Volym 25:2:b. Prosten Olaus Stephani Graan i Piteå. Lapska böcker

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:2:b. Prosten Olaus Stephani Graan i Piteå. Lapska böcker Del av maskinskrivet manuskript till en planerad andra del av Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under 1600 talet. Samlade och utgivna av Erik Nordberg. (Kungl Skytteanska samfundets handlingar. 11.) Umeå Publicerad september 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (

2

3 \ syé Prosten Olaus Stephani Graan i Piteå. Lapska böcker. Mag. Olaus Stephani Crraan var född år 1618,som fdj till kyrkoherden Stefan Stphani i Ofre Gran,Uppland,och hans hustru Anna. Han inskrevs sorn student vid Uppsala universitet den 17 september Enligt obekräftade uppgifter har han varit hovmusikus hos drottning Kristina,en tid legationspredikant och namnes promoverad fil. mag #,på vad grunder är okänt. Att han ägt insikter i naturvetenskapliga ämnen framgår af hans befattning med den svenska almanackan,vilken han utgivit under åren och 164/7. År 1650 blev han lektor vid Härnösands nygrundade gymnasium. I sitt första äktenskap var han gift med Anna Steuchia,dotter till superintendenten i Härnösand,och detta lär ha främjat hans befordran år 1656 till kyrkoherde och prost i Piteå pastorat,varvid han blev inspektor vid Piteå trivialskola. ^ I sitt arbete "Norrländskt skolliv" har Johan Nordlander givit en livlig skildring av lärare och lärjungar vid Piteå trivialskola under 1600-talets senare hälft. Där tecknar författaren även en bild av skolans inspektor,prosten G-raan,huvudsakligen med ledning av domstolshandlingar och liknande dokument. Prosten G- r aan framträder i föga smickrande dager,han visar en sådan snikenhet och hjärtlöshet i ekomomiska ting,att det väcker missnöje i församlingen och invecklar honorn i pro- Piteå cesser med borgarna i Xt&fé stad. G-enorn sin högdrag enhet, självrådighet lj Leonard Bygden:Härnösands stifts herdaminne,uppsala och Stockholm ,under Piteå landsförsamling.

4 S}y och egenmäktighet råkar han i fejd med borgmästare och landshövding och ligger länge i konflikt med skolans rektor. Trots sina förlöpningar och fel måste dock prosten G-raan betecknas som en mycket dugande mano Det visade sig särskilt då han förde Piteå stads talan rnot landshövdingen, när denne krävde stadens förflytto ning till Storkåge i Västerbotten. Prästen G-raan lyckades föra stadens talan så skickligt,att förflyttningen gick om intet. Han fick år 1679 av borgerskapet det betyget om sig,att han skött sin församling med största flit,allvarligt nit och beröm» Han avled 1689 Att prosten Graan utövade en kraftig inspektion av lappmarksförsamlingarna framgår av de bevarade protokollen från besök i Arjeplogåren 1657 och Sitt intresse för Lappmarken dokumenterade han tydligt i några inlagor XXXXKMMIifM som förvaras i riksarkivet bland dagen En skrivelse är ställd till konungen,en till drottningen, Härnösands stifts riksdagsbesvär och synas vara inlämnade under riksi och en till rikskanslern,dels å prästerskapets vägnar,dels å borgerskapets, vartill kommer en personlig skrivelse från G-raan till rikskanslern. J ] J Johan Nordlander: Norrländskt skolliv, Stockholm 1914, s. 14 ff. ^Härnösands stifts prästerskaps riksdagsbesvär,västerbotten och Lappland. R 5213 RA

5 i s?g Rev. Dn. Dlave (Jr a an Pastor Pibhensis Fideliss: i Till edhert sidst ankomne breff,ooh der uthinnan updragne ährenfader-kärli ge dher är thetta mitt ^Äy^dK^l sv/ar: 1. The tueune Lappar Syskomne barn, som haffua af flat "barn sa^ian, och begära huar andre äehta,kan sin begäran ey tilstädias. Willia C t t vq/ icke politisi uptaga sadana måhl,när läns och Tolffmänn^der om paminna,haffua the derfore tiltaal at wänta. Eliwst huru «en minister Ecclesiae skal notorios peceatores hantera uthi dödz nödz fall,som förbijda politicorum sentens eller Execution på domen,öf:r sin miss- Y gerningh,är offta förr resolverat. Vid Ordin» Eceles. p o Edhert procedere med lapparna,som sine dödhe ieke haffua welat begraffua,kan iag ieke omni ex parte gilla,ty der måste först grant ransakas,vthaff huad hinder the förorsakadhe Ml äro til at göra sådant,anten aff oföret eller alt for långh wägh,eller och om dhe haffua hafft mågon serdeles intention der medh,såsom dhe dher skulle dhe rätte lägerstäderne förachta,etc. Eliest är Jorden herrans ehuar raann lägger sina dödha,allenast dhe saligen döö, Oeh måste man medh sådant barbariskt folek wahrliga vmgå» 3 ~ 6 Hernos: 10 Feb, 1657 / Petrus Steuchius!J / \J Häi-nösands domk. arkiv: Samlingar av förordningar fr och 1700-talen,fol. 42 (1:3) HLA

