Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Fortsättning av Handskrift 25:1 2. Åren Förordningen år 1723 om lappländarnas flitigare undervisning i kristendomen och skolors inrättande där i orten. Del av maskinskrivet manuskript. Volym 25:4:4. Präster i Ume lappmark 1. Kyrkoherde Nicolaus Olai Graan i Lycksele 2. Komminister Lars Rangius i Sorsele 3. Kyrkoherde Olof Graan i Lycksele 4. Komminister Sjul Granberg i Sorsele 5. Komminister Kenicius Granlund i Sorsele 6. Skolmästaren Per Fjellström i Lycksele Publicerad september 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (

2 M Tnßsifii i i, ^j^ju-lv+lf J)í UhL 7 '-/y? J x / tjvw- (y t*l Ç'u+'fiw ) t n i - / i

3 ' \ <t\ s-

4 Komminister Kenicius (König) Granlund i Sorsele. Kenicius Granlund var född omkring år 1682 i Sorsele,son till klockaren därstädes Hans Erson som inflyttat från Tväråträsk i Umeå socken. Hans Ersson var svåger till komminister Henrik Lyckselius i Sorsele och hade på dennes inrådan slagit sig ned på Sorsele-holmen sorn nybyggare. Efter studier i Härnösands gymnasium blev sonen Kenicius student i Uppsala I juni 1714 kallade Härnösands domkapitel SMS Kenicius Granlund till prästvigning,emedan han behövdes "till gudztienstens förrättande i Selbojåkz lappmark". Det var tydligen fråga om ett tillfälligt förordnande i Silbojåkk, ty den 12 december 1715,då fråga uppkommit om skolmästaren Randklefs OK flyttning från Lycksele till Bygdeå, upplyste domkapitlet, att König Granlund fått löfte om skolmästartjänsten i Lycksele och att fullmakt skulle utfärdas för honom "när der till gifwes beqwämlig tid." År 1719 blev Granlund komminister i Sorsele. Vid prosten Grubbs visitation i Lycksele 1722 klagade komminister Granlund Över utebliven lön. Han var fördjupad^ i skulder och riskerade att svälta ihjäl om han icke fick ut sin lön eller blev förflyttad till annan tjänst. / Leon. Bygden:Härnösands stifts herdaminne under Lycksele (Sorsele). Se kapitlet J : Lapska studenter" Härnösands domkap. arkiv: Konceptbok HLA Se kapitlet om prosten Grubb.

5 Vid 1723 års visitation i Lycksele fick komminister (iranlund bestämda föreskrifter rörande lapparnas undervisning. Prosten G r ubb brännmärkte klockarens brännvinsförsäljning rnen nämner ingeting om Granlunds delaktighet i denna hantering. I en skrivelse till domkapitlet tio dsgar senare tar dock prosten bladet från munnen: - - König Granlund hela tiden hållit offentel. krog med bränwinssäljande för lapparna,så offta de kommit till kyrkian,derföre och Kyrkioherden i lyksele Hr Oluf Gran klagade deröfwer at de lappar som merendehls wid denne Sorsele Kyrkia sig uppehöllo hela åhret särdeles wintertijd,och kunde sorn offtast komma dit till Kyrkian och informeras af Hr König likvväl icke allenast ganska swage woro i sin Christendomb; utan blefwo och årl. fattigare,hwilket alt är förorsakad af detta Krögerie, helst som och Klockaren dersammastädes tagit bränwin i marcknadstiden af en Borgareänkia med hwilket han och krögat Jag förehölt Hr König huru oförswarl. han herutinnan giort. Hr König tilstod at han hållit Krögerie,men föregaf sig dertill wara förorsakad af den ringa löhn som han hade i Jag förböd honom at alfwarl. at widare något bränwin sälja och försäkrade honom han nästkommande åhr ey skulle sitia der,om han med krögerie skulle fortfara,hwilket alt iag nu hermed har bort Ven: Consistorio tilkänna gifwa,samt Högwördige Hr Biskopens och Ven: Consistorii egit oppröfwande hv/ad med honom är at giöra i ödmiukhet underkasta Högwördige Hr Biskopens Umeå d. 23 Jan behandlades Nils Grubb När prosten Grubbs skrivelse,var biskopen icke med,rnen domkapitlet avsände följande varningsbrev till Granlund: Härnösands domkap. arkiv: Manualhandlingar,Diverse ärenden HLA Början av skrivelsen saknas.

6 Comministern i Sårsele och Lyksele Lappmarck Hr König Granlund. Såsom Hr Probsten Mag: Nicolaus Grubb wid sista hålne Pro b st e- Ting i Lycksele kommit i ärfarenhet at Eders wördighet offentel. brukar Krog rned bränwins säljande för lapparna så ofta de komma till Kyrckian,hwarigenom the ey allenast bringas i fattigdom på lekamligit wijs,utan äfwen torde (?) fast hårdare answar med sig föra i andelig måtto,så at de igenom sin egen siälesörjares förwållande störta sig i siälawåda och finnas i sin christendom alt för swaga,hwilcket procedere Hr Probsten Eder förehållit,och I sielf tillstått för Eder fattigdom sådant nödgas giöra. Men som denna fattigdoms raisonen i ingen dehl kan swara emoth det answar,som I en gång den stora Guden för Edert fögderi giöra skall,och wisa huru I Eder anförtrodde hiord födt hafwer; så warder Eders wördighet här med denna gången en för alla strängel:n tillsagder at aldeles af stå rned denna bränwinshandel så kärt Eder är undwjka det straff som Kyrkiolagen i det XIX Cap och thes 25 sådana bränwinskrögare af det andeliga ståndet pålägger. Och förundrar Consistorium sig högel, öfwer Eder det I skall finnas af Eder plicht så förgiäten at I som skall Edra åhörare föreställa hwad skadelig påfölgd fylleri med sig förer,och dem som der med umgå straffa,sielf hwar Sön- och hälgedag dem öfwerfyller,huru inbillar I Eder här med till swars stånda,wackter Eder I Jesu namn och betäncker grannel. det Evangelium sorn beskrifwes Joh. 10 och war en god men ingen lego-herde. I Hr Praesulis frånwaro d. 4 Martii 1723 (consistoriales) Några dagar senare utfärdade domkapitlet en cirkulärskrivelse till prostarna,vari deras plikt att hålla efter de prästmän sorn idkade brännvinsmångleri inskärptes: / Härnösands domkap. arkiv: Konceptbok HLA

7 Till samptel Herrar Probstarna (om herrdagspengarna) - - des utom sorn Consistorium kommit i den beklagliga ärfarenheten at någre ohetänckte Prästmän skola hålla offenteligit bränwins krögerij så på kyrckiowallen och i Prästegårdarna,som eljest i Sochnarna och wid marcknatzplatzen det föryttra; altså nödsakas Consistorium a af H:r Probsten wänligen begära det Han behagade den af det wördige Prästerskapet,som finnes till sådant benägen alfwarl. förmana at med slijkt,prästeståndet oanständigt,månglande aldeles afstå,hwilcket så mycket nödigare denna tiden wara månde,som man nogsamt sig bekant har huru många finnas,hwilcka ey underlåta sina observationes här på at giöra och benäget kunna derpå wid alla tillfällen tadla. Men skulle någon moth all förmodan efter föregången förmaning finnas,som en sådan inbiten owana ey lemna wille; så behagade H:r Probsten den samma i Consistorio angifwa at lijkmätigt kyrckiolagens XIX Cap och 25 med honom förfaras måtte, förblir Södra d. 10 Maj i G- W:n Norr d. 13 dito (consistoriales Vid 1723 års visitation i Lycksele tog prosten örubb löfte av allmogen,att den vid de tillfällen då prästerna undervisade icke skulle supa eller smaka brännvin. Om detta löfte påminde prosten Grubb vid 1724 års visitation. Man erfor vid detta tillfälle "med stor hugnad och alla närwarandes förundran",att särskilt de unga gjorde gott besked vid kristendornsförhöret. I-Iärnösai ds dornkap. arkiv: Konceptbok HLA " " " Visitationer i Lappmarken:Lycksele (F 111:35] HLA

8 Edell och Högachtadt H:r Häradz Höfåing och lofl: %radzrätt Emedan en stor dehl af lapparna i synnerheet af Graan tagit sig en stor frijheet rned Spanmåhl opförande till Sorsele ifrån Granöhn, ty att the alldrig äro tillstädes nar the böra taga honom emot,mindre haf:a det ringaste bekymmer der om, fast dhe af Ländzrnennerne alf v/ar samt blifwa tillsagde; al ty måste min Spanmåhl blifwa der qwar liggande till sidsta rneenföret. då kan hända den tager några skiehl, en annan och några,det jag doch halfmältat får hijt opföra,och ändå pä kiöpet åhrl:n mista hwad i granöhn blifsr qv/arlernnat stundom li t:a stundom 1. stundom 6 skiehl och så bortåth. så at det intet åhr är jag icke måst sättia något till. i medlertijd söker Lappen sim winst reser till staden,siussar Borgare och deras lass både opföre och uthföre igien,men ingen bekymrar sig om Josphs skada,och den skiutz som dhe först böra och plichtige äre at giöra. Efter jag nu seer att sådant Sielfswäld mehr och rnehr tilltager,ber jag ofl. Härad zrätt en allwarl tillsäger Församblingen af Raan och G-raan,att dhe skaffa all min Spanmåhl hijt till Lychsele medan jag är här, hivar och en för sig efter som Ländzrnennerne nämna, så kan jag ändå sedan giöra dem till wilja,och låta något här blifwa till wåhren,efter den är i gott behåll, och at Lofl: HäradzRätten behagade sättia ett braf wijte för dem, samt hotas rned betahlning för den der af till ewentyrs tijrnande skada så frarnt den blif:r qwarliggiande. förblifjr L o f1ig e Härad zrättens Tienstskyldige T:re Lychsela d: 13 Jan: 1727 Ken: Granlund { / Arvidsjaurs tingslags arkiv:dornbok inhäftat mellan 1757 och 1758 års protokoll. HLA

9 De allvarliga föreställningarna till Granlund tycks icke ha gjort stor verkan.år 1728 skriver prosten Abraham Lidenius i Umeå till domkapitlet: - - För Venido Consistorio tor jag intet lämna onämdt om Hr König Granlund i Sårsehle,som är både lidelig och oförmögen at betjena lappalmogen. Förledit åhr så wäl som nu warftnde jag honom,men efter ther är intet hopp orn bättring,recommenderar jag en så nödig sak i V:di Consistorii stora för sichtighet.han begärar ock at få blifwa Scholaernästare i Arieplou hwar til hans Kyrckjoheerde täncker honom mycket tjenligare,tilstående han eljest sjelf sin odugelighet til then sydsla han nu handhafwer. - - / Med anledning av detta meddelande anmodade domkapitlet kyrkoherde Gran att med det snaraste inkomma med "en sanfärdig berättellsse orn Granlunds förehällande både i dess lära och lefwerne".l)en 31 mars avgav $ran följande utlåtande till domkapitlet: Högährewördige och Höglärde Herrar Magistri samtelige Herrar Consistoriales Mine Högunstige gynnare. Till följe af Ven. Consistorii högunstige befallning af Hernösand d. 9 Martij sistledne at iag med det första skall j V)en. Consistorio med en san färdig relation inkomma om Cornministern Hr Kiöng Granlunds förehållande både j lära och lefv/erne,hwilken efter Hr Prosten Lidenii berättelse skall vvara lijderlig och till sin tiänsts förrättande nästan odugligh hwilket, ty wär,nogsampt sant är så lämbnas j ödmiukhet denna berättelsen. l:o Iiwad Hr Kiönig Granlunds lära angår, så är det ofta händt at när han hafwer kommit i Kyrckian at predika,hafwa hans sensus så turberade warit, aut ex hest erna crapula eller orn han då så timiid wore,at hwad han tå talat, hafwer framkommit afv/ogt stympachtigt och utan något sammanhang, så at fock som saken bättre förstår,än som den enfaldiga Lappen,intet kunna fatta och förstå hwad han säger och talar,och enär han så beskaffat är som sades,tå kan han eij heller richtigt Texten och Evangelium innantill utur boken upläsa,ibland har och det skiedt,at när han i kyrkian kommit,till at giöra böön för Församblingen,så hafwer han intet kunnat richtigt läsa de wanliga och brukeliga afton- och morgonbönerne. 2:o Hwad Hans dageliga lefwerne angår,har iag intet så stort att berätta, emädan han är boende i fiället 12 rnijler långt ifrån mig, och iag alt så intet hafwer tillfälle at umgås med honom mera än twänne gånger orn åhr et om Somrnartijden under rnin resa j Fiället, och orn winteren nägra dagar orn rnarck nadenj rnen orn marcknadztijden händer det wäll att han wijsar sig drucken, och då kan wäll af honom förfalla fiåhlacktigt och tokot tahl. Nu ehuruwäll några af den lappska nation,som kommit till at studera,gifwit godt hopp orn sig, så länge de warit wijd Kongl. Gymnasium och Academieen; men så snart the till Sacrum ministerium blifwit wärdige ährkiände,och kommit till fiället,hafwa the begynt ett annat lefwerne och j Fyllan framfarit rned trätor och siagsmåhl,ibland sina åhörare Lapparna som de lijkwäll an- ^ Härnösands domk. arkiv :KcCMM^XMKManualhandl. Div. är HL A.Yttrandet ingår i skrivelse från Lidenius till domk.d H Härnösands domk.arkiv:konceptbok HLA datum för skriv.9.?.1728

10 norledes borde underwijsa. Men hwad denne Hr Kiönig Granlund angår,så hafwer han utaf them alla,warit den fogeligaste och stillaste och på den tijden han sialf intet godt kan uthratta så söker han intet heller att ned erbryt a, hw ad andra upbygga såsom ty wär skiedt är af de andra präster som af lappska nation warit. Om Hr Kiönig Granlund genom Gudz nåde skulle sig bätt ra som man hoppas så wille iag wäll inläggia för honom inför Högwördige Hr Biskopen och Ven, Consistoriaäp^äMXXXMXMMM en ödmiuk böneskrift, om iag tordes,att Högwördige Hr Biskopen och Ven. Consistorium,om den arma mannen sig bättrade torde högunstigt hiälpa honom till rätta igen. Härmed förblifwer iag städse Lycksehle d. 31 Martij 1728 Olof Graan P Samtidigt med att domkapitlet infordrade yttrande från kyrkoherde Graan angående Komminister Granlunds uppförande,lämnade det tillfälle för Granlund att förklara sig över prostens angivande.först den 10 juni samma år avlämnade Granlund sin förklaring: Högwördige > Utaf Venerandi Consistorii höggunstige skrifwelse af d: 9 Martii finner jag att HögE:e Hr Probsten angifwit mig i Ven: Consistorio för twenne swåra fehl,såsom skulle jag wara både lijdelig,så wähl som och oförmögen att betiena Lappallmogen, och Ven: Consistorium befaller mig som först med förklaring ödmiukast inkomma,hwilket jag långt för detta har bort ödrniukel:n beswara,rnen denne långa och oläglige lapp Marke-wägen har rnig hindrat,beder altty Ven: Consistorium wille hafwa mig här uthinnan uhrsähtat. Nu i ödrniukt följe af den är detta som följer,' ödmiukeligast. doch först beder Jag ödrniukel:n, Ven: Consistorium rned tolamod wille afhöra dhe orsaker, af hwilka Jag är twingat och drifwit om förwävling,som och gåfwo Hög3: Hr Probsten then tanckan, så,sorn skulle Jag mig sielf oförmögen giort,och Hr Probsten sedermehra der på för odugeligen förklarar. Ty efter Jag förmärkte wijd min ankomst hijt (1719),och än förmärker att ju längre jag arbetar här i Sorsele och församblingen betiänar,ju mehra tilltager fattigdomen,som kommer dels der af,att Lappen ey weet den ringaste heder emot Presten for hans omak wijd Brudewijgning,Barnedoop - Begrafning och sådane tienster flere,som i en församling böra i acht tagas och förrättas, dels och der af,att Cappellanen här ey niuter någon wederkändzlo hwarken af Pastore ey heller af Försarnblingen (antingen då derföre att ingen af Antecessoribus det sökt,elr och at det intet beståås,och man doch ensam måste draga icke mindre tunga med Gudztienstens förrättande, samt lapparnas Information i deras Christendom hela åhret igenom,som annorstädes. der doch i andra Lappmarker sådant skier der Annexan är,at Cappellanen niuter antingen af Allmogen,såsom i Luleå Lappmark,derest Capel- I Härnösands dornk.arkiv:manualhandlingar 1721-;30:Lycksele(Sorsele). I-ILA 1 Härnösands domk.arkiv: Conceptbolc Skriv.t.prost.Lidenius. HLA

11 lanen raed Pastora niuter 2:ne Landsmans giäld,at uptaga Ti jond.en af elr få dhe wist af Pastore sielf; såsom längre norr uth«dels och der af att Penningelöhnen är ganska lijten,så at när Cronan tagit sitt igien i Oentonalen,Tijonde och MantahlsPengar, Contribution,Uphandlingsafgift med rnehra,som nogast blifwer öfrigt till at afskieda en dräng och Pijga i löhnen, Och Spanmåhlen som nogast räcker till födan,hälst som man af den måste uthwända till alt hwad man i ett huushåld behöfwer,så till kläder som annat, och doch ey hinner till att skyla sin skröpliga lekamen så vvähl för mig sielf som Hustru och Barn. der till kommer och den wedermödan,att nästan hwart åhr skall jag see olust på mitt uthsäde; det är intet åhr at jag icke mister något,men 1721 miste Jag altsamman i grund,då sådan fieliflod war,att den stod under Predijkostolen,altaret fluttit till doren. Sammaledes syns wilja blifv/a i detta åhr. Men alle ofwannämde, ehuruwähl dhe äro sv/åre,kunna dhe doch genom Öuds nåd öfwerwinnas; doch af alle ofv/annämde orsaker är ey någon till lijknande rned den siuka kroppen och passion af Steen jag har till dragas med,och när den mig antastar,ja och stundom mitt i Predijkan,stundom en stundom och flere gånger,så nödgas jag stå stilla,till töhes jag får andedrächten igien. detta har gifwit mångom ett wijdrigt omdöme; till hwilket jag intet är wållande,predijkan förrättas lijka fult. för sådane orsaker så wähl som mångö andre dessutom,tänckte jag ödmiukeljn anhålla om förwäxling,emedan Jag weet at hwad stat som giörs för een Scholaernestare, den lärer han och fåå oafkortat. och ty uppenbarade Jag min mening för HögShr:ne Hr Probsten,som utan twifwel sådant up;f)qg,som skulle jag mig sielf till ämbetet giort oförmögen,hwarföre Han mig och derföre för odugeltn förklarar,och såledz mig i Ven: Consistorio angifwer; der doch min mening aldrig sä war,utan för förenämde orsaker. Ty eljest hoppas Jag,att så wähl min egen Pastor,så wähl som hela Församlingen skall gifwa mig det wittnesbyrd,at allmogen,som wijd mitt tillträde till Ernbetet 1719 näpl:n En af dhen kunde instichtelse Orden till Herrans Nattward,mycket mindre annat,och doch (Gud bättre) begått sine salighetsmedel1,är nu snart färdig i sina 5 Hufwudstycken,icke allenast till Orden och Lutheri förklaring,utan och till sielfwa förståndet. förutan det at alle åf^m^xkpkimämmii^m^iimmxåiim^&iäå^^ Tienster wed en försambling are här så wähl blefne förrättade efter Kyrkioordningen, som annorstädes,fast Jag icke ringaste hielp har haft hwarken i Predi j kände elr siungande. Hoppas och ännu här efter det samma giöra kunna; des utorn så har hwarken min Pastor elr Församblingen mig för något hoos HögE:e Hr Probsten angifwit. Hwad det andra fehlet angår (om man kalla det fehl,om icke en upsåtelig synd om så wore) nembl:n lijdelig,så weet Jsg mig aldrig,elr skall någon hafwa hört mig öfwat dhe der till hörande laster som Kyrkio-Ordningens XIX Cap: 2'3 om PredijkoEmbetet upräknar. Jag är glad nog jag har lijtet till theras underhåll i bröd och grytan som dagelm sittia 12 och stundom

12 flere till bords af 20 T:r jag får opföre,än som att kasta det i pannan och Tunnen. Jag nekar mig ingalunda wara utan skull,hafwer någon gång kan hända fehlat i Oeremonierne något ord,efter jag alt ensam skall uthrätta, som förr förmält är till hwilket doch det stora arbetet wed stora högtijder,siuk^omen samt ålderdomen äro mehra vvållande än Jog sielf» Men hwad v/ill Jag uppehålla Ven: Consistorium med wijdlyftig förklaring. Jag gier mig skull och giör Boot i stoft och asko, Bediandes ödmiukel:n Ven: Consistorium wille HögGunstigt öfvversee dhe här tills begångne fehlachtigheter och mig dhem tillgifwa till wijdare hopp orn bättring,hwilken Jag och här med (genom Guds Nåd) Ven: Consistorio försäkrar. Bediande och ödrniukelän, att så framt passion framdeles icke lindras utan mehra tilltager, at Jag då kunde hafwa hopp antingen till förwäxling till ScholaeBestälningen (fast jag weet det är swårt med en will lappoike) elr få mig en hielp i arbetet den jag rned kost och löhn will uppehålla,på det Jag såleds sorn är rnoot mine 50 åhr och ifrån vocation 1714 tills nu 14 åhr, 2:ne åhr i Hyttan för Hr Pastor Rang. sedan Scholaemästare i Lychsele nu här från åhr måtte hafwa bröd för mig dhe mine fernb fattiga små, som ännu eij kunna skilja den högra från den wänstra. I sådant hopp på Ven: Consistorii höga gunst och hielp,jag ödmiukel:n beroor och hwilar. Befallandes Ven: Consistorium under Gudz milda beskydd.rned förblifwande Venerandi Consistorii ödrniukaste Ti enar e Sorsele d: 10 Junii Kenicius Granlund O Domkapitlet tilldelade Granlund en allvarsam varning och uppdrog dessutom åt kyrkoherde Graan att giva honom ytterligare föreställning. (Til Comrninister Kiönig Granlund) Emedan så wäll af Sal. Probstens Lidenii för detta cornmunicerade berätt ellse Consist:rn kommit i viss erfarenhet, det I både uti lära och lefwerne förhåller eder ganska oskickeligen,och ingalunda såssom en rätt Prästman egnar och anstår; fördenskull will nu Consist:m medelst detta såssom en gång för alla, hafwa Eder på det al fwar sa minaste för sådant åt war na dt, wäll besinnandes,at der man widare oin edert ilaka förehållande något det ringaste hörandes warder,må J eij annat förwänta än med Eder utan något öfwerseende effter Kyrkiol:s XIX Cap: 23 kommer at förfaras. H: d 31 (Till Pastor Hr O.Gran. ) Förutan det Hr Pastorn sänder innelyckte Consistorii alfwarsamma / Härnösands domk.arkivsmanualhandl :Lycksele(Sorsele). HLA v Härnösands domk.arkiv:konceptbok 31 Juli HLA

13 åtwarningsbref, sin Comrninister Hr Kiönig Granluncl tillhanda, så anmodes H Pasti ther hoos honom allfwarl at förehålla dess oskickelighet både i lära och 1 ef-werne, järnte antydan,at der han sig icke rettar utan widare derutinnan fortfar,må han wara försäkrat,det Han ifrån sitt Embete alldeles afsatt warder. förbi: Hd 31 Jul. (afgick 5/8)

