, wij dar e än theres plicht effter ordninger tillsäger,och medan Lapparne nu här effter hafua mindre beswär medh opfö3?dzlen än för detta skedt ähr; huarföre skoole dee Prowiantet sålunda emottaga,nembligen,lulå lappmarck wed Stoorebacka,Pithå lappmarck wed Gråtreske och Lapp- Q

32 S"3 träske,och Vrnå lapparne ived Granöön» 4. Weele wij inga flere hållappar skoole bestås än Sextije som af Cronones meclell eff"ber förrige Stat betahlas skolie,hwillcke hållappar participanbei^ne måge fördeela på dee garable hållsteilen effter som på huar ort finnes wara aff nödhen, (5.knektar 6 gods 7 silver 8 inventarium) Här alle som för vvåre.4cull wele och skoole,giöra och låta, weete sigh effterrätta,ickie giörandes förbe i te participanter,här emot något hinder eller förfång i någon motto. Till yttermeera wisso ähr detta medh wår egen hand och Kongel:e Secret bekräftat. Christina Bergskollegii ekiv; Registratur 13 okt fol«1.^5v RA

33 SH i! ingsprotokoll i Arjeplog den 7 februari Hararna dag till talte väl st befallningsman Siul Nilsson i Siraisjärv, Peder Clernetsson i Arjeplog,Mats Clemetsson i Gråträsk och Clemet ^indersson i irvidsjärv ined förfrågan vad de hava gjort av Kronans renar som dem äro tillställda och levererade n. vardera 10 oxrenar och 5 vajor,summa alle tillhopa bekommit 40 oxrenar och 20 vajor,vilka de alla hava förfarit,såsom de ock för Rätten bekände..dock en part av förbeite renar genom proviants oppförande äro störte,en part för deras stora fattigdoms skull oppätne,alltså tillfrågades dem huru och på vad sätt do kunde samma renar betala. Då sade de sig platt intet hava att betala med. Som ock bevisligt är att en part av dessa lappar gå neder på bygden och tigga sig föda och en part av dem gå och tigga i Lappmarken. Eljest tillsnörde^ befallningsman alla hållappar uti vart håll för sig om de icke hava tillfyllest bekommit Kronans renar,efter talet* Då bekände de alla hava fått till fyllest, n. vardera 10 oxrenar och 5 stycken vajor«dombok,gävleborgs län nr 3, o1. RA

34 3 rf. ttrfl Högwälb:no Nådige Herrer Jagh nödges och i all vnderdånigh ödmiukheet gifua Es Ntder till kenna att bådhe Skatt- och Hållapporne blifua rnu så treshe och mottwillige inthett fåår iagh weeden op till Grufuan eij heller Malmen vttföre for betallningh,tillförende emedan Stållen drefs och Lapfougden rnedh alfuer på dr ef opkoin 200 stafe bådhe Grufue och Brenneweedh,nu fåår iagh inthett mehr ähn 60 stafse op, Hållapporne liggia 13 eller 14 Mijhll ifrån Hyttan,när fålkett antingen vth eller op skole måste dee bijda 8 dagar öfuer ordinarie tijderne, eij heller iagh om wjnteren dett som till Grufuan shall,opfåår för deres Mottwilligheet shull,nu beropa dee sigh på dom som till Stocholm ähre och willia inthett taga sigh någott före för ähn dee komma till baka,bönfaller derföre till E Nsder och Hster på thett ödmiukeligaste om een recommendation till den Nye Landzhöfdingen wälbördigh Jahän Graan att Fougdeene Lefuercra Hållapporne dett dem effter His K. Mstz privilegium hafua böör och att bes te Landzhöfdinge wille hålla bådhe Skatt- och hållapprne till horsamhett och lydno,elliest kommer inthett malmen denne winter uth,huilken inthett blifuer ljthett efter iagh dagh och natt låther arbeta, E Nsder och Herligheeter wille altijdh förblifua rnine Gunstige Herrer och mechtige Befordriire Jagh shall her effter som her till giöra min högsta flijtt och hafua ingen tijdh ospardh,her på förwenter iagh E. Nsders och Härligheters gunstige Swaar och Assistentz Datum Silboioch den 3 Septemb Anno Aegidius Otto Bergsko11egii arkivs Brev och suppliker 1653si nr 34 "Pracsent. den 26 octob, 1653" HA

35 f v te Till Landzhöfdingen Wälbrd Johan Graan,att ransaka om skått- och hållaparnes mootwilligheet och Assistera bruuckzförwalterne vthj allt nödigt tillijtandhe. V/år Wänlige och wälwillige Hälssan eke. Wälbördighe Her Landzhöfdinge Johan Gran,V/ij kunne honom wänligen ickic vnderlåta, huru såssom bruuckzförwaltaren wedh Pithå Silfwerbruk Fgidius Otto hafwer oss till skrifwit och sigh högeligen beswärat vthöfwer Skåttoch Hållapparnes tredsko och mootwilligheet till att effterkomma theres plicht medh opfördzlen af v/eeden till grufwan och nederföra malmen tilbaaker,huarigienom bruket mycket stutzar och förhindras, effter som Her Landzhöfdingen dette wijdare af.innelychte hans brefz Copia extractwijs kan hafwa afc förnimma. Så medan ITer Landzhöfsingen af migh JKrck Klämingh för dette ifrån kopparbärget tillskrifwit och förständigat v/ardt,om förbe; de lappars af skickades klagepunehter och beswär på then andre sijdhan,så vthöfwer Bruuckzförallterne såssom och lappfogden,huruledes ther vthi åtskillige måtto blifwa af them oskiäligen graverade,såssom Her Landzhöfdingen tå till Vndherrättelsse en Copia ther af insinuerades,och oss ickie kunnigt ähr,huru begges klagemåål på en eller annan sijdha må wara beskaffat. Ty hafwe wij ickie mindre kunnat änn remittera them beggie till Her Landhzhöfdingen som ther in loco stadder ähr och bäst hwars och ens skääl intaga och förnimma kan. Begärandes wänligen Hei* Landzhöfdingen v/ille på Embetzens wägner här om låtha granneligen ehrfara,tagandes för sigh thet priuilegium och Contract,30m KiMit bruuckzparticipanterne nådigst meddelt hafwer,ther vtaf Her Landzhöfdingen kan afsee,huru vvij da så participanterne Hådx-^stxKKiJi&tsix k^&be^&takxvtxsxmkx^s^ som Lapparne hwar annan rnedh theres plicht til bundne ähre,och hwadh oskäal hw.ar och een ther ernoot öfwar och t.i.lbluder, tillhollandes beggie parter theres

36 s? plichj i acht taga ooh saaken sålundha på Embetzens v/äg ner afhielpandes,att ingen deera parten åå hafwa ordsaack sigh ytterligare medh något skääl att beklaga, gerdeles att bruucket igienorn ens eller annans rnootwilligh- och otijdigheet ickie på något sätt turberas och hindras mötte, såssorn wij thetta och annat mera som länder till dess forkofringh och.f or t hi el pande, her Landzhöf dingen wänligen recommendera weele. Befallandes honom här medh vndher Gudhz beskierm till all wälmågo wänligen. E: Fi Jerg sko 11 eg i i arkiv: Hegistratur den 21 oktober 1653»fol.64v RA

37 Effter såssom Bruksförwaltåren Väl:tt Egidius Otto hafuer Oss Vndertechnatt låtitt lassa ett breff honom och lians medhparticipant thilskriffuitt,att de emot all Rättwijssa skulle förbyta hållapparnes löhn vthi Ellacht Brennewi jn, huarföre hafuer bes te Egidius Otto oss ombiditt förhöra een hållap ifrån hytthållet Thore Joensson benärnbdh, som hafuer sigh hooss II.Nsde Hsr Erich Flemmingh S u plicando Beswäratt,Och nu på Skutan ifrån Stokholm Ahnkommin, huilken lap effter begiäran ähr förhördh och tilfrågatt,om han eller de andra hållapporna desse 4 åhren sin fulkombliga löhn i Spanmåll Walraar och andra Pertzeler Bekommitt,hafuer som wanligitt hafuer waritt,der till han inthett neka kunde wthan i wår närwara Bekiende,att huarken han eller de andra hållapparna aldrigh någott brennewijn på deres löhn Bekommitt hafua,wthan sin fulla löhn i miöll walmar, Saltt, Iludhar och Tobak Richtigdt wthfått hafuer, sade sigh oij heller aldrigh derpå hafua klagatt,vthan detta war hans ährende Söderått,att han wille slippa hållett och få tilgifft på CronRenarne,att denne bes te Thore Joenssons Berättellse så Sanningh ähr,och Wij aff honom munteligen hördt hafua wittne wij wndertechnade modh wåre egna händer och signetr K Datum Pitheå den 6 Decembs 1653 Johan Pedherssen Hapstadius (sigill) Jacob Jacobsson (sigill) 1654si nr 15 Bergskollegii arkivs Brev och suppliker I&MXMXX8 RA

38 llögwälborne Nådige Herre «Efftersåsom een Ny LapFouge,Daniell Jonsson i Uhmeå ähr förordnatt till LappFougderiet, Huarföre ähr till E Ntder och Herlighetcr min ödrniuke böön och begäran,om recomrnendation till wälb:ne Landzhöfdingen,att H s II: 11 wille tillhålla be s te Daniell Jonsson någott flijtigare hafua opsicht rnedh Malm- och Weedeförselen, denne winter opkom till Grufuan inthett mchr ähn 50 stafre bådhe till Grufuetf- och Brenneweedh,och 70 t:r Malm blefuo quarliggiandes,oansedt att iagh öfuer 600 att sr vvallrnar för uthan Miöll,hadhe j förrådh /snär lapparne wore betaltes/ uthj den acht och meningh att mehra weedh skulle vpkomma och Malmen vth igen, Elliest inedh att den Nye Fougden wille förordna Nye hållappar her widh Hyttan och sleppa dee som 7 eller 8 åhr tiänt hafua,om LapFougden ombytte huar 3*oie åhr rnedh hållaporna desto willigare wore dee, lier på förwenter iagh E. Nsders Gunstige resolution och Assistons,såsom och på thett ödrniukeligaste begärer Eo N:der och Herlighett wille altijdh förblifua rnine Nådige Herr er och gunstige Bef ordrare och förblifuer Datum Pitheå Sölfuerbruuk den 5 Septemb År 1654 Aegidius Otto Jergskollegii arkivs Brev och suppliker 1654!l nr 15 "Inlefwe rorat i Bs Collegio den 5 octobs 1654" RA

39 // f^u t. J Till Landzhöfdingen Wälbjge Johan Graan, Bruuckzf örwalternes beswär wedh Pijthå angåendhe. Lo Wår wänlige och walwillige hellssan aff Gudh Alssmechtigh. Wälbjge Her Landzhöffdinge Johan Graan, Ef t or Bruufekzförwaltåren Egidius Otto hafwer oss ödhmiuckeligen tillskrifwit och sigh beswärat,att rnedh weedeförsslen op till grufwan och malmförsslon ojb txiix.^xk^käh vthföre till Hyttan,är förledne wintter myckfet trögdt tillgångidt,så att han myckidt ringa weedh tijdt opp hafwer bekommidt,och cn stoor deel Malm blifwit quarliggandes wed grufwan,derigienom brucket stutzar. Iiwarföre ähre wij förordsaackade Iler Landzhöffdingen rnedh denne wår skrifwelse wänligen bemöda,han v/ille tillholla Lappfogden.Daniel Jonsson,det han så. lagar,att weedhem må tijdigt blifwa opfördh till Grufwan och Malmen nederforder så att der modh intet mangell eller försummelsse skie måtte,på det arbetett må winna sin tilborlige fortgångh och bruukzförwalterne icke hafwe ordsaack sigh deröfwer ytterligare beswära; Och på de b bruutakzfolkod b vthi oträngde måål icke måge twingas öfwer sin förmögenheet och Öfwer tijdhen att blifwa hollne quar $ wedh grufwan och således på den osunda ohrtten taga någon skaadha och a.fsacknadt på deres hällssa,derföre wille Her Landzhöfdingen brukzförwallterno tillhålla,att dee låthe folckedt i tilbörligh tijdh omväxlas och ifrån öruuckedt lijsadhe blifwa,effter som wij det be och meera som länder till bruucksens befordran,her Landzhöfdingens wanlige flijt och försorgh,wänligen weele hafua recommenderat. Och hafwe wij ordsaack her Landzhöfdingen tacka och berömma, som låther sigh Bergwerckens befordran och opkompst på dee or^terne mycket wara anlaget,dragandes den wisse tillförsicht,att han dexruthirman backes Continuera,försäkrandes sigh,att wij sådan bins godhe benagenheet flijt och omsorgh på sin rätta orth och stellc,

40 widh^gifivit tillf ello icke skoole förgiäta r Till Egidius Otto sändes en copia av detta brev som svar på hans skrivelse den 5 september. Kollegiet uppmanade honom därjämte att vid uppkommande behov vända sig till landshövdingen. och Bergskollegii arkiv: Regi strå tur den 9 november lf>54,fol.38v 'RA

41 u Högwällbi ne Nådige Härrer Edhers Nådher och Herligheeter skall wår ödmiuke tiänst hörsarnbligen bewijses så länge wij lefue,edhers N: och Herligh:tti kunne wij tiänstödmiukeligen icke förhålla, hurusåsorn dett ähr befruchtandes att medh Malm- och Weedheförselen detta åhret till Bruukett lärer försummeligen tillgåå,eftersåsom lapporne effter Kongl: Maij:ttz gifne placcat,icke hafua vyarit tillstädhes i Arieplogh Marknadhen, uthan mästedeelen af Torpeniaur lapparne warit till Luleå,Laijs och gran Byen till Vhmeå,på thett dee skulle vndslipps* Malm och weedheforselen,och icke blifua annoterade såsorn åhrligen tillförende slcie plägar, Bönfalle derföre till E 0 N:de och Herlighsr på thett tiänstödmiukligeste berbe Lappor måtte tillhålles biwista sin gamble Marknadzplatz,på thett Bruukett för deres Tresko skull icke måtte stutza, huar Lapporne j tijdh icke blifua tillhåldne att effter Kongl. Maijjttz gifne placcat wara tillstädes i Arieplogh att vttlofua sine korseler kommer ringa weedh op till grufuan och kan akie lijthett malm vtt igen, Detta wij i tidh lidhers ii:der och Herligh:tte på på thett ticnstödmiukeligaste willia hafue till kienna gifuitt medh tiänstödmiuk böön och begäran om afschlutz och een gunstigh resolution Datum Pitheå den 22.Februarij Anno 1655 Oluff Jonson AEgidius Otto Bergskollegii arkiv: Brev och suppliker 1655 del I nr 91 RA

42 G3 Tingsprotokoll i Arjeplog den 6 februari 1656 Efter?ne hafua i tresko icke welat komma i håll at skiutsa blefuo sakfelte huar sine 3 mark. Påwel Anundsson i SvanaJaur, Jon Peder son Skägg, Påfuell Amundsson, Oluf Mårtenson i Westerbyn,Anders Larsson, Påv/el Amundsson ibidern utgåfwo 18 mark Besuärade sig hålllapparna wid Storboden och Arieplogh öfuer Borgmestaren Isak Tiåck at han i förgångne åhr hafuer emot deras willia tagit uthföre 7 LassRenar åt sina kiöpmannewaror och åth sigh och sin hustru twå kiörerenar,och i detta åhret tagit opföre åt sigh och stadztiänaren Anders Quist uthi Storboden 4 Renar Besuärade sig'hålllapperna wid storboden och Arieplogh öfuer I 1 I / Borgmestaren Isak Tiåck,att han i förgångne åhr hafuer emot deres willia tagit uthföre 7 LassRenar åt sine kiöpmanne waror och åth sig och sin hustro twå kiörerenar,och i detta åhret tagit opföre åt ( > ' f f sigh och stadztiänaren Anders Quist uthi Storboden 4 Renar. Bombok,Gävleborgs län nr 5,fol. RA