6 I Stormächtigste Konungh, Allernådigste Herre» E;rs Kongl. May :tt insinuerar Vndertechnadh effterfölliandhe i diupaste vnderdånigheet och förbijdar Allernådigste resolution. Effter E:rs Kongl May:tz vnderdånigste vndersåter ähr vthaf Hr Superintendentis och Consistorij pålagt inspection i Pijtheå och Luhleå Lappmarker på nästföregågne ellofwa åhrs tijdh,hwilkem fem reesor förrättat ähr, att hwardera reesan öfvver 120 nya raijhl medh Stoor fahra och egen bekostnadt Sielf tridie och deröfuer,giorder ähr,hafuer och i många åhr medh kläder och födo vppehållitt åthskillige qwicka Lappar, af huilka een närwarandes stadder ähr,jliafuer och-i många åhr medh kläder och födo uppehållitt åthskillige qwicka lappar,af huilka een närwarandes stadder ähr)och detta alt för effterfölliande orsaaker. lo Att lähra Språåket medh dhess genuinae pronunciatione,effter huilken närwarandes böcker ähro transfereradhe,och effter Kongl.Mayjtz Allernådigste tillsäyelse på medell,tryckiaren i händer lefwereradhe och till een deel förfärdigadhe. 2. cum fructu informera och nogast examinera Lapparna. 3. Fatta een rätt kundskap om dheras Christendombs öfningh och förehållande i gemena lefuerne. 4» Näst ägen närwarande förfarenheet per decimum qvemque och alla görliga Sätt vpspana deres afguderij,offerbärgh,högder,offrande på wissa tijdher om åhret,och huru de offra åthskilliga Creaturs Slagh, hwardera Sina åthskilliga Afgudar,såssom: Soolen,Eelden,Döden,Englarna,Siögar och Träsk,item inventera deras T r olldomar,spådomar och andra mörka willfarelser dee Suäfua vthi,och tänckia om Lyckones regeranvwedh, h deyalltingh, Såssom deres födelse,frijerij,gifftermåkl,jachter,skytterij,diurs,fiskars och foglars fångande,till hwilket dee brukat hafua twänne Slagz Trombor, Trolletrumban och V/edhe eller Jachte trumban. Trolletrumban bruka dee wedh alt ondt,så och sina kranka och döda,och

7 huru nar Menniskian dödh ähr,ähr dem een grufueligh Styggelse,så att Creaturet eller Reen,Attkien och Tygen och Sielfua foleket,som den döda forer till grafua och grifften vpkastar,ähr aldeles ohelgat och förkastat,såssom och medh rnehra derom och alt öfrigit,een vthförligh och Skriffteligh relation skall divinå gratiå giordh warda,där rnedell af Kongl. May:tt Allernådigst förordnas,heela lappmark vväsendet till pricka besichtiga,och een grundeligh förfarenheet hempta,och beskrifua«ty Supplicerer vndertechnadt i Ödmiukeste Vnderdånigheet Kongl. May:tt wille Alldranådigast ansee ofuantalde giorda flijt och den stora skadha,som af föregågne åhrs grymma Wådheeldh Vndertechnader oförmodeligh öfuerkom,och till ett Vnderstödh och Vphielpande Allernådigast förvnna frijheet på Pijtheå Prästebordh och mit ägit Skattehemman J Pitheå Sochn J Böhle som ähr ett mantaal till Hustros och barns eensörjande tröst,effter mitt dödeliga frånfälle. Min trognaste omsorgh och nijtälskan om Lappernas vprättelse i nedre lappmarkerne och information där ixötota wedh Scholan, skall j ödhmiukast vnderdånigheet förrättat wardha. Förblifuer i Ödmiukesta Vnderdånigheet E:rs Kongl, Mayitz Alldraödhmiukeste och Troplichtigste Vndersåter Olaus Graan H E Pith. Praep. & Pastor,Cleri Bothnici Comiss:us Tijenden af Pitheå Lapmark ähr igenom en Enfaldigh Antecessore H Johanne Hossio Cederat til LappePresterna vppe i Pitheå Lapmarck som doch hafwa godh lön af Kongl«Maij:tt ty i Kimi Torneå Luhleå och Umeå Diä hafwa alla Pastorerne Tijenden,Men vndertächnadh brustit alt härtil ty Supplicerar vnderd:st samma Tijende måtte migh af Kongl G-unst restituerat v/arda som derfore störste Omsårgen drager \J \\ Härnösands stifts riksdagsbesvär,vesterbotten och Lappland,R 5213 RA

8 fftormächtigste,allernådigste Drottning» E:rs Kongl. May :11 insinuerar Vndertecknadh effterfölliande i diupaste Vnderdånigheet och förbijdar Allernådigste resolution. Om 1. Medell till att tryckia och inbinda ABC Booken,Catechesin,Spörsmåls, och Handbooken,hwilke Wärch effter Kongl 0 May :ts tillsäyelse på medell allaredo ähre på Trycket vnder händerne. 2 Byggningz medell till Lappkyrkiorna som aldeles förfalla af medelloösheet. 3. Ny Lappkyrkia wedh Luhleå Sölfuerbruuk eller een Stoor Stufua till G-udztiänsten och Catechismi förhöör, 4 Lappernas tiggerij,oseedh att skrämma folck medh Trolldom förtages och drifues opp i Lappmarken till sine.skattelandh där att giöra Chronan sine tillbörlige Vthlagor och blifua vnder sine Lärares information wijdh store högtijder och examen Cathecetiche effter Grudz och Kongl, May:tz Allernådigste willia 5. Ett strängt förbodh,att ingen "^app skillie sigh ifrån sin Kyrkia, Skattelandh och marcknatzplatzer, såssom SöderV/ästerbyen,Lais, G-raanbyen Högtoch Torpenjaur giordt hafua af Särdeles Sielfzwoldh; vthan komme tijdeligen och åhrligen där tillstädes på marcknatzplatzen dijt praepositus kommer till att examinera. 6. Att Kongl. Maijîtt Allernådigst wille förvnna någon Vnderhåldz- Spannemåhl till qwicka lappdrängars vptuchtelse wedh Pijtheå Schola att sedan ordineras till Präster,som Predikoämbetet och Barna informationen lingva materna vthrätta. Ty rnedh Tollkar ähr omöyeligit så wäll som wara borde,instituera. 7. Kongl. May:t wärdigas förhielpa thet förtrychta Prästerskapet in Bothnia Occidentali,effter Hsr Superintendentis och Consistorij recommendation, att niutha vhrminnes inkompster och Christeliga Lärans frija öfningh medh Schrifftehåld i Byerna,dee Siukas besökning,item vhrminnes