14 Högärewördige och Höglärde H:r Probst Gunst ige Herre. Thenne tidsens til stånd så wäl som tillfälle gifwa mig orsak Högwördige Hrr Probsten med desse rader beswära,sorn ock orn et godt råd och handräckning til följande tankar. Högv/ördige H:r Probsten är wäl tilförne kunnigt,huru som denne församling af Graan och Raan ej wet den ringesta heder emot det beswär och arbete des Capellan har måst hafwa för them,så wid det ena som alla kyrkans ärender,tyckandes de det wara hans plickt utan nogon tacksamhets ihogkornmelse der ernot. och som iag ei kan se huru man på sådant sätt skal kunna uppehålla sig och de sina,häl st som Gud har straffat oss med misswäxt detta förflutne,och som förspörjes,detta året med,ja ock borttagit all wälsignelse ur watnet med,hwad skal man då kunna framkomma,med mindre så blifv/er stadgat och förordnad at allmogen måtte hielpa til hans underhåll nogot litet: Af sådana tankar är jag föranlåten worden ödmiukast bedja Högärewördige H:r Probsten,han gunstigast täcktes hos Högwälb:e H:r Bar. och Landzhöfdingen och Ven. Consistorium el:r påstående Rikzdag för mig utwärka en befallning til Raan och Graan lappar,som under denna kyrkan höra,at hwar gifter man kunde årl. underhielpa sin Präst med en ost och et stycke kiött,så hörer jag och Capellan i Luleå lappmark njuter af församlingen,den rjke litet rikare än den fattige, eller den del the tilförne wore v/ane gifwa fogden och nu. en tid sluppit, til hv/ilket han så mycket mindre kan neka,som han deraf ej nogon särdeles skada kan hafwa,men deras Präst et godt understöd,och om detta icke skjer,lärer ei många efter detta brödet kapplöpa; ty man kan sig här icke utan stor fattigdom framdraga. Jag har bett Hsr Alenius denne min ansökning v/idare muntel anmäla och bedja, emedan jag af tiden utslutes. Men jag kan aldrig så,som jag gerna wille bedja Högärewördige H:r Probsten om dett ärendets utförande,utfäster mig allenast deremot,i mangel af annat,näst tjenstlig hälsning från mig och min K. hustru med trogen anbefallan under Gudz milda beskydd, förbi:r Sorsele d 10 Dec Koen. Granlund Vidi Jacob Unaeus Gons. Hernos. Not / Direktionens arkiv:kongl. Bref,m.m ,sid RA

15 l ï b T f M A s)ul ßKftMERSw - 7 ^ h (A jcyvijit^d* i T 3 * y

16 1. Sigvard (Sjul) Granberg,komminister i Sorsele/kyr-k^herde i eplog Sigvard (Sjul) Mårtensson Granberg var född av lapska föräldrar i Grans by av Sorsele församling.' 7 Enligt en anteckning i Kammararkivet idkade han år 1695 studier i Urneå skola på Kronans bekostnad (Bygden). 1 Härnösands gymnasium började han år 1703 och genomgick de tre örsta klasserna. " Enligt Uppsal a universitets matrikel inskrevs KM vid lärosätet den 20 juli 1706 "Sigardus Granbergh Lapponia Vesterbothniensis". I "Symbola",förteckningen på dem som erlade avgifter till universitetsbiblioteket,antecknas han som "summe pauper". V Sigvard Granberg blev efter prästvigning förordnad som kornminister i Sorsele år 1709,där han efterträdde Lars Rangius. Granberg tycks redan från början ha tagit i tu med lapparna för deras gudtjänstförsummelser 0 Grape,Isak: Minne af prästerskapet i Lappmarks-försarnlingarne inom Ilernösands stift. Umeå 1853» t Bygden,Leonard: Härnösands stifts herdaminne,uppsala och Stockholm ,under Arjeplog. v' Bucht, Gösta: Härnösands gymnasiematrikel , Härnösand AoB.Carlsson: Uppsala universitets matrikel,band 2,Uppsala

17 J v Tingsprotokoll i Lycksele den 12 januari 1710«- - Opå Capellanens wid Sorsehle H:r Sigvard Granbergs angifwande, befans,det efterskrefne lappar,hafwa eij bewistadt Gudztiensten nästledne Juhlehälg,ändåch dee icke legat så afsides at dee ju kunnat komma tilstädes; Hwarföre blefv/o dee för denne gången Sakfälte för Simpelt Sabatzbrått till hwar sine Tree Mark Silf:rrnt till Kyrkian och dee Fattige: Nembl Silf:r mt Rahnbyen Hustru Margreta Andersdotter - 24 Hustru Margeta Pärsdotter - 24 Granbyen Påhl Larson - 24 Larss Pärson - 24 Siuhl Siuhlson - 24 Rahnbyn Anders Bengdtson - 24 Granbyen Larss Olofsson - 24 Siuhl Olofsson - 24 Desse of v/an Specificerade tillijka med den öfrige allmogen, förmantes, wid hwar sine 40 Mark Silfr myntz Straff,härefter at absentera sig ifrån Gudz Huus,uppå sådane store Fäster och Högtijder emedan dee, den öfrige åhrstijden,för des afsijdes wistande,så sällan utj Guds huus och till dess helige ordz afkunnande sig inställa kunna. Påföljande är hade Gramberg att hålla tingspredikan. Därvid angrep han trolldomsväsendet i Lappmarken i sådana ordalag,att både befäl lningsmannen och kyrkoherden funno sig nödsakade att påkalla häradsrättens undersökning o Dombok,Västerbottens län nr 13,fol o 541. RA

18 Tings protokoll i Lycksele den januari 1711 <> 5o Efter som Oappellanen här sammastädes H: Sigvardus Granberg,under dess j dag hållne TingsPredjkan ibland andre anstötelige ordeformer, månde införa,det här i Lappmarken föröfwes stor truldom,så wähl igenom Spåtrurnmor, sorn Stubbars dyrckande, Hwilket för honom wore bekiändt, och den ena hota igenom diefwulskånst at skada den andra till lijf och wählfärd,förehållandes Konglre May:ts betiente,at undersökia om sådane och andra Synder,och icke för någon sin winst lembna dem ostraffade; Ty opå Befallningzmannens welbetjde Erick Biurs giorde pårninnelsejblef Granberg efterskickadt,af honom at förnimma,hvvilka Lappar, sorn et så utropadt Truldomswäsende föröfwat, Hwar om Kyrkioherden wällärde H:r Nils Graan,utj dess nu inlagde Skrifft iemwäll anhåller? Granberg kom i Tingzstufwan under en emillan lappmannen Thomas Anders- R son i Uhmeå byen och L. Anders Siulson i ^ahnbyen framstält frågan, n om Fiskebruket i ^ågra Träsk,otiltalt med ijfwer sade,at Träskefisken höra Thomas till,så at hans tahl med möda stillas kunde; Hwarföre Granberg,i anledning af det 29 Capitlo KonungsB: L.L. Sakfältes till 3 mark Silf:rm:t till Treskiptes. Sedan tilfrågades Granberg,hwilka Lappar sorn här å ortten Truldom begått? Swarade,at hwad för honom wore bekiändt,behöfwer han icke giöra någon räkenskap före,frågandes, om Hätten will wara både Domare och Åklagare och enär man kastar een kiäpp ibland kundarne,så gnäller den som kiäppen treffar. Och som Rätten befant Granberg hafwa tagit middag för bittijda,befaltes honom taga afträde denne gången,och wid anfordran sig infinna med större Höfligheet, iembwähl med bättre beskied förklara orn Truldomswäsende t; Ernot aftonen sändes Länsman Mårten Mårtenson efter honom, men kom tilbaka med det sv/aret, at Granberg då lagdt sig; Morgonen efter eller den 12 Januarj undskyllade han sig första gången,at utan Citation eij böra förekomma,den Befalningzman Biur förmente wara onödig,efftersom

19 G-ranberg denne gången hwarken agera eller witna skulle,utan allenast uppenbara, der något Straffbart Afguderije eller Trull doms v/är ck v/o re honom bekant,hwarföre han och omsijder sig wid Rätten instälte,förklarandes sig hwarken wetta eller kunna någon för Truldorn eller Afguderij angifwa,och i det öfrige,sade sig,för sina Förmän v/il ja sin Predjkan förswara,hwars Concept han framv/ijstej Men uppå efterseendet, fans där utj hwarken hans hafde ord på Predjkestohlen,om det honom bekante afguderijet,eller om Hans Kongl» Maijjts onådige bön och tankar orn sine undersåtare,fast mindre huru oförswarligen Kyrkiors meunderhåld,, dell,denne tijden, skingras och förfares,och Prästers och ScholorsYafstyrnpade och innehållne warda et c o Sedan föregående Protocoll war för H. Granberg upläst,och han ther emoth intet hade at säya,fant Rätten skiäligit,at lembna part däraf till hans Höga Förmän,Högwyrdige H. Biskopen och dee Höglärde Herrar Consistoriales,hwilka pröfwandes warda,om eller huru wida Granberg under sin Predjkan kan hafwa sig försedt eller fehlat,hwar efter han för dess S^dv/yrdnad och Oanständige swar och förehållande inför Rätta, skall behörigen blifwa ansedd och ihugkommen. 'j Domkapitlets behandling av ärendet kan icke inhämtas,då dess handlingar för denna tid spolierats. Att Granberg tilldelats varning framgår av ärendets fortsatta handläggning i Lycksele. Tingsprotokoll i Lycksele den 8-11 januari Såsom Capellanen wid Sorsehle wällärde Hr Sigvardus Granberg,månde nästledit åhr den 11 Januari,här inför Rätta,föra något lastwördigt tahl emot Domhafwanden,som i anledning af dess då hållne TingsPredikan, honom om något i Lappmarcken föröfwat Trulldomsv/ärk frågade, det berörde Protocoll uthv/ijsar, och Sätten fant nödigt samma Hr Granbergs tahl och åtbörder Högwyrdige Herr Biskopen och dee Höglärde Herrar Consistoriales at föredraga, för än Saken, eller hwad inför Rätta af honom bl ef frarn f Dombok,Västerbottens län nr 14,fol. 175 v. RA

20 i fördt, af dominas skulle, hwar på bem:te Consistorj swar af den 26 sidstledne Augusti fölgdt är,där utj Hr Granberg icke allenast lämbnas en hård repriment,utan och denne Rätten anmodas,at,förutan någon Consistorj fullmechtige ( för ortens aflägenheet skull ) Saken efter Samwete och billigheeten,undersöker,och afgiör,hwilcka Consistorj bref eller Skriffter,nu för Rätta opläste blefwo,och Granberg, sorn för detta fådt communication der af,efterskickades,och tilfrågades,hwad han wid denne Sak hade påminna?, sorn eij v/idare skiedde,än han anhölt, det Rätten hans hastige oförrnodelige tahl täcktes til det bästa ursächta; Så emedan af ofwan påberopade Protocoll den 11 Januarj 1711, befinnes honom Granberg, sorn i Anledning af dess hållne Tings Predikan, och Kyrkioherdens Hr Nils Grans skriftelige begiäran,blifwit efterskickadt och förehållit at uppenbara,hwad straffbart trulldomswäsende som wore i Lappmarken föreluppit,det betienterne för någon sin winst, icke borde lärnbna ostraffadt? med sådant gienwyrdigt swar Dornhafwanden bemötte,när man kastar en Kiäpp ibland hundarne,så gnäller den som Kiäppen träffar,frågandes,om Rätten will wara både Domare och Âkl agare etc*; Ty finner wäl Tingsrätten honom G-ranberg rnärkeligen därutinnan hafwa felat,och till alfwarsamt näpst giordt sig bråtzlig. Men sorn han icke allenast sielf erkiänner sig,utan och Gonsistoriurn anhåller,det mätte med honom,så mycket giörligit är,i detta måhl lindras; Fördenskull blifwer hans brått allenast lämpadt till det 12 Capitlo Konungzbl. Stadslagen 3:die,och i regard däraf,sakfält för lastwärdigt tahl ernot Domaren inför Rätta, till Fyratio mark Silfwermynt till treskiftes. 1 Dombok,Västerbottens län nr 14 fol.l75v RA I saköreslängden for år 1711 är Sigvardus Granberg uppförd för 24 öre silvermynts böter för det han "okallat talt utj annors sak".

21 i Tingsprotokoll i Lycksele clen 8-11 januari Capellanen wid Sorsehle H. Siuhl Granberg angaf åthskillige Lappar som försummadt Gudstiensten nästfrarnfarne winter på åthskillige tijder. Och som desse efterskrefne befunnos ey hafwa bodt långt ifrån kyrckian,rnen lijkawäl försummadt Påskehalgen 1711, Ty blefwo dee denna gången till en åthwarning sakfälte för Simpelt Sabatzbrått,till 24 öre Silf:rmynt hwardera till Kyrkian och dee fattige Af Granbyn, Lars Hånsson, And: Siuhlson Sv/art, Måns Andersson, Olof Påhlsson, Anders Nilsson, Siuhl Siuhlsson, Östen Månsson, Anders Larsson, Af Ranbyen, Anders Hindrichsson,Siuhl Clemmetson,Olof Joensson. 16. Gamble Nilss Tomesson i Granbyn som efter Capelianens H Siuhl Granbergs och åtskillige flere af Lappallmogens intygan,kommit med bränwijn ifrån Landzbygden till Sorsehle emot Långfredagen,och ther sammastädes,emillan Kyrkian och Klåckaregården,tagit sit läger,och berörde dyra Högtidsdag såldt bränwijn,hwar af han icke allenast sielf blifwit ifrån Guds huus,uthan iemwähl hindradt många andra ifrån Gudstiensten; Ty Sakfältes efter Kongl. May:ts Förordning om Eder och Sabattzbråtts 4 och 5 till sina Fyratio Mark Silf:r mynt till Kyrkian och dee fattige. Och som han nu icke v/ar tilstädes,och Rätten ey så noga kan vvara kunnig, om han mechtar betala desse böter,eller kommer att plichta med kropp; Dy utslutes dee till nästa åhrs Sakörslängd. Dombok,Västerbottens län nr 14,fol. 488 v. RA

22 i Tingsprotokoll i Lycksele den 8-9 januari Aldenstund Comminister wid Sorsehle wälljdt H:r Siuhl G-ranbärg bewijste,sig igenom Ländzrnannen Mårtten Andersson i G-raan - och lappmannen Anders Bengtsson i Rahnbyen,hafwa j rattan tid Citerat Enar Jonssons änka hustro Jngeborg,för dhet hon åtta dagar för Juhl låtit sine Reenar,dels opäta,dels nedtrampa Sex hans Hööstackar eller Hässior,förutan,det samma Reenar neclerrifwit och skadat åtskilliga fleere,och drängen Bängt Tomsson wittnade,at Ii:r Siuhlss tagne skada på sina Höhässior, kan ringast aestirneras för Tree skrinnor Hö, dem klockaren wid Sorsehle Hanss Erichsson wärderade för Tree daler kopparmynt Lasset eller Skrinnanf Fördenskull i anledning af de 9 och 10 Capitlen Byggningsbalken Landzlagen,förklares hustru Jngeborgh at betala samma Tree Skrinnor höö med Nijo daler kopparmynt. Och som hustru Jngeborg sedan bewijste,at någre Jon Anderssons Renar äfwen omkommit och giordt skada på samma Höhässior; Så bör Jpn betala En tredie dehl eller Tree dahl och Jngeborg Sex dhl:r kopp:r mto Dombok,Västerbottens län nr 15,fol.308 RA

23 v Arvskiften hade sedan länge varit XX en belastning på tingsförhandlingarna i Lappmarken. Att dela en renhjord sorn svårligen kunde räknas eller att skifta silveregendom som lapparna hade för sed att gräva ned i jorden beredde rätten stora bekymmer. Därför hade tingsrätten förordnat "bytningsmän",vilka lapparna skulle anlita vid arvskiften. Sådana bytningsmän funnos i regel i varje lappby. Deras uppgift var att i tid skifta avlidens egendom,så att de rätta arvingarna fingo sitt. Annars kunde lätt hända,att arvet skingrades och arvskiftet försvårades. Böter hade stipulerats både för den som underlät att anlita bytesman och för den sorn lät sig anlitas sorn byte sman utan att vara förordnad av häradsrätten. Många underläto emellertid att följa bestämmelserna. De togo till bytesman någon som hade deras förtroende och gingo förbi de lagligen förordnade. År 1717 hade vid tingen i Lappmarken anställts en razzia i denna sak,och åtskilliga personer sorn tjänstgjort sorn bytningsmän utan att ha tingsrättens förordnande hade dömts till böter. En annan omständighet var av betydelse i detta hänseende. På arvsinstrument och testamenten tr skulle erläggas en procents avgift. Det var därför viktigt att allt gick rätt till vid arvskiftena och att prästerskapet fullgjorde sin plikt. Vid tinget i Lycksele år 1718 handlades ett mål rnot komminister G-ranlund, emedan han försummat att följa bestämmelserna om arvskifte. Det var bytningsmännen i Gran- och Ranbyarna sorn stodo bakom anmälan. Tingsprotokoll i L v cksele den 2-7 januari : o CO Enär Rätten Ransaka månde om arfskapern^ uti hwar by för sig, samt hurulunda de sedan nästhåldne Ting blifwit emellan wederbörande fördelte af de der till Lagl. förordnade bytningsmän,som derföre böre giöra fullkoml. redo och Räkenskap,bl ef Capellan Wähllärde H:r Sigvardus Granberg af Länsmännerna Olof Påhlsson och Anders Bengtsson

24 ] samt Nämbdemännerne Anders Siulson och Måns Enarson i Gran och Ran byar angifwen att hafwa twert ernot deras lemnade påminnelse om barnens tillbörliga afwittrande,li jkwähl till samman s wijgt Änklingen Anders Nillson i Granbyn med Måns Bengtsons d:r i Ran Ingrid wijd namn, sammalunda dess dräng Pehr Månson med Anders Siuls Enkia Anna i Ranbyn,hwilcken Äncklinge med Anckian uppå giord undersökning ännu icke befinnes hafwa tilldelt barnen deras till ständige Möderne och Fäderne, utom den twisten sorn sig järnwähl af berörde wixell yppat och nu wijd Rätten är anhängig giord emellan Ingrid och dess förälldrar angående det willia de giöra henne arflöös sorn ernot deras willia låtit sig med berörde Änckling Anders Nillsson sammanwijga: Ty blef berörde Capelian effterskickader samt till spord utaf hwad tillfälle han kommit ofwannämde Personer att sarnmanwiga, som intet hade bordt till nå- &on wixell a drni 11 eras, innan afwittringen för sig gådt,hwar wijd ändå så mycket större försichtigheet af honom hade fodratz,som Ingridz föräldrar alldeles intet berätta sig till Ächtenskapet rned merbem:te Anders Nillson hafwa samtyckt,öfwer hwilket måhl nu dem emellan en strijd yppat är. Sä Förklarade nu H:r Granberg sig så wijda att han intet förmodar det här oppe så noga uti slijka saker skall procederás och förmenar intet v/ara så granlaga med Lapparne som annat Folck. Han tillspordes om han icke samma Eedzformular aflagt sorn andra till Prästeståndet lagl kallade Personer pläga aflägga,swarade,ja,wisserligen. Fördenskull som Rätten intet annat finna kan,än H:r Siuhl Granberg sig emot Eed och Jnstruction försedt,i synnerhet Kongl. Maij:ts kyrckiolag d:n 3 Sept: Cap. 6 och 24. Pröfwar HäradzRätten skiähligt att lemna part här af till dess förmän,högwördige H:r biskopen och de höglärde Herrar Consistoriales i Hernösand,hwileka i anledning af «Västerås Stadgans samt Kongl» M:tz Förordning om Rättegångar wid DomCapit: d:n '11. febr: tillkommer att uppå slijka irringar boot skaffa och rätta,hwileket jämte föregående Protocoll blef H:r Granberg antydt,samt för wederbörande allmoge uttolckat,

25 K och dhe allfwarligen formante att ställa sig Kongl. M:tz allernådigste förordningar till underdånig efterrättelse wijder bot som lag förmår. '' Rannsakningen insändes av häradshövdingen till domkapitlet jämte följande skrivelse. Högwyrdige Här hoos följer Högwyrdige H:r Biskopen och Venerand: Consist: med wördnad tillhanda några måhl utaf Protocollet extraherade som Capellanen H:r Sigward Granbergh är widh Lycksehle Ting angifwen före. och som dett förra i synnerhet nu tillkommer Högwyrdige H:r Biskopen och Ven: Consist: att hålla alfwarsam hand öfwer,samt slijka fehlachtigheter eftr Kongl:e förordningarne att Rätta,i synnerhet uppå desse orter hwarest lapparne emillan största missförståndh plägar yppas utj arfskaper,som åhr efter andra nog sätter TingsRätten att sysla,emedan dett folkslaget hafwa den oseden att till större áhelen deras redbare Egendomb under Berg och rötter nedergrafwa: så bör ock Rätten nu så mycket nogare sådanne måhl antechna och observera, som Hans Kongl:e May:tt sielf igenom dess Nådigste Bref till Högl:e Kongl:e HåfRätten af den 24 sistl:e Martij behagat förordna,hwarpå Högbem:te Rättens universale af den 8 Maij innewarande åhr sig grundar, som befaller att af alla Testamenten En procent skall erläggias, hwarföre alla Testamenten,så wida dhe skola wara giltige,böra å wederbörlig ort inprotocolleras,sammalunda bör af alla arfsjnstrumenter och Jnventarier En procent erläggas hwarföre ock alle sådanne arfsjnstrumenter böra lagl:n uppsättias,så framt dhe skola hafwa någon kraft samt kunna ansees för lagl: hwilket ingalunda af Rätten kan handhafwas, så framt icke wederbörande af Prästerskapet i underdånigheet efterlefwa jcyrkioordningen; och torde hädanefter jämwähl komma uppå deras ff answar,hwad Hans Kongl:e Ma^:tt pppå berörde arfzjnstrumenter skulle komma at lijda,utom den poen som i kyrkioordningen på slijka olagliga /' Dombok,Västerbottens län nr l6,fol. 235 RA

26 i wigningar är satt der någon skulle med slijka förseelser beträdas, detta har man nu allenast welat nämna emedan ingen twifwelsmål dragés dett ju högstbem:te Kongl:e May:ts [För^ordning lärer för detta wara Högwyrdige H:r Biskopen och (Sfen7 Consist: tillförne bekant. Hwad dett sednare måhlet widkommer så har ock TingzRätten ey kunnat undgå med mindre dett jämvähl Högwyrdige H:r Biskopen och Ven: Consist: communiceras måtte innan ransakningen deröfwer kommer at anställas. l? ör öfrigt lefwer med wördnad och förblifwer Högwyrdige Pitheå den 28 Junij A:o 1718 Carl Sadlin Härnösands domkapitels protokoll den JO juli p.5. angifwer justitiarien H:r Carl Sadlin af d. 20 Junii 1718, i anledning af Tingsprotocollet som är hollit med lappallmogen af Uhmeå lappmarck på Lychsele Tingsställe in Jan 1718,huru såsom lappprästen i Lychsele lappmarck h:r Siuhl Granberg mot kyrkiolagens XV Cap. 24 uthan föregången afwittring sammanwigt twänne pahr folck, nembl:n Enklingen Anders Nilsson i Granbyn med Måns Bengtsons dotter i Raen Jngri wid nampn. Sammalunda des dräng Pähr Månsson med Anders Siuls änkia Anna i Ranbyn,begärandes at Consistorium sådant fehl måtte beifra. Resol. Tilskrifwes Siuhl Granberg och gifwes honom en alfwarsam förmaning at han hädan efter afstår med så olaga lysningar och wigningar uthan föregången afwittring så kärt honom är at undwika den olycka,som der på följer,detta lemnes honom för denna gången til effterrättelse,afwachtandes sederrnehra huru Consistorium widare til saksens afgiörande sig här öfwer yttrande warder. J anledning här af skrifwes och til Kongl. Swea Hofrätten begiärandes här uti underrättelse,häl st som den nya Kongl. May:ttz förord- UM:>/J Härnösands dornk. arkiv: Manual handlingar , Lycksele.V HL A

