Nya ämnesplaner från och med hösten 2011. Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #1 2011. Aktuell ekonomi 3. Aktuell politik 4.

Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #1 2011 Aktuell ekonomi 3 Aktiebolag eller enskild firma? Frågan har aktualiserats nu när reglerna för aktiebolag förändrats. Aktuell politik 4 Med ett nytt år kommer som vanligt även nya lagar och förordningar. Här beskrivs kortfattat några av de viktigaste. Arbete & Pengar 6 Om en ny konsumentkreditlag, schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad och mycket annat. Nya ämnesplaner från och med hösten 2011 Det är nu mindre än ett halvår till dess att den nya gymnasieskolan, Gy2011, blir verklighet för 100 000-tals elever i årskurs 1 och för mängder av gymnasielärare. Allt blir inte nytt. Inom vissa kurser eller ämnen är det svårt att hitta några nyheter överhuvudtaget i de nya styrdokumenten. Men det finns också exempel på motsatsen. Inte minst gäller det för alla nya kurser. I detta nummer av AktuelltOm försöker vi kort beskriva vad som händer i samhällskunskap, religion, historia och i några av de ekonomiska ämnena. FORTS. SIDAN 8 David Isaksson: «Den stora frågan för geografiämnet är därför inte namngeografi eller inte. Utmaningen ligger i att föra samman kartan med dagens globala verklighet.» SIDAN 7

Förläggaren har ordet Ibland blir jag mörkrädd Strax före jul stötte jag samman med en rektor som frågade vad jag arbetade med. När jag berättat att jag jobbade som förläggare på ett läromedelsförlag ändrades hennes anletsdrag och hon såg uppriktigt ledsen och bekymrad ut. Det kan inte vara lätt nu när allt digitaliseras. Jag blev överraskad och frågade henne vad hon menade. Hon berättade då att hennes skola hade investerat i ett nytt trådlöst nätverk och pekade stolt upp i taket med en svepande rörelse. Hennes nästa steg skulle bli att förse lärare och elever med bärbara datorer. Och så kommer den för mig oväntade poängen. Och då behövs ju inga läromedel. Jag blev mållös. Efteråt undrade jag om jag hört fel eller missuppfattat henne. Kanske skojade hon bara. Eller hade hon också planer på att ge alla lärare sparken nu när eleverna kunde hitta gratis lektioner på nätet. Nej, jag hade inte hört fel och inte missuppfattat. Det var bara det att jag blev så överraskad. Hur kan en välutbildad rektor i en stor svensk gymnasieskola så blint tro att radiosignaler, plast, och IC-kretsar är tillräckligt för att skapa kunskap. Nu ska det sägas att jag aldrig tidigare mött någon rektor eller för den del lärare som varit så naiv. Snarare möter jag nästan dagligen både rektorer och lärare som har en betydligt mer klarsynt och nyanserad bild av vad IT kan åstadkomma i undervisningen. De vill använda ny teknik för att förbättra undervisningen. De inser att läromedel även i fortsättningen kommer att vara viktiga. Därmed inte sagt att vi i all framtid kommer att förpacka läromedlen på samma sätt som tidigare. Snarare kommer vi att allt oftare möta läromedel i helt andra former än vad som är vanligt idag. Det är spännande. Det är en utmaning. Och det är något helt annat än att tro att tekniken i sig kan ersätta innehållet. Ibland blir jag mörkrädd. I nästa nummer av AktuelltOm kommer temaartikeln att handla om ny teknik och digitala läromedel. Wolfram Trostek, förläggare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Aktuell ekonomi 3 ANSVARIG FÖRLÄGGARE: Wolfram Trostek TEL: 08-696 86 04 E-POST: wolfram.trostek@bonnierutbildning.se GRAFISK FORMGIVNING: Lars Öhman TRYCK: Trosa Tryckeri AB 2011 UTGES AV: BONNIER UTBILDNING, BOX 3159, 103 63 STOCKHOLM TEL: 08-696 80 00 WEBB: www.bonnierutbildning.se Aktuell politik 4 Arbete & Pengar 6 Gästskribent: David Isaksson 7 Tema: Nya ämnesplaner 8 Ekonomifakta 14