9 Lagha byggningh af Allmogen i Prästegårderna,aldeles såssom wij vthi Glorwyrdigaste framfarne Konungars tijdher in till wår fordom Allernådigste Konungz högst beklagelige dödh oquald nutit hafua,som Acterne hoos H:r Secreteraren Swen Franck klarligen betyga. Bemälte goda will- Ständerne kor ähro ifrån högstbem:te Sahl. Konungz dödh, som alla BCMSiXöé v/edh Vhrminnes frijheeter Allernådigst conserverade,oss fattige Prästemän i alla måtto så turberade wordne,af den Swåra förtryckiaren och wår högste förfölljare Landzhöfdingen H:r Johan G-raan,att wij den klagan h b rnedh wåra f attiga strör och $arn ey kunna vthan tahrar vthtahla. E- medan Han Landzhöfdingen heela Prästerskapetz liberteet så till Embeten som inkombsterna, ernot Superintendentis och Consistorij willia Swårligen infirmerar,och Bonden till kallsinnigheet och Sijdwyrdna oppreeter emot G-udz och Konglo Maystz hiertelagh. Ty supplicerer Prästerskapet alla i gerneen,att dhe ifrån mehrbern:te ^andzhöfdingens Sielftagne myndigheet och stora förtryck,måge nådeligen libererade warda, ä hälst emedan Prästerskapet hafuer x nyo hijt skickat een Wyrdigh Prästeman H:r Peder Stechzenium Kyrkioheerden i Leefånger,V/årt stora förtryck ytterligare att beklaga,det bem:te X«andzhöfdinge ganska neesligen medh ordh och miner handterar Prästerna,och dhet som ohörligit ähr strängeligen förbiuder Prästerskapettjreesa i Sochnebodh till the Siuka, vthan att then Siuka rnoste, ehuru fiärran han boendes ähr ifrån Kyrkian,föras i Prästegården,där absolveras och berättas medh Herrans Nattvvardh, och "där Prästen skulle tillåtas reesa i Sochnebodh, rnoste han Sielfuer leya Sigh häst,hålla sigh Sielfuer maat,så att Bonden ähr af, aldeles förbudin något,äzfc sitt goda Kyrkioheerden rnedhdeela. Hr Landz Höfdingen befalte och bönderne wedh Nykyrkian där Praepositi vthi Bygdeå, Gai^llaan Hr Peder Burgerus boendes ähr, och Sadhe öfwerliudt i Sochnestufvvan: i skolen föra Cappelaans skälet till honom, och där han kommer till edher,så tager yxhammaren och Slåen Pehr vthur gården och f $låer inthet Prästen och thetta medh ett kalt åthlöye,där af Bonden ähr så förwirrat worden,att han lijtet eller inthet deelar till the

10 fattiga Cappellanernas vppehälle. (griper och eraoth Privilegierne til cr Prestebordz ägorna nästwid kyrkiorna. och delar till Bänderne Tiuderplatzar för deras hästar när de komma til kyrkian,der Almogen wäl kunde af Skogen städia sigh tiuderplatzar och v/arda hulpne.) öfwerantwardas fördenskull denna här wedermödan,detta förtrycket vnder Kongl. May:ts Allernådigste hägn och försuar,medh vnderdånigste begäran denna wår swåre förfölljare &andzhöfdingen Graan måtte ifrån oss tagen warda,för än han oss aldeles fördarfuer och vthi een diup desperation införer. 8. E:rs Kongl, May:t v/ille vthi nåde vptaga och förhielpa thet högtbedröfuade fattige Borgerskapet i den förbrände stadhen Pijtheå,att tillåtas boo där dee härtill bodt hafua wedh sin Kyrkia,Schola,fasta egor,fiskien,rnuhlebeet och andra Cornmoditeter genom Hr Secretero Franck för Kongl o May:tt andragne; ifrån hwilka H:r Landzhöfdingen G-raan dett fattiga folcket till ett olägligit rum transportera Swårligen drifuer. Ty Supplicerer Vndertechnadh Ödhmiukeligast att bekomma Allernådigste Suar,förr än Skuthorna härifrån till den orthen nu aflöpa,som een långer wägh medh stoor omkostnadt hijt reest och här een run tijdh legat hafuer. Förblifuer i ödhmiukesta Vnderdånigheet E:rs Kongl. May:tz AMraödhmiukaste och Troplichtigste undersåter Olaus G-raan Pith Praepo & P. Cleri Bothn. Commissarius ^ o!j Härnösands st ig t s prästerskaps riksdagsbesvär, Västerbotten och Lappland. R 5213 RA Anteckn. å baksidan:"wästerbothns korta Memorial Beswär,sampt en Högst klageligh qwida öfwer H. Landzhöfdingen Graans hatefulla förtryck Presterskapet tilfogade ähro"