27 i ningen af d 24 sidstlo Martii befaller i nåder det häradzhöfdingarna skola bewista alla arfskifften,börandes alla arfs instrumenter och inventarier lägel:n upsättias,på wederbörlig ort inprotocolleras,så framt de skola hafwa någon krafft,och en pro cento ehrläggias; altså fråges orn och lapparne som kring wida ödemarker förströdde boo,til häradzhöfdingen allenast en wiss tid om åhret kommer,och äfwen här under skola förstås,så at ingen M lappräst skal wara tillåteligit, uthan en sådan föregången laga arfskiftning och afwittring,någon wig sel förrätta. Till domkapitlet hade häradshövding Sadlin insänt även ett mål,där änkan Anna Larsdotter i Granbyn stämt Granberg för att han förbannat hennes renmakt. Även detta mål sköts till kommande ting och prosten Grubb förordnades till konsistoriets ombud. -X Vid tinget anmälde Granberg några fall av böndsg sförsummelse - - Lapparna Pehr Nilsson,Jon Larsson och Anders Larssons änckia z alle ifn Granbyn,som befinnas effter H:r Siul Granbergs angifwande uthan laga förfall sig hafwa absenterat if:n Stora Bönedags fijrande d'.n- j Å d*i 21 înnewarande mhr,och den tijden alldeles legat hemma uthan at haf:a effter deras»igifwande warit öfwer till Norje; blif:a till föllie af Kongl Mt-z allernådigste BöndagsPlacater sig sielf till Rät telse och androm till warning sakfälte till hwar sina 40 mkr Smts Böter,och som de woro af ringa förmögenhet,så betalte de hwardera halfwa Penningarne och suto för det öfriga i Stocken wid kyrckiodören under högmässopredikan. ^J Härnösands domk. arkiv: Protokoll den 30 juli HLA /.Målet ang. renmaktens förbannande,som handlades även vid påföljande ting,utlämnas här. Det publiceras i samband med en samling t ro 11 do m sra nn s akni ng ar. 3 Dombok,Västerbottens län nr 16 fol. 230 RA

28 Protokoll vid lagmansting i Lycksele den januari Comrninister wid Sorsehle H. Siuhl Granberg förekom och berättade, hurusom Justitiarien Wählbetid Carl Sadlin har hos Högwyrdige H. Biskopen,och de höglärde herrar Consistoriales,honom angifwit,som skulle han sammanwigt Anders Siuls änka hustru Anna,rned lappmannen Pär Mårtensson i Rahnbyn,och änklingen Anders Nilsson i G-ranbyn med dess senare hustru,men icke afwittrat sine barn,begiärandes,at lagmansrätten v/ille inhämta hans oskuld derutinnan, och afhöra ländzmannens och klåckarens som biwistat afwittringen, berättelse deröfv/er; altså framropades Ländzman i Rahnbyn Anders Bängtson,den där på tilfrågan i fullo sanning och i Edstad wittnade,at 1717 för än bemelte hustru Anna sammanwigdes med Pär Mårtensson,har han som faderbaroder och förmyndare för hennes Omyndige Son Siuhl,warit tilstädes, änkan opgifwit sin ägendom bestå af tijo stycken Renar,där af Son tilsades twådelarne och v/ar honom wäl kunnigt,at hon ej flere Renar ägde ej eller annan Ägendom som til bytes komma borde. Lika berättelse giorde lclåckaren Hanss Ericksson. Därefter wittnade ländzman Mårten Andersson i G-ranbyn,at Anders Nilsson har sammaledes för än han ingick det senare giftet,opgifwit,sig äga Trettio stycken Renar,der af han lofwadt sine 3 ne barn halfparten,neml. Femton Renar. Där hos upwistes een skrift af den 25 Martj 1717 med H. Siuhls,lclåckaren Hanss Erichssons,dess Son Hans Hanssons och lappmännens Siul Clemettssons,Mårten Bengtssons och Påhl Anderssons namn underskrifwen,som innehåller,at Anders Nilsson lofwat at dess ägendom skulle bytas i tu,honom och barnen emillan,den Hanss Erichsson, nu närwarande tilstod san wara. Ländzman Mårten Mårtenssons och Nämdemännen Larss Olofsson i Örträsket,Påhl Pärsson i Wägsehlet samt Mår- 0 5 ten Nilsson i Urnå byn, de där alla tala rent Swänska, tilspordg, om något beswär fördes in för Rätta uti ofwanrörde mål,nästledit åhr? Där då

29 ) til de alla swarade,sig til det ringaste ej hördt der af. jy Härnösands domkapitels protokoll den 13 juli Uplästes Sivardi Granbergs skrifwelse af d 9 Sept förkla' rändes sig öfwer Justitiariens Carl Sadlins angifwande det Granberg emot Kongl. förordning skulle wigt et pahr folck,äncklingen Anders Nilson och änckian hustru Anna ifrån Rangbyn förr än de afwittrat sina barn,och wisar det wara osant genom Häradshöfdingens Marci Bostadij ransakning af d 12. Jan hwilken lades ad acta. 1 Dombok,Västerbottens län nr 16,fol. 312v RA Protokollet är underskrivet av Carl Lagerflycht. b Härnösands dornk. arkiv: Protokoll Granbergs förklaring har icke anträffats. Domkapitlet har troligen fått ett protokollsutdrag, utfärdat av Bostadius. Domkapitlets protokoll för tiden sept.1719 X-april 1720 äro förkomna.

30 (9i ûf h

31 1. Kyrkoherden Olof Nic. G-raan i Lycksele. Bland de lappmarkspräster som med beröm förvaltade sitt ämbete nämnes särskilt Olof Graan,kyrkoherde i Lycksele Olof Nic* G-raan var född 1688, son till kyrkoherden Nicolaus Olai Graan i Lycksele och hoh. Anna Margareta Ulf. Han säger sig ha genomgått gymnasium,men i Härnösands gymnasiematrikel återfinnes han icke. Den 10 oktober 1712 inskrevs han som student i Uppsala,blev nådårspräst efter fadern år 1714 och efterträdde honom år 1715 som kyrkoherde i Lycksele. Genom sin kunnighet i lapska språket anlitades Olof Graan i olika uppdrag,bl.a. i översättningsfrågor. Så var fallet när lektor Georg Wallin utsände "Specimen Novi Testamenti Lapponici" för granskning och när det var aktuellt med tryckning av lapska böcker år 1725» Han ivrade i en skrivelse år 1716 till domkapitlet för åtgärder mot superiet vid marknaderna,men skrivelsens behandling uppsköts och den tycks icke ha resulterat i någon åtgärd. Utmärkande för Olof Graan var även den iver som han ådagalade vid hävdandet av prästbordets rätt och bästa. Redan vid tillträdet av befattningen sd m kyrkoherde framträdde han vid tinget för att. få prästgården jämte övriga byggnader besiktigade. Leon. Bygden: Härnösands stifts herdaminne under Lycksele och Nederkalix.

32 2, terkommit och PenningeSurnman aldeles Clarerader begiärte han af Rätten Tingsprotokoll i Lycksele den 2-5 januari Sedan upwiste kyrckioherden H:r Olof Gran Ilögwälborne Ii:r Landzhöfdingen Mannerburgz Resol:t af den 10 Jan: 1713«hwar utinnan allmogen anbefaltes att inlösa Prästegården för 400 D:r kopp:mt i följe af kongl:a förordningar,kyrk:b. 2 Gap: XKM A:o 1627 års biafskieds 9. Präst: privileg: husesynsordningen 32 med landzhöfdinge Instruction och flere,hwilket som dett skall wara eff- Miyi lïè 8. fpîgemf W " rgen'honom icke forwagra kunde, da ock husen i alla dehlar widh sielfwa Haràdz Kat-) Margården så befunnos conditionerade,som dhe uppå dett,af länssman Mårten Mårtenson i f allträskett, Nernbdernennerne Lars Olof zon i örträsket och Påul Persson i Wägselet,uprättade Instrumentet den 9 Julij finnes upptäcknade; och Pröfwandes nu för denna gången alenast nödigt med fähusetz reparerande, som Ilögwälborne H:r Baron och Landzhöf dingen i ödmiukheet bör notificeras. Tingsprotokoll i Lycksele den 2-7 januari Sedan företrädde Kyrkioherden H:r Oloff Graan beswärandes sig der öfwer att Erick Johansson i Lyclcsehlet icke allenast skall sittia uppå dess land och Prästeägor hwar till han intet tillstånd erhållit af Öfwerheten,utan skall der hoos äfwen bruka dess skoug och ängiar, samt fiska uppå Prästebordetz wattn benämd Tansehlet,hwarföre lijkwähl Kyrkioherden så wähl som dess Antecessorer måste årligen betala sina utlagor,hwilket äfwen Befallningzman Häggström med Häradzskrifwaren V/allöff närwarande wiste af räkenskaperne att intyga: Erick Johansson tillspordes om han skall sittia på Prästeägorne och på hwad ställe? Swarade der till Ja, och att dett kallas på Iiedan. tillspor- Dombok, Västerbottens län nr 15,fol. 573v RA

33 des rned hwars tillståndh han sig der nedersatt? swarade med afledne kyrkioherdens tillståndh,hwarföre han skall gifw.it honom en koo,tillspordes huru länge han der suttit? swarades åt nästkommande wåhr 10 åhr sedan,kyrkioherden inföll att han aldrig någott utgiort hwarken till Prästebordett eller till Cronan fast han sitter hemma med en fullwuxen Sohn,som i desse tijder wähl kunde dåga till någott annat, utan fast mehra dess ägor förderfwat sorn af förledne års protoeollen är att inhämta,der han för olåfligit Swediefällande uppå Prästeägorne effter laga ransakning widh twenne Ting,korn att blifwa ansedd, hwarigenom han mistade sitt arfwode och Rågen förbyttes i 3:ne dhelar; dessutan intygades ey allenast af kyrkioherden utan och närwarande allmoge,att han warit och är en orolig Man både emot sin kyrkioherde som grannar och jämwähl egen hustru att dess Siälasörjare ibland nog skall hafwa att giöra med honom,skall och en och annan gång warit utföre till Högwälborne H:r Landzhöfdingen och stoor osanning förebrakt hwarigenom kyrkioherden berättar sig kommit uppå 24 D:r kopp: mtz Expenser, hwilka han påstår att Ericlc Johansson måtte honorn refuni dera. Här hoos påminte Befäl:n Wälb:de Petter Häggström att emedan saken befinnes wara af den beskagfenheet och honom tillkommer å Embetes wägnar att taga Prästebordetz rättigheet i acht till följe af Kongl:e resolutioner,jnstruction och Präste privilegiernes innehåll denne Erich Johansson måtte ifrån prästeägorne lagligen afhysas,samt hädan effter taga sig någott wist före och ingalunda få tillfälle sig widare för Konungens utlagors erläggiande att undansticka,kunnandes han nu icke ansee honom såssom Prästebordz Torpare mindre som en Nybyggare. Erich Johansson sökte wähl att förmå kyrkioherden till att antaga sig för PrästeTorpare,men som der Emot anfördes ringa Lägenheter wara till Prästebordet sorn och tillförne alle skola wara Taxerade och årligen utlagor derföre praesteras ty Resolv:s Att såssom denne Erich Johansson icke befinnes Lagligen hafwa

34 kommit uppå Prasteägorne i anledning af Prästeprivilegiernes ey heller skall under detta Prästebordet wara så widt begrepne ägor att dett kan tåhla nogot torp utan att ther igenom ägorne tillfogas mehn och intrång: Ty i anledning af Skogzordningens 1647 och års XXX o. pröfwar TingzRätten skiäligt honom Erich Johansson ifrån bern:te Prästeägor att afhysa,och hafwer han sig med Högwälborne Il:r Landzhöfdingens tillstånd ett fullkomligit Nybygge antingen att företaga eller blifwe han som en lössdrifware ansedder till Högwälborne H;r Landzhöf dingens widare Cornmunication, warandes Erich Johansson emedlertijdh widh straff som lag förmår förbuden,att widare giöra Prästebordet någott intrång. Erik Johansson vände sig nu till Kungl. Maj:t och landshövdingen fick tillfälle att inkomma med yttrande 0 Storrnäktigste Eders Kongl. May:ts nådigste remis til mig af dho 4 sistl. Martij uppå Nybyggarens Erik Johanssons underdånigste giorde beswär öfwer kyrkioherden i Umeå Lapmark Olof Gran,har bemelte Nybyggare dh. 6 hujus mig tilhandabrakt,hwarutinnan Eders Kongl» May:ts nådigste wilia är,det Jag skal låta denne Nybyggare niuta min Embetes handräckning uti alt hwad rät och billigt är och inkomma deröfwer med min underdånigste berättelse; Til underdånigst fölie härutaf så har Jag om denne sak giort mig underkunnig och befinnes,det efter laga hållen Tingsransakning dho 6 o Januarij 1717 är bewist at denne Nybyggare har sig nedersat uppå Prästebordsägorne i Lykselet, och sålunda intet annorlunda kan anses än sorn en Prästebordstorpare, och bör derföre i anledning af Kongl. förordningar giöra wid Prästebordet någre dagswerken,det jag ochså dh. 11 e Maj i 1717 resolverat, men aldrig ansagt honom at flyttia ifrån sit Nybygge,derifrån ey el- Dombok, Västerbottens län nr 16,fol<> 911 RA

35 ler kyrkioherden wid lykselet kan honom drifwa så länge han de pålagde dagswärken riktigt praesterar och intet giör kyrkioherden intrång på sine fiskieställen,utan hafwer denne Erik Johansson med en orät berättelse hos Eders Mayrtt inkommit och intet sakssens sammanhang rät angifwit; Icke desto mindre på det rnerbem:te Prästegårdstorpare så mycket bättre måtte blifwa bibehållen wid sit Nybygge,så har Jag emot de 20 sommardagswärken som han om året skulle giöra til Prästebordet,allenast nu pålagt honom at praestera 10 dagswärken,hwilka enär han owägerligen utgiör in natura,och intet ofredar kyrkioherden på Prästebordsägorne,så skal Jag hålla hand deröfwer at intet kyrkioherden skal drifwa honom ifrån sit hemwist eller uptagne Nybygge. Förblifwer Umeå do 9. Junij 1718 Magnus Cronberg Landshövdingens i Västerbotten skrivelser t. Kunglo Maj:t

36 Tingsprotokoll i Lycksele 2-7 januari 1718, - V'" 1 "' /V Kyrkioherden Wällärde % 5 so Olof Gran angaf hurulunda Siul Glemetsson if:n Wapsten nästförflutne d:n 25 Martij el'r Mariae ^ebådelse dag kommit drucken i Kyrckian,då han emellan andra gången och samman skriftade ^ommunicanterne, och skall Kyrckioherden som stod för Altaret och redan skriftermåhlet begynt, straxt förmärckt att han warit drucken efter han ledde bänckarne i gången, då han igienom klåckaren Jacob Jacobsson skickade på honom bodh,med befallning att han skulle gå uth,hwilcket som Siul Clemetss: förwägrade och klåckaren jämwähl förnam af dess swar att han war drucken,skall Kyrckioherden andra gången skickat honom bodh igienom berörde klåckare och bedt honom gå uth, men han skall doch blifwit qwar. Klåckaren Jacob Jacobsson tillspordes här öfwer som berättade att då han på berörde dag och tijdh som anfördt är frågat honom om han wore drucken,swarade han wähl Neij,men tillstod lijkwähl att han hehla natten öfwer druckit,hwileket klåckaren åter för Kyrckioherden berättade: Hr Olof Gran anförde wijdare att när skriftefoleket kommit om aftonen för uth till honom,och sig angåfwo,så skall denne Siul äfwen begiärdt,som då beskedelig war,att få gå till herrans Nattward efter dess hustro skall warit siuklig,hwar till som Kyrckioherden samtyckte,skall han samma afton examinerat dem,hwar på de sedan gingo if:n honom,men oachtaxt t/ alla Ghristeliga förmaningar som Kyrkioherden lemnat så wähl honom som de andra,skall Siuhl lijkwähl berörde afton satt sig att dricka och der med Continuerat.v hehla natten. Klåckaren berättade att då han warit till honom efter Kyrckioherdens befallning andra gången och bedt honom uth,skall han intet swarat der till någon ting. Siuhl Clemetsson förestältes och blef honom företolckat detta dess SiähleSöriares anbringande,som nu tillstod att han druckit om aftonen tillförene och in på natten,men har intet tänckt at ruset skulle föllia honom så länge,efter han ingen ting samma mårgon smakade. Kyrckioherden tillspordes om han elliest giordt något oliud i kyrckian? Swarade Neij. Och Swarade Siuhl wijdare uppå tillfrågan att han derföre intet gådt uhr kyrckian,då han ick bodh af Kyrckioherden,efter som han intet druckit någon ting om mårgonen tillförene el-r berörde Mariae Bebådelse dag.kyrckioherden tillspordes,om han war drucken då han kom fram till guds Bord att Communiceras? Swarade att han uthan twifwel såfwit utaf sig ruset,efter han war då något beskedeligare än tillförene,men Spågubben skall under Predikan åthskillige gångor måst wäcka på honom,dock som han kommit drucken utj Kyrckian och till skrift,så nödgades han för Exempel skull att wijsa honom tillbakars if:n duken. Siuhl Clemetsson anförde nu jämwähl sielf det han intet minnas kan när klåckaren bedt honom gå uth första gången,samt hwad han då honom swarat,och kan intet hel:r neeka der till att han ju under Predikan såfwit efter han warit mycket tunger,lenssman Lars Siulsson i Wapsten med flere af Allmogen som samma dag äfwen begingo Herrans Nattward,berättade sig skiönligen märcka kunnat att han den gången intet warit skickelig till at begå herrans Heliga Nattward: För den skull

37 sedan detta blifwit för Parterne uppläsit och tolckat Resolverades. Att såsom Siuhl Clemetsson i Wappsten efter dess SiähleSöriares intygan samt egit tillstående befinnes warit så obetänckt och ogudhachtig,det han icke allenast hehla natten,emot nästl: dn 25 Martij elr Mariae Bebodelse dag sedan han begiärdt att få begå Herrans Heliga Nattward,druckit,uthan och der på med fult ruus kommit fram till skriftermåhlet,hwarföre Kyrckioherden som det förmärckt nödgats warna honom der if:n,hwilcket oachtadt, han lijkwähl wijd nattwardens uthdelande trängt sig fram till Altaret,hwar if:n han och blifwit afwijster: Ty sakfälles han i anledning af Kongl. Mts AllerNådigste Kyrckiolag af åhr 1686.d 5 Septi det ll,capj och 9.,till 100 dr Smts böter till Kyrckian och de fattige,samt der till uppenbara Kyrckioplicht,och som han intet orkade botum plichtade han med kroppen efter Straffordningen samt remitterades till Vens Ministerium. 6: o Sammaledes angaf Kyrckioherden Jällärde Hr Olof Gran lappen Påhl Olsson i Ranbyn att han uppå samma dag och tijd kommit fram till Herrans Öögwärdiga Nattward drucken hwilcken han jämwahl har måst afwijsa if:n d^ken: Och skall denne Påhl Olsson aftonen tillförene warit jämte åndra till honom, hwilcka kyrckioherden Alla Examinerade, men som denne Påhl intet skall kunnat läsa,har Kyrckioherden honom den gången förbudit XXg att gå fram till dmken innan han lärdt sig sina Christendoms Stycken: Påhl Olofsson blef detta förehållit som intet neka kunde det han ju begiäråt att begå Herrans Högwärdiga Nattward,hwilcket Kyrckioherden honom dock aftonen förut wägrade efter han intet skall kunnat läsa,och skall han icke heller welat gå till duken uthan siuka 1 fölgde allenast sin\hustru fram: Kyrckioherden frågade honom? hwarföre han då stälte sig främst efter hans hustro,som jämwähl klåckaren Jacob Jacobsson intygade med flera, skall stådt mitt för dmken.v/ij dare anförde Kyrckioherden att han om natten för uth warit n hoos unga kiöpswän Petter Biur samt der sammastades druckix errter nan xill nonom samma rast tijd försålde en Järff, så att Kyrkkioherden nogsamt förstå kunde det han der hoos warit drucken.petter Biur efterskickades och tillspordes om denne Påhl Olofsson förledne Wårfrudags natt warit hos honom här på Platsen,samt af honom kiöpt Bränwijn och druckit,då Biur tillstod sig samma natt kiöpt af honom ett Järfskin,och skall der på pläga^ honom wähl,men af något annat har han intet wetat,biur tillspordes om han hemtade Bränwijn med sig hem till sin kåta if:n honom? swarade att som han tyckte att dett skulle lijda något på qwällen har han nödgast wijsa honom med sina Cammerater på dören, då Påhl Olofsson skall tagit med sig et stoop Bränwjn. Detta blef nu lappen företålckat som här emot intet hade at förebära annat till sin uhrsächt,än det han intet kunnat bättre förstå,och förmeente han det intet skulle hafwa på sig at han natten tillförene giorde sig med sina wänner lustiger: Fördenskull dömes Påhl Olsson i Ran för detta dess obetänckta och ogudachtige förfarande i anledning af kyrckiolagens 11. Gapitels 9 till 100 dr smts Böter

38 till Kyrckian och de fattige,samt stånde der hoos uppenbara Kyrckioplicht, och som denna Påhl Olsson intet hade att betahla med plichtade han med krop pen efter Straffordningen samt remitterades till VenjMinisterium* Dombok,Västerbottens län nr 16,fol RA

39 Tingsprotokoll i Lycksele/ 2-7 januari 1720 G.J Kyrkioherden H:r Oloff Gran företrädde och beswärade sig der öfwer at Lappfogden Eric Biur skall söka obligera en dess åhörare Tornas Siulsson wid namn i Wapsten at flytta här ifrån öfwer till åsehle lappmark hwilken Tornas Siulsson skall icke allenast här hafwa dess land benämd Omerne land eller AArfield,utan skall och stadigt hafwa betalt dess skatt här,så wäl som och årligen dess tionde med alle andre Wapste lappar till dess 'Siälasör jare och Kyrkioherde jämwäl nu i åhr: berörde lappman Tomas Siulsson bl ef så wäl sorn lappfogden Wälbe:de Eric Biur förekallad med länsman Lars Siulsson i Wapsten och berörde bys öfrige inwånare, sarnt öfwer detta måhl en tillbörlig ransakning anstält; hwarwid Befallningsmannen sig förklarade at han intet mera weet här om at säya,än det han finner honom för 1719 wara utj Åsehle lappmarks Jordebook af Befallningsman Häggström införd, til följe af hwilken han nu i åhr effter som Tomas Siulsson sig dersammastädes eij infan,blef nödgad at på dess v/ägnar till Kyrkioherden H:r Siöberg betala dess tionde så wähl som annan wederbörandes näst,hwilket och Tomas Siulsson måste honom åter tillställa; Tornas Siulsson wägrade nu det samrna intet så wida som han förledne åhr allenast på proff brukat landet i åsehle,hwilket han dock nu här med in för Rätten aldeles upsäger,så at wederbörande Gronobetiänte,kunna på samma land få inrymma någon annan och hwem dhe hälst på den orten finna der till tienlig,begiärandes han at få bruka sit glsa skatteland ofwannämde Aarfield hädan effter som tillförne hwarest han är i Wapsteby skrefwen, samt derföre allena skatta, sorn är belägit här unv der Umeå lappmarks råå,hwarest han och är barnfödder effter dess afledne fader Siul Siulsson i Wapsten,har och härsammastades dess hustru, Egendomb och alla andra anhörige,hwilket och ofwannämde länsman med Tolfrnän och bylag alla wetta intyga och nu bejakade, så wähl som lappmannen Oloff Siulsson,hwilken för sina angelägenheter skuld ifrån Åsehle är järnwähl här stadder; Men elliest skall denne Tomas Siulsson wara af en godh Renmacht och fördenskull är han för denne Byn mycket angelägen, effter sorn Kyrkioherden andrager så wähl sorn Befallningsman at Wapsten skall wara en förswagat by som han begiärte måtte blifwa observerat o Hwarföre som denne Tomas Siuhlsson befinnes utj uppbördslängderne ifrån den tiden han först begynte at skatta wara skrifwen under denne Wapste by här i Urneå lappmark, hwarest han och dess hustru, skatteland, egendomb och anförwanter icke allenast hafwer utan och barnfödder är, ja och järnwähl sedan här alt stadigt dess orinarie utskylder jiill Cronan och dess siälasorjare utlagt så wähl som skiutzen; Fördenskull

