elävä PERINTÖ Åtgärdsprogrammet för det IMMATERIELLA KULTURARVET 2016 2018
Illustrationer: Linda Saukko-Rauta / Redanredan Layout: Lagarto Juni 2016 Publikationens webblänkar har verfierats den 20 juni 2016.
SISÄLLYSLUETTELO INLEDNING...4 1 ÅTGÄRDER 2016 2018...5 2 AKTÖRER...6 Undervisnings- och kulturministeriet... 6 Museiverket... 6 Expertgruppen för det immateriella kulturarvet... 6 3 NATIONELL KOORDINERING...8 Kretsar för det levande kulturarvet... 8 Informationsspridning... 9 Uppföljning och rapportering... 11 4 FÖRTECKNINGSARBETE... 12 5 INTERNATIONELLT SAMARBETE... 13 Stöd för nätverkande... 13 Synergi i internationella konventioner... 14 Samarbetet på Unesco-nivå... 15 6 TRYGGANDE AV DET IMMATERIELLA KULTURARVET... 16 Fostran och utbildning... 16 Forskning... 17 Bevarande och dokumentation... 18 7 RESURSER... 19 3
INLEDNING Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet (nedan konvention) trädde i kraft i Finland i maj 2013. Konventionen har som mål att främja tryggande av immateriella kulturarv, garantera att olika lokalsamhällens, gruppers och individers immateriella kulturarv respekteras samt öka medvetenheten om betydelsen av det immateriella kulturarvet. Museiverket svarar för det nationella genomförandet av konventionen. I juni 2015 publicerade Museiverket på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet en utarbetad plan för nationellt genomförande av konventionen 1. Planen utgick från omfattande undersökningar och utredningar samt hörande av intressentgrupper och aktörer i branschen. Uppgifterna för expertgruppen för det immateriella kulturarvet omfattar utifrån undervisningsoch kulturministeriets beslut om tillsättandet 2 att upprätta en arbetsplan, det vill säga åtgärdsprogrammet som nu föreligger. I detta åtgärdsprogram justeras den av Museiverket utformade planen för genomförandet. Åtgärdsprogrammet är ett levande dokument. Åtgärdsprogrammet följer strukturen i den nationella planen för genomförandet. Först genomgås periodens allmänna mål och fokuspunkter. I det andra kapitlet antecknas roller för aktörerna med anknytning till genomförandet av konventionen med betoning på arbetet av expertgruppen för det immateriella kulturarvet. I det tredje kapitlet utformas åtgärder kring den nationella koordinationen, som omfattar kretsar för det levande kulturarvet, kommunikation, samt uppföljning och rapportering. I det fjärde kapitlet presenteras åtgärder kring förtecknandet. Det omfattar dels Wikiförteckning för levande kulturarvet (2016), en förteckning över det nationella levande kulturarvet (2017) och dels anmälningar till internationella förteckningar över immateriellt kulturarv med anknytning till Unescos konvention. I det femte kapitlet förklaras åtgärder kring det internationella samarbetet. I det sista kapitlet görs linjedragningar för eventuella åtgärder kring tryggandet av det immateriella kulturarvet. 1 Museiverket (2015) LEVANDE KULTURARV! Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Planen för nationellt genomförande. http://www.nba.fi/sv/file/2584/genomforandeplan.pdf. 2 Beslut om tillsättandet (på finska) OKM/57/040/2014. http://valtioneuvosto.fi/hanke?selectedprojectid=455. 4
1 ÅTGÄRDER 2016 2018 1. Koordinering av genomförandet av konventionen (Museiverket, kretsarna). Det nationella aktörsnätet, vars centrum utgörs av kretsar för det levande kulturarvet, stärks. Medvetenheten om konventionen och det immateriella kulturarvet breddas genom kommunikation. Åtgärdsprogrammet uppdateras årligen. Genomförandet av konventionen och dess verkningar följs upp regelbundet. 2. Förteckningsarbete (Museiverket, expertgruppen, kretsarna) Wikiförteckningen över det levande kulturarvet görs mer känd med hjälp av kommunikation och lokalsamhällen uppmuntras att förteckna sitt levande kulturarv (2016 ). Man utarbetar kriterier och praxis för utvärderingar av den nationella förteckningen (2016). Den nationella förteckningen över det levande kulturarvet öppnas (2017). Finlands målsättningar och linjedragningar kring Unescos internationella förteckningar preciseras (2017 2018). 