11 / Högwälb:ne G-reffwe,Swäriges Hijkes Canceller,Läreståndzens stoore Patron,och de Förtrychtas Mechtige Förswar,samt Rätwijse Nödhjelpare. In för Edhers HögG-refl. Excellens och Nåde,förödmiukar sigh vndertächnadt rnedh Aldratrösteligaste och tillförsichteligste bön,e:s HögB. Excelljs och N:e behagade förhielpa effterfölliande til ett Önskeligit vthslagh,att och Wij Fattige Nordläningar, så wäl som Alle få Andre,Måge orsak att Hugna oss af E:s högbo Excellrs och N:s Högstberörnlige Mildheet sampt Rätwijsa hielp och bijståndh: 1. Lappeske Bökernas tryckerij befordra rnedh Papper,trycketz och Bandens vtlösande och betal:gh Hl. 2o Effter Mx Superintend:is och Consist:ij vnderdånigste recommendation Jnlefwererat på Jacobzdaal 28. Aprilis,Förhielpa det Förtryckta Bothniae Occid:lis Presterskap til sina wppehällen och inkomster de vhrminnes åthnutit hafwa,sampt Läroämbetzens frija och Nyttigeste Öf~ ningh och ährbara wrngänge rnedh sina älskel. Åhörare, til deras Siälagagn,som oss för&tagit ähr 0 Jnlagorne ähro effter Hans ExcelloS Hlo Biörnklous anledningh hoos Hl, Oliwekrantz. 3. Vthi Nåder vptaga det Högstbedröfwade Bårgerskapetz Suckan och begär i den förbrände Staden Pitheå,att Gunstigast effterlåtas förblifwa der de bott hafwa,wid sin Kyrkia,Schola,fasta ägor,och Sköna Comrnoditeter, och icke derifrån betwingas som den Swåra Hl. Landzhöfd 0 n Johan G-raan ded ifrigt söker, Som Hl. Oliwekrantz kan betyga. 4. Lapmarkernas försorgh medh något wnderholdh til Barnainformation der vppe,sampt de bäst inclinerades och qwickes institution til Predikoämbetet Nedre widh Trivial Scholan,att Predikan och barnaläran på ägit rnåhl,måtte,til de altför enfaldiges vpbyggelse,förrättas kunna, och eij rnedh tolkar, som nu skeer,det Lappefolket mera turberar ähn lärer,hemställes i vnderdånighet E:s HögB. Excell:s och N:s Högwijse \r

12 s&r och Högmechtige betänkiande och disposition. 5. Vndertäknades kostsamma och farlige resor J Laprnarkerna öfwer 120 Nya Mijhl,hwar gång > och fämb gångor giorde i älfwa åhrs tijdh, hwilka doch åhrligen betarffwades; Så och Märkelige tagne Skada af föregångne Åhrs vvådeeldh, och trognaste anlagda flijth, att, propriåxm industria, sxddxdstomjreparera taket öfwer kyrkiohwalfv/et lclåcketornet, bogården; sampt Orgewärket medh rnehra Public Bygningar vbh- och inom kyrkian, på en kortan ti jdh, subrnitterar min Aldraödrniukaste och fattiga Ringheet E:s HögBo Excell:s och N:s HögstMogna och Mildaste betänkiande,, Och recommenderar migh vnder E:s HögB. Excellis och N:s Högrnechtige Patrocinio att förblifv/a H Edhers SögGrefl. Excellens och Nådes Aldraödrniukaste Vndersåter Gleri Bothn. Occidris sampt Pitheå förbrände Stadz fulmechtige Olaus Graan Pith '^Härnösands stifts prästerskaps riksdagsbesvär,västerbotten och Lappland. R 5213 RA

13 Högwalborne Sueries Rijkes Cantzler, Sacri Ordinis Högmäktige försuar och befordrare z Eders HögGrefl. Excell:» ansöker underdanigste Undersåter an ytterligare,och ödmiukeligast Supplicando påminner om Höggunstige Tilseijelser: lo At befordra de af Rijksens Råd och andra Höga Herrar,igenomsedde Presterskapetz,samt Pitheå Borgerskapetz alldraunderdånigste insinue- Hl. rade Besuär,och Kx Secretario Frank betrodde,til ett önskeligitt Högås tundat ut slag o 2o Emedan V/älb:e IIIo Cronberg mig fattige man alt för länge uppehåller medlens lefuererning til Trycket,som här af ett troget nijt, det G-udj,K 0 nglo Ma:tt och E:rs H. G-reflo Excellitz wälbehageligit, funnit är,til Lapparnas information,i 14 V/eckors Tijd mig ifrån ombetrodde församblingar och fattige Hushållet kostsamligast underhållit hafuer,och nu med församblingens farkost kunde komma" at resa,där medell til Tryk,Papper,och bokbindarens af betalning nådigast föruntes. Hl. Gud tröste mig, som Konglo May:tz och E:s Kl G-reflo Excellitz högstprijsliga nåder åtnutit hafuer,och Ho Räntrnestarens v/änskap ei blif- Uer wärdig winna. Måste därföre suårligen uppehållen blifuao E:s H.G- 0 Excell.tz behagade sin högmäktigste Exemplar Hielp utj alt detta bete Eders IiögG-reflo Excellitz och Nådes Alldraunderdånigste undersåter Olav G-raan Pitho P:s ~lj ] J Härnösands stifts prästerskaps riksdagsbesvär, Västerbotten och Lappland. R 5213 RA