40 prof v/ar och HäradzTingzRätten i anledning af den 3 utj lappfogde Instructionen af den 8 Julij 1695 at denne Tomas Siulsson bör allenast här i Lycksehle giöra sin skat till den byn hwar under han en gång är skrifwen och järnwähl i följe der af uppå denne orten betala sin Kyrkiotionde och andra ordinarie giärder,börändes emot Konglte Förordningar det intet lända rneranämde Tornas Siulsson till Gravation at befallnings:n Häggström honom 1719 utj åsehle inskrifv/it i synnerhet sorn han samrna land nu lagligen uppsäger och ingen rest befinnes der på hafwa dragit hwarken på det ena el:r andra sättét,hwilket Ilögwälborne H:r Baron och landshöfdingen härmedelst i ödmiukhet v/årder hemstält och notificerat. i fol. 465 Dombok,Västerbottens län n r. 1 6, R A

41 Högwälborne Herr Baron och landshöfdinge,nådige Herre. - - Sedan iag åhr 1718 låtit kyrckioherden i Lycksele,H:r Olof Gran, til ^yrckians behof där sammastädes, få af mig v/i jn, och därföre alt sedan icke kunnat erhålla betalning,skyllandes han uppå H:r Probsten, som skal förbudit honom at röra kyrckiomedlen; fördenskuld nödgas iag i ödmiukheet tillijta Eder Höga Nåde,det må H:r Probsten förmås at förnöga mig för berörde wijn emedan iag i detta medellöösa tilstånd, ei kan längre umbära det iag skäl:n har at fordra; här å afwachtar Nådig resolution och framhärdar med al wördnad Högwälborne her Baron och landshöfdinge Eder Höga Nådes allraödmiukaste T:re Umeo d:n 29 Decemr Olof Graan Såsom H.GeneralLieutnanten och Landzhöfdingen Cronberg låtit till lyckselle kyrckia betala med Contant Penningar å 4 d:.silf:mt Tunnan,de Fyra Tunnor Winsäd,som Åhr 1718 blefwo tagne till LappPrästernes Löhner,i anseende till den brist samma Åhr war på SPanmåhl till Prästerskapetz aflöning i Lappmarkerne,som elliest mycket kommit att lida,när de intet fått SPanmåhl in Natura; Ty tillåtes Kyrckioherden i Lycksehle Olof Graan att af befindtel: Medel i Kyrckian förnöja Handelsman Olof Gran först 7- kanna Wijn han bernelte Åhr till Lycksehle kyrckia försträckt med 2 d. Silf:rnt kannan giör Fembton d. Silf:mt,afförandes de samma i kyrckiorächningen emot qvittens. Umeå den 30 December 1720 J. Grund el Joh: Wallöf Lycksele kyrkoarkiv:kongl Maj:ts och andra Embets Myndigheters Bref och Handlingar tillhörige Lycksele kyrka (J:l nr 17) LyKA

42 TET I ff RS RW6-ÍU Airy! ty - I I' a!a '!! -u/i f I a * t ' S-( U^j^H 1 ' l / Z *ll> =10 3S

43 1. i»ars Rangius. komminister i Sa-rselej 'kyrkoherde 5 i Silbojokk 1 Laurentius (Lars) Rangius var enligt samstämmiga uppgifter i Härnösands stifts herdaminnen född av lapska föräldrar i Rans by av nuvarande Sorsele församling, (Tunaeus,Grape,Bygden). Han genomgick Härnösands gymnasium under läsåren och antecknades som elev i översta klassen läsåret : "Class suprema Laurentius Rang Lappo".^Denna klass haryicke genomgått,ty en anteckning den 15 augusti 1688j rt Uppsala universitets matrikel lyder: "Laurentius Rangius Lappo hic r. Gyinnas. Hernsan. Test. ornatus in societ. Acad. receptus." V "Kort utdrag Af F rami. kyrkoherdens i Grundsunda Hans Jonss. Tunaei Herda-minne eller Hernösands Stifts Präst-Krönika särdeles på iissi förflutne 200 år,rned fortsättning till omkring år 1790, Om LAPP- MARKEN, som omfattar 11 Pastorat med 5 Annexer och Capell. Hwarjämte bifogas någre Uplysningar om Sådankyle Finska Lappmark under Åbo stift." Utdraget är fogat vid Abr. Abr:son HuLphers Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Femte Samlingen 3 bandet om Lappmarken. Utgiven av G. Kallstenius,Stockholm Isac Grape: Minne af Presterskåpet i Lappmarks-Församlingarne inom Hernösands stift. Umeå Leonard Bygden: Hernösands Stifts Herdaminne I-IV, Uppsala och Stockholm J Gösta Bucht: Härnösands Gymnasiematrikel ,Härnösand y A.B.Carlson och J.Sandström: Upsala Universitets matrikel , Upsala 1911.

44 Uppgifterna om Rangius prästvigning och första tjänstgöring gå i sär. Enligt Grape och Bygden blev han prästvigd 1691» Men medan Bygden uppger att han blev komminister i Lycksel e-sorsele 1693,förlägger Grape tillträdet i Sorsele till år 1694 och till år I domkapitlets protokoll den 21 november 1694 står lakoniskt: "Rangius begärar promotion",och i margen är antecknat: "Rangius studiosmx. begärar promotion" vilket tyder på att han vid denna tid icke var prästvigd. Den 15 januari 1696 antecknas i domkapitlets protokoll: "Dn. Rangii supplic om befordran här nor lades ad acta." Landshövdingen tycks ha varit intresserad av att få Rangius placerad i Jokkmokk i samband med den pastoratsreglering sorn ägde rum vid denna tid. Vid sammanträdet den 28 januari 1696 tar nämligen domkapitlet ställning till en framställning från landshövdingen härom: "Begiärar H. Landzhöfdingen at emädan en Cäpellan kommer at förordnas i Luleå lapmark,consistorium då wille tänkia uppå studenten Rangius at få komma der til. Res. det remonstreres genom bref til Gref Douglas at Rangius icke kan komma dertil för Edenii skul,som sitter i Åsilla capelian, och^ icke kan med hustru och barn aldeles ställas på blotta marken '" tidigast år Lars Rangius torde ha tillträtt tjänsten i Sorsele år Där blev han lagsökt upprepade gånger. Både hans ekoavhandlades nomiska angelägenheter och hans ämbetsförvaltning iisuoitöäss upprepade gånger vid tingsrätten. Härnösands domk. arkiv: Protokoll (A:1:2) HL A

45 Tingsprotokoll i Lycksele den 12 januari 1699«Handelsmannen ifrån uhmeå Stadh Wall:t Anders Westlingh oppwiste een skriffteligh Fullmacht,utgifwen af Grulldsmeden i Stockholm konstrijke Mest:r Carl Bängdtson,Och Daterat d: 8 Novemb: 1692, Hwarutj han befullmechtigar honom Anders V/estling, att uppkräfja af Capeldal. länen Wällärde H:r Lau rentio Rangio Etthundrade Tre Kopp:r M:t som han ännu skall skylldigh wara uppå den obligation på Etthundrade Trettijo Åtta dal. km:t,som han uthgifwit till honom M:r Carl Bängdtsom den 12 Sept: 1695, Och han skyldig blifwit för kåst,kammar och Sängh,sampt försträchte reda penningar,begierandes Westlingh det Hsr måtte Lars Rangh, ncäckfe tillhållas, samma sin obligation att fullgiöra och betahla; Hwaremot H Lars icke kunde Neeka,till siälfwa Skullden,utan förklarade sigh giärna willia sin hand honorera,allenast han icke blefwe allt för hastigdt därom Strengerat,utan han något om sänder finge sigh den samma afbörda, Alltså effter någon Disours,förliktes parterne in för Rätten således,att H:r Lars ofwannembde 103 do km:t Summa uppå 3:ne terminer betahlar,nembl. nu strax - 30 dal:r och tillkommande åhr 1700 v/ill Gudh - 30 d. och resten sädan 1701,allt widh denne eller marknadztijderne orn åhren, Hvvilken sin frijwillige Förlijkningh, dee nu medh handeband stadfästade,begiärandes det HäradzRätten v/ille den samma medh sin domb confirmera och bekräffta. \i/ Ty krafft af den 23 puncten uti Kongl. May:tz Allernådigste Stadga och förordningh om widlyftigheters afkortande utj lättegångar kunde HäradzRätten denne deres begiäran eij uthslå,utan ber:de Förlijkningh här med i alla måtto will hafwa approberat och gillat aff beggie a 0 J/ parterne Obratzligen att effterlefwas. Tingsprotokoll i Lycksele den 12 januari 1699* Kyrkioherden Ehrewyrdige H:r Måns Bång gaf tillkienna,huru såsom hans Capellan H:r Lars Rangh utj Sorssele,skall föra ett mycket Dombok, Västerbottens län nr 9,fol. 330 RA

46 Otijdigdt lefwerne hemma utj Eörsamblingen, sorn een deel af Allmogen skola klaga öfwer,elliest skall han och den 10 hujus utgutit på H:r Måns någre försmädelige ord och förbannat honom för den Predikan,som han giort samma dagh,datta skall hafvva sigh tilldragit,uti Bårgarens Anders Westlingz Stugu här på Marknatzplatzen,begiärandes H:r Måns, att HäradzRätten vville här orn Ransaka och dömma, Men som KyrkioOrdningen utj det 24 Capitl. 25. Jempte den och 22 púneteme utj Kongl. Mayrtz Allernådigste Förordningh,Om Rättegångh utj DomCapitlen,icke mindre ähn det 13 Cap: Kyrkio B. sådant förmehnar,och däremot biuder och befaller,att sådanne måhl skohle först i Consistorio angifwas,fördenskull will Man och detta till venerandi Consistorii Henosandens: Ransakan och domb hafwa lämbnat,så frarnt Ehrewyrdige H:r Proubsten icke kan det samma betäma. (Saken återkommer icke mer vid tingsrätten) Tingsprotokoll i Lycksele den 4 januari 1700, Samma dagh Oppwiste Befallningzman Wälbet:de Hans Renhorn,Capelianens H:r Lars Rangi utgifne och underskrefne skrifft här i Lycké/ sehle den 13 Januarij 1698,hwaruti han tillstår och bekienner sigh widh HäradzTinget här samma tijdh hållit,blifwit Sakfällt till 28 d. 21 l/3 0/0 Sölfwerrnynt Häradetz andeel, Hwilka Saköron Befallningzmannen,0ch den tijden vvarande Häradzhöfdinge honorn II:r Lars,medh det willkor efftergifwit, Att han, för den ti jden, förmedelst Öfvverflödigdt a Bränwins supande,fans offta fehlachtigh,skulle däreffter,medh sådant afstå,eller samma Saköron betahla; Men såsom H:r Lars nu uppå tillfrågan icke kunde siälf neka sigh ju sedermehra,den ena gången effter den Andra,Otijdigdt Bränwins supande föröfwat; Ty anhölt Befallningzman,det H:r Lars, som sin lofwen,å den ena sijdan öf ve rträdd, må å den andra med betalningen stå wed sin lofwen. Fördenskull och såsom H:r Lars Rangz obligation ähr därutinnan klaar och tydeligh,ty har Befallv Dombok,Västerbottens län nr 9,fol. 333 v 1698 saknas för hela Lappmarken. RAjTingsprotokollen år

47 ningzman att sökia wederbörande Executors adsistence,till samma 28 D. 21 l/3 / SölijwéjrMyntz åtniutande af dess underhåldh. ^ Tingsprotokoll i Lycksele den 8 januari Handelsmannen i Uhmeå Stadh Wällst Anders Avander,praesenterade här widh Rätten,framiedne Capellanens i Sorsehle Hjr Hindrich Lappos effterlefwerskas,dygdesamme Hustru Kierstin Michielsdotters uthgifne Skrifft af den 15 Jan: 1699,hwarutj ber:de Änkia tillstår och bekienner,sigh blifwit skylldigh till Avanders Styfbarn,effter en dem emellan richtig slutin Rächningh,en Summa af Åttatijo Sex dal. 8,/. kopp:rm. som hon rnedh reda penningar icke funnit sigh mechtigh att betahla,utan uppdragit Avander eller dess Styfbarn,så stoor deel af dee 150 dal:r km:t som dess framledne Mans Successor Wällärde H:r Lars Rangius,henne,effter ett här widh Rätten ingåt Contract,af den 12 Januarij 1698 för dee i Sorsehle uppsatte huus, ähr skyldigh blefwen,hwar på Änkian,sedermehra,allenast 50 dal:r km:t uppburit /: Oansedt henne 50 dal. Åhrl:n blef lofwat och tillsagdt :/ Så emedan mehrbem:te Hustru Kierstin Michielsdotter,som ofwanberördt ähr,har emoth sin skulld till Avanders Styfbarn,oppdragit dem,så mycket af sin återstående fordran,för dess af H:r Lars MKgKpfi&ötXfXKXXä tillträdde huus i Sorsehle, Ty blifwer sådant Avanders Styfbarn till Säkerheet inprotocollerat,så att ben:de 86 do 8 o/. km:t skole af H:r Lars Rangh,med första betahlas,dåch opå annor oförmodeligh händelsse,skohle samma huus /: som medh desse försträchte medell till störste deelen ähre oppsatte :/ i medier tijdh stå Avanders Styfbarn,såsom till underpant,och H:r Lars icke tillåtit dern hwarken försällia eller förpanta e J Tingsprotokoll i Lycksele den 8 januari Alldenstundh någre af lappallmogen här sammastädes berätta,och klaga,som skulle Capellanen i Sorsehle,Wällärde H:r Lars Rangius föra U Dombok,Jämtlands län nr 3,fol. 487 v RA Zj Dombok,Jämtlands län nr 3,fol. 488 v RA

48 ett förargeliget och oskickeliget lefwerne där Oppe i Församblingen, J synnerhet medh Gudztienstens förrättande, Ty ähr han i gåår wederbörligen blefwen tillsagd,att wara denne dagen här widh Tinget tillstädes, och höra hwad klagemåhl sorn allmogen öfwer honom därutinnan föra. Och effterskiekades han nu igenom Länsmännen Mårten Mårtensson i uhmå byn och Jacob Larson i Wapsten,hwilka widh återkomsten refererade, sigh fuller hafwa funnit H:r Lars hemma liggiandes i sitt qwarz ter här wid Tingz Platxeri, men till swars bekommit, som skulle han intet hafwa giöra i Tingzstufwan,och där på lagdt sigh yterligare till Sömbs. Icke deste mindre i anledning af Kongl. Mayitz Förordningh angående stembning widh domstohlarne af d: 19 Aprilis 1692,företog sigh Rätten uti kyrkoherdens Ehrewyrdige H Måns Bångz Närwaro,att afhöra, hwar utj allmogens förnembste klagan skulle bestå,och framropades 1. klockaren Hans Erichson i Sorsehle,hwilken giorde fölliande berättelsse Nembl:n Förledit åhr 1699 PallmSöndagen,för ähn H:r Lars Rangius gick i kyrkian,har han supit sigh heel druckin,så att enär han kommit för alltaret,ey kunnat någon Gudztienst begynna,fast mindre fullborda, utan Mårten Anderson i Granbyn,måste,tillijka med klåckaren Hans Erichson leeda,och merendeles bära honom uhr lcyrkian, hwarföre och Brudfolket,som med H Lars Rangz samtycko,den dagen kommit i kyrkan att wijas Nembl Lappmannen Anundh Påhlson i Granbyn: och Pijgan Gunnila,måste medh oförrättade ährende,reesa tillbaka tills Påskehelgen, då de först Copulerades; Samma PalmSöndag war och Siuhl SiuKlsons Barn i Granbyn burit i kyrkan,men H:r Lars for sitt fyllerij skull ey heller kunnat det samma Christna,för ähn effter middagen, och sädan han hafwer Sofwit det ruset af sigh. Berörde klåckare Hans Erichson uthsäger och det H:r Rar^'ius,har utsatt förste Böndagen på nästledit Åhr 1699,som borde effter Bönedagz Placatetz Jnnehåld fijras den 28 Aprilis,uppå Fredagen näst för Pinges hälgen som war d: 26 May,då han fuller om Mårgonen supit något

49 Brännewijn,doch lijkwähl kunnat hålla Böön och uppläsa Bönedagz Pla- Q catet,men sädan han förste, gången kom uhr kyrkian, påökat det förra ruuset,så att han har måst gå till Sängz,gifwandes allmogen lof att reesa hem,dess medelst och en stor deel af däm, sädan,icke kommo till kyrkan,heela Pinges hälgen, För dhe öfrige tillstädes warande lappar hölt H:r Lars icke heller någon Gudztienst heela hälgen,utan då klåckaren honom därom påminte,skal han wehlat gifwa honom hugg och slagh, och dee höga helgedagarne således medh dageligit supande förnött,och ehuruwäl H:r Lars föregifwit sorn skulle han wara siuker, ref ererade Hans Erson,medh flere,sigh doch på intet sätt kunnat det förmärka, effter som han så snart Bränwijnet som han siälf bränna låtit,war förtärd,blef frisker. Fierde eller sidste Böndagen nästledit Åhr,säh ger Hans Erson,det H:r Lars äfwen syntz något druckin,doc& den dagen 3: ne gånger warit i kyrkan, och någorlunda f örsv/arligen förwaltat sitt Ernbete; Näst framfarne Juhlehälg, ähr således till gått, att H:r Lars, straxt om Juhleaff ton haör begynt supa Bränv/i jn, doch kunnat hålla ottesångz Predikan orn Juhledagen,men strax där effter sigh så plägat, att ingen Gudztiänst blef sädan den dagen af honom hållen,utan klåckarens hustru har läst i Postillan,för tillstädes warande allmoge, Om Mårgonen effter,eller Andre dagz Mårgon för ähn någon Gudztienst höltz,gaf H:r Lars lapparne lof att reesa heem hwar till sitt, och ingen Gudztienst sädan heela Juhlehälgen höltz, ehuruwäl någre af allmogen blefwo qwar wid kyrkian,medh mehra som klåckaren Hans Erson nu i hastighet icke gitter sigh påminna«2. Anund Påhlson i Granbyn framkom,och utsade,det H:r Lars Rang, widh hans ankomst i Prästegården PallmSöndagz mårgon 1699,war allt nöchter,och då så wähl som förr lofwade honom,det han den dagen skulle få Oopuleras och sammanwijas med Pijgan Gunnila; Men emedan Bruden kläddes,sööp han sigh druckin,så att han widh ankomsten till kyrkan hwarken kunde wija Brudfolket eller giöra någon annan tiensto 3. Siuhl Siuhlson i Granbyn berättade sigh hafwa ber:de Palmsöndag,

50 hafft sitt nyfödda Barn i kyrkan Men Hrr Lars warit så druckin,att han icke den gången, utan sedan orn afftonen,det samma döpa eller Christna kunnat. 4. Michiell Anderson i Granbyn,besannade allt det som klåckaren Hans Erson refererat,tilläggiandes,det han som warit kallat till wittne wid ofwanber:de Barns dop,månde fuller effter H:r Lars Rangz begiäran,oppsökia utj handboken dee widh döpelsen brukelige Böner, Men H: r Lars likwäl icke förmåtte, dhe MMXäMpXMXKMKmpXMMK samma läsa,eller förrätta sitt Embete därutinnan. 5o Lars Pärson i Granbyn besannade på tillfrågan,att uppå förste Böndagen 1699,som H. Lars höllt den 26 May,har han om Mårgonen allenast hållit Böön Men sädan,förmedelst dryckenskap efftersatt sitt Embete, så att Lars Person rnedh dee flere af lappfollket, nödgades därmedh reesa heem,och således den där på fölliande Pingeshällgen, ey heller någon Predikan eller Gudztienst hållin wart. 6. Lapparne af Uhmeå Byn Nills Nillson,Thomas Anderson,Mårten Nillsson och Oluf Mårtsson,som förledne 4:de Storböndagh warit wedh Sorsehle,berättade enhälleligen,att dhe kunde see och märka,det H:r Lars war heela den dagen något beskiänkter,doch giorde han 3:ne korta Predikningar 7. J lijka måtto intygade Peer Anundsson i Granbyn,och Rijk Anders Siulsson i Rahnbyn,det H:r Lars,heela näst förflutne Juhlehälg,ey har giort mehra ähn een Predikan om Juhlemårgon, Men om han blifwit opasslig eller förmedelst dryckenskap dee öfriga Predikningarne efftersatte, sade han sigh ey wist v/etta eller förstå. Föregående lappallmogens klagan öfwer Capelianen H:r Lars Rangh har HäradzRätten,till widare Communication medh Höghwyrdige H:r Biskopen, och det venerandum Consi storiurn i Hernosand, för denne gången, således ad Notam tagit, emedan een sådan märkeligh försurnelsse och stora feelachtighet under wählbemrte Consistorii Correction egendteligen hörer effter kyrkiolagens,24. Cap: 25 sampt Kongl. May:tz

51 Allernådigste Förordningh orn Rättegångar widh DomCapitlen af åhr » williandes HäradzRätten i medier tijdh ey heller beläggia honom med det wärdzlige straff et, sorn till föllie af Kongl. Maijitz Förordningar, honom, för samma fyllerije och der af förorsakade stora förargellsse i Gudz huus,och hälst för detta enfalldige lappefolket,synes böhra öfwergå. Jj Vad domkapitlet gjorde åt denna allvarliga förseelse är icke känt. Domkapitlets handlingar från 1700-talets tidigare år äro spolierade genom ryssarnas härjningar i Härnösand» I tingshandlingarna förekommer ärendet icke mera. Däremot kom Rangius upprepade gånger i delo med sina grannar,vilket återspeglas i tingsprotokollen. Tingsprotokoll i Lycksele den 2 januari Commimister wid Sorsehle Wällärde H:r Lars Rangius inställte sig f fuller här wid Rätten,terambledne Capelianens dersammastädes H:r Hindrich Lappos Änkia,Hustro Kierstin Michellsdotter,äSKMifiraXMM till swars om någon Jord,som hon dersammastädes opbrukat,den H:r Lars,vthom hennes lof tillgripit,sådt och bärgat, Men som han heel drucken framkom, och förr ähn Kiäranden sin klagan feck framföra,slog Näfwan i Tingzbordet den ena gången effter den andra,säyandes sig intet blifwa horder,vtan skulle Han skrifwa sin Konungh och Öfwerheet till,och med flere oanständige åthbörder,gick olåfwandes af Tingzstugun; Ty Saakfälles H:r Lars,för sådan sin ohöfligheet,effter nya Rättegångz Processens 22. punct,till 10 d:r Silf:r m:t Rättens ensaak,blifwandes Sielfwa Action till annan Tingzdag opskuten. ^ Tingsprotokoll i Lycksele den 7 januari 1704«Anbelangande for detta Cappellanens i Sorsehle H:r Hinrich Lappos effterlåtne Änkias Hustro Kierstin Michellsdotters klagemåhl öfwer nu warande Cappellanen där sammastädes Wällärde H:r Lars Rangius,!j Dombok,Jämtlands län nr 3,fol. 491 RA,j

52 10 angående ljo Det han förledne Sommar vthan lof,och emoth Hennes willia, tillgripit Sådt och bärgat den Jordh,till Tree Skiähls land vthsäde, Som hon och Hennes Man,för detta med stort besv/är rögdt och opbrukat, och Hennes tillhörige bruckning, Sammaledes olofwandes tagit och till sin nytta på samma Jordh fördt 2:o Begiärer Hon dett H:r Lars måtte wijsa Räckning och qvittensier,huru som han betalt dee 150 d:r kopp:r mynt,hwilka henne för Huusen i Sorsehle,effter 1698 Åhrs Protocoll bekomma borde,och 3:o huru den af henne tagne BränwynsPannan wore Clarerat; Så blef H:r Lars berörde klagepuncter förestälte,och lembnade ther på till e swars sig hwarken kunna neka till giödningens xll:r Jordens bruk- och tillträdande,förmenandes sig,i förmågo af Prästernes Privilegier,wara till den Jordh berättigadt,som ligger kringh Kyrckian och Prästegården, fast än Änckian,oppå Hans tillbod icke welat taga lösn ells Penningar derföre; Hurusom han förnögdt Änckian för dee 150 d km:t Henne för Huusen bekomma borde,tillijka med Brenwijns Pannan,framwiste han en Räckning af d 9 Janu. 1701,den Änckian icke kunde emotsäya, emedan en och annan af hennes Creditorer, hafwa Ii:r Lars för sine Fordringar god ehrkiend; fast ähn han dem alla,ännu,icke tillfyllest betalt; Men emedan H:r Lars Rangius Sielf bekienner och tillstår,sig uthan Änkians låf och tillåtelse tillgripit först hennes brukning och sedan Sådt Jorden och nyttiat dess gröda,henne,som dessutan als intet hafwer att lefwa utaf,vtan hoos Christmilda Menniskor sig måst vppehålla,till stoor skada och beswär; Ty i förmågo af d:t 28. Capit: KonungzB. L: L: Sakfälles H:r Lars Rangius för sin derutjnnan föröfwade wåldzwärkan till 40 mkr :Silijweyriiyntz Böther till treskifftes, börandes han i förmågo af det 19 Capit Jordb: L: L: bestå henne för grödan 3 skiähl korn, och förbödz H:r Lars wijd 40 mkr sjijfwerjmjynjtz wijte,att widare befatta sig med berörde jord,förän han Änkians lof