3. Det internationella samarbetet utvecklas (Museiverket, kretsarna) Inom det internationella fältet för immateriellt kulturarv byggs nätverk aktivt tillsammans med de övriga konventionsstaterna, särskilt i närområdena. Samarbete och konkreta metoder för samarbete mellan andra internationella avtal i kulturarvsområdet utvecklas. 4. Tryggande av det immateriella kulturarvet (Museiverket, expertgruppen, kretsarna) Nätverk skapas och samarbetsmöjligheter eftersöks. Kännedomen om det immateriella kulturarvet och konventionen lyfts fram i olika domäner och aktörernas inbördes nätverksbildande inom domänerna främjas. 5
2 AKTÖRER Undervisnings- och kulturministeriet Finska staten är part i Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet och ansvarar för att konventionens förpliktelser uppfylls. Undervisnings- och kulturministeriet svarar inför Unesco för genomförandet av och rapporteringen om konventionens genomförande. Museiverket Museiverket ansvarar för genomförandet av konventionen. Museiverket ansvarar för den nationella koordineringen, det nationella förteckningsarbetet och det internationella samarbetet. Museiverket ansvarar också för kommunikationen kring konventionen. Museiverket har en heltidsanställd koordinator för det immateriella kulturarvet. Expertgruppen för det immateriella kulturarvet Undervisnings- och kulturministeriet har för mandatperioden 2014 2018 tillsatt en expertgrupp för det immateriella kulturarvet. Gruppen tjänstgör som stöd för genomförandet av konventionen och som expert i frågor kring det immateriella kulturarvet. En sammanfattning av expertgruppens centrala uppgifter under mandatperioden presenteras nedan. 1. Koordineringsarbete Expertgruppen stödjer genomförandet av konventionen genom att ställa sin expertis till förfogande samt följa och kommentera arbetets förlopp. Tillsammans med expertgruppen uppdaterar Museiverket åtgärdsprogrammet årligen. Expertgruppen följer verksamheten inom kretsarna för det levande kulturarvet. Kretsarna verkar självständigt och Museiverket har ansvaret för koordineringen av dem. Expertgruppen hålls uppdaterad om kretsverksamheten genom möten och i form av elektroniska material. Expertgruppen har möjlighet att kommentera kretsarnas verksamhet och verksamhetsförutsättningar. Om en medlem i expertgruppen deltar i kretsverksamheten gör personen det inte som medlem i expertgruppen utan i en annan roll, för att trygga kretsarnas verksamhet på egna villkor. Expertgruppen följer kommunikationen och respektive grupp har möjlighet att kommentera huvudlinjerna i kommunikationen. Det kommunikationsmaterial som Museiverket producerar delges expertgruppen för kännedom och den har möjlighet att kommentera och ta ställning till diskussioner. 6
2. Förteckningsarbete Expertgruppen följer wikiförteckningen. I rollen som expert tar gruppen vid behov ställning till bidragen till wikiförteckningen. Vid varje möte får expertgruppen en lista över nya bidrag som lagts till i wikiförteckningen. Gruppen kan bekanta sig med dem på wikiplattformen och valfritt lyfta fram bidrag för kommentering. Efter övervägande tar Museiverket under möten upp sådana bidrag för kommentering som anses utmanande nog att deras plats i wikin bör övervägas. Under 2016 preciserar gruppen kriterierna för förteckningsarbetet och förfarandet för inkludering av bidrag i förteckningen. Utifrån ett förslag som utarbetats vid Museiverket fastställer expertgruppen även praxis för utvärdering av förslag. Expertgruppen preciserar Finlands målsättningar och linjedragningar kring Unescos internationella förteckningar utgående från Museiverkets beredning och i samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet och Museiverket (2017 2018). Tillsammans med Museiverket bereder expertgruppen förslag för Undervisnings- och kulturministeriet till Unescos internationella förteckningar över det immateriella kulturarvet. Expertgruppen definierar begreppet immateriellt kulturarv processmässigt efter hand som förteckningsarbetet framskrider så att begreppet blir en enhetlig helhet, som integrerar olika nationella former av förtecknande. 