14 / v De tre böckerm, som prosten Graan äskat medel till, trycktes år!667^jabcboken har på första sidan alfabetet,varefter följer en liten lapsk katekes med följande överskrifter på svenska och lapska. Bönen ^roon T ijo Gudz Bodh. Om Dopet Råckalis Jackalis Jubmellan Låcke Budha Pirra Castaternen Om Altarens Sacrament Mårgon Böön Affton Böön Pifcjba Altaren Sacramentan Idetes Råckalis Ackedes Råckalis Borde Läsningar Tacksäielse effter Måltijdh Boårde/jala telle logutis Kitulis mangel mallasi En lijten Barna Böön Benedictio /, A c ht ut za rnanai Råckalis uuppen; Tryckt i Stockholm aff G-eorg Hantsch Åhr 1667 Katekesen är en översättning av Luthers lilla katekes med den svenska texten på ena sidan och den lapska på den andra.den innehåller 1.Buden. 2.Tron. 3.1? ader vår. 4.Dopet. 5 Nattvarden. 6. mxmikg&m. Boten. 7. Hustavlan. Första bladet har följande text: CATECHESIS Eller SUMMA af then Helga Skrift innehollandes then Christeliga Lärones Hufwudstycker både huru v/ij här som Gudz Folck Ghristelige skole lefwa 3&och sedan hoos honom ewinnerliga salige warda. CATECHESIS jala Summa datte aillis kialagist ~ sis annet tabn Christakasai läratus Oiwemus päcke kåbbak kuchte mije vllmugia Christalaka kalge väsod jah rnangell ludne su igeen saligen årrode. För ungt och annat enfaldigt Folk uthi Kårta Frågor och Spörssrnåhl förfat tadjaff D. Martino Luthero, Nyligen på Lappeska Språket uthsatt och uthtålkat såsom Lapfolcket för thenna tijden naturligen och klarligen tala vehi Pitheå och Luhleå Lapmarker utharbetat aff Olao G-raan,Pitho Praep. & Past Stockholm / tryckt aff G-eorg Hantsch Spörsmålsboken bygger på "Thesaurus catecheticus theoreticus et practicus" av Laurentius Paulinus Gothus. Ur detta arbete har prosten Gpaan gjort utdrag och egna bearbetningar. Spörsmålsboken innehåller 40 blad i oktav med svensk text till vänster och lapsk till höger. Försättsbladet har följande text:

15 Korta och Enfaldiga Spörsmåhl/ öfwer C A T E G H I S M U M Lämpade til Vngdornens förkofring i Christendomen/ enkannerligen sammanfattade för Pitheå och Luhleå Lapmarker/ sampt medh flijt deras egit Språk bijfogat aff 01 ao Graan,Pith. Praep«& Pasto Psal. 98:1,4 Siunger HErranom en Ny Wijso/ ty han gör underligh tingo Alla Werldenes ändar seer wår Gudz Saligheet Stockholm/ tryckt aff Georg Hantsch Åhr Alla tre böckerna finns i Kungliga biblioteket i Stockholm,katekesen även i Uppsala universitetsbibliotek, / Tingsprotokoll i Jokkmokk den 20 januari Hans Wyrdighetz Prouesten mester Oluf Graans fullmechtige eller D&v. v uthskickade hafu«- å laga ting lärit ell:r opläsit Uthi allmogens näruaro den abcboken som hans wyr:ht hade låtit tryckia_/tillspordes allmogen om de kunna förstå sama språk (?) der till de alle samptligen D 0 mbok,gävleborgs län nr 17,fol RA

16 S / Relation a S Om Lapmarkernas tilstandh i Wester Norlanden,xärdeles i Pitheå och Luhlea Lapmarker. 1. Emädan Pitheå och Luhleå Lappmarkerss språåk ähr så åthskildt h ifrån Årsilla i Ångeman Lappmark,Lyxeil i Uhmeå och till een godh Q dehl Torneå Lappmåhl,att Lapparna i be:te Pitheå och Luhleå,icke wähl kunna dett måhlet bruka till sin Christendoms Information,medh min- A e dre dem fcllernådigst förunnas böcker på sin egen different Dialect, S der utaf dee kunna rätteligen wetha hwadh dhe troo skola, Ty gupplicerar ändertächnadt å Prästerskapetz wägnar,som Christi kiordh i Lappmarkerna föda skola,att Abc. boken,catechesis,och korta dock nödhwendiga frågor öfwer Cat echesin, tillijka' 1 imeä wanliga laandhbooken, T medh Kongl. Maijstts bekåstnadh af trycket,dett eenfaldiga folcket benådass mötte,så frambdt någon frucht medh derass Information,skall ^Sy^Gudh» och Kongl. Maijjttz befallningar kunna behörigen skaffass etc. 2. Att dhe Exemplar af Manuali Lapponico 1648 tfthgångne opera, et studio Rev» Mag: Joh: Tornaei,Praepositi et P. Tornensis,hwilka liggia här i pant aff een bookbindare,hoos een Rem-snidare,lapparna i Torneå och Kimi till största skada,måtte af Kongl. Maijjttz syn- N 0 S ö nerliga &åder,det fattiga folket till sahligheetz medell upläsass och Communiceras. 3. Kyrkiorna i Lappmarkerne, förfalla af medellöslféth, såisom och Prästehusen. 4. Kyrlcia eller een stoor stughu till Gudhz ordz lärande och Catechesmi öfningh fordrass,höghnödigast wijdh Luhleå Sölf:r bruuk och J Qwichjcock,der hyttan ståår,och bärgzfolcket arbetha dageligen, som Q ligger 16 nya mihlacr ifrån Jockmocks Kyrkia: Såssom och Kyrkegårdh v

17 Sfü och Prästegårdz huus; Jtem een serdeless tolck, emädan een stor myckenheeth af Lappar komma der till samraanss,winter och lommar,och kunna der bäst informeras. v 5. Efter ytersta giorda flijth,ähro offerbärgen 12 st. wpfundne, såssom och lappernass wijdskepelsser fast mångas och effter dett e folkedt snart förgiätha dett som af Swxnskan för dem tolkass,ähr e o L högeligast af nöden,ätt Kongl. Placat der emoth på Xappesko blifwa transfereradt,som dett onda afskrächte,hämbnade,offerbärgen everterade,och allan afguda dyrkan,dett som dem måtte tijdigdt och offta föreläsass,att dhe icke mehra må äolla detta afguderij,wara Allereffter nådigste Höghe Öfwerheeten fördoldt,och för sig vilkorligidt. ett ondt gammalt bruuk, 6. Lappernass tiggerij och landzstrykerij,att dhe till sina skattelandz Cultivation och ordinarie Gudhsfruchtanss exercitium på egidt v måhl upp i Lappmarken hållass,och ifrå Landtmannenss och dess hustrur och barnss förskrackiande,och medh trulldombs hootande,som alt för myckedt skeer,coerceras mötte. 7o Lapperna förhindra myckedt deras propagation,att dee dyrka och sällia sina döttrar så högdt,at ingen $tan dee rijkeste kunna byggia Echtenskap,jaa offta medh sin största ägendombs förlust,detta gör henness föräldrar,men Contrahenterne ähro sigh och sitt godha intet mechtige,komma der igenom i stoor Armodh för sådana girigheeth <i skull. Marg.) En Uhrminnes osedh att Rijka och fattiga måste kiöpa Husx» trurä af Förwanterna. Fadrens hemgifft mz dottren. 1. SölfJr bälte 2. Sölf:r kraga medh bråssor. 3» Klädeskortel i Ö Kitlar 4. Ssllia af Silfsr och en Skeedh 5 KXXXXX 2. st. 6. sängh 7 Waijor, 8 halfft tiäl, 9 yxa och all små bohagz tingh 8. Lais och Granbyen,som effter Kongl. MaijJttz Placat,ordinerade Z v ähro till Arieplog-^ församblingh, och marknadz Platz,ähro för uthwär-

18 tess nytta och handelen skull,för 10 åhr sädan dragne till Umeå Lapp marknadz Platz; Tijonden sändess wähl medh Lappfougden till Pastorem i Arieplogh,men derass Sahligheth,fåår han alldrigh skiötha,ey heller komma dhe till Umeå oftare än een gångh om Åhret i marknadztijden. Sina döda hafwa dhe till denne stundh i skoghen begrafwidt, der dee siäladess,som Pastores och dhe andra lappbyerne wetha betyk ga; Ahr altså nödigdt,desse byar holla sigh till sin Kyrkia,dijth dhe dubbelt närmare,än till Uhmeå belägne ähro,att dhe och mötte kom v ma vrider Information,till ett gudeligare lefwerness inrättande. 9* Lett inrijthar een skadeligh oseedh,at Lapparna,som i höstas skedde,i det Söderwasterbyen,som lyder ordinarie till Silbofock o ch i Pitheå,reste hehl och hållin neder till Laiss och G-ranbyen, så medh be:te byar,fölgde till Umeå och kommo intet till någon kyrkia % i föregångne Juhle Höghtijden,Eij heller till sin ordinarie marknadz platz,der ordinarius Pastor plägar göra Praeposito beskedh,huru dee sin Christendom wyrda och lära. Om nu sådann oseedh fåår sin framgång,weeth ingen Pastor,dhe sina hwarken känna,eller för dem redo göra* Offerbärgen i Lappmarken. 1. Store Junckaren wijdh Porki Jaur /: grijs Siöö :/ lj mijhl i- från Jockmockz kyrkia /: wijk i een 1S1 f :/ som rätta lappkyrkian är i iuhleå mark. AtchieWarri 2. Parki Jaur /: Släth siöö :/ ett \)ärgh,åkmxtä.mmx / eller Torfiell,) 4. mijl* Jauli varri /: Juul fiell :/ 6. mijler. u,, miihler 4. KirkiN varri /: Kyrkio bärget :/ 10 myftigr ofwan Jochmoch,een rijk stor Juncker,de dee hafwa giordt stoor skatt i fordna tijder, så wähl som nu Grudh bättre. 5. och 6. ht dh Gabba varri /: Kafwelfiell 4^ mijhl långdt,l. mijl bredt :/ een mijl norrom för Qwick Jockz stor forss:) hytta. v 7. Wallä varri /: adde fiell :/ i mijhl ofwan för Hyttan.