53 till dess bruuk,bekommer,och henne för dess der på anwände kåstnad, effter mätismanna Ordorn förnögdt,emedan Prasternes Privilegiers 9«punct innehålla och förmå,det PrästeÄnkiorne skole sådan opå Praste borden af deras Män oprögd och opbrukat Jord i Sin lijfztijdh få besittia och behålla. Effter denne Dombs Publicerande,berättade Änkian Hustru Kierstin Michellsdotter,sig,för H:r Rangii Sällsamme lefwerne mycket fruchta, och vthan dageligit förtreet,seer sig icke kunna boo jempte Honom, och torde Således af desse lilla Jorde ägor föga nytta hafwa,vthan hans Booskap /: som för detta i några åhr skiedt :/ grödan förderfvva ellir förtära, Ty månde Rangii Fullmäcktige och Commisshafware Rådmannen Östen Joensson,inlåta sig medh henne i Accord,om samma Jordlösn, och ornsijder sådant sluth sins emellan här inför Rätten giöra månde, att H:r Lars skall gifv/a Änkian för all dess opbrukamde Jord i Sorsehle Trettijo Dahl. Kopp: Mynt. Alt så G-iordes Parterne emillan en Liqvidations Räckning om alle deras Fordringar eller Försträckningar å bägge Sijdor,hwar effter H:r Lars till sluth blef Änkian skylldig Fyratijo Nije dahlsr 30 äre Km:t förutan hennes Målsägande deel af ofwanstående Saaköhren,och enär Änkian samma 49 d 30 öre bekommer, tillträder H:r Lars Jorden,och den framdeles besitter. All deras Action i detta måhl wari thermed ändat. Tingsprotokoll i Lycksele den 5 januari Hans Ericksson i Sorsehle beswärade sig der öfwer,att Capelvtj länen H:r Lars Rangius skall willia tillägna sigh Fjskerijet vtsjx ett Sehl Formsehlet widh Nampn,som hörer vnder hans Skattelandh Ohlsehlet, det Hans Erichzson icke allenast i Sexton Åhrs Tijdh klanderlöst brukat, vtan och förra Åboenden lappmannen Pär Olufsson warit dess rätta ägare; H:r Lars Rangius förmente^, att detta Sehl,skulle i förra Tijder lydt vnder Prästeägorne der i Sorsehle,och Hans Antecessor Hr Hind- Dombok, Västernorrlands dombok nr 22,fol v RA

54 1% rich det Samma i sin Ti jd brukat,beropandes sig till wittna derutjnnan Mårten Thomasson i Granbyn, Ii. Olof Mårtensson i Uhmeåbyn och Eed Lars Andersson i Ranbyn,dee der efter aflagd wittnessbä,hwar för sig intygade Som följer, l:o Mårten Olufsson i Granbyn,vthsade,sig längst för detta vtj Sin Åhrs Tijdh,för landet Ohlsehle,Skattat hafwa,och ther under,stadigt brukat Fiskerijet vtj Fromsehlet Pär Olufsson Sammaledes effter honom några Åhr,och nu Hans Ericksson vtj 16 Åhr,så att bem:te Sehl nu öfwer 30 åhrs Tijd vnder Ohlsehlets skatteland är brukat, innom Samma. Tijdh är kyrckian i Sorsehle opbygder,men H:r Lars Rangii Antecessor H:r Hindrich Lappo,sorn war ther den Första Präst,hade alldrigh någre fiskiewåhner der i formsehleto 2:o Lill Olof Mårtensson i Uhmeåbyn,intygade och,sig alldrig annat hörtt,wettat ell:r förstått,än att Formsehletz fiske,hörer vnder Ohlsehletz Skatteland,och Hans Ersson med sine Antecessorer,det brukat vtan H:r Hindrichz ell:r annors praejuditz och förfång. 3: o Lappmannen Nills Thomesson i Granbyn vvittnade sammaledes att Formsehlet alt stadigt lydt vnder Ohlsehlet,och Frambledne Cappellan nen H:r Hindrich icke eller hafft ther Mgon rättigheet, Så emedan H:r Lars Rangius med inga skiähl gitter bevvijsa,att ofwanbenute Formsehle,för detta,lydt vnder Prästeägorne ell:r Cappellans bordet der i Sorsehle,ell:r af Hans Antecessor warit brukat,vtan Hans påberopade wittnen,eenhälleligen berätta,att samma Sehl hörer vnder Skattelandet Ohlsehlet,Som Hans Ericksson nu åboor,fördenskull förklares H:r Lars Rangii kiäromåhl härutjnnan af intet wärde,och Hans Ericksson ell:r den som här effter för landet Skattandes warder, thertill berättigat o Tingsprotokoll i Lycksele den 3 januari Capellanens wid Sorsehle H:r Lars Rangii hustru Anna Elias dåtter,inlade dess Mans skrifft till denne Rätten fattat,hwar uthi han II Dombok,Västernorrlands län nr 22,fol v RA

55 13. berättar, clet lappmannen Mårten Thomesson, som A:o 1704, här vvid Rätten, för ett v/ittne uthi saken emillan H:r Lars och klockaren Hans Erichsson,hwilkendera som skulle wara berättättigad till fiskerijet uthi formsehlet,edeligen blef afhörder,har förledne wåras,utmärckt Rååskillnaden emillan Ohrslandet,som Hans Erichsson skattar före,och Tallnäset, hwar på Kyrckan fins bygder, effter hv/ilken Rååskilnad en Jucht eller afwa,belägen öfwerst uthi formsehlet,skall komma under Tallnäset,men Hans Erichsson lijka fult,fiskat uthi bern:te Jucht; begiärandes att han för sådan åwärckan lagligen plichta må,och alfwarsambligen förbiudas,att wijdare fiska å bem:te ställe; Hans Erichsson gaf till sv/ars, sig med samma Rååskillnad icke wara tillfridz, emedan den allena,effter Hsr Lars begiäran,uthom Rättens befallning,och hans wettskap eller samtycke ähr worden uprättat,som hustru Anna sielf måtte tillstå; Mårten Thomesson förekallades,säijandes sig fuller opå H:r Lars begiäran förledne v/åras, satt sitt Boomärke i en furutall på bem:te holma,såssom till ett teckn,att där skulle wara Råskillnaden,bem:te Parter emillan,men sedan Snöön gick bort,såg han sig hafwa feelat der uthi; och skall altså ingen böra rätta sig der effter; H:r Lars hustru anhölt fuller,det samma Råå skulle blifwa ständigt, men som det uthorn Rättens befallning, och wederparten owitterligen ähr uprättat,mårten Thomesson sielf,sig och derutinnan ändrar, Ty blifwer samma Råskillnad ogiltig och af intet wärde förklarat,! anledning af det 25 Capit» ByggnjB. L.L. 3 sampt Mårten Thomesson, som först 1704 giordt här in för Tinget sin berättelse i denne saak,sedan olofligen,och emot sin förra intygan,opå endera Partens begiäran,wehlat opsättia Rååskillnaden,som han åter nu bekiänner orätt wara utmärckt, Sakfälles för sådant twetahl till sine 3 mkr Silf:»rn:tt till Treskifftes,effter det 23 Gapit. Byggn.B. och 9 Capit Rådst.B. Hustru Anna påstod wijdare,som skulle hennes Mans antecessor H:r Henrich,fiskat uthi mehrofwanben:de omtwistige wijk eller afwa,det och

56 Hans Erichssons egen Swåger skickaren Mårten Andersson så wijda bestyrckte,som han wiste säija,att H:r Henrich i sin lijfstijd,så wähl som Hans Erichsson,hafwa der sammastädes fiskat hwar om annan; Ty förehöltz Parterne,det de, så här effter,som den tijden,torde i wänligheet kunna förlijkas om samrna fiskeställe? Hwar till de och bejakade,rnen som H:r Lars Rang\icke war sielf tillstädes,lernbnes sådant till deras inbördes sluut och aftahl,som de sedan,näste Ting,sig till frambdeles rättellse kunna låta inprotocollera 0 Tingsprotokoll i Lycksele den 4 januari Alldenstund så wähl H:r Lars Rangz hustru Anna Eliasdåtter, som Mårten Thornesson i G-raanbyn, till st odo, att Rååskillnaden ernillan deras fiskewattn wid Sorsehle,ähr på norre sijdan om Älfwen,wid en udda Reenudden ben:d och så ända öfwer Älfwen; Altså förbödz Mårten Tomesson,wid laga straff,att fiska nedanföre samma udda; äfwen så förbödz och H:r Lars Rangius att fiska ofwanföre samma iadda;der som Mårten, uthan H:r Lars Rangi intrång fiska böör<> Tingsprotokoll i Lycksele den 4 januari Uppå tillfrågan swarade och förklarade sig kyrckoherden Ährewyrdige Hjr Nils G-raan, så wähl sorn lappallmogen af Raan och G-raanbyar, att Capelianen wid Sorsehle Wällärde H:r Lars Rangius,haar effter egit behag och utom deras wettskap eller samtycke,afsatt klockaren der sammastädes Hans Erichsson, och en annan wid Narnpn Erich Pedersson i dess ställe antagit,förklarandes både kyrckoherden och allmogen, honom Hans Erichsson berättigad att igenbekomma berörde sin klockare tienst. 3/ I Dombok,Västerbottens län nr 12,fol. 127 v RA j Dombok,Västerbottens län nr 12,fol. 129 v RA x l Dombok, Västerbottens län nr 12,fol. 129 v RA

57 Tingsprotokoll i Lycksele den 3 januari Emedan sås som Gap el länen V/ällärde H:r Lars Rangius i Sorsehle, och klockaren Hans Erichsson dersammastädes,bekiänna och tillstå,sig icke wara komne till förlijkning om fiskebruket utj en lijten wijk eller afwa utj formsehlet, hwilken afwa de bägge påstå, v/ara belägen in om deras skatteland,och förledit åhr,under deras inbördes förening lemnades; alt fördenskull,effter Parternes begiäran förordnades underskrefne lappmän, att nästkommande Sommar,utwijsa rätta Rååskillnaden ernillan Tallnäset och Ohrslandet, Nembl:n å H:r Lars Rangz skickaren Mårten Andersson sijda iap^iaämmkhxiixiikxiiamkxshm och Olof Tomesson i Granbyn,och å Hans Erssons sijda lappmännen Nills Tomesson i Granbyn och L. Olof Mårtensson i Uhmeåbyn,Mårten Andersson Oluf Tomesson och Oluf Mårtensson aflade nu i sin Ed,med hand å book,att willia och skola,effter bästa förstånd och Samwete,utan anseende till någons Person,råskillnaden utwijsa,och oprätta,men Nills Tomesson war frånwarande, och skall,näste Ting,enär relation inkommer,sammaledes sin Ed afläggia. 'y Tingsprotokoll i Lycksele den 2 januari Såsom Capellanens H:r Lars Rangs hustro Anna Eliasdotter ey kunde neka,det ju Olof Siuhlson i Granbyn har der oppe lembnat en Twå åhrs Reenkalf som hon slachtat,och till sin nytta anwändt,ty bör hon den samma med 2^- dahl:r koppimt betahla. Bernälte H:r Lars Rangs hustro, som under föregående Saak,in för Rätten,kallade Olof Siuhlson skiälm,saakfälles till Tijo dahlir S:mt efft er 1695 åhrs Rättegångsförordnings 22 Rättens Eensaak effter den 24. ij Strax efteråt flyttade Rangius till Silbojokks församling i Pite lappmark för att tillträda kyrkoherdetjänsten där. Vid 1710 års 1/ Dombok,Västerbottens län nr 12,fol. 348 v RA ^ Dombok,Västerbottens län nr 13,fol. 407 v RA

58 K. ting i Lycksele krävde Rangius sin efterträdare på lösen av prästgård shusen. Tingsprotokoll i Lycksele den 11 januari 1710«Rådmannen wäll:t Östen Joenson Wänman(?) befulmechtigat utaf Pastor i Silbojock H Lars Rangius begiärte,det Capellanen i Sorsehle H. Sigvardus Granberg som honom Succederat, måtte Jnlösa dee Huus som han dersammastädes deels inlöst af Sal. H. Henrich Lappos Änkia Kierstin Michelsdåtter för 150 dahl. Koppjr m:t,dels sedermera å Nyo opsatt och förbättradt. H:r Granberg föregaf sig allenast willia behålla Stugubyggningen, som eij skall wara wärd rnehra än som 30 dahl koppmt hwar med Wenman ey v/ar nögder,och dess utan förmodar,at Granberg iemwähl dee öfrige husen för skiäligit pri js,behålla måtte. Altså förordnades berörde Prästehuus at besichtiga och förslagswijs wärdera; Klockaren Hanss Erichson i Sorsehle och Skickaren Mårten Anderson, enär Pastor wällärde H. Nils Gran eller dess Cornrnisshafware kommer dijt opp in ernot Wåren,hwar efter ber:de Präster lära förmodeligen sins emillan der om ense blifwao s1 J Denna sak tycks ha blivit uppgjord i godo,ty den förekommer icke vidare i tingsprotokollen. Utnämnd till kyrkoherde i Silhojokks församling / / flyttade Rangius i början av april månad 1709 till sitt nya verksamhetsfält. Under resan till Silbojokk passerade han Arjeplog. Där gjorde han sig skyldig till en så allvarlig förseelse som oljud och förargelse i kyrkan. Saken anmäldes,och Rangius ställdes inför rätta. Rannsakning ägde rum vid 1710 års ting i Arjeplog. / i / lj Dombok,Västerbottens län nr 13,fol. 539 RA

59 /v i to ups ôuv mv WH il WKET/Í OIT

60 t: Präster i Ume lappmark. Kyrkoherden Nicolaus (Nils) Qlai Graan i Lycksele. När kyrkoherden i Eycksele Magnus Joh. Bång år 1699 avlidit blev skolmästaren vid lappskolan Nils Cfraan församlingens kyrkoheré Nicolaus Olai Graan var född 1660,soift till kyrkoherden Olaus Stephani Graan i Lycksele och h.h. Anna Mört. Han inskrevs som student vid Uppsala universitet den 23 oktober Efter prästvigning år 1682 förordnades han till pastors adjunkt i Bygdeå,blev 1686 skolmästare i Lycksele och skall enligt herdaminnet ha tillträtt kyrkoherdetjänsten i Lycksele år Detta stämmer icke riktigt med här återgivna tingsprotokoll. Under Nils Graans tid verkställdes en omfattande reglering av Lycksele kyrkoplats. Borgarnas stugor omplacerades,prästbordets och skolans ägor bestämdes. Kyrkoherde G-raan fick till stånd en omfattande bebyggelse av prästbordet och utövade en alvar sam & kyrkotukt, varom tingsprotokollen vittna. Nils Graan var gift två gånger,andra gången med Anna Margareta Ulf. Den sistnämnda kämpade som änka energiskt för att få ut sin änkehjälpo Till belysning av prästänkornas lott vid denna tid publiceras ett antal dokument. Leon. Bygden: Härnösands stifts herdaminne under Lycksele.

61 / Tingsprotokoll i Lycksele den 8 januari Det skrifftelige Contract,som Poedagogus här wid Lycksehle Schola Wällärde H:r Nils Gran,med Corporalen Michell Jonsson och Bonden Pähr Joensson i G-ranöhn,ingått d 5 hujus,hwaruti bernjte granöboer,hafwa på någre tar,opdragit sin andehl af fiskeset uthi Tansehle til! ber:de Poedagogus, emoth 2Torra giäddor åhrligen att Jdka och bruka, Skolandess GranÖboerne der emoth, sielfwa ährläggia och betahla Taxan till Kongl. Maij:tt för ber:de Tansehl,blef nu för Rätten Praesenterat,och effter Parterness begiäran, dern till säkerheet å bäggie sijdir således inprotocollerat. [J Tingsprotokoll i Lycksele den 7 januari Scholemestaren Wyrdige H:r Nills Graan,oppwiste här wid Rätten, een afwitrings&krifft Daterat d: 7 Januarij 1695,underskrifwin af y honom och dess Swärmoder,d&gdesamma Matrona,hustru Brijta Mansdotter Sund,hwaruti H:r Nills har med sin Swärmoders samtyckio,tillsa^dt sine 2:ne Barn,af förra Kullen,för deras Möderne Etthundrade Sex tijo dal:r Kopp:r M:tt eller hwardera 80 d. Dito Mynt,Och till Försäkran om betalningen,satt all sin Egendom i löst och fast i Underpant,hwilket effter bäggies begiäran inprotocollerades. \J Västerbottens lappmarkers domböcker: , HLA

62 1/ 33en 5 Januarij höltz wijdare Laga Ting i Lycksehle och Uhmeå lapprnarck. (1704) Efftersora en deel Uhmeå ^i^adz Borgerskap,heer i desse framfarne åhren,transporterat sine StugQr wid Marcknadzplatsen,Opföre åth lappkåterne,ifrån det ena rummet till det andra,förmenandess att derigenom praejudicera hwar andra i handelen med lapparne,fördenskull wart samptlo Borgerskappet sammankallat,och om dess hämmande rådslagit,då effter åthskillige disciiirser,blef omsider,uthi de högt:de herrars H:r Landzsecreterareö Dubbz och H:r LandzCammererarens Tors?lls,å högwälborne H:r G-refwens och Landzhöfdingens wägnar,närwaro, resolverat och äntel:n slutit,det skole samptél. Borgerskapet,nästkommande Sommar,flyttia sine Stugor på Cstre ändan af Marcknadzplattsen,derest rummen utmärktes,och de samma,der,uthi 2:ne rader i Norr och Söder opsättia,effter den N:o som en och annan bekom låttera,och afrijtningen,hwilcken hooss Kyrckioherden Wällärde H:r Bils Graan, wederbörande till rättelse lemnades,uthwisar,försummar någon nästkommande Sommar att flyttia sin Stuga opå det honom nu förordnade e 0 rummet,skall det samma wid nästa laga Ting,till någon annan,som det behöfwer,opdragas och förunnas; Och som någre af Borgerskapet klaga, sig skie der uthinnan för när,att lapparne åhrligen inkomma opå Marcknadzplatsen,med största deelen af sitt godz,igenom den wänstra öpningen,hwar omkring största delen blijr ophandlat,så att de Borgae e re som äga sine Bodar på Östra ändan och deels så store Contributio- Q ner och Utlagor som de andra,ähro Underkastade,ringa Godz Opkiöpa kunna, Ty blef der om således aftalt,dett skole 2:ne Cpningar till Marknadzplatsen hwart åhr lemnas,derigenom Lapparne sitt godz draga kunna,och de andra twå igenstängias,och effter lättandet,bör i detta åhr stå öpne, Wänstra och Östre gångarna,och nästkommande åhr 1705 will gud, de Norre och Södre,hwar effter alt framgent,gångarnes Öpnai^de åhrligen ombytes,jämpte detta wart och skiähligen funnit och stadgat att der någon Borgare eller dess uthskickade och anhörige befinnes draga lappen eler dess godz in utj sin Bod eller Stugu,eller på annat sätt lockar eller beweker lappen till sig,för än han wist sig ett stycke fram på Marcknadzplatzen,skall samma Borgare wara saker till 40 ink Smt. straff hwar af lappen som sig der till godwilligt låter tubba och intala skal böta halfparten,men wijsar han sig icke fram på Marknadzplatsen för ähn han i någon bod instinger ware hans Saak 20 mi( Smt< I j Z m m m ^ m M é x x ^1704 års Éhok) Västerbottens lappmarkers domböcker ,

63 Tingsprotokoll i Lycksele den 7 januari 1704» Ländzrnännens Mårten Mårtensson i Uhmeå byn Anders Glernentsson i Rahnbyn, Sv/en Andersson i Granbyn och Siuhl Larsson i V/ap st en, fattade, och oppå Samptel:e lappallmogens wägnar underskrefne skrifft d:n 30 Sidsil: Decemb:r oplästes,derutj Paedagogus Wällärde H:r Nills Graan,som lappska Språket mechtig ar voceres och begiäres till KyrckioHerde,uti framledne H:r Måns Bångz ställe,blif:des samptelo allmogen sedan tillfrågat, om berörde skrifft, rned deras enhällige Samptyckio ähr blefwen opsatt,hwartill,rned en Munn swarades jaa; fördenskull blifwer och merbem:te vocationsskrifft,med rättens underskrifft verificerat. Dombok,Västernorrlands län nr 22,fol. RA

64 i Tingsprotokoll i Lycksele den 3 januari Kyrckoherden Wyrdige och Wähllärde H:r Nills G-raan, inlade een Specification på dhe Lappar af Rahn- och Grahnbyar,som i denne frarnfarne Sommar, icke bewistat Gudztiensten,ehuru the ther till förrnante blifwit; och emedan dhe sarnrne effter hållen undersöckningh, ingen skiählig uhrsecht till sådan sin försummellsse producera och upwijssa kunde; Ty i anledning af dhen andra puncten utj Kongl«Mayrttz förordning om Eeder och Sabat zbrått, gif wen d. 17 Octob: 1687, bl ef wo hwardera Saakfälte till 1 d:r Sillfwerrnynt, till kyrckan och dhe fattiga Nembligen Ranbyn Joen Thomesson Ranbyn Enar Jonsson Rijk Anders Siulsson Anders Nillsson Siuhl Clemmetsson, Ny Anders Siulsson Påhl Olofsson Granbyn,Lars Månsson, e Blifwandes för det öfriga, så wähl dessft som flera af allmogen, åthvvarnade och förrnante,att flijtel:n och utan försurnmelsse låta infinna sig i Gudz huus,så wijd Store Böönedagarnes - som andre fästers och Hälgedagars fijrande,opå annor oförmodelig händellsse,lärer straffet för dhem skiärpai blifwa. 0 J Västerbottens lappmarkers dombäcker , ,1705 års dombok,pag. 25 HLA

65 i Anno 1705 d:n 5 Januarij,höltz Laga Ting i Uhmeå lappmarck uppå Lycksehle Tingställe,närwahrande Uthj Befallningzmannens ".Yählbetrodde Hans Renhorns ställe,rådmannen i Uhmeå Wall:t Brenbohm Nills BKS!iK&2i&,med Nämbden som Protocollet af den 3 hujus uthwijsar. Såssom åthskillige af Uhmeå Stadz Borgerskap,hafwa wid sin ankombst hijt till Marcknadzstället,befunnit,huruledes den förordning,som in för denne Rätten förledit åhr-medh dheras Stugurs flyttiande på ett wist ställe författat blef,uthaf dhe Högdtährade Herrar LandzSecreteraren H:r Olaus Dubb och LandzCammereraren H:r Lars Torseli,och det å Högwählborne H:r LandzHöfidingens Grefwe Gustaf Douglas wägnar,icke är blefwen efterkommen,utan Kyrckoherden Ährewyrdige H:r Nills Graan, skall hindrat dheras uthskickade,som Stugurne förledne Sommar,flyttia och upsättia skulle,på dhe uthsedde ställen; Altså hafwa dhe i gåår anhållit om Citation opå honom sig att förklara,hurusåssom han,een så allfwarsam förordning fördristat sig hindra och alldehles kullslå, dem till största olägenheet och kåstnad; Infinnandes sigh nu här wijd Rätten förnembligast dher öfwer beswärade,rådmannen Wällst Östen Jonsson Wänman,dhen dher kåstat på dhe Bönder som wahrit hijt upp, Brenbohm att giöra samma arbete 7 d:r 16 öre,radmannen Nills IgkS^l^y^ och Nills Arfwidsson 11 d:r 8 öre,handellsmannen Anders Avander 10 d:r Erich Bäck bestält sigh een ny Stuga för 38 d:r hwar af Timbret ligger och förderfwas,anhållandes altså,det Ii,yrckoherden, måtte, icke allenast ährsättia dhen skada dhe här af tagit,utan och för sådan sih dristigheet lagligen plichtajhä^st som ofwanbem:te Högtährade Herrar, förledit åhr d:n 5 Januarij här wijd Rätten,så wähl som sedermehra d:n 22 Aprilis å Uhmeå Rådhuus alfwarligen befalt Borgerskapet att flyttia sine Stugur på des tilldellte rum; Altså efterskickades Hrr Kyrckoherden Graan,som opå efterfrågan, icke fans här wijd Tinget tillstädes,hwilken insände fölliande svvar: Nembligen: Jagh haar obegripeligen stödt mig wijd Hans Kongl.May:ttz wählförordnafide KyrckoOrdning d^lt 26 (Saqocfc: * 5,det iag icke fördristar mig att gifwa något samtyckio,till att låta sättia någre huus på Kyrckiones ägor, Jag finner ingen punct i wår Nådige Kongl. May:tz wählförordning,att Kyrckoborden i Lappmarckerne ähro uthsluttne ifrån Land zkyrcki or, finnas några andra punct er der emoth så will Jag svvära, Gudh will,nästa Ting etc. Rådmannen BrenJaoim'å H:r Befallningzman Renhorns wägnar,protesterade dher emoth,och påstod,att Stugorne måtte m&tt-e flyttias effter förledne åhrs Resolution, och den som sig understått att sättia der emoth,wederborligen blifwa ansedder; Altså

66 i beskickades andre gången Länsmannen Mårten Mårtensson,till Kyckoherden Graan,förmodandes det han skulle wijssa Rätten dhen wyrdnad,och komma Borgerskapet till swars i detta måhl, Men han gifwit till swars, sig icke behöfwa löpa opå Borgerskapetz begieran,hwilka förmeente,det kyrckioherden medh skiähl icke kan wägra dhem här efter,att hafwa sine z Stugur här wijd Marcknadzplatxen,äfwen som ifrån H M uhrminnes tijder skiedt ähr,och att Högwählborne H:r Grefwens fullmechtige,för een god Ordning skull,befalt,det dhe på ett annat ställe,eller obruckat land,flyttias skulle,ähro åcke dhe orsäen,dessutan lämbnas och dhe förra rummen,som Stugurne stått mppå,lediga,till hwilken omwäxling, Kyrckioherden sielf gaf sitt goda samtyckio,emoottog des afrijtning, ssa och låfwade att uthwijga hwar och een sin Tompt,som han sedan egenwilligdt återkallat och ändrat. Denne Saak differeres tills i öfwermorgon eller d 7 hujus,och länsmannen Mårten Mårtensson,befalltes,att tillsäya Kyrckioherden Graan, det han må sigh inställa, emedan den då till laga uthslagh komina lärer,ehuruwähl han emoth förmodan sigh absentera skulle 0 Den 7 Januarij 1705 hölltz wijdare Laga Ting i Uhmeå lappmarck uppå Lyckzehle Tingställe 0 Opå tillskickat bud förekom nu Kyrckoherden II:r Nills Graan,Borgerskapet till swars,om Stugurummens förneekande här wijd Marcknadz- \uii desg/ r Platssen,förklarandes sig äfwen somyi ror gås: insände Skrift,att han emoth Kyrckolagens 26 Capit. 5. icke kan gifwa ther till sitt samt.ycke Borgerskapet förehöllo honom,att han ju förledit åhr,det samma bewilljade,men kyrckoherden förebahr sig ingen skrifftelig tillåtellsse lembnatjoch lefwererte han nu tillbaka,dhen i förledit åhr fattade och af honom emoottagne afrijtningen; altså slötz till fölljande uthslagh och Domb. Det föregifwer fuller kyrckoherden Ährewyrdige II:r Nills Graan, sig icke kunna effterlåta,att någre BorgareStugur skohla upsättias på Kyrckobordetz ägor här i Lycksehle,och i anledning ther af,förledne Sommars,förnekat Bönderne att opsättia dee samme på dee uthsedde ställen; Men såssom Borgerskapet ifrån uhrminnes tijder,oklandrade hafft och ännu hafwa Mar sine Stugur,hwilka dhe utj ingen ordning,utan som hwar och een behagat,stundom till det ehna,och stundom till ett annat ställe,transporterat och upsatt hafwa,haar Högwälborne II:r LandzHöfdingen Grefwe Gustaf Douglas,allaredan 1695 resolverat,sig skohla giöra een allmän förordning om BorgareStugorne här sammastädes,som förmedelst Högbemrte Herres beklageliga opassligheet,och ortens wijda frånwahro,icke kommit till sin fullbordan,för ähn förledit åhr,då å mehrhögbem:te Herres wägnar dee Högdtährade Herrar LandzSecreteraren

67 \ hinder,giort onödig kåstnad till 3& d:r 24 öre kåpp:r Myndt, Ty pröfwar Rätten icke mindre ähn skiähligit,att Kyrckoherden Graan samma 38 d:r 24 öre betahlar till wederbörande. I det öfriga befalltes Borgerskapet att uppsättia sine Stugur på dhe ställen,som hwar och een rummen ähr tilldeelt,och icke wijdare låta sig ther ifrån hindra» Emoth ofwanstående doom inlade Kyrckoherden H:r Nills Graan i rättan tijd sine AppellationsPenningar under dhen Höglåfl. Kongl, Håf Rätten,som Attesteres af Lyckzehle den 9 Januarij Den 9 Januarij 1705 Continuerades wijdare med Tingzhällandet i IJhmeå Lappmarch uppå Lycksehle Tingställe. Sedan som kyrckoherden Ährewyrdige H:r Nills Graan,effter begieran,ährhållit Appellation under Höglåfl. Kongl. HåfRätten,emoth denne Rättens doom af d:n 7 hujus,angående Borgare Stugurnes Transporteran - och uppsättiande här wijd k.yrckan och MarcknadzPlattzen,lembnades honom fölljande påminnellsser till effterrättellsse; 1. Böör Kyrckoherden Ii:r Nills Graan,i förmågo af Kongl. May:ttz Stadga och Förordning om widlyfftigheeters afkårtande utj Rättegångar af den 4 Julij 1695,dess och 25 puncter,låta sine wederparter kundgiöra,att han emoth doomen wädiat,så att dhe eller dheras Fullmechtige,wijd föresattan tijdh,kunna sig å behörig ort inställa, att emottaga och swara till dhe beswär,som emoth dhem inlagde warda. 2o Måste bem:te Kyrckoherde deponera hwad som dömbdt ähr,som wederbörande moot borgen fåå lyffta och tillträda: 3. Sättia borgen för all wijdare kostnad och skadestånd,för ähn han sine beswär,uthj dhen Höglåfl, Kongl, HåffRätten inlägger,hwilket 4 Böör skiee in om Nijo wekors tijd ifrån det domen ähr afsagd, eller till den 11 nästkommande Martij,klåckan 8 om Morgonen,giör han detta eij,wahre sin tahlan förlustig. Västerbottens lappmarkers domböcker 1, 1689, ,1705 års dombok pag. 35. HLA

68 v Kongl. Rättens resolution angående så wähl en af G-refwen och Landzhöfdingen Högwälborne H:r G-ustaf Douglas i lijfstijden giord förordning om stugurnes flyttiande wid lycksele marknadzställe, som och Lycksele tingzräts d 5 Januarii 1705 deröfwer fälte resolution emellan kyrckioherden Ehrewyrdige Nils Graan och någre af Uhmeå Stadz Borgerskap,jemte de bemälte kiyrkioherde deruthinnan ålagde böter och skadestånds ehrsättiande: hwaröfwer ofwanbemälte her landshöfdinge,och Justitiarien wälb:de Marcus Bostadius på lycksele Häradztingz rätts wägnar,samt wederbörande borgerska] af Uhmeå stad,efter undfången Communication sig förklarat ftafwa; gifwen i Stockholm d 22 September A:o en Lars Torseli,på H:r Landshöfdingren Olaus Dubb och Kongl. Rätten har alt hvvad i detta måhl anfördt är,uthi behörigt öfwerwägande hoos sig komma låtit,befinnandes af ofwannämde Lycksele Häradztings Rätts resolution,att ehuruwähl kyrckioherden Nils Graan så skrift- som munteligen in för samma Tingzrätt exciperat och föregifwit sig i anledning af lyrckioordningens 26 Cap. 1. icke fördrista att gifwa något samtycke till att låta sättia någre huus på kyrckiones ägor,hwarest efter denne af herr Landzhöfdingen uthstälte förrättning marknadzstället hädaneffter blifwa skulle; så har ändoch, sådant oachtat,bemälte Häradztings Rätt med 40 marek Silfwermynts böther belagt kyrkioherden,för det han skall understådt sig att contramandera hwad som angående stugurnes flyttiande igenom ens wägnar,förordnat warit; samt förklarat kyrkioherden Graan skyldig att bethala mehrbemälte Borgerskap 38 dahl:r Koppjnt för obefogadt hinder med stugurnes upsättiande och här wid giord omkostnad; fördenskull och emedan Kongl. Rätten finner detta kyrckioheerdens Graans påstående wara lag och förbemälte kyrckioordningens 26 Cap. 5 lijkmätigt,samt således hwarcken 1andzSecreteraren och LandsCammereraren wa-

69 10 rit befogade häruthinnan någon sådan förordning att giöra,förr än någon, jemte kyrckioheerden,å kyrkiones ägors wägnar utaf V. Consistorio befullraächtigad,här öfwer blifwit horder, ey heller I-IäradzTingz Rätten dessförinnan bordt sig som förrbemält är,häruthinnan uthlåta; Altså pröfwar den Kongl. Rätten för skiäligt,så wähl denne,på herr Landshöfdingens wägnar giorde förordning om stugurnes flyttiande,som och Häradstings Rättens ofwanmälte gifne resolution,til alla dess dehlar, jemte de på kyrckioheerden Nils Graan ålagde böther och expenser,att aldeles ogilla och uphäfwa^ Och bör denne saak å nyo,efter föruthgången notification till wederbörande,wijdare uptagas och lagl:n afgiöras,då hwar och een af parterne hafwa sedermera sina beneficia juris här wid behörigen att åthniuta. Actum ut supra. Uppå Kongl. HåffRättens wäg:r Falkenbergh H: Heerdhielm M: Sternel Lycksele kyrkoarkiv:kongl.maj:ts och andra Embets Myndigheters Bref och Handlingar tillhörige Lycksele kyrka (J:1 nr 13) LyKA

70 f^ingsprotokoll Lycksele den 3 januari Samptlige Öhrtrask finnarne framträdde för Rätta refererandes,huru ledes emillan dem och deras k^yckoherde,för detta,intet wist aftahl ähr giordt utj hwad Pertsedlar,kyrckioherden sin åhrlige rättigheet af dem åtniuta böör,utan somblige åhr skall han infordra lijka pertsedlar af dem,såssom af andre lappar,jempte Smörtijonden,och understundom effter som å landzbygden brukeligit ähr af bönderne; begiarandes att kyrckoherden H:r Nils Graan,måtte sig till ett wist förklara,anten de,såssom lappar eller Bönder,med sin afgifft böra och skola ansees? fördenskull förekallades kyrckoherden H:r Nills Graan, och honom Nybyggarnes eller Öhrträst finnarnes proposition förehöltz, med hwilka han,med allés nöye,giorde sådant aftahl; att desse finnar, skola med deras afgifft till deras Pastorem,såssom andre Bönder å landzbygden Considereras och ansees, således: att dhe l:o gifwa honom åhrligen Tertialen af all Tijonde,såssom Råg,Korn etc 2:o I Smörtijonde En marek Smöör af hwar koo som de äga, 3:o I Qwicktijonde bekommer Pastor,hwart ^ridie åhr Ett fåår eller En geet utaf hwar Bonde 4:o I Påskmåhl 3 öre af hwart hion som går till Herrans Nattward, förutan de wahnlige Offer Penningar wid Brudewigningar,Barnedopp och Jjiyrckiogång effter Barn, sampt lijkstohl effter de döda, börandes icke allenast Öhrträsk finnarne här i Uhmeå lappmarek, utan och andre nybyggare här sammastädes ställa sig sådant till rättelse. Dombok,Västerbottens län nr 12. RA

71 Tingsprotokoll Lycksele den 3 januari Sedan tillfrågades lcyrckioherden Wällärde H:r Niels Graan,hwad Jord,som han här i Lycksehle brukat och bärgat,den tijden som han härsaramastädes war Scholae- och Spijsmästare,och med rätta under Scholan lyda böör? Tå framwiste han en Förlijknings skrifft,oprättat A:o 1697 den 8 Martij,emillan då warande kyrckoherde Sal, H:r Måns Bång och skolemästaren H:r Nils Graan,utj högwyrdige H:r Biskopens Boctor Micranders och flere gode herrars närwaro,hwarutj förmäles,att Hjr Nills Graan,skulle slå och bärga de ägor som han hafft utj sin Sahl. faders H:r Oluf Graans tijd,jembwähl och Såå i Tunlandz åker,inläggiandes på samma Ängar en Specification,af fölliande innehåll, Bembl:n XI Uthi lilla Ådusehlet,Twå nya raihler ifrån Kyrckan,ängesland till li skrinna höö, e 2 I Tuggun Sehle på Norrac sijdan 1 skrinna 3 I Tuggun afwan 5 skrinnor 4 Ofwanföre Tuggunforssen i lilla Tansehlet på Norre sijdan,en skrinna höö i hwar hässia 5 Mitt på lilla Tansehlet på Södre sijdan i den lilla afwan I stora Tansehlet,ett äng Märet ben:d på e Södrac si j dan 3 hässior i skrinna li skrinna 7 På Norre sijdan i Löd afwan, En god skrinna 1 skrinna 8 Trullhässior Twå stycken 2 skrinnor 9 Swarfudden 3 skrinnor 10 Söder om lycksehle på skougen på Södre sijdan om Sandbäcken 11 wid lilla Tanträsket 12 Gååsträsk tiernorne 13 wid,iycksbäcken 14 Innerst wid lyckzträsket,på Norre sijdan om bäcken ringast 3 hässior, 3 hässior, 3 hässior, 1 hässia. 3 skrinnor. 15 På Södre sijdan om myran der sammastädes 4 hässior, 16 wid Lycksehle i Skrabbmyran 2 hässior, I Qwarn afwan 17 v/id Prästegården, ifrån ladugårdens Östre hagahörn, på Södre sijdan om wägen till älfwen 18 halfwa Påhl Nils diket, 19 ffrån Tingstugan och wäster till stora lågan. 20 En lijten plätt wasterst på udden på Norre sijdan ora wägen. 1 hässia

72 Af FiskeTräsken hörer under Scholan. 1 lilla Tanträsket, 2so Stoora Tanträsket, 3 G-ååsträsket, 4 Hörningsträsket, 5 I lyckzträsket fiskar kyrckoherden och skolan tillhopa eller hwar om annan. Originalet till föregående Specification tillstältes skol mästaren Wällärde H: r Nils Klingberg,att pro Inventario blifwa wid skolan. Dombok,Västerbottens län nr 12. RA

73 77, Tingsprotokoll Lycksele den 7 januari 1707«Kyrckioherden här i Uhmeå lappmarck,wyrdige och Wällärde H:r Nils Graan,framkom för Rätta,och gaf tillkienna,huruledes,wid hans anträde till Pastoratet har sammastädes A:o 1702,woro inga ordinarie Prästegårdzhuus af församblingen opsatte,hans antecessorer förra Kyrckohera darne,hafwa fuller några huus,af ringa wärde,för sig sielfwa upsatt, men de samma blifwit,med Sahlig H:r ^refwens och landzhöfdingens högwälborne H;r Gustaf Douglas tillstånd och befallning af d:n 18 Julij A:o 1702,för lappscholan upkiöpte för 75 d:r kopp:r M:tt,och kyrckioherden Graan således till sin största omkåstnad,af egne medell,måst förskaffa sig nödige huus,inläggiandes på de samma en Specification, hwilka skola komma honom att festa,till det ringaste som fölli fnembligen. En ny byggning,beståendes af en hwardagsstuga,med Kiällare der under,en book Cammare emot Förstugan,Millanstugan för främmande med Spijs och fönster,en Cammare der innan före,för kiök med Baakugn och fönster utj,tillhopa räknat för 400:- A, Nedre på gården,en lijten ätuga med Bakugn och Spijs med 2:ne Spiäll och en Gammare derjempte med Spijs,för Barnen och legofolcket,en Mangellbod med ett annat nödigt huus der wid,under att Taak,opföres för 100:- Trenne Booder till Maat- och andre huusgerådasakers förwar nödige för 50.- Ett itall för 10.- Twenne Fäähuus,nödige foåerhuus och fem stycken höölador, alla gambla för 15.- En strömqwarn i qwarnbäcken nys opsatt Begiärandes Kyrckioherden H:r Nii s Graan der hoos,att lappallmogen, måtte, i anledning af Kongl. May:ttz allernådigste förordningar, sampt wahnligit bruuk,så wähl på landsbygden,som annorstädes i lappmarckerne,tillhållas,att försee sin kyrckoherde med nödige huus,och honom dess anwändne kåstnad af 605 D:r Kopp:r Mynt betala,hwilka huus sedan för ordinarie Prästegårds huus förklaras kunna och framdeles ther till nyttias? Denne Kyrckioherden Graans begiäran blef fuller således ad notam tagen,och af TingzRätten sanfärdeligen attesterat, det han,ofwanspecificerade huus af egne medell har opsatt /: och allmogen ingen större kåstnad där wid hafft,ähn att den ifrån Soknen låtit med Reenar opföra in emot 1000:de Tegellstenar :/ men i det öfriga 1 S 605:D: (K.Mt.

74 angående deras inlösande af allmogen,underställes hans häga Nådes högwälborne H:r Barons och landzhöfdingens H:r Otto V/ilhelm Löwens gunstige Resolution och utlåtelse,hwar wid allenast giörs den ödmiuka påminnelse,att,opå sådan händelse,torde det falla de fattige lapparne drägeligare om dem, till dess fullgiörande Twå eller T're åhrs tijd föruntes. )) Tingsprotokoll i Lycksele den 2 januari Sedan anklagade kyrckioherclen H:r Nills G-r a an,.samuel Johanson i Öhrträsket,för det han d: 10 Julij 1707 om Bönedagen skal warit borta ifrån kyrclcian,och sorn berychtes,under gudstiensten fiskiat utj Sandsiön. Samuel föregaf sig ey minnas det samma,men Nämbdemannen Lars 01ofson wiste berätta,att Samuel haer om Bönedagsmorgonen med sin måg Pär Pärson gått hemifrån och burit Näät eller langnar med sig,och emot afftonen kommit hem mes samma Näät och fått 4 st: giäddor,hwar till Samuel omsider icke kunde neka,doch påstod,att han förber:de fiskenät icke utlade för än det led öfwer den tijden på dagen att Gudstiensten war öfwerstånden,och förmedelst brist af uppehälle, nödgades taga sig fiskerijet före; Så emedan inga wittnen äro tillgå, det Samuel under Gudstiensten arbetat rned f iskewånerne, och han inständigt ther till nekar,kan TingsRätten honom therföre icke med straff beläggia,men som han försummat att komma till kyrckian 3:die Bönedagen,Saakfälles han,likmätigt Kongl: Mai j:tz Bönedagsplacater till 40 rnk:r Sillf:rmts böter, Hospitalet Kyrckian och dee huusarrne; Hwad Pär Pärson vvedkommer, sorn äfwen absenterat sig ifrån kyrckian förber:de Store bönedag, och derföre rned Straff borde ansees,så är han denne tijden för Båtzman rester af landet,och ingen Egendomb honom tillhörig effter sig lembnato /

75 V /.A^'; Tingsprotokoll Lycksele den 2 januari en Widare inlade kyrckioherden.'/al lärde H:r Nills Gran, ^^ Specification,på Finnar och Nybyggiare sorn förljne Sommar Fierde Bönedagen eller d: 8 Aug: 1708, ey warit i lcyrckian och bewistat Gudstiensten, Nembl: n Påhl Pärson, och Mårten Mårtenson i V/ägsehlet,gamble klockaren Jacob Jacobson i Öhrträsket,ländsrnan Mårten Mårtenson och dess Son Jonas i Fahlträsket, Enwald Enwaldson i Biorcksehl et..joen och Johan Johansson i Knappsenle*t Larsson och hans Son Nills i Biorcksehlet-anhälländes att dee ifför samma xyrckioförsummelse plichta måtte,eller wijsa laga förfall till sitt uteblifv/ande? Ofwannjde Personer förestältes, som swarade, k att dee till den Bönedagen hafwa skickat sina qwinfolck till Kyrckian,effter som dee sielfwe icke dristade si$ åstad,af fruchtan,det Bönderne Neder ifrån landsbygden,skulle komma och taga dem till Sole dater, emedan förljnac 3:die Bönedag som v/ar ds 10 Julij sedan desse Nybyggare tilljka med dee öfrige af Allmogen hade samblat sig i Kyrckan till Ot te sång en, ha er Ländsmannen ifrån Uhrneå Sochn Östen Olofson med wärjan wid sidan,tolfman Joen Erichson i Sterckesmarck K och Fierdingskarlen Nills Joenson i Kåddis kommit i Xyrckian effter det Scholaemästaren H:r Daniel Randklef hade begynt att Predjka, utanföre eller i Förhuuset stälte sig Fierdingskarlen Erich Andersson ifrån Wästerteeg,Pär Erichson i Granöhn,Nills Erichson och Zacxris Erichson i Tegsnäset och L: Hans Erichson i Twaraträsk,hwilcka alla kommo och till Kyrckian till Högmässan,bärandes Erich Andersson en Siählskinsäck på ryggen,hwar utj skramlade,så att dee kunde mereka att han der utj bar handklofwar. Enär allmogen gick ur Kyrckan,stälte desse sig på dee wägar och ställen som Nybyggarne eller Finnarne sig begåfwo,så att dee kunde dem mercka att ländsmannen och dee öfrige ifrån Sochnen,wille taga till Soldater,dy hastade dee sig in utj Mårten Mårtensons Stuga,dee andre stälte sig der omkring, tagandes wara på dören,fordrandes ut någondera,serdeles Johan Johanson, och låddes willja att den ena effter den andra skulle korno ma och wijsa sine skriffter, men dee höll<x sig allesamman inne, och samsatte sig,att styra wåld med wåld,i fall dee skulle dem der inne angripa, Omsider korn allenast Fierdingskarlen Nills Joenson dijt in och förtalte dem deras ärende,johan Johanson förehållit honorn der emot,huruledes han och Fierdingskarlen Olof Andersson i Bärg, Anders Håkanson i Kåddis,Joen Michelson i Bärg och en Borgaredräng, hafwa för 4 el^:r 5 åhr sedan,komrnit till hans boställe orn Nattetijd, tagit Johan på hans Nattesäng, och welat basta och binda honorn, h men som han godwilligt samtyckte till att föllja dem utföre,så slapp han obunden,hafwandes alla ofwannide wid ankombsten,burit hwar sin stöör,eller stake,och som Nills Joenson haer den gången sagt sig