Aktuell ekonomi Aktiebolag, enskild firma eller både och? När beloppsgränsen för aktiekapital sänkts till 50 000 kronor och kravet på revisor tagits bort så aktualiseras ännu en gång frågan: Vilken företagsform är ekonomiskt mest fördelaktig att använda för småföretagaren? Svaret kan vara både aktiebolag och enskild firma samtidigt. Det kräver en del räknearbete för att se vilken företagsform som i ett visst läge är mest gynnsam ur skattesynpunkt, eftersom man måste ta hänsyn till inkomster i företaget och från andra anställningar, ålder, jobbskatteavdrag och annat. Bäst vid låga inkomster Generellt sett är det troligen dock bäst med enskild firma när företaget går med förlust eller när ägarens sammanlagda inkomst ligger under brytpunkten för statlig inkomstskatt som 2011 är 395 600 kronor. Då betalar man nämligen bara kommunal inkomstskatt plus egenavgifter som generellt är lägre än de arbetsgivaravgifter som aktiebolag betalar. När inkomsterna blir högre ger dock aktiebolaget skattefördelar. Med de generösa regler som numera gäller kan man ta ut minst 2,5 inkomstbasbelopp (130 250 kr inkomståret 2011) som utdelning där ägaren endast betalar 20 procent i skatt. Vilket innebär att marginalskatten, när bolagsskatten på 26,3 procent räknas in, blir cirka 39 procent. Det kan jämföras med marginalskatten i enskilda firmor som ligger på 60 70 procent för den som passerat brytpunkten. Skattefördelar vid högre inkomster Det utdelningsutrymme som inte utnyttjas i aktiebolaget kan också sparas och användas senare år. Därför kan det vara fördelaktigt att driva aktiebolag och enskild firma parallellt och utnyttja de skattefördelar som firman ger vid lägre inkomster samtidigt som man samlar på sig utdelningsutrymme att utnyttja senare när inkomsterna passerat brytpunkten. Enskilda firmor har visserligen också möjlighet att minska marginalskatten med hjälp av expansionsfonder och positiv räntefördelning. I de flesta fall skjuter man dock bara skatten framför sig, vilket kan skapa en skatteskuld som växer som en rullande snöboll. Enkelt med firma Det finns också andra aspekter än de rent ekonomiska när man väljer företagsform. En enskild firma startar man i princip bara genom att skaffa en F-skattesedel från Skatteverket och dra igång verksamheten. Man behöver inte ens registrera firman hos Bolagsverket, även om det kan vara praktiskt att göra detta för att skydda företagsnamnet. Ett aktiebolag däremot, måste registreras hos Bolagsverket, ett antal dokument måste upprättas och minst 50 000 kronor måste som tidigare påpekats satsas i aktiekapital. Aktiekapitalet behöver dock inte vara i form av kontanter, utan det går även att lägga in andra tillgångar, så kallad apportegendom, om dessa kan användas i verksamheten. Man kan också köpa redan färdiga aktiebolag, så kallade lagerbolag, för att spara tid och slippa pappersarbete. Det finns revisionsbyråer och andra företag som hjälper till med sådant till en där man endast betalar några tusenlappar förutom insatsen till aktiekapitalet. Bättre överblick Aktiebolag anses ha den fördelen att man lättare kan ha överblick över den personliga ekonomin eftersom aktiebolagets tillgångar och skulder hålls helt avskilda från de privata. Det personliga ansvaret för ägaren till ett aktiebolag är också begränsat. Aktiebolag anses även ha större status och legitimitet jämfört med enskilda firmor, vilket troligen underlättar kontakter med banker, myndigheter och affärspartners. Om man vill ombilda den enskilda firman till ett aktiebolag går detta också. Då flyttar man helt enkelt över alla tillgångar från den enskilda firman. Det är också möjligt att flytta över tidigare avsatta resultatutjämningsfonder till aktiebolaget, vilket kan vara ett sätt att lösa upp dem med lägre beskattning. För detta krävs dock att det finns tillgångar i bolaget som täcker de latenta skatteskulder som finns inbyggda i fonderna. Om inte detta finns att föra över från den enskilda firman så måste ägaren skjuta till privata pengar i bolaget. Bo Egervall 3