3. Internationellt samarbete Museiverket och de centrala aktörer som genomför konventionen bygger aktivt nätverk inom det internationella fältet för immateriellt kulturarv tillsammans med de övriga konventionsstaterna, särskilt i närområdena. Expertgruppens medlemmar främjar det internationella samarbetet kring det immateriella kulturarvet i mån av möjlighet inom dess olika delområden. 4. Tryggande av det immateriella kulturarvet Expertgruppen stödjer Museiverket i dess arbete att skapa möjligheter för olika lokalsamhällen och individer att realisera åtgärder som följer konventionen och det finländska sättet att genomföra den. Medlemmarna i expertgruppen deltar i mån av möjlighet i aktiviteter kring tryggandet av det immateriella kulturarvet. 7
3 NATIONELL KOORDINERING Kretsar för det levande kulturarvet Målsättningen för mandatperioden är att starta ett nationellt nätverk av aktörer med kretsar för det levande kulturarvet som centrum. Målet är att kretsarna är tillgängliga och representativa för respektive domän och att sådana lokalsamhällen eller grupper som mångsidigt representerar domänen deltar i kretsarna. Man har upplevt att det är lätt att ansluta sig till kretsarna och att verksamhetsmodellen har ökat eller förbättrat samarbetet för att trygga det levande kulturarvet. Under mandatperioden strävar man efter att bilda en krets för vart och ett av Unescos fem delområden av immateriellt kulturarv (muntlig tradition, scenkonst, praxis inom socialt liv, ritualer och ceremonier, naturen och världsalltet, hantverkskunnande). Museiverket svarar för organiserandet och startandet av kretsnätverket samt för verksamhetens nationella koordinering. Musei verket söker efter samarbetspartner från olika delområden och domäner inom det immateriella kulturarvet till kretsarna. Museiverket deltar i kretsarnas verksamhet, men på lång sikt ligger huvudansvaret för att genomföra dem på aktörerna i domänen. Kretsarna för levande kulturarv fungerar som koordinerande organ och noder där aktörerna som arbetar med utövande och överförande av, utbildning om, fostran, undervisning och forskning i samt dokumentering och bevarande av traditionerna i respektive domän kan mötas. Likaså beaktas perspektiven för yrkesmänniskor och amatörer. När kretsarna etableras strävar man efter att beakta samhällets, kulturernas och språkens mångfald, och särskild uppmärksamhet ska riktas mot kulturellt mångfald och minoritetskulturer. En enhetlig verksamhetsmodell som kan tillämpas på olika delområden utformas för kretsarna, i stora eller mindre lokalsamhällen. Med detta verktyg uppmuntras lokalsamhällen att verka för tryggande av det levande kulturarvet. Aktörer vars uppgiftsområde omfattar immateriellt kulturarv uppmuntras att ansluta sig till kretsarna. Den första kretsen som grundades i december 2015 var en handarbetskrets. En krets för aktörer inom natursektorn grundades i april 2016. Särskilda anslag för kretsarnas verksamhet har inte anslagits. Man strävar efter att vid behov understöda organiseringen av kretsar vad resekostnader anbelangar. Förutom kretsarna i de fem delområdena ges om möjligt stöd även till andra domän- eller gruppspecifika kretsar som uppstår på eget initiativ och som Museiverket får kännedom om. Expertgruppen följer verksamheten inom kretsarna för det levande kulturarvet. 8
Informationsspridning Informationsspridning om konventionen om immateriellt kulturarv bygger på en kommunikationsstrategi som blev klar i januari 2016 och en utifrån den utarbetad kommunikationsplan. Museiverket svarar för den informationsspridning som koordineringen kräver och genomför kommunikationen kring det internationella samarbetet tillsammans med med Undervisningsoch kulturministeriet. Aktörerna i kretsarna ansvarar tillsammans med Museiverket för kommunikationen kring kretsarnas verksamhet. 9
Målsättningar för kommunikation under mandatperioden 2016 2018: Den allmänna diskussionen om temat ökar: Det pågår allt mer samhällelig diskussion om det immateriella kulturarvet och medborgarna identifierar bättre den materiella och immateriella dimensionen kring kulturarvet. Förteckningarna är vida kända och engagerande: Wikiförteckningen över levande kulturarv 3 och den nationella förteckningen är vida kända bland aktörerna kring det levande kulturarvet. Verksamheten för deltagande i processen har en låg tröskel och människor upplever att det är lätt att delta i den. Förteckningarna betjänar såväl öppenhet kring och möjligheten att utnyttja information som syftet att skapa engagemang. Konventionen om det immateriella kulturarvet accepteras i samma omfattning som övriga internationella konventioner om kulturarv. Under mandatperioden har den allmänna insikten i de internationella konventionerna om kulturarvet som Museiverket ansvarar för klarnat genom att kommunikationen kring konventionerna (världsarvskonventionen, europeiska landskapskonventionen, Faro-konventionen) har stärkts. Webbplatsen som Museiverket upprätthåller om det immateriella kulturarvet 4 uppdateras ständigt efter hand som genomförandet av konventionen framskrider. Unescos konvention och de centrala elementen i dess nationella genomförande 5 presenteras även på Museiverkets webbplats. I maj 2016 grundades ett Facebook-konto för att stödja kommunikationens tillgänglighet. En viktig metod för att skapa enhetlighet i sociala medier är marknadsföring av hashtaggen #eläväperintö (#levandetradition) och användning av den i tweetar. Andra kommunikationskanaler så som Museiverkets blogg används enligt behov, till exempel i samband med evenemang. Nya kommunikationskanaler tas vid behov i användning under mandatperioden. Man strävar efter att öka tillgängligheten till hela genomförandeprocessen genom såväl regionala som domänspecifika seminarier och evenemang, där man även med hjälp av tryckt material kan inriktat sprida information till olika målgrupper. Anföranden under de samarbetsseminarier som ordnas av Museiverket spelas in och de kan ses på det levande kulturarvets Youtube-kanal 6. Museiverket kommunicerar aktivt på olika kanaler och i social medier. Aktörerna som deltar i kretsarna informerar om konventionen och dess verkställande på sina egna kanaler. 3 https://wiki.aineetonkulttuuriperinto.fi/. 4 http://www.aineetonkulttuuriperinto.fi/sv/index. 5 http://www.nba.fi/sv/om_oss/internationell_verksamhet/internationella_avtal/faros-kulturarvskonvention. 6 https://www.youtube.com/channel/uclhqsht247lhz242cex8hta. 10
Målsättningarna och kanalerna för kommunikationen kring verksamheten hos respektive krets utreds ytterligare efter hand som verksamhetsmodellen preciseras. Ett mål är att kring respektive krets publicera en domänspecifik webbpublikation om det levande kulturarvet. Kretsarnas kommunikation har en central ställning för att kunna nå aktörerna i den egna domänen. Även de som lämnar in förslag till förteckningen uppmuntras att informera om förslagen. Kommunikationens viktigaste målgrupper r inom de olika delområdena av det levande kulturarvet är utövande lokalsamhällen, föreningar och organisationer, parter som verkar inom utbildning och fostran, medborgare med intresse av kulturarvet, stiftelser och finansiärer, universitet och forskningsinstitut, minnesorganisationer, ministerier och ämbetsverk, aktörer inom turism, övriga länder som har ratificerat konventionen samt den bredare allmänheten. Genomförandet av målsättningarna för kommunikationen följs upp med i kommunikationsplanen beskrivna indikatorer. Vid kommunikationen ska man beakta mottagarnas och samarbetsgruppernas mångfald, särskilt olika minoriteter. I kommunikationen satsar man på tillgänglighet och flerspråkighet genom att erbjuda information på flera kanaler och olika språk. Särskilda stödåtgärder och fokuspunkter realiseras i samarbete med experter och förmedlarorganisationer inom området. Uppföljning och rapportering Museiverket svarar för rapporteringen till Undervisnings- och kulturministeriet om det nationella genomförandet och de internationella uppgifter som konventionen förutsätter. Staterna ska vart sjätte år i enlighet med kommitténs instruktioner 7 rapportera till sekretariatet om genomförandet av konventionen. Finland rapporterar 2019 för första gången till Unesco. Aktiviteterna i detta åtgärdsprogram bildar det centrala innehållet i den aktuella rapporten. Genom att följa det nationella genomförandet av konventionen eftersträvas verktyg och metoder för inlärning som kan utnyttjas inom genomförandet, till exempel inom verksamheten för kretsarna för det levande kulturarvet. Verksamheten kontrolleras med olika metoder för olika aktörer (självutvärdering, olika indikatorer). Praxis för kontroll av och rapportering om verksamheten planeras fortlöpande under 2016. För kommunikationens del har indikatorerna presenterats i kommunikationsplanen. 7 Unescos rapportunderlag Periodic reporting. http://www.unesco.org/culture/ich/en/forms. 11
4 FÖRTECKNINGSARBETE Målet för mandatperioden är att göra wikiförteckningen över det levande kulturarvet mera känd genom ökad kommunikation och att uppmuntra lokalsamhällen att förteckna sitt levande kulturarv. Under 2016 ska kriterier och utvärderingspraxis för den nationella förteckningen, som öppnas 2017, utformas. Finlands målsättningar och linjedragningar kring Unescos internationella förteckningar preciseras 2016 2017. Wikiförteckningen, som engagerar och aktiverar medborgarna i stort, öppnades i februari 2016. Det wikibaserade sättet att förteckna erbjuder lokalsamhällen en plattform för att föra fram sitt immateriella kulturarv kring allt från enskilda lokala fenomen till nationella helheter. Genom wikiförteckningen insamlas dessutom god praxis, vilket innebär sådana projekt, praktiker och verksamhetsmodeller som man har märkt fungerar bra för att trygga det levande kulturarvet. Olika slags grupper, föreningar eller lokalsamhällen kan lämna in bidrag till wikin. De ansvarar då även för innehållet i dem. Museiverket modererar och upprätthåller wikiplattformen. Museiverket har rätt att be om tillägg och preciseringar till texterna samt kan vid behov radera osakliga texter. Lokalsamhällen kan föreslå att bidrag i wikiförteckningen införs i den nationella förteckningen över det immateriella kulturarvet, som öppnas 2017. Under loppet av 2016 preciserar expertgruppen förfaranden och kriterier för förteckningsarbetet och sammanställer praxis för utvärdering utifrån åtgärdsprogrammet för det nationella immateriella kulturarvet. Lokalsamhällena har möjlighet att utifrån wikiförteckningen ansöka om att bidrag också ska ingå i den nationella förteckningen. Utgående från beredningar av Museiverket och expertgruppen för det immateriella kulturarvet besluter Undervisnings- och kulturministeriet om vilka element som införs i den nationella förteckningen. Synpunkter från kretsarna för det levande kulturarvet och deras nätverk inhämtas då den nationella förteckningen utarbetas. Kulturuttryck som ingår i den nationella förteckningen kan föreslås som kandidater till Unescos internationella förteckningar över det immateriella kulturarvet. Utgående från beredningar av Museiverket och expertgruppen för det immateriella kulturarvet beslutar Undervisnings- och kulturministeriet om förslag som skickas till Unesco. Objekten ska finnas i den nationella förteckningen. Även objekt som inte finns i den nationella förteckningen kan söka till Unescos register över bästa praxis för tryggande av immateriellt kulturarv. Expertgruppen tar utifrån definitionerna i Unescos konvention fram den tolkning av begreppet immateriellt kulturarv som tillämpas i Finland. Tolkningar görs i flera skeden kring wikiförteckningen, den nationella förteckningen och det praktiska genomförandet. Expertgruppen ser till att användningen av begreppet bildar en logisk helhet hos olika parter under genomförandet av konventionen i Finland. 12
5 INTERNATIONELLT SAMARBETE Målet för mandatperioden är att öka det internationella samarbetet för att trygga det levande kulturarvet. Med detta avses att man stödjer internationella nätverksarbete mellan olika aktörer, samarbetar aktivt med de övriga parter med intresse för kulturarv, som genomför internationella konventioner och ökar expertisen i frågor kring det internationella genomförandet av konventionen. Undervisnings- och kulturministeriet samt Museiverket följer det internationella genomförandet av konventionen. För Finlands vidkommande tjänstgör Museiverket som expert i frågor kring det internationella genomförandet av konventionen. Vid Museiverket strävar man genom det internationella samarbetet kring immateriellt kulturarv efter att dra nytta av internationella nätverk för utbyte av kunskap, expertis och erfarenheter. Samarbetet erbjuder möjligheter att presentera kunnande och god praxis kring det finländska immateriella kulturarvet. Det centrala är att såväl i närområdena som globalt agera inom samarbetsnätverk. Stöd för nätverkande Målet för mandatperioden är att stödja internationellt nätverksbyggande för områdets aktörer i fråga om att främja tryggandet av det immateriella kulturarvet. Särskilt i Norden och Baltikum är de organisationer som genomför konventionen medvetna om hur processen framskrider i respektive land och de utbyter erfarenheter aktivt sinsemellan. Även på nivån för lokalsamhällen uppstår det internationellt samarbete mellan aktörerna kring det levande kulturarvet. Detta kan innebära att man bereder gemensamma ansökningar eller delar praxis kring tryggande. Samtidigt främjar man utvecklingen av nätverken av aktörer kring det levande kulturarvet så att de blir mer internationella. Nätverken kan anknyta antingen till olika delområden inom det immateriella kulturarvet eller till olika verksamhetsområden. Vid arbetet utnyttjar man befintliga beståndsdelar av det nordiska samarbetet och gör arbetet känt, bland annat via Nordiska ministerrådet. Det finns även till exempel hos minnesorganisationer och inom utbildnings- och forskningsfältet redan nu starka internationella aktiviteter som man vid genomförandet borde sträva efter att anknyta till. Organisationerna har likaså inom de olika delområdena av levande kulturarv internationella nätverk, inom vilka aktiviteterna borde stärkas under konventionen. Ett mål för arbetet är att få finländska organisationer kring det levande kulturarvet att fördjupa sig i arbetet med konventionen och att under mandatperioden få vissa finländska organisatio- 13
ner och andra aktörer inom området att ackreditera sig för konventionen. De organisationer (164 st. 06/2016) som har ackrediterat sig för konventionen bidrar ur medborgarsamhällets synvinkel sin egen insats till genomförandet av konventionen. 8 Under mandatperioden kommer man att koncentrera sig på att utveckla det internationella samarbetet, särskilt med Baltikum och övriga Norden. Under mandatperioden ska nätverken stärkas och man söker gemensamma verksamhetsformer. En viktig samarbetsform inom närområdena är att länderna lämnar in gemensamma ansökningar till Unescos förteckningar över det immateriella kulturarvet. Det finns en mängd gemensamma traditioner och Unesco uppmuntrar konventionsstaterna att ansöka för gemensamma element. Via multinationella ansökningar kan man bygga ännu närmare relationer, utveckla till exempel nya slags projektaktiviteter och dela god praxis kring tryggandet. Samtidigt kan man på så sätt skapa större synlighet för levande kulturarv i alla länder som deltar. Synergi i internationella konventioner Under mandatperioden utförs aktivt samarbete med andra parter inom kulturarvsområdet som genomför internationella konventioner. Genom samarbetet eftersträvas ökad allmän medvetenhet om såväl det immateriella kulturarvet som dess relation till andra internationella konventioner i anslutning till kulturarv. Detta samarbete utförs bland annat kring informationsspridning, evenemang och seminarier. Vid sidan av Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet är många andra internationella konventioner om kulturarv förknippade med genomförandet. Bland Unescos konventioner har särskilt konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv 9 (den s.k. världsarvskonventionen från 1972) ett nära samband med konventionen om det immateriella kulturarvet. Våren 2015 godkände statsrådet en nationell världsarvsstrategi för åren 2015 2025 10. Även konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar 11 (den s.k. mångfaldskonventionen från 2005) har många beröringspunkter med det immateriella kulturarvet. Med Unescos världsminnesprogram 12 (Memory of the world, från 2000) skyddar man arkiv- och bibliotekstraditionen. Europeiska landskapskonventionen 13 (från 2000) under Europarådet har ett klart samband med levande traditioner med anknytning till naturen. Finland be- 8 http://www.unesco.org/culture/ich/en/accreditation-of-ngos-00192. 9 http://www.nba.fi/sv/om_oss/internationell_verksamhet/internationella_avtal/varldsarvskonventionen. 10 http://www.minedu.fi/opm/julkaisut/2015/maailmanperinto.html. 11 http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/09/m%c3%a5ngfaldskonventionen.pdf. 12 http://www.arkisto.fi/fi/maailman-muisti/. 13 http://www.nba.fi/sv/om_oss/internationell_verksamhet/internationella_avtal/europeiska-landskapskonventionen. 14
reder för närvarande även genomförandet av den så kallade Farokonventionen (Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället, 2005) 14. Samarbetet på Unesco-nivå Under mandatperioden ökas expertisen i frågor kring det internationella genomförandet av konventionen. Det internationella samarbetet innefattar verksamhet i organen för Unescos konvention. För genomförandet av Finlands policy kring Unesco svarar Undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med Utrikesministeriet och andra ministerier samt den permanenta representationen för Unesco och OECD. Vad gäller det immateriella kulturarvet deltar Finland vartannat år i generalförsamlingen för det immateriella kulturarvet. Finland deltar även som observatör i konferensen för kommittén med företrädare för medlemsstaternas regeringar, som sammanträder varje år. 14 http://www.nba.fi/sv/om_oss/internationell_verksamhet/internationella_avtal/faros-kulturarvskonvention. 15
6 TRYGGANDE AV DET IMMATERIELLA KULTURARVET I tryggandet och upprätthållandet av det immateriella kulturarvet utgörs kärnan av de lokalsamhällen och individer som utövar traditioner. Såväl den privata som offentliga sektorn stödjer lokalsamhällen, föreningar och traditionskunniga på olika sätt. I Finland finns det även en omfattande och etablerad infrastruktur för till exempel utbildningens, forskningens, minnesorganisationernas och kulturinstitutionernas vidkommande och detta stödjer tryggandet och överförandet av det immateriella kulturarvet. Mål för konventionen är att trygga det immateriella kulturarvet, respektera de lokalsamhällen och individer som utövar det, öka medvetenheten om det immateriella kulturarvet samt att erbjuda internationellt samarbete och stöd. För tryggandet är det viktigt att sprida information om processen över ett brett fält och att skapa lämpliga möjligheter för olika grupper att delta. Det är likaså viktigt att i verksamheten beakta såväl yrkesmänniskors som amatörers synvinklar. Genom att särskilt hos barn och ungdomar stärka kunskaperna och färdigheterna som det immateriella kulturarvet utgår från kan man garantera ett bredare deltagande i kulturarvet samt kontinuitet för kulturuttrycken. I Museiverkets genomförandeplan som utarbetades 2015 framhävdes fostran och utbildning, forskning samt bevarande och dokumentering som viktiga metoder för tryggande av och värnande om det immateriella kulturarvet. Inom dessa områden har åtgärder för tryggande av det immateriella kulturarvet identifierats och de kommer att införas i åtgärdsprogrammet. Vad gäller tryggande är genomförandet nära förknippat med kretsarnas verksamhet: hur och inom vilka delområden de kommer igång och hurdana insatser tas upp som viktiga åtgärder av aktörerna inom kretsarna. Insatserna i åtgärdsprogrammet preciseras under mandatperioden i samarbete med lokalsamhällena. Åtgärdsprogrammet uppdateras under 2017. Fostran och utbildning Under mandatperioden kommer samarbete att initieras inom fostran och utbildning för att öka synligheten av helheter med anknytning till det immateriella kulturarvet. Man önskar även främja nätverksbildande bland parter som är aktiva inom området. Museiverket agerar i nära samarbete med aktörerna inom området, till exempel för att ordna evenemang och seminarier. 16
Möjliga åtgärder: Kapaciteten för att trygga det immateriella kulturarvet ökas genom att det ordnas minst en Unesco-certifierad utbildning i immateriellt kulturarv för områdets intressentgrupper. Utbildning och fostran har en viktig roll inom kretsarnas arbete för det levande kulturarvet. För respektive krets definieras hurdana åtgärder vidtas. Museiverket samarbetar med Föreningen för kulturarvsfostran i Finland i frågor kring det immateriella kulturarvet. Minst ett seminarium eller en verkstad kommer att ordnas för aktörer inom utbildning och fostran. Material om det immateriella kulturarvet tas fram som stöd för fostran och undervisning (t.ex. ett undervisningspaket). Om möjligt produceras materialet också på andra språk än finska. Information och kommunikation riktas till aktörerna inom undervisnings- och utbildningssektorn. Forskning Målet för mandatperioden är att bygga nätverk inom såväl forskningsvärlden som universitetsutbildningarna med anknytning till området och i samarbete med relevanta nätverk, samt att söka efter samarbetsmöjligheter. Inom forskningssamarbetet ges det aktivt utrymme för kritisk och analytisk forskning samt frihet inom forskningen att själva definiera forskningsobjekten. 17
Möjliga åtgärder: I början av mandatperioden kartlägger Museiverket möjligheter till samarbete inom de läroämnen vid universiteten som är aktiva kring det immateriella kulturarvet. Samarbetsformer kunde till exempel vara akademiska avhandlingsarbeten, samarbete för produktion av kursinnehåll, samt forskningsseminarier och samarbete inom forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är att vetenskapens synsätt integreras i förteckningsarbetet. I till exempel wikiförteckningen uppmuntrar Museiverket lokalsamhällen att använda forskningsdata som producerats inom olika områden som informationskällor och samtidigt uppmärksammas informationen av nya användargrupper. Forskningsperspektivet ska finnas med i kretsarnas verksamhet. Bevarande och dokumentation Målet för mandatperioden är att inom minnesorganisationer stärka medvetenheten om levande kulturarv och integrera bevarande och dokumentering av det immateriella kulturarvet i deras basarbete. Möjliga åtgärder: Minnesorganisationer som museer, arkiv och bibliotek beaktas som viktiga samarbetspartner, till exempel när evenemang ordnas och inom kommunikationen. Man försäkrar sig om att minnesorganisationerna deltar i kretsarnas arbete och förtecknandet, till stöd för lokala traditionssamhällen och för att tillgängliggöra material. Rent praktiskt kan minnesorganisationer ordna till exempel insamlingar och utbilda personer som arbetar med immateriellt kulturarv i form av att dokumentera material. Museiverket samarbetar med nätverket TAKO för professionella museer, för att via kommunikation och evenemang öka medvetenheten om det immateriella kulturarvet. Vad gäller bevarande uppmuntrar Museiverket kretsarna till samarbete med minnesorganisationer och TAKO-nätverket. 18
7 RESURSER Museiverket svarar för det nationella genomförandet av konventionen om det immateriella kulturarvet. Verksamheten finansieras med avkastning från Undervisnings- och kulturministeriet / penningspel. Museiverket har en heltidsanställd koordinator för det immateriella kulturarvet. Museiverket har dessutom beredskap för att genomföra verksamhet utifrån de möjligheter som Museiverkets egen budgetram medger. År 2015 investerade verket cirka 0,2 årsverken tjänstearbete i detta. Lokalsamhällen och organisationer som är verksamma inom immateriellt kulturarv söker finansiering för sin verksamhet från otaliga olika källor: finansieringskällor för forskning vid ministerier, ämbetsverk, stiftelser, fonder samt nationella och internationella källor, liksom även EU-stöd. Under mandatperioden informerar Museiverket dessa finansiärer aktivt om genomförandet av konventionen. 19