76 I- hafwa ordres att uppbränna deras huus,frågade han honom,om han och nu hade den machten? Hwar till han bejakat,seijandes sig kunna v/i j sa ännu hafwa lof ther till,hwar med Nills utgick,och med dee öfrige S sine siu Cammerater,stodo wid stugudören till dess dee blefwo budne i Prästegården till måltids,hwar^ifrån sedan $ 2:ne blefwo dijtsäne n de, till att afftersee, orn desse sig skingrat, Er i ch Johanson sade och,det landsman östen,haer under högmässan i Kyrckian sagt åt honom, får iag icke nu utj den ikiälmen Håkan Erichson,x&en der emel- / lan Ottesången och Högmässan hade stuckit sig af wägen? så har iag ordre,till att oppbränna hans huus,hwileket hoos dem alla en stoor skräck förorsakade. Erich Johanson berättade der jempte,att enär han för fyra åhr sedan reste på en sin beställning utföre till Uhrneå har han i en Bondeby, Kasamarck wid Nampn,råkat Anders Håkanson i Kåd dis,jöns Erichson Öch Olof Andersson i Klabböhle,som honom baakbundo,och förde honorn till Befallningsman 7/ällsde Johan Isberg i mening att insättias för Soldat,den der ljkv/äl fant honom oskyldig och honom pä frij foot stälte; Sesse Nybyggare sade och,att ifrån Sochnen har dess utan 2:ne gånger warit utskickade hijt opp och welat taga en eller annan af dem till Soldater,ifrån hwileken»nechteutskrifning,hans Kongl: Maij:t them ljkwäl allernådigst har befrijat medelst Hans Maij:tz allernådigste utgifne placater om lappmarckernes bebyggiande af dî 27 Septernb: 1673 och 3 Septemb: Ser hoos oppwiste Pinnen Johan Johanson j^andssecreterarens H:r Olof.Dubbs resol:n af d: 5 Janu: 1703,utgifwen utj Högwälborne H:r Landshöfdingens Grefwe Gustaf Douglas frånv/aro,af innehåld,att emedan han innorn lappmarcksråå är födder,och här i alla sina dagar v/istas, jernbv/äl lagl : till sitt boställe kommit, skaljäi Sohnen utj nechtewäsendet,med honom intet hafwa att beställa. Sammaledes framlade och Erich Erichson i Knappsehle bem:te H:r Secreterares resol:n af samma datum,det han som för sin bräckeligheet,är till Soldat otienlig, M ey bör sättias till 'Soldat för någon Rota i Uhrneå Sochn,xien oachtat Högstlera:te Kongl: May:tz dem allernådigste förunte protectorial placater,och andre der af flytande resol:r,see dee sig hwarken wid sine huus,eller på kyrckiowägen,fast mindre på andre ställen v/ar a säkre för ö fv/er v/ål d. Desse Nybyggare frågades, huru många af dem,äro "barnfödde i Uhrneå Sochn? Sv/arades: allenast förbersde Erich Erichson,som bräckelig är; En utgammax,och A:o 1694 förlofwat Soldat Joen Larsson,och håkan Erichson sorn af Johan Matzson i Armsiön,blcf trängder ifrån hemmanet der sammastädes,och för några åhr sedan kiöpte sig boställe wed Öhrträsket, för hwil eket han nu åhrlm betalar jdtlagorne. anhållandes tillstädes warande Iså kalladej Nyi Ö byggjare,det denne Rätten,wille hoos Höga xfwerheeten deras tiinder-

77 dånige be sv/är andraga, och förnimma, om dee icke få niuta till godo ofwanhögstbemrte Kongl Maijjtz placater,och sittia säkre, wid sine, c längst för detta opptagne boställen,för hwilxka dee Kongl: Maij: tz skatt åhrl:n utgiöra? Och dee som den således wåldsamblingen handterat derföre lagl:n plichta. Kyrckioherden Hsr Kills Gran, och Scholaernästaren H:r Daniel Randkl ef, bl ef v/o förekallade, dee der uppå tillfrågan tillstodo,så wara passerat 3:die Bönedagen nästl: Sornrnar, sorn Nybyggarne hafwa refererat, och att hwarcken landsmannen Östen Olofson eller dee andre angåfv/o sig hoos någon för än dee kommo i Kyrckian,då H:r Daniel allaredan begynt Predjkan,hwileken sade sig af så många främjandes oförmodel: ankomst å denne Orten blifwa helt häpen; Kyrckioherden G-ran sade och, det förber:de Mä&MägXiHiKXX Finnars eller Nybyggares hustrur och qwinfolck,hafwa offtaberjde Bönedag warit i Kyrckan,och att manfoleken,som för honom är berättat,för förberjde orsaker kållit sig hemma. Ålldenstund ofwan Specificerade Finnar eller så kalladei^nybyggare oi?h Bönder,befinnes af fruchtan det Bönderne ifrån Sochnen skulle komma och taga dem till Soldater, absenterat sig Isyrckiogången 4:de Bönedagen nästl. Sommar,men i det stället skickat sine hustrur och Barn,så att ey flera hafwa hoos hwardera warit hemma än nödigt pröfg wes för huusens,&rnå Barns och Boskapsskiötzlen, som Kongl: Maij :tz förordning om Sabbatzbrott af d: 17 Octob: 1687 tillåter,häl st som alla desse äga sina Boställen eller hemman 3-4 å 5 mjler ifrån liyrckian,ty warda dee och för böter befrijade; Men angående Finnar-eller Nybyggarnes besv/är öfwer Landsmannen och dee öfrige ifrån Sochnen sorn uppå en Allmän Bönedag skola hafwa söckt att antasta dern på Kyrckiowägen eller i deras «yrckiohuus,dels och på deras Nattsäng och reesev/ägar anfallit,bastat och bundit,utj hwilcket rnåhl Nybyggarne icke söckt Citation på wederbörande,dee ey häller nu tillstädes,fördenskull kunde denne gången intet wijdare till saken giöras,willjandes doch Rätten innorn nästat Ting, desse Nybyggiares klagan,högwälbome H:r Baron och Landshöfdingen H:r Otto Wilhelm Löwen i ödmiukheet föredraga,som på sådant egenwilligt förehållande lärer skaffa boot,eller befalla wederbörande att inställa sig till lagligit utslag å behörig ort. Dombok,Västerbottens län nr 13, «fe 403 ff. RA

78 v Vid 1709 års ting i Lycksele förekom en del uppgörelser beträffande prästens och lappskolans egendom. - - Till wi.idare slut om Präste- och Skolehuusens betalande samn tycktes i detta åhr,att utgifwas af hwar Skattlapp En Oarol:X som Befallningsman Biuhr oppbar,och besteeg till en Summa af 194 d;r hwar af Kyrckioherden H:r Nills Gran bekorn 100 d:r och 94 d:r K:mt j anlades till dee nyss oppsatte Skolehuusen Så wijda det förmerckes att Erich Johanson ifrån Öhrträsket k sorn nedsatt sig här wed jfcyrckian, skal begynna fiska utj någre träsk, som lyder under lappskolan,som doch ringa fiskewatten äger,ty blifwer honom Erich Johanson förbudit wid 40 mkr ö:mts straff,att giöra lappskolan intrång å dess fiskewattn» - - Sammaledes blef och Anders Nillsson,som sig på Skolelandet nedsatt, v/id 40 mkr S:mts straff förbuden att giöra appmannen Anund Anundson intrång å dess Skattland Rusträsket,hwarken med diurfång, fogelskiutande, eller fiskewånors utsättiande. V/id ljka straff förböds honom,att fiska utj dee träsk som höra lappskolan till. Om den Erik Johansson som gjort intrång pä lappskolans fiskevatten heter det i ett protokoll vid samma ting; H:r - - Skolmästaren Wällärde Daniel Randklef beswärade sig öfwer e Erich Johanson ifrån Öhrträsket sorn nu begynt wistas här wffid kyrckian, som förledit ähr Fastetijden inkommit utj hans Stuga,och der wist sig mächta ohoflig,för hwilcken orsaak H:r Daniel lät föra honom ut, igenom Slcoledieknen Johan Tornensis, den han Påskeafftonen dereffter råkat utj landsmannens Mårten Mårtensons Stuga,och begynt tilltahla honom för det han,utj Skolemä^tarens huus,stötte honom derut,och der hoos sagt,det han håller med (Xfonotiufwen,hwilcka ord Skolemästaren förmenar wara talt om sig,och dy anhåller att han therföre plichta måtte; Erich Johanson kunde icke neka,sig sagt det ordet,men föregaf sig ingen der med Nampngifwit,Skolemästaren mente att han fuller eciexix honom,som lät föra Erich på dören för dess stora mun skull,och tahlet der af hade sitt ursprung,hälst som ingen annan hade,här å Orten,Chronan något tillhörigt,om händer,än som H:r Daniel som förestod Skoleproviantet; Omsider föll Erich Johanson till bönen,det högsta Rätten y måtte i detta måhl,med honom skiärpas,effter som han ey kan minnas hwad han,som samma dag,hade låtit begrafwa sin Moder,och sig något plägat^i dryckenskap torde hafwa tahlat. Altså gaakfälles Erich Johanson för oqwädinsord på H:r Daniel / Dombok, Västerbottens län nr l^äic prot.2.1«1709, fblo 407 RA "»» "» fx prot ,fol. 409 RA '

79 Randklef till sine 3 mkr S:rnt till Treskifftes ef f'1 er det 43 Oap: Tingm bl'n Och som H:r Daniel, för denne action skull har måst sökia wittnesbörd här orn ifrån Skoledieknen Johan Tornensis som warit i T Hernösand,och dy rest der ifrån hijt till &ingstijden,dy dömes Erich Johanson att utbetahla utj Rättegångs expenser 6 d:r K:mt BDombok, Västerbottens län nr 13,fol. 408v RA (prot. 4»1.1709)

80 Tingsprotokoll Lycksele den 8 januari 1710 / Kyrkioherden wällärde Herr Nils G-raan, angaf Er i ch Johanson ifrån Öhrträsket, sorn satt sig ned här wid Marknadsstället, det han för tree åhr sedan huggit Sw ed i el and 3/4 mijhl härifrån,på Prästebordsägorne eller Scholaelandet, uthom hans willja och vvettskap, och förledne V/åras samma Swedia afbrändt utan a t han observerat eller i acht tagit Kongl. Maijits Allernådigste Förordning om Skogseldar af den 10 Novembris I690,hwilket Erich Johanson sielf måste bekiänna och tilstå. Altså sakfelles Erich Johanson lijkrnätigt Kongl. Maij:ts Förordning om Skogarne af åhr 1664 å. 29 Aug: och des 21 för olåfligit Swedjande till sine 12 mark Silfrmt till treskiftes sampt Säden och arbetet förlustig. Och som Erich Johanson äfwen fiskat utj Tansehlet frarnfarne Sommar, derest kyrkioherden G-ran hans näät optagit till widermähle,för hwilket sehl kyrkioherden betalat åhrligen H S Taxan till l^ans Kongl. Maij:t och Gronan Ty xakfälles Erich Johanson för Åwärkan till sine Tre rnark Silfirmt till treskiftes, efter det 25 Cap. Bygg:B. L.Lo Och förböds Erich Johanson wid sina 40 mark S:rnts straff, at widare fiska uppå Präste- eller Schola^eägorne, utom wederbörligit lof och tilstånd H Dombok,Västerbottens lär

81 /à, /. /?/$ Såssom åtskillige framfarne Höglofl. Swäriges Konungar genom des uthfärdade Nådige Resolutioner hafwa stadgat och förordnadt att Pastorum huus el:r Prästegårdar,så i Städer som å Landet i hehla Rijket, skola af Sochnens Jnvvånare befeyggias,samt Enär dhe äro färdige med Taak och alt inrede,sampt Prästenom wähllagade i hand lefwererade, så skall han åt Hussom göra,att dhe ey förderfwas af Wanrychte; altså, emedan en sådan höglofl. Förordning har sin styrckio och grund,så e wähl i sielfwa lagen Kyrkiobalekens 2 Cap: 1627 Ahrs Bijafskädz 9. Prästernes privilegier de A:o Husesyns Ordningens 32 och Landzhöfdingens Instruction med flere,0ch det befinnes att Kyrckioherden i Lycksehle och Uhmeå lappmark är nödgadt at med egen bekåstnad opbyggia Prästegården och därigienom sig utj sin Wählfärd förblåttadt; Begiärandes fördenskull Ödmiukel:n att niuta ofwanförde Konglo Förordningar till godo,och att Sochnen som elljest är willig att skiäligen refundera honom den giorde omkåstnadt,måtte tillåtas sådant i wärcket ställa Emedan dhe allaredan där på hafwa 100 d:r Kmt betalt. Altfördenskull såssom utj dhe öfrige lappmarcker således tillförende är förordnadt, som af ahl. H:r landzhöfdingen Striks Resolution Jockmock d. 17 Febr: 1691 är att aftaga,och dhe wijd Lycksehle Opbygde husen äro befundne,nu wara wärde 300 d. Koppmt: utom dhe redan undfångne 100 d:r Ty blifwa tillföll je af Konglo M:tz åfwan allegerade Resolutioner å Embettes wägnar här med tillåtit,och förordnat,att Allmogen i Lycksehle Sochn,så wähl Lappmän som Nybyggiarne måge denne Summa på Tree Åhr till Pastoren Ahrewyrdige H. Nills G-raan ährläggia, som af CronobefallningsMan Wählbet:de Erik Biuur,effter föruthskiedd repartition dem Emellan,kan inför TingsRätten infordras,och emot qvittance till Pastoren ährläggias,blifwandes Prästegårds Husen sedan,för Sochnens ansedde,som af Pastoren effter Lag böra wäl Conserveras på det framdheles intet åtahl därå med skiähl giöras må; gifwit Lycksehle Tings- Plats d: 10 Januarj A:o 1713 Lycksele kyrkoarkiv: Kongl. Maj:ts E. Mannerburg Bref (J:1 nr 15)LyKA

82 Stormächtigste Allernådigste Konung tt Det månde hoos Eders Kongl. MaijConsistorium i diupaste un^ derdånighet åhr 1713 d. 15 Maii andraga.huru såssom en fattig Präst- Ni col au s 01ai Graan wid namn Pastor wia Lycksele ^ man af Uhmeå lappmarck Hsfcfirörsambling,anhållit det matte hos Eders Kongl Mayjtt Consistorii underdånigste attestatum och föreskri^ honom lemnas,uthi dess stora brist och fattigdom,att winna Eders Kongl May:ts^höga och alla undersåtare påskinande barmhertighet,hälst som han war en alfwarsam och skickelig Prästman och stor upbyggeise giordt med det willa f ål eket som han en god tid lärdt och underwist..henne Prästman hände den swårheten att han de tre hårda hungers åhren 1695, Q 96 och 97 ingen lön bekomma kunde,så att der Ehristmilda menniskior i medlidande af dess älendiga tillstånd genom någon försträckning icke warlcunnat sig öfwer honom, så hade han och wisserl:n af hungers^ nöd der oppe i fiällen derest hwarcken sående eller upskiärande D skier,måst försmächta. låess uthan hafwer denne Pastor Graan i de framflutne trenne åhren 1709,1710 och 1711 icke mehra åtniutit än halfwa lönen,hwaraf han i sådan skuld och olägenhet fördiupat blef, Q att han sig aldrig der uthur befria kunde,häl st som rn han satt med många fattiga barn som tarfwade dess bistånd både wed Academien och Scholorne,dem han det endaste måst updraga; men såi&m denna Pastor Nicolaus Graan nu sedermehra är igenom döden afgången och dess änckas e med dess fattiga barn,älende nu så mycket större blifwit,som dem icke annat än gäld och andra swårheter lemnat är; åltderföre hos E- ders Kongl. May:tt Consistorium denne underdånigste intercession för denna usla äncka är blifwit högst föranlåtet att giöra,dett måtte af Eders Konglo May:tz höga barmhertighet den stora nåd henne wederfaras att kunna på något sätt återwinna det som blifwit för debs Sahl man i förbemälte åhr indragit. Gud som är barmhertighetenes fader, warder Eders Kongl. Mai$:tz höga thron med ymnig och tusendfalt wälsignelsse bekrönandes,hwar om med ouphörliga böner och suckningar i diupaste underdånighet framhärdar Hernosand d. 16 Aprilis A:o 1716 Georgius Vallin (consistoriales) Härnösands Konsistorii skrivelser till K.M:t RA Anteckna e å skrivelsen "Ystädt d 30 Apr."

83 Härnösands domkapitels protokoll den 21 november Uplästes Sahl. Pastoris Hr Nils Grans änckas hustru Arma Greta Ulfs bref af d. 9 Augusti,der uthi hon sig beklagar at henne är okunnigt af h v/il eka Prästmän hon sin änckehielp alt sedan hon blef äncka efft er bör niuta,hwarom hon begiärar Consistorii underrättelsse. Och säqcr' som hon vvill giöra sin ansökning om sin sahl. Mans innestående lön och hennes angelägna ]fe5iää r der om förkomne så begiär hon copier skriffter a af de ^tek^ta^ som denne sabc angå. sist fragar hon orn Consistorium fått HogKÖrdige Hr Archi Biskopens bref Hr 0 Resol. Skal efterses af ffl rectoribus på the förra åhren om hon är opförd på Anckedelningen«Härnösands dornko arkiv: Protokoll d HLA

84 X / P Stormächtigste Allernådigste Drottningi Jn för ty Mftfifr Eders Kongl. Maij:tt» höga Nåde-Thron,nedfaller jag fattige och i största elände stadde wärnlösa Enckia,med denna min allerunderdanigste mått^pcötje Supplique berättande,huru såsom min afledne man (hwilcken z Lijfstijden warit en ringa Guds Ords Tienare ifcixxjtxjäkn wid Lycksele i Uhmeaa Lappmark) för de Tre hårda hungers åhren och 97 alsingen Lön nutit,utan måst lefwa af Shristmilde Menniskiors förbarmande och nåd, som Copien af V:di Consistrii Hernösandensis intercessions-skrxrt hos Hans högstsal: Kongl. Maij:tt N:o 1 uthwisar; sampt att han för åhren och 1711 måst halfwa dess i Nåder förundte lönings Spannemål till 53 t.10 1/3 kappa beräknad,intygar N:o 2. hafwandes wäl jag A:o 1715 in Julio,hos då warande Landxhöfding i Orten fiögwälb: H:r Ramse,giordt ödmiuk ansökning om wederlag och ärsättning därföre,men blifwit med mitt ansökiande förwist till Kongl. Estats Contoiret i Stockholm teste N:o 3» och där ifrån till Kongl. Deputationen och ifrån Kongl. Deputationen till Högwälb: fe r Landzhöfdingen Cronberg,hwarest jag ändtel. med 40 d:r S:mt i elyntetecken, wid den tijden de begynte att intet stort giälla och af dem mig intet kunde betiena,utan måste dem insättia emot en 'Sedels_ undfående,blxfwit be- *,, o o videat [u l nådad,i afräckning på berörde åpannemål,xxdaat Nio 4* hafwer jämbwal jag sedermera hos nu warande högförordnade i&ndshöfding i orten,sögwälb: H:r Baron Grundell om resten giordt ödmiukaste OKXKXXXgXäMX ansökning,men fådt till swars: att han mig mitt ödmiukaste ansökianey z de exs kan willfara,med mindre han där till får Eders Kongl. Maij:ttx H: r allernådigste ordres och befallning,då Hk Landshöfdingen lofwat willja see till esrter giörligheten mig att hiilpa. Allernådigste Drottning altså och för den skull z flyr jag fattige och högstbeträngde Enckia,till E:s Kl. Maij:tts höga Nåd,och allerunderdånigst bönfaller H:r z om allernådigste ordres till wälbem:te Hk Landshöfding på den lilla rest af bem:te 53 t. 10 1/3 kappa pannemål,at jag den allernådigst, till mitt och de minas underhåld,i detta wårt flycictiga tillstånd kunde undfå, för de öfrige 3 åhr, såsom 95,96 och 97, som min sal. man alsingen lön nutit,törs jag intet widare omtala. Gud den allrahögste skall jag med heta tårar anro^pa utan återwändo,at han en sådan hög Kl. Nåd som mig härutinnan wederfarandes warder,med alsköns Kl. lycksalighet och wälsignelse af ö^åaipbelönar, som in till min död framhärdar Stormäcktigste ållernådigste drottning Eders Kl. Maij:tts allerunderdånigste undersåte och Tienarinna Anna iretta Ulf Landsh. skriv, t.k.m:t, Vb.län g! RA. Anteckn. å skrivelsen "Hennes Kongl. Maijrts nådiga vili är,at Landshöfdingenffriindeli ynderdånighet inkommer med des berättelse och betänkiande,på hwad satt denne änckian må stå at hielpas. Stockholm d. 16 Martii 1720

85 (o > Copia N:o 1 Stormäclitigste allernådigste Konung; Såsom en uthfattig Prästman af Uhmeå Lappmarck Nicolaus Olai Graan wid namn Pastor wid Lycksele Församblingen anhållit,det måtte hos Eders Kongl. Maijitt öonsistorii underdånigste attestatum och föreskrift honom lämnas,uti dess stora brist och fattigdom,at winna Eders Kongl Main:tt^ 8öga,alla Undersåtare påskinande blrmhertigheet; May:ttz Så fördristar för Eders Kongl, téspjx**» Nådigste äron fölljande underdånigste berättelse giöra^at ienne Pastor Nicolaus Graan,som är en alfwarsam och skickelig Prästman,och stor uppbyggelse giordt med det willa fålcket,som han en god tijd lärdt och underwist,månde de tre hårda hungersåhren 1695,96 och 97 den swårheten ärfara,at han ingen lön bekomma kunde,så at där Christmilda Menniskior i medlidande af dess äländiga tillstånd,genom någon försträckning warkunnat sig öfwer honom, så hade han ock wisserligen af hungerset där uppe i fiällen,därest hwarcken sående eller uppskiärande ski er,måst försmäcirta. Dessuthan hafwer denne Pastor Graan j de framflutne 3: ne åhren och 1711 icke mera åtniutit än halfwa lönen, hwar af han i sådan skuld och olägenhet fördiupad,att honom föga hopp lämnas, att kunna sig mera där utur befria,hälst som han sitter med många fattige barn,som tarfwa dess bistånd både wed Academien och Scholarne,dem han det endaste måst uppdraga. Hwarföre hos Eders Kongl. Maij:tt f Consistorium denne underdånigste intercession för honom Nicolaus Graan är worden förorsakad att giöra,det måtte af Eders Kongl. Maij:tt& höga barmhertighet den stora Nåd honom wederfaras,att kunna på något sätt återwinna det som blifwit for honom i förbemrte åhr in- z dragit,g-ud som är barmhertighetenes Fader,warder Eders Kongl. Maijjttac höga Thron rned ymnig och tusenfalt wälsignelse bekrönandes,hwar om med ouphörlige böner och suckningar i diupaste underdånighet framhärz dar Eders Kongl Maij:ts -- Hernösand d 15 Maji 1713 Copia N:o 2 XXDCKXÄäÄXaKXiKKKXäKXKgXK^iiäXSäl Georg Vallin (consistoriales) Högwälborne Hr Baron,Gen: Major och Laidshöfdinge. Till ödmiuk förklaring uppå Sal. jjerr Kyrckioherden Graans Enckia Madam Anna Margaretha Ulfs giorde beswär öfwer den fordran som hon hos Kongl Maij:tt och Cronan hafwer för någon spannemål af hennes Sal.mans löner,som äro innehåldne,fölljer detta,at åhr 1709 ankom Kongl: Cammar Collegii ordre och befallning,att alla de som någon spannemåls löhn skulle hafwa, skulle innehållas hällen,sammaledes z

86 åhr 1710,men 1711 blef allenast e^er ordren l/3del innehållen,och Och belöper pro tunnor pro tunnor pro t. 10 1/3 Kap: som giör en Summa af 53 t. 10 l/3dels Cappa tillsammans,nu hafwer hon Enckian denna fordran richtig at åtniuta hos Cronan,men hwarest eller af hwad Medel de kunna förnöjas,hemställes under Eders Jsöga Nådes wälbehag,hennes fattigdom är nog stor som ock nu dess uthan måst quittera Pastoratet,om hon kunde på något sätt hulpen blifwa woro önskeligit,förbi. concordantiam testamur Eders höga mådes Mdmiukaste Tienare Gabriel Gronowiius Jacob Petter Gadde Oopia N:o 3 Ehuruwäl ef^er hosgående Befallningsman Gaddes förklaring,be- H * r finnes att för framl:ne^kyrckioherden fix Nils Graan äro af dess underhålds spannemål pro N:o och 1711 e:äer höga wederbörandes ordres innehåldne 53 tunnor 10 1/3 kappa korn: anordnade Så finnes lijkwäl här å orten nu hwarcken spannemål eller andre medel till samma spannemåls förnöjande,uthan hafwer bem:te Kyrckioherdes Enckia at sig harpfwer uti Kongl. EstatsContoiret angifwa,och dar om ärsättning i ödmiukhet anhålla. Datum Uhmeå d 29 Julii 1715 (lika m nr 2 bevittnat) N:o 4 A.E.Ramse /Olaus Dubb Wälbetrodde ^and^käntmästare Nils Kroger, Såsom Kyrkioherden i Uhmeå LappmarSk Nils Graans ErScia Anna Gretha z Ulff angifwer sin sal. Mans fordran,för dess i lijf^tiden förtiente lön åhr 1709^1710 och tunnor 10 1/3 Cappa SPml.,och nu är kommen i torftigt tillstånd,därföre ödmiukel. anhåller,att till sitt understöd,blifwa hulpen med någon del,på bem:te dess mans förtiente löhn; Fördenskull och som Kongl. Deputationen igenom bref till mig af d 15 Junii 1717 denna fattiga Enckia till mig förwist,så anbefalles Eder här med af 1715 och de förre Åhrens restantier i afräckning på bem:te 'SPrnl. betala Fyratijo dr S:mt emot quittence sedan csntonalen innehållen är, Uhmeå d 16 Decemb: 1715 Magnus Grönberg /johan fallöf Landshövdingens i Västerbottens län skriv. t. K.Maj:t Bilagor t. föreg. skrivelse RA

87 a Stormachtigste Allernådigste Drottning af Mayests Til allerunderdånigst Körsamste föl j e,arbc Eders Kongl: Ma&^a&sc g, allernådigste remiss til mig af den 16 Martij,uppå en LapPrestes Enckias allerunderdånigste iupplique,hwarutinnan hon utj sin Fattigdohm sökier at blifwa hulpen medh något uppå den liquiderade resten af 53: tun 10 l/3 kappa af hennes framledne Mans Lhön för åhren 1709,1710 och 1711, «ch som mig allernådigst befalles inkomma med min underdånigste berättelse och betänkiande,på hwad sätt denne änkian må stå at hielpas; lä kan utj diupaste underdånigheet försäkra,at denne Caplans änkians Anna Greta Ulfs fodran aldeles rätmätig är, och sådan,som utj des allerunderdånigste Hupplique förmäles,hwartil jag wehl leggia kan att ss&m så usel och fattig är, att henne fattas alla.til lijfsens uphälle nödige ting,och måste igenom des Fattigdom försmechta,där hon igenom medhynksamt och shristeligit Folcks understöd ey blefwe stundom hulpen,utj betrachtande däraf och utj allerunderdånigst Tilförsicht til Eders Kongl: Maijest:s höga Nåde, och Mi^unsamheet emot alla fattige och bedröfwade,hafwer jag låtit S k afsijdo setja 6 Tunnor $panraåhl,af dett som mnnom Lähnet är utj Kyrkioherbergen öfwerblifwit,sedan alla anordningar utgåt,skulle nu Eders Kongl: Mayest^allernådigst behaga at samtyckia och befalla, att desse 6 tunnor Spanmåhl blefwe denne änkian tilstelte,wåre dett för henne en serdeles hielp^och understödh oachtadt denne ^panmålen endå består af mest frusen 8ädh,och giorde Eders Kongl, Majest: derigenom et serdeles Barmhärtighets werck emot denne wernlöse och fatn tige Enckian och jag utj afwachtning utaf Eders Kongl: Maijests Hådigste wilja och befalning så utj detta som andra måhl förblifwer utj diupaste Mnderdånighet Stormächtigste Stockholm d 19:d M a rtij A: 1720 J.GrUndell Landsh. i Västerbottens län skriv, till K.M:t å skrivelsen "Praes: d. 21 Martii 1720" RA Anteckn

88 2% Til Landzhöfdingen Grundel,swar angjde Prästänkian Anna Gretha Ulfs underdånige ansökning. lft > *? > f Ulriea Eleonora.^-.p^. Wij hafwe i nåder låtit Oss föredraga Edert underdånige betänkande af d 19 hujus öfwer Prästänkians Anna Gretha Ulfs hoos Oss giorde underdånige ansökning,att blifwa hulpen med något uppå den liqviderade resten af 53 T:r 10 l/3 kappa spannemåhl af hennes /yvvframblsne ^ans löhn för åhren och 1711.; Och som J utj anseende till hennes stora fattigdom samt aldeles uthblåttade tilstånd Wårt nådigste wälbehag underställen,om icke bemite Enkia måtte undfå de af Eder å sido satte 6 twunnor spannemåhl af det som innom lähnet är utj ^yrkioherbergen öfwerblifwit,sedan alla anordningar deraf uthgått; $ltså ock emedan Wij i nåder för godt funnit dertil att samtycka; Ty hafwe J att låta henne bemelte 6 tunnor spannemåhl i afräkning på ofwannembde fordran richtigt undfå. Hwar med. pp. Vlrica Eleonora. M, Inrikes civilregistratur den 21.3^1720 f i RA -ts-

89 \ /?/ y Högwyrdige - u thi största ödmiukheet framkommer jag fattige och wärnlöse Enkia,nederleggandes in för dhe Högwyrdige och höglärde Herrarnes fötter en enfalldig och af högsta nöden förordsakad böneskrift,ödmiukast bediandes att dhe Högwyrdige och Höglärde Herrarna täcktes den samma med blide ögon anse,hwilket mig försäkrar den stora gunst och Nåd, som dhe Högwyrdige och Höglärde herrarna rnånge fattige och wärnlöse änkior bewisat hoppas och så af samma gunst och nåd dehlacktig blif wa, Och som jag wäl wet,de Högwyrdige och Höglärde Herrarna med månge beswär dageligen öfwerhopade warda ty framhåller jag min ringa begiäran utj kort menings allerödrniukast bediandes,att dhe högwyrdige och höglärde herrarna täcktes gunstigt låta mig fattiga änkia till godo niuta,det af detta Ven: Consistorio förordnade änkie Spanmåhl,som rnig efter Min Sahl. Mans för detta kyrckoherdens utj Lycksehle H:r Nieolaj Graans död till understöd till slagit blef,then beklagar med hete tårar,att jag ej till det ringaste nu på 5. åhrs tijd der u.taf erhollit,förbidar härmed dhe högwyrdige och höglärde herrarnes höggunstige bifall haruthinnan,och med största wördnad förblif:r Anna Greta Ulf Härnösands domkapitels protokoll den 19 februari o Pastoris i Lycksele H:r Nicolaus Graans äncka hust: Anna Gretha Ulf beswärar sig,at hon på 5» åhrs tid ey niutit någon änkiehielp,begärandes alt derföre at Consistorium behagade henne här till förhielpa<> Reso Hwad de förra åhren widkommer,så så förmenes hennes hielp wara lefwererat till H:r Borgmästaren Anders Malmström,och för 1720, har Nils Höyer Borgare i Hernosand emothtagit 6 d:r K:mt,för 1723 står hennes dehl här i Consistorio at commenderaso jj./ r Lycksele^ ij Härnösands dornk. arkiv:manualhandlingar ,(KLA 'r Härnösands domko arkiv: Protokoll 19<>2ol724 HLA

90 Högwördige Thet lärer nogsampt Pl:m Venerando Consistorio kunnogt wara,at, efter min Sal, mans död,i lifsstiden ^iyrckoherden Hr Nicolaus Gran blef mig i sorgen qwarlernnade änckia af Pl:m Ven: Consistorio gunstigast åhr 1715 änckiohielp bewiljat, sorn ock sees kan af innelychte Extrcht; för hwilka 2:ne åhr som i bemälte Extract nämde äro,iag af Probsten Unaeo aderton d:r Koppjmt bekommit,men för åhr 1717 och 1718 har iag intet hwarken in natura pgr något bekomit,likaledes ab anno 1724 till 1828 inclusive har iag ey el:r thet ringesta hwarken MXMMM i pgr el:r Spanmål på thesse 5 och tillförende närnde 2:ne åhren något thet ringesta åthniutit. Hwaid^fiöckoherden Blix anbelangar som ock af Pl:m Ven: Cons: sedermera är anslagen at iag af honom skulle få Enckiohielpen åthniuta,så will han aldeles intet något till mig ärlägga. Likaledes i förnämda Extract 2:ne karoliner har iag hwarcken el: r the 2:ne åhren ey the följande ad annurn datum någon styfwer bekommit. I anledning af alt thetta,så flyr iag nu utj al som största ödmiukhet med bön och åstundan,thet wille Högwördige Hr Biskoppen och samptel:e Herrar Assessores och Consistoriales,mig wärnlöse Enckia utj en gunstig consideration taga,at iag thet som af ven: consistorio mig gunstigast låfwat och förundt är,måtte hädan efter på något sätt bekomma, af t hem sorn anslagne äro thet at afgifwa. Min ödmiuka bön är ythe ock widare,thet iag hädanefter,kunde få ix^närmare belägne Sochnar then mig gunstigast af Pl:m ven: Cons: förunte Enckiohielpen,ty fast än the anslagne skulle godwilligt wilja lemna mig thet som anslagit är el sr blifwer,så kan iag thet eij uthan stor omkostnad och beswär få afhämpta. Hwar på iag i ödrniukhet afwachtar en gunstig resolution och ther emot utj allsomstörsta wördnad förblifwer (odat.) Extract af 1715 års änkedelning Anna Margareta Ulf Sahl Dni Nicolai Grans änka niuter af Widbyggerå Kyrkohärberge 4 fierd. Korn. 1 fierd. Erter. af Probsten i Luhleå 1 T:a Korn. H. e Erich i Rödön 1 Carol. och af h. Daniel Hamrascrin 1 Carol. dito af 1716 års änkedelning. Sahl. Dni Nicolai Grans änka niuter af V/idbyggerå 4 fierd. el.i T:a Korn och 1 fierd Erter af Probsten i Luhleå 1 T:a Korn och af H.Erich i Rödön 1 Carolin. Som attesteres af Hernösand d. 29 Aprilis 1717 Georg Wallin fil. Sahl. Olai Plantins har sin änketunna af pastor i Normaling. Spanmålen för 1715 är redan af h.erich Selander Capellan i Widbyggerå utaasignerad,men för 1716 kan han tilskrifwas. Härnösands domk.arkiv:manualhandlingar ,Lycksele. HLA.

91 u Höglärde herr Doctor och biskop Den stora ynnest som högh lärde Hr Doctor ernot alla fattiga änckior här bev/isat,fördristar mig fattiga Enckia att, berätta mit usliga tillstånd thet min Salige Man har warit,fordom kyrkioheerde i Uhrna lapprnarcken Niels Graan,och efter thes dödelige frånfälle, iag blifwen råkat i stor fattigdom,sampt ålderdoms bräcklighet,nu är min ödmiukaste bön och begäran thet höghlärde Hr Doctorn vville af Christeligit rnedlijdande hierta wara mig behielpelig,att iag kunde fä niuta min Enckiehielp,som mig tillslagit är,efter iag then intet bekommet på 12 åhrs tijd. iag har warit i 16 åhrs tijdh Enkia men allenast för 5 åhr bekommet, rnin Enkiehielp,i förleden åhr har iag och Sulplicerat ther om till Consistorium rnen dhe hafwa begärat Attest ifrån k.yicrrckioheerden i f orsarnblingen, hwarest iag mig upehåller hwecket alt så snart är af Caplan attester worden Emedan ther tå ingen kyrckicjheerde v/ar som och H:r Råedmannen Johan Bernson lärer nogsamt kan betyga att iag är oförsörgd som och fattig och mycket skryplig,är förthenskuld min ödmiuka bön thet höghlärde Hr Doctorn wille wara mig behielpelig att iag kunde få min Enkiehielp,och iag hoppas att högtlärde H:r biskopen lärer,wara så gunstig och mig eij mindre medhdeela än som mig tillförende till lagdt är, efter som kraftterne dag ifrån daga aijbager,och iag warder usligare ock siukligare än som någonsin tilljförende warit hafwer,alt så är rnin Endaste förtröstan till Gudh,och till höghlärde H:r biskoppen rnigh här uthinnan behielplig wara och låta sigh min nödh til hiertat gå. samt af wachtar Högh lärde Hr Biskoppens Gunstige resolution, och framhärdar in till rnin yttersta dödzstund - - Stockholm d. 4 November Anno 1729 Anna Margretha Ulff. J Härnösands dornk. arkiv:manualhandlingar ,Umeå. HLA

92 í 1 / Li- 2-xJf "T

93 ; Skolmästaren Petrus (Pehr) Fjellström i Lycksele. Pehr Fjellström var född den 2 mars 1697,son till kyrkoherden i Silbojock Per Noraeus Fjellström och Agatha Laestadia. Som den nionde av 18 syskon åtnjöt han i hemmet faderns undervisning. Efter dennes död 1707 sändes han och hans broder Carl av modern till Piteå skola,men då hon icke hade råd att längre hålla dem där,hemkallades de år Landshövdingen frih. O.W.Löwen fick under en resa genom länet kännedora om förhållandet,åtog sig vården orn gossarna och bekostade deras skolgång i Piteå. Efter landshövdingens död 1712 sände hans änka,friherrinnan Helena Tott,dem till Stockholm,där de sattes i Storskolan och underhöllos av henne. Den 6 september 1715 blevo de jämte hennes egna söner inskrivna vid universitetet och där underhållna av henne. Bland de lärare,vilkas undervisning Per Fjellström här åtnjöt,nämner han med särskild tacksamhet domprosten,teol. professor Daniel Djurberg. Denne uppmanade honom ivrigt att ägna sitt liv åt lapparnas kristliga upplysning med hänvisning till bibelordet i Lukas 22:32: "När du omwänder äst,så styrk dina bröder". Efter en resa till hembygden år 1718 blev han utnämnd till skolmästare i Lycksele den 10 oktober 1718 och tillträdde tjänsten den 1 maj påföljande år. X Leon. Bygden: Härnösands stifts herdaminne under Lycksele.

94 Vid sammanträde den 5 mars 1718 beslöt domkapitlet att till komminister i Sorsele utse skolmästaren i Lycksele Kenicius Granlund, "och Dn. studioso Petro Fiälström til biudes paedagogiaetiensten i Lychsele om han först will antaga ordines sacros och förestå nådåhret i Silbojock". Fjellström kunde icke antaga erbjudandet med det villkor domkapitlet uppställt. Högwördige Utaf Högerewördige Hr Probsten Soländer har iag om ven: Consistorii höggunstige wilja blifwit underrättat,angående det iag skulle \h uppehålla nådåretz gudstienst i Silbojok,och sedan till Paedagogus wid Lyckzele skola blif:a befordrat; För hwilken höggunstiga bewågenhet jag Högwördige Hr Biskopen ftillika rned de wälehrewördige och Höglärde Herrar Consistoriales allerödmiukast betackar: Och skulle wäl iag efter min ödmiuka plicht långt för detta min utlåtelse i samma sak veneran: Consistorio wid handen gifwit; men som jag icke warit stadigt wistande här i Pitheå har det aldeles emot min wilja kornit at dröja; bönfaller iag fördenskull Högwördige Hr Biskopen och de wälehrewörd: och höglärde herrar Consistoriales allerödmiukast,det de mig här utinnan,höggunstigast täcktes ursächta. Och nu skulle iag wäll icke en sådan Högwördige Hr Biskopens och de wälehrewörd. och höglärde herrars Consistorialers nådgunstiga kallelse och befordran icke wedersaka,utan fast häldre med wördn adj tacksaml:n ernottaga,om ike ogiörligheten mig der till twingande. Ty mine ringa medel kunna icke allenast intet emot den nu warande skiuzen swara,utan åkföret befruchtes jemwel nu eij längre kuna continuera; och sedan snön är affluten,är det ogiörligit att korna i Lapmarken förän wägarna blif:a tårra och de stora strömar och floder som man måste öf:r gå blifwa litet spakare hwilket nog länge lärar dröja. Jag bönfaller fördenskull Högwörd: Hr Biskopen och de wälerewörd och Höglärde Herrar Consistoriales att de

95 ike uti detta mål mig någon faut vville tillskynda, och näst det iag mig uti högwördige Hr Biskopens och de wälerewördige och höglärde herrars Consistorialers höggunstige åtanka mig allerödmiukast recornmenderar; framhärdar iag städse med diupaste wördnad Högwördige Pitheå d 11 Aprill 1718 Petrus Fiellström Härnösands domkapitels protokoll den 30 april 1718« Föredrager Probsten Mag D. Solander i sit bref af d 20. April följande puncter gifwer tilkänna det Dn Pet. Fielströrn ödmiukel:n betackar Consistorio för undfången vocation äx at uppeholla nådåhret i Silbojoch och sedan blifwa paedagogus i Lychsela,men at nu blifwa präst och komma til examen i Hernosandh det är ogiörligit,dels hindrar medellössheten,dels oföret denna tijden. Högwördige Utaf HögErewördige Hr Probsten Solander är iag underrättat blefwen gm Högwördige Hr Biskopens,samt wälerewördige och Höglärde Herrar Consistorialium höggunstiga utlåtelse,att mig ringa och fattige person till Lycksele lappschola förhielpa wilja: jernbwäl att Sacros ordines antaga. För hwilken höggunstiga tillsäjelse iag alrffraödmiukast högwördige Hr Biskopen så ock de wälerewördige och höglärde herrar consistoriales betackar,som mig uti ett så höggunstigt minne haft; hwar om iag och i lika ödmiukhet anhåller neml:n att få tillträda Scholebestälningen,som det och altid min åstundan warit. Men hwad ordination widkommer,bönfaller iag aldraödmiukeligast Högwördige Hr Biskopen och de wälerewördige Herrar Consistoriales om anstånd en liten tid,efter som mitt fattige wilkor,icke tillåter eller förmår den dyra Härnösands domkap. arkiv: Manualhandlingar ,Silbojokk KLA " " " Protokoll Solanders skrivelse 20 april ej anträffad bl. domkap. handlingar I-ILA

96 skiutsen nu betala,eller mig med annat nödwändigt som fordras,sörsee; för än iag kommer rnig litet före. Afwachtar högwördige Hr Biskopens, samt wälerewördige och Höglärde herrars Consistorialium höggunstiga resolution i diupesta ödmiukhet; med wördnad framhärdandes Högwördige / / Pitheå d 21 Maji An: 1718 Petrus Fiellström Härnösands domkapitels protokoll den 14 juni Uplästes D:ni Fielströms twänne bref af d 11 April och 21 Mai, tackandes för Consistorii tilbud at blifwa nådåhrs präst i Silbojock, och sedan antaga paedagogien i Lychsele,wedersakar wäl icke tilbodet, men förebär at för honom är ogiörligit af fattigdom uthmattat,at nu resa från Pitheå til Hernosand eftr den nys påbudne höga skiutzen och antaga ordines sacros: förebär och ogiörligheten at komma til laprnarkerna i det de starka strömmar och oföret af blottande denna tijden hindra farten til lapmarken. Beder fordenskul at han finge lof emottaga paedagogien i Lycksele och framdeles när han sig bättre kan bemedla resa til Hernosand at ordineras» Hwilket blef upskutit til längre fram. Högwördige I ödmiukt följe af den stora bewågenhet, sorn Högwördige Hr Biskopen och de wälerewördige och Höglärde herrar Consistoriales mig fattige der utinnan behagat ertee,att höggunstigast mig till Lycksele Pedagogie befordra; påtog iag rnig den dristigheten,att i diupasta ödmiukhet af d 22 Maj i icke allenast för dess höggunstiga tillsäjelsen ödmiukel:n Högwördige Hr Biskopen och de wälerewördige och höglärde herrar Consistoriales betacka,utan och orn samma Scholaebestälning anhålla: Och som iag nu endast i den förhopning här i Wester bå- Härnösands domkap. arkiv: Manualhandlingar,Lycksele HLA " " " Protokoll den HLA

97 then qwarlemnat att afbijda Högwördige Hr Biskoppens och de wälerewördige Herrars Consistorialiura höggunstiga utlåtelse: Ty nödgas iag ännu i lika ödmiuk het bönfalla Högwördige Hr Biskopen och de wälerewördige och Höglerde Herrar Consistoriales,det de teclctes efter sin nådige låfwen rnig wid samma lägenhet bibehålla: afwacktandes iag här å, Högwördige Hr Biskopens och de wälerewördige Herrar Consistorialiurn höggunstiga swar; med diupesta wördnad städze framhärdandes; Hörwördige Pitheå d 2 Julii 1718 Petrus Eiellström [/ Härnösands domkapitels protokoll den 12 juli 1718, Uplästes Dn. Petri Fielströrns af Pitheå d. 2. Julii itererandes ännu å nyo sin begäran om Lychsela paedagogie,hwar på han wäl af Consistorio fåt tilsäijelse,det han med tacksamhet ehrkänner,icke des mindre nu afbidandes Consistorii försäkran om bibehollan wid sam- A rna lägenhet, hwilket honom icke wägrades. -./ Härnösands domkapitels protokoll den 8 oktober 1718o I Härnösands domkap. arkiv: Manualhandlingar ,Lycksele HLA M " Protokoll 1 2 o FELA " " " Protokoll HLA

98 J Hög wählborne H:r Baron och Låndshöfdinge Nådige Herre I Eders Höga Nåde nödsakas jag i ödmiukhet berätta,huru såssora jag en ganska stor omkostnad på den.spanmåhl som mig i Arnäs kyrlcioherberge nådigast tillslagen är anv/ända måste, hwilken jag ifrån Landsskilnaden emellan Ångermanland och Westerbothen,alt upföre till Lyckselet med egen omkostnad förskaffa måste. Hwilket mig så mycket swårare är,som lönen i sig sielf är liten; och hon här utinnan merendels half afgår. J ty bönfaller jag Eders Höga Nåde ödmiukel. det täcktes Eders Höga Nåde mitt ringa wilkor nådigast ansee,i så måtto, att Lapparna måtte påläggas rned frij skiuts min spanmåhl if r jånj G-ranöhn till lyckselet forsla, emedan jag dess utan öf:r 11 milar för honom sielf betala måste,kunnandes lapparne så mycket mindre hafwa skiäl dett a till att wägra,som jag för ingen min fördehl,utan endast far deras gagn och bästa der uppe sitter» För öfrigit afwachtar jag i ödmiukhet Eders Höga Nådes Höggunstiga resolution; rned förblifwande Uhmeå d 17 Decemb Petrus Fieil ström Hr Häradshöfdingen Bostadius och Befälningsman Biur behagnde wid Tinget med tiänlige remonstrationer förehålla Lapp-Allmogen,det de wille påtaga sig at framskiussa Scholmästaren Fiellström underhållsspanrnål ifrån Granöhn till Lyckselet, aldenstund hans ringa wilkor intet tillåta at betala skiussen derföre,och bemälte Scholrnästare till deras barns nytta och underwijsning är förordnacl wid Scholan; och förwäntes af Hr Häradzhöfdingen och Befalningsman underrättelse om lapalrnogens utlåt el se häröf:r Umeå d 7 Januarii 1723 Uti Högwälborne Herr Barons och Landzhöfdingens Gründels frånwaru Olaus Dubb Joh: Wallöf Västerbottens södra lappmarkers domböcker HLA Löst blad i handlingarna o

99 Tingsprotokoll i Lycksele den 12 januari o Scholaemästaren wällärde Hr Petrus Fielström upwiste inför Rät ten Landshöfdinge Embetetz lemnade swar den 7 hujus uppå dess inlagde suppliqve, angående hans Spanmåhl slöhns opfkorssell ifrån G-ranöhn hit till Lycksele,som innehåller det Häradzhöfdingen och Befalningsman rned tienliga remonstrationer wid Tinget,förehålla Lappalmogen det de påtaga sig att framskiutza bem:te Hrr Fielströms underhålsspanmåhl, ifrån G-ranöhn till Lycksehlet, aldenstund hans ringa wilkor intet tillåta at betala skiutzen derföre,och bem:te ScholaeMästare till deras barns nytta och underwisning wijd Scholan är dörordnato Altså blef lapalmogen sådant förehållit,som ey fan sig ther till obe nägen; utan påtog sig samma Scholaemästares underhål dz.spanmåhl med sine renar ifrån G-ranöhn hit op til Lyckselet utan betalning föra låta. Västerbottens södra lappmarkers domböcker o HLA