Aktuell politik REDAKTÖR: LARS NOHAGEN Nya lagar 2011 Rätt att ångra sms-lån, inga fler klipp i biofilmer och fler krogar med alkoholrättigheter. Det är några av de nya lagarna och förordningarna som trätt i kraft efter nyår. Ett nytt år innebär som vanligt att en hel rad nya lagar träder i kraft. Här är en sammanställning av de allra viktigaste som införts från och med första januari 2011: Valdagen flyttas från tredje till andra söndagen i september. Personvalsspärren sänks från åtta till fem procent. Det blir kommunal folkomröstning om tio procent av de röstberättigade begär det. Ny alkohollag med liberalare serveringsbestämmelser. Detta ger sushibarer och andra restauranger med kall mat rätt att servera alkohol dock inte gatukök, hamburgerbarer och kaféer. Sänkt skatt för pensionärer som högst med några hundralappar. Riksbanken får tillstånd att ge ut tvåkronor och 200-kronorssedlar. En ny konsumentkreditlag ska stärka konsumentskyddet vid snabblån. Den som tagit ett lån ska få 14 dagar på sig att ångra sig. Att offentligt uppmana till terrorism blir ett brott. Tillfällig föräldrapenning ("sorgepeng") kan sökas av föräldrar som förlorat ett barn under 18 år. Schablonavdraget för uthyrning av privatbostad höjs från 12 000 kr till 18 000 kr. Totalt har 1 488 lagar, lagändringar och förordningar antagits under 2010. SAMSPEL SAMHÄLLSKUNSKAP 1 När alla kan delta. Samspel är uppdelat i fyra block: 4

Nya kurser. Nytt läromedel! Kanal medier, samhälle och kommunikation 1 och 2 är ett nytt läromedel som vuxit fram utifrån de nya styrdokumenten, Gy2011. Läromedlet är uppdelat i tre övergripande block: Medier i samhället Kommunikation Medieformer Författarnas, David Hemberg och Gustav Fridolins, stilistiska förmåga och breda erfarenhet gör detta läromedel till något utöver det vanliga. Gå redan idag in på www.bonnierutbildning.se och beställ ditt eget friexemplar. I Kanal finns många spännande reportage som på ett levande sätt lyfter in dagens mångsidiga medievärld rakt in i klassrummet. Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se Grönt ljus till gårdsförsäljning Den svenska jordbruksnäringen har länge slagits för att vinproducerande bönder, precis som man kan göra i många andra europeiska länder, ska få sälja sitt eget vin på gården. Men den stora tvistefrågan har varit om detta är förenligt med det svenska alkoholmonopolet. Och här har meningarna gått isär. Denna tvist om gårdsförsäljning av alkohol har pågått länge och regeringen är splittrad. C och M är för, FP är försiktigt positiva medan KD har varit mest tveksamma. Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) ställer sig positiv och tror att gårdsförsäljningen kan bidra till en levande landsbygd. Han förespråkar en modell där gårdarna som säljer alkohol blir en slags filialer till Systembolaget. Även oppositionen har varit oenig. Socialdemokraterna och vänstern säger nej, samtidigt som miljöpartisterna säger ja. Även Sverigedemokraterna är positiva till Smygfotografering kan bestraffas Med utvecklingen av digitala kameror har det blivit lättare att både filma och fotografera människor. Samtidigt har utbredningen av olika sociala medier på internet gjort det enklare att publicera detta material på webben. På kort tid kan sedan bilderna och filmerna spridas bland familj och vänner ett bra sätt att dela med sig av sina upplevelser och minnen men detta kan också leda till övertramp. Ibland hittar personer sig själva på bilder i situationer som de absolut inte vill ska komma ut till allmänheten. De har inte heller gett något tillstånd till denna publicering. Sådan smygfotografering kan utgöra ett påtagligt intrång i en persons privata sfär och innebära kränkningar och personliga tragedier för de drabbade. Hittills har det inte funnit någon lagstiftning som förbjuder smygfotografering. Därför har justitiedepartementet tillsatt en utredning som precis kommit med sitt förslag. Enligt detta ska det bli straffbart att utan lov fotografera eller filma gårdsförsäljning av vin. Snart kan det ändå bli möjligt för den som besöker en svensk vingård att köpa med sig några flaskor hem. En statlig utredning har nyligen konstaterat att det går utmärkt att kombinera gårdsförsäljning med att Systembolaget behåller sin monopolställning. Gårdsbutiker ska inte bara tillåtas sälja egenproducerad alkohol de ska också få sälja sprit, vin eller öl av andra tillverkare. Om förslaget går igenom skulle det innebära starten på en ny epok i svensk alkoholpolitik. någon som befinner sig i en bostad, på en toalett, i ett omklädningsrum, bastu eller liknade. Det blir också straffbart att fotografera i smyg på andra platser om det är störande, närgånget eller sker dolt och kränker integriteten hos en privatperson. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst ett år och de nya reglerna i Brottsbalken ska enligt förslaget införas den 1 juli 2012. 5