19 S9l NB 8. Darrawarri /: högdt och brant fiell :/,den rijkeste afgudhen, den sökia dhe rijkeste Lappar,och der offra, NB 9 Skerffi warri /: skiuhl fiell :/ ett öfwermottan högdt fiell, den ähr den rijkaste stor Junckaren,der skaller St. Juncker hundh y dageligen,som lapparna säga: omkringh denna och den förra,liggia dee rijkeste lappar,och sökia dem begge,alldramast. 10. Ultiwis varri /: jempdt föderådz fiell :/ i $t. Luhleå,ett mech- H! ' ta wackert fiell i Heela lappmarken,der på boo många Lappar,för grääslandh och måsslandh skull. 11. Kiadja varri /: steenfiell :/ på dett fiellet,ähro 3 knabbar, Kiädgia och på den högste,ähr afguden Knabben,heeter Xä&g?» oiwi. 12. Wauli Jock /: diup Elf :/ i Pitheå Lapmark,ofwan på SilboJockz Hytta. Aldraödmjukeste Undersåter Olaus Graan Pith. Praep. et P. Cleri Both. Commissarius Till Hl. Öfwerståthollaren Hr Axel Spärre att revocera någre pantsatte: Manualia Lapponicao Carl etc etc. etc. Wår synnerl. etc. Hoos Oss hafwer Troo Man etc. Mag. Olaus Graan tillkenna gifwit,det een deel Ex&mplariä aff Biblijs och Manuali Lapponico A:o 1648 uthgångne opera et studio Magj Johan Tornäj skola här stå i pant hoos een Remsnijdare,tijt satte af een Bookbindare,medh underdånigh böön att the samme såssom ett saligheetzmedell för Lapparne uthlösas måtte,men såssom Oss sälsamt förekommer,att sådana böcker skola wara pantsatte inthet seendes medh hwadh rätt och skääl sådant kan wara skedt; Thy befalle Wij edher i Nåder det J låten examinera af hwadh rätt som Bookbindaren hafwer desse böcker som till lapparnes bästa woro tryckte och destinerade understått sigh att pantsättia,och dher i befinnen att Remsnijdaren förpantat är,det som inthet hafwer warit i Bookbindarens wåldh och egendomb,att J thå så lagen att the samma på bem:te Magi Olaj Graans anhollande revoceras till dhe usus som samma böcker woro destinerade, "ITTTTT* i oc h att Re.emsnjJdÅTea sedan s.öker, sin Majn éet.bästa han Jtanoch itter.// Uppsala universitetsöidliotek: Westinska samlingen ^kapsel 1179 UUb. h Riksregistraturet den 20 o ,fol. 667, RA

20 Til Landzhöfdingen Johan Gran orn någre oordningars som are inrijtade iblandh lapparne,afskaffande., Cail etc. etc» Wår ynnest X>X Ho os Oss hafvver Tro o Man wag: Olaus G-raan i underdånigheet föredragit hurusåssom Körkiorne i Lappmarken förfalla af meddellöösheet,gudztiensten till stoort meen och hinder i frarntijden; Såssom och att een Körkio eller een stoor stugu till G-udz ordz lärande och Cathecesimi öfningh widh Luhleå Silfwerbruuk och QuickJock medh iiörkiogårdh och Prästegårdzhuus,högd be^irfwades, att the som dageligen arbeta widh hyttan måtte kunna sigh sine saligheetz medell betiena,och att een Tolck thersammastädes behöfdes, som kunde dhe Lappar,som i stoor myckenheet om sommar och winter tijt ankomma lära och informera; och såssorn Wij inthet högre åstunda än att G u dz reena ordh i den íandzorthen måtte mehra och mehra uthsprijdas,och alt thet som till G-udz ähras och gudztienstens befodringh kan lända,främias och befordras måtte; Ihy willie Wij detta wärket edher hafv/a anförtrodt och recommenderat att I så lagen att feörckian måtte blifwa widh mackt hollen och icke förfalla,särdeles att X dhen anstalt gören thet een stugu widh bem:te Silfwerbruuk måtte upsättias, warandes betenckte på the medel som till ferkiogårdz och Prästegårdz huus och Tolken kunna requireras,hwarom i medh Wårt Cammar Collegio kunna corresponderá på thet att sådant måtte med det foderligaste som skee kan winna sin framgångho Det berättades och af bem:te Mag: Olao G-raan,att Gudztiensten och Lapparnas information derigenom myckit hindras,att Lapparna altijdh stryka kringh landet,lämpna theras landh obrukat,och medh hootande,förskreckiande ock annan trulldomb tillfoga andra ondt,så att ordinarie Gudstiensten dherigenom försummas,såssom och att een deel holla sigh ifrån sin ordinarie Xörkia till andra,och att een hoop undertijden inthet komma till dheras ordinarie ferkior i stoorá högt i j d e r, XKkKxKödi^KKx&jköx&ft ^xsxkxda^xi^ ' der Ordinarius Pastor plägar göya beskedh sin Prae icke heller till dheras ordinarie marknadzplatzer^nwarigéñom händer att pastores inthet kunna för them någon reeda göra eller sitt ämbete förrätta, Item att een stoor oseådh är medh lapparnes gifttermåhl i thet the sällia theras döttrar Contrahenten till stoor skada. Hwadh det förste widkornmer kunne Wij inthet annat see än att sådant z o länder Gudstiensten till skada och meen, och att sadant missbruuk rnedh tiggerij och landzstrykerij enkannerligen bör rättas, heemstellandes Wij det öfrige till edher,att 1 effter edher ämbetes plickt uthi een så importent saak der som G-udz ähro och tienst widkornmer, sampt iapparnes ordentelige och tijdige anleedningh till een rätt

21 G-udzkennedomb och dyrkan,förmedels dhe rnedell sorn detta kan befodras, sölcen så myckit edher tillstår och görligit är till att haruthinnan kunna något frucktbart förrätta och cooperera,hielpandes tillijka medh Presterslcapet att afskaffa och af wägen rödia alt thet som een hälssosam och wälmeent intention hindra och studza,och i det stället befordra det som till godh ordningh iblandh det folcket kan lända, Belangande dhen oseeden om lapparnes giftermåhl,dheruthinnan lämna V/ij edher billigt dhen försårgh,och så rnykit som giörligit är all oreeda och oordningh afskaffas och afhielpas matte. u i Till Hl. öfwerståthollaren Hr Axel Sparre att revocera någre pantsatte Manualia Lapponica. Carl p.p.p. Wår synnerlo p, Hoos Oss hafwer Troo Man. p. Mag«Olaus Graan tillkenna gifwit,det een deel Exemplarias aff Biblijs och Manuali Lapponico A:o 1648 uthgångne opera et studio Mag: Johan; Tornäj skola här stå i pant hoos een Remsnijdare,tijt satte af een Bookbindare, medh underdånigh boön att the samme såssoin ett saligheetzmedell för Lapparne uthlösas måtte, rnen såssom Oss sälsarnt förekommer, att sådana böcker skole wara pantsatte inthet seendes medh hv/adh rätt och skääl sådant kan wara skedt; Thy befalle Wij edher i Nåder det I låten examinera af hv/adh rätt som Bookbindaren hafv/er desse böcker som till lapparnes bästa woro tryckte och destinerade understått sigh / w att pantsättia,och dher i befunnen att Remsijdaren förpantat är,det som inthet hafwer warit i Bopkbindatens wåldh och egendomb,att I thå så lagen att the samma på bem:te Mag: Olaj G-raans anhollande revoceras till dhe usus som samma böcfeer woro destinerade,och att Reemsnijdaren sedan söker sin Man de/t bästa han kan och gitter. vf / t) Riksregistraturet för den :. RA

22 /frfnvt? sys Wij CARL medh Gudz nådhe Giöre her medh witterligit, att Wij J betrachtandhe aff the godhe och trogne tienster,som Pastor och Praepositus uthi Pitheå,oss älskeligh, Wyrdigh och VVällärdh Magister Olaus G-raan widh Predikoembetet giort och bewist haffer,särdeles at han vppå wedherbörandes anmodan i Pitheå och Luleå Lapmarker stora och beswärlige resor i någre åhrs tijdh bårtåth vthstådt hafwer,och dessföruthan wijsar sigh willigh til at medh flijt och alffwar tiena det gemena bästa til Gudz Ähras och tienstz märkeliga befrämiandhe,haffvva förundt och gifwit, Såsomffiijoch Här medh, och i detta Wårt öpne breffz krafft,förunne bem:te Mag: Olao Graan Hans ägit Skattehemman j Pitheå Socton belägit Böhle benämbdt,fritt för alla der affgåendhe uthlagor, /: Extra ordinarie krigzhielpen,bygningz och Saltpeterhielpen,sampt Kyrkiotijonden vndantagandes «/ at niuta i sin och sin Hustrus LijffVtijdh» Let alle som wedherböre,särdeles Wårt Cammar- Collegium,La&zhöfdingen å den orten och befallningzmän sigh haffwa att detta effterrätta» Till yttermehra wisso,ähr jåsfcfcxiiiedh Wårt Kongl: Secret, och Wår Ilögtähradhe käre Frumodhers,sampt the andre wåre och Wårt Rijkes respective Förmyndares och Regeringz vnderskrift bekrefftat. Datum Stockholm den 11 Julij A:o g Hedevisl Eleonora Locus Sig:i Per Brahe,Gref:e 3b Lorens X d. Lind Gustaff Otto till Wisingzborgh, J. R.Marsch:s stelle Stenbock, S, Ro v, S:R:Drotzet Ammiral, Magnus Gabriel Delagardie, S»R 0 (Silas Rålamb,vthj R 0 Skatm, Stelle Canceller g / S 0 Franc» (bevittning) \j tpiteå fj Acta Ecclesiastica nr 10,Härnösands st if Ty'"RA

23 Stormechtigste Konungh, Allernådigste Herre 0 Edhers Konglsge Maij:tz Högstförklaradhe Nådhe ansöker jagh i diupeste vnderdånigheet,at winna en Confirmation på det Hemmanet E:rs Kongl; Maij:t uiigh åldrige man och min fattige Hustro,medh små barn, d 11. JuliA:o vnder Lijfztijdz frijheet,böle ben:dh i Pitheå Sochn Allernådigast benådhadhe,som brefwet Copialitèr insinuerat bredhare förmäler. Och såsom Hemmanet originalitèr bestodh af tu Mantalz ägor,effter thet sätt som här å Orten ähr brukeligit,nembl: att hwar 8 tunnor göra et mantal,som af ållers Jordebookz extract ähr att see, hwilket sedan de förrige åboender hafwa vthi högsta Nödhen och fattigdomen warit betwungne vthsättia ägorna til een och annan,af hwilkas händer,de sidermera af migh och min Ilustro igenlöste ähro; Ähr altså min och min fattige Hustros aldraunderdånigste och ödmiukeste böön, E:rs Kongl: Mai j: t wille allernådigast denna Donation,så wijdha som iagh effter handen förmåhr thess ägor,som af ålder och vhrminnes ther til legat hafwa Jnlösa,Extendera och oss fattigom Confirmera,Jämwäl och migh och min hustro för knechtehålningen deruthaf Allernådigast förskona. Den aldrahögste Gudh warder E:rs Kongl:ge Maij:tz medh ett Helso- och Sägersampt Regemente wisserligen belönandes,vnder hwilkens Gudomeliga Protection E:rs Kong:ge Maij:t aldratroligas och vnderdånigast jagh Gudz Hel: Ordz tienare befaller,medh förblifwandhe E:rs Kongl:ge Maij:tz Aldravnderdånigste och Troskyldigaste förebidiare i Ordet och Vndersåte Olaus Graan Pith. Praep & P. 0' Piteå / ) \ Acta Ecclesiastica nr 10,Härnösands stift/> RA