76 KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA AVTAL Om du har läst faktatexten noggrant ska du kunna svara rätt eller fel på följande påståenden. Försök också att förklara varför det är rätt eller ler fel! 1 Ett muntligt avtal är mindre värt än ett skriftligt. 14 När du köper en vara i befintligt skick innebär detta ta att du inte kan komma tillbaka och klaga på varan. 2 Den som parkerar sin bil på en avgiftsbelagd parkeringsplats har ingått ett avtal. 15 Den som köper en kalender värd 295 kr av en dörr- r- försäljare kan inte använda reglerna om ångerrätt vid 3 Offert och accept är samma sak. hemförsäljning. 4 Den som hyr en bil brukar få skriva på ett 16 Konsumenttjänstlagen är tvingande. standardavtal. 17 Den som är tveksam vid köpet kan alltid kräva att få 5 Alla anställda på byggföretag har ställningsfullmakt. varorna på öppet köp. 6 Ett avtal kan bli ogiltigt om det visar sig att den 18 En förutsättning för att en konsument ska kunna ångra ena parten genom hot om att avslöja en skandal ett köp är att han ännu inte har fått varorna levererade erade har förmått den andra parten att ingå avtalet. samt att han betalar säljaren för dennes kostnader. 7 När Sara köper en bostadsrättslägenhet av Per 19 En muntlig överenskommelse om ett husköp mellan är det konsumentköplagen som gäller. köpare och säljare gäller inte. 8 Så snart varorna är avlämnade övergår risken till 20 Köplagen är tvingande medan konsumentköplagen är köparen. dispositiv. 9 Den som betalat i förskott men inte hämtat varorna från säljaren kan riskera att förlora både pengar och varor. 10 Den som köper stöldgods köper alltid i god tro. 11 Om en jacka saknar tvättinstruktion betecknas detta som fel i varan. 12 Du kan alltid vänta med att reklamera bara du håller dig inom tvåårsgränsen. 13 Konsumenten kan alltid häva köpet om leveransen blir försenad. I Arvsklass I II Arvsklass II III Arvsklass III Farfar III Farmor III Morfar III Mormor III Faster Kusin (ärver endast om det finns testamente) III Sambo eller Syskon II exmake (ärver När din lokala sportaffär har halva priset endast på om skidkläder det passar du på att köpa en skidjacka som finns normalt testamente) är mycket dyr. Nöjd med ditt klipp köper du också en snowboard som visserligen inte var på rea men som du länge velat ha. Efter ett par dagar märker du att jackan suger åt sig fukt och blir genomblöt trots att du inte ramlar särskilt ofta. Du går tillbaka till affären för att få byta den men expediten säger att det stod klart och tydligt att reavaror bytes ej. Kan du göra något åt detta? Motivera! Syskonbarn II Särkullbarn (bröstarvinge) Far II Mor II Morbror III I Kusin (ärver endast om det finns testamente) KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA AVTAL 77 Make (ärver först undantag: särkullbarn) På hösten köper AVLIDEN du en ny lite annorlunda jacka, men upptäcker snart att de flesta av dina vänner har en Efter likadan. make är övriga efterarvingar Eftersom du gärna vill ha något lite mer unikt går du efter några dagar tillbaka till affären och berättar att du ångrat dig. I affären säger de att de inte har öppet köp, men du står på dig och hänvisar till ångerveckan. Dessutom är det inte pengar du vill ha utan bara möjligheten att köpa något annat i samma affär. Kan du byta din jacka? Motivera! Barn I Barn I (bröstarvinge) (bröstarvinge) Inför Fars dag köper du en Musse Pigg-slips till din pappa, Du blir uppringd av någon från polisens idrottsförbund (osv.) (osv.) (osv.) men eftersom du är osäker på om han gillar den så ser du som vill sälja Barnbarn en årsbok om Isvensk idrott till dig. Han säger till att du får bytesrätt. När din pappa ska prova slipsen att boken, som (bröstarvinge) bara kostar 450 kr, är full av fina bilder och visar det sig att den är missfärgad på ett väl synligt ställe. alla årets resultat och dessutom vackert inbunden. Du nappar till slut och efter tio dagar får du boken som verkligen Du går då tillbaka för att byta den, men affären har inte fler Musse Pigg-slipsar utan erbjuder dig något annat i stället. håller vad säljaren har lovat. Ett par dagar senare känner När du föredrar att få tillbaka pengarna i stället för att köpa du att du skulle ha (osv.) behövt pengarna till julklappar i stället. något annat, påminner expediten dig om att du bara har Efter att ha funderat en stund läser du den information om Bröstarvinge har alltid rätt till laglott. Testamente kan upphäva all annan arvsordning. bytesrätt och inte öppet köp. ångerveckan som kom med boken, fyller i ångerblanketten och skickar in den. Efter några dagar hör säljaren av sig och Vad har du för rättigheter i detta fall? säger att du har skickat in blanketten för sent, men han erbjuder dig trots det 200 kr om du själv skickar tillbaka boken. Tycker du att du ska anta hans erbjudande? Vad har du för rättigheter här? Inför sommaren köper du en cykel i en sportaffär. När ked- jan efter ett tag går av kontaktar du affären och kräver att få häva köpet. De vill inte ge dig några pengar men lovar att reparera cykeln till dagen därpå. Kan du kräva att få tillbaka pengarna? KAPITEL 3 ARV 51 Arbete & Pengar Snabb ökning av antalet företag 2010 Registreringen av nya företag har ökat under 2010 och ökningstakten har inte varit så stor på 15 år. 19 procent fler företag startades 2010 jämfört med 2009 och av dessa var 43 procent aktiebolag. 34 708 aktiebolag registrerades förra året. Ökningen av antalet aktiebolagen tog ytterligare fart i slutet av året när revisionsplikten avskaffades. I december 2010 registrerades 90 procent fler aktiebolag än under samma månad 2009. Nyregistreringen av handelsbolag (minus 11 procent) och kommanditbolag (minus15 procent) har dock minskat under 2010 jämfört med 2009. Skattesänkningar för 65+ Alla som har fyllt 65 får en sänkning av inkomstskatten 2011. Sänkningen av skatten sker genom en höjning av det förhöjda grundavdraget. Höjt schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostäder har höjts från 12 000 kr till 18 000 kr från och med 1 januari 2011. Höjd stämpelskatt för juridiska personer Den 1 januari 2011 höjdes stämpelskatten för juridiska personer från 3 till 4,25 procent. Dessutom höjdes fastighetsskatten för vattenkraftverk från 1,7 procent till 2.8 procent. Omsättningsland för kulturella tjänster Från och med 2011 omfattas även kulturella och liknande tjänster av momslagens huvudregel för omsättningsland vid omsättning till näringsidkare. Momsen ska alltså betalas i det land där tjänsterna utförs. Ny konsumentkreditlag Riksdagen har godkänt en ny konsumentkreditlag som är en anpassning till ett EUdirektiv om konsumentkrediter. I den nya lagen blir det högre krav på kreditgivares information till konsumenter för sms-lån och snabblån. Den nya lagen omfattar i princip alla slags krediter som en kreditgivare ger till konsumenter och ska vara tvingande till konsumentens förmån. Konsumenten får rätt att ångra ett kreditavtal inom 14 dagar. Högre krav ställs REDAKTÖR: BO EGERVALL på kreditföretagens information till konsumenten när kreditavtal ingås. Kreditgivaren ansvarar för att ge konsumenten de förklaringar som krävs för att konsumenten ska kunna avgöra om kreditavtalet passar hans eller hennes ekonomiska situation. För snabblån gäller att kreditgivaren alltid ska lämna information om den effektiva räntan i marknadsföringen och alltid göra en kreditprövning. Konsumenten får rätt att ångra snabblånet. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2011. Förenklingar i bokföringslagen Från och med 2011 kan alla företag som har en omsättning på högst 3 miljoner kronor använda kontantmetoden. Brutna räkenskapsår ska få påbörjas den första dagen i valfri kalendermånad men ska fortfarande omfatta 12 månader. Arkiveringstiden har kortats från tio till sju år. Lättare att upprätta årsbokslut Reglerna för årsbokslut har förenklats. Bland annat har företag som upprättar årsbokslut fått minskade upplysningskrav och möjlighet att upprätta förkortad balans- och resultaträkning Förenklad årsredovisning Från och med 2011 gäller minskade upplysningskrav i årsredovisningen för alla företag oavsett storlek. Mindre företag har även fått en generell rätt att upprätta förkortad balans- och resultaträkning. Upptäck vår nya Privatjuridik! Arbetsuppgifter Repetitionsfrågor BONNIERS PRIVATJURIDIK ÖVERSIKT ARVSORDNINGEN Hur skulle du döma? 1 Värdelösa vintervaror 2 Solkig slips Ralf Marek Birgitta Tidqvist 3 Ångerfullt 4 Återlämna årsbok? 5 Cykelreparation Här är läromedlet som ger dig och dina elever något nytt och fräscht till kursen Privatjuridik, 100 poäng. Språket är tydligt och väl genomarbetat utan att göra avkall på begrepp och juridisk stringens. Uppgifterna är många, roliga och lärorika. Här får eleverna möta den juridik som vi alla kommer i kontakt med under livets olika faser. Lärarstödet är omfattande och består bl.a. av grafiska översikter som ger överblick och förståelse för regelsystemen inom de olika rättsområdena. Bonniers Privatjuridik utkommer i månadsskiftet maj/juni. För mer information, gå in på www.bonnierutbildning.se 6

Gästskribenten FOTO: PRIVAT AktuelltOm Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion Jag älskar namngeografi! Jag blev journalist för att få resa. Eller kanske snarare: journalistiken blev ett sätt att finansiera mina resor. Nu har det gått trettio år sedan jag första gången gav mig iväg till Centralamerika. Idag, flera världsdelar och hundra länder senare, är jag lika fascinerad av länder, namn och platser. Och jag har inga planer på att sluta resa! Ända sedan mina resor som sexåring i Pontiacens baksäte genom USA:s sydstater till förra vinterns resa med tonårsbarnen i Nussa Tengara (Googla!) har jag älskat att slå upp spännande namn och försökt tänka mig hur det kommer att se ut där och när jag kommer dit. Hemma har jag en karta där jag med barnslig förtjusning sätter nålar på alla platser där jag varit och med Facebooks hjälp ser jag att antalet besökta städer nu överstiger 500. Jag har som mål och det här är på fullt allvar att komma till alla världens länder innan jag dör (hälften återstår, jag åker alldeles för ofta tillbaka till samma platser!) Jag är inte ensam om att fascineras av kartans värld. Samarkand, Timbuktu, Zanzibar och andra avlägsna platser har ända sedan Sten Bergmans och Sven Hedins dagar varit en del av svenskarnas drömmar, särskilt kalla och mörka vinterkvällar. Intresset för de globala klimat- och miljöfrågorna är stort bland ungdomar. Hur kommer det sig då att geografiämnet har så svårt att skapa engagemang hos eleverna? Kanske är det för att många lärare fortfarande tror att de förväntas undervisa om näringar i Norden, när de istället skulle kunna berätta om glaciären Upsala (ligger i Argentina) som nu smälter i allt snabbare takt. Eller om vad som händer nu när mer än varannan människa på jorden lever i städer, samtidigt som Detroit på trettio år halverat sin befolkning och är på väg att förvandlas från en bilstad till en jordbruksstad. I Sverige lever över en miljon människor med annan etnisk bakgrund än den helsvenska. Tänk vilken kunskap de har om platser som Tbilisi, Erbil, Mogadishu och Entebbe. Namngeografin i den globala världen måste vara just global. Platser som Diyarbakir, Khao Lak och Erbil är viktiga också för vardagslivet i Sverige, det som händer där påverkar med stor sannolikhet också många svenska elever och deras familjer. Den stora frågan för geografiämnet är därför inte namngeografi eller inte. Utmaningen ligger i att föra samman kartan med dagens globala verklighet. Fast det är klart. Om vi nu ändå ska börja rabbla namngeografi så varför inte ta ut svängarna rejält. Byt ut Viskan, Ätran, Nissan och Lagan mot Tigris, Zambesi, Xingu och Brahmaputra! Eller förresten, låt Lagan vara kvar. En lektion om utfiskningen av världens hav kan med fördel kopplas samman med ansvarsfullt laxfiske längs Lagans stränder. David Isaksson VD för Global Reporting. Journalist och författare med resor till ett hundratal länder bakom sig. Medförfattare till en ny geografibok för högstadiet som 2011 ges ut av Bonnier Utbildning. www.globalreporting.net I Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #2 2010 Tema: Sociala medier Sociala medier i marknadsföringen Digital marknadsföring, marknadsföring på internet, lägger varje år beslag på allt större delar av företagens reklambudgetar. Metoderna för att nå ut till kunderna har också blivit fler och effektivare under de cirka två decennier som nätet har funnits. nternettiden från början på 1990-talet brukar kallas för Webb 1.0. Den har beskrivits som en era som revolutionerade överföringen av information och varor. Företagen kunde då annonsera på nätet och relationsmarknadsföringen underlättades av att man kunde skicka e-post direkt till potentiella kunder. Det blev också möjligt att beställa varor och tjänster direkt från företagens hemsidor. Nya applikationer skapades Den tekniska utvecklingen har sedan dess, tack vare snabbare dataöverföring, tagit internetanvändandet ytterligare steg framåt. Den era som kallas Webb 2.0 inleddes omkring 2003 och innebar att nya applikationer skapades. Applikationer som gjorde att alla kunde bli deltagare på nätet och skapa sociala nätverk där man själv kunde lägga upp bilder, filmer och annat till vänner och andra. Den nya tiden och inte minst det faktum att så många använder internet i dag, har skapat helt nya möjligheter för marknadsföring och försäljning. Detta beror inte i första hand på att digitala medier som datorer och mobiltelefoner är bra annonsplatser för att trumma ut budskap. För trots allt man kan göra på webben i dag i form av bilder, film och ljud, så är folk mer kritiska till reklam än tidigare. De flesta webbläsare är inställda på att stoppa reklamsidor som poppar upp, samtidigt som e-post-programmen sorterar bort det mesta av reklamen som spam. Det är också lätt att klicka bort sådant som man inte är intresserad av att läsa. Allt fler vill bidra med synpunkter Mätningar visar att allt fler användare surfar in på ämnesområden som de verkligen vill veta mer om. På nätet finns ju som bekant det mesta att läsa, vilket medför att även smala intressen kan tillgodoses. Allt FORTS. SIDAN 8 AktuelltOm är en kostnadsfri tidning som vänder sig till lärare som undervisar i ekonomiska ämnen, samhällskunskap, historia och religion. Tidningen utkommer tre gånger per år och innehåller artiklar under följande rubriker: Aktuell ekonomi Aktuell politik Arbete & pengar Religion Historia Skola & utbildning Ekonomifakta Dessutom i varje nummer: en temaartikel kring ett aktuellt eller historiskt ämne, och en kåserande artikel av en gästskribent. FOTO/MONTAGE: LARS ÖHMAN Aktuell ekonomi 3 Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #3 2010 Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #1 2011 Källkritik och moderna perspektiv i undervisningen Källkritiken är ett redskap som används för att avgöra vad som är sant eller falskt. De källkritiska kriterierna tendens, beroende och närhet i tid har länge varit etablerade bland historikerna. Men frågan är hur långt ett inskränkt sökande efter den objektiva sanningen leder oss när vi vill förstå vår historia. Historia är nämligen en tolkande vetenskap och syftar inte till att visa hur det egentligen var. Jag menar att man även måste resonera kring olika sorters information i källorna, såsom fakta, värderingar och tolkningar. Franska flugor inför rätta Nya ämnesplaner från och med hösten 2011 Det är nu mindre än ett halvår till dess att den nya gymnasieskolan, Gy2011, blir verklighet för 100 000-tals årskurs 1 elever och för mängder av gymnasielärare. Allt blir inte nytt. Inom vissa kurser eller ämnen är det svårt att hitta några nyheter över huvud taget i de nya styrdokumenten. Men det finns också exempel på motsatsen. Inte minst gäller det för alla nya kurser. I detta nummer av AktuelltOm försöker vi kort beskriva vad som händer i ämnena; samhällskunskap, religion, historia och i några av de ekonomiska ämnena. FORTS. SIDAN 8 Ett exempel på hur den traditionella källkritiken inte räcker till kan vara några rätte gångar i Frankrike under 1500-talet. Där väcktes år 1545 åtal mot flugor för att ha förstört skörden. Regeringen har nu lagt ett lagförslag om att avskaffa revisionsplikten för mindre aktiebolag. Men i stället för utredarnas förslag att undanta ca 96 procent av alla aktiebolag kommer endast ca 70 procent av aktiebolagen att beröras av regeringens förslag. Aktuell politik 4 Den 1 juli 2010 slopas den allmänna värnplikten. Därmed går ett mer än hundra år gamalt system i graven. Den allmänna värnplikten kommer att ersättas av en tre månader lång frivillig militärutbildning. Arbete & Pengar 6 Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag om nedsättning av egenavgifterna. Regeringen föreslår också skattesänkning för Sveriges pensionärer. Finansinspektionen vill begränsa bostadslånen. Historia & Religion 10 Twitter eller Facebook, eller kanske både ock. Intresset är stort för sociala medier. Fenomenet är inte nytt. Dagböcker, resejournaler, loggböcker har funnit sedan lång tid. Men när man jämför gamla pappersdagböcker med nya digitala bloggar uppträder intressanta mönster. Skola & Utbildning 12 Vad är en bra lärare? Att ge ett kort svar är kanske inte så enkelt men någon kanske skulle säga att en bra lärare är den kan använda sig av olika undervisningsmetoder. En spännande, och allt mer populär, metod är att använda sig av olika kunskapsspel. Göran Svanelid har lång erfarenhet av kunskapsspel och delar gärna med sig av sin erfarenhet. Ale Pålsson: «TV-program som Stor i Japan och Hjälp! Jag är med i en japansk gameshow förenklar japansk underhållning till hjärndött fjanteri i pandadräkter. Speciellt det senare programmet håller gärna en distans och säger att den här sortens dum-tv är populär i Japan, inte i Sverige. Märkligt sagt, när programmet har en stor svensk publik. «SIDAN 7 FORTS. SIDAN 8 Aktuell ekonomi 3 Aktuell ekonomi 3 Ett förslag om förenklingar vid bokföring och bokslut har lagts fram för riksdagen. Aktiebolag eller enskild firma? Frågan har aktualiserats nu när reglerna för aktiebolag förändrats. Aktuell politik 4 Aktuell politik 4 Om regeringens förslag går igenom måste alla lärare vara legitimerade från 1 juli 2012. Och enigheten i riksdagen verkar vara stor. Med ett nytt år kommer som vanligt även nya lagar och förordningar. Här beskrivs kortfattat några av de viktigaste. Arbete & Pengar 6 Om en ny konsumentkreditlag, schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad och mycket annat. Arbete & Pengar 6 Om kontokort, ny konsumentkreditlag och rätten att arbeta till 69 års ålder. Historia & Religion 10 Håller religionen åter på att bli en del av det offentliga rummet? Det finns många tecken som tyder på det. Skola & Utbildning 12 Vad kommer egentligen den nya gymnasiereformen gy2011 att medföra? Johan Eriksson: «Somliga menar att ingen ska behöva köpa dyra läromedel i framtiden. Redan idag finns ett överflöd av gratis material på sajter som Lektion.se, Dela, Utbudet och Freebook. De gratisluncher som serveras där har dock en kostnad som inte syns i skolans läromedelsbudget.» SIDAN 7 David Isaksson: «Den stora frågan för geografiämnet är därför inte namngeografi eller inte. Utmaningen ligger i att föra samman kartan med dagens globala verklighet.» SIDAN 7 Vill du ha ditt eget exemplar? Anmäl dig på www.bonnierutbildning.se/aktuelltom

TEMA Nya ämnesplaner fdfdsf forts. från sidan 1 Samhällskunskap Den nya ämnesplanen i samhällskunskap har stora likheter med dagens kursplan, men det finns också en hel del skillnader. I stora drag är det samma områden som tas upp, men med fler preciseringar och med ett tydligare innehåll. I tidigare kursplaner har det varit svårt att få ett grepp om ämnet. Samhällskunskap verkar kunna handla om allt från det globala klimathotet till den privata ekonomin. I den nya ämnesplanen tas ett tydligare grepp om ämnets karaktär och struktur. Fyra perspektiv Innehållet har organiserats kring tre olika perspektiv; det politiska, det ekonomiska och det sociala perspektivet. Det går också att urskilja ett fjärde perspektiv media och it som tar upp samhällskommunikation och opinionsbildning. Det sociala perspektivet har lyfts fram speciellt i de inledande kurserna. Det gäller bland annat frågor om människors identitet, relationer och livsvillkor och kan till exempel handla om genus, etnicitet och klass. Den ökade betoningen på mellanmänskliga relationer har att göra med framväxten av ett mångkulturellt samhälle och att det blivit allt viktigare att ta upp och diskutera olika sätt att tänka och leva. På så vis ger man eleverna möjlighet att öka sin tolerans för olika tankemönster och levnadssätt i samhället. I linje med detta har också mänskliga rättigheter fått en framskjuten plats i ämnesplanen. Grundkursen Samhällskunskap är ett av åtta s.k. gymnasiegemensamma ämnen som från hösten 2011 ersätter dagens kärnämnen. Detta innebär att alla elever kommer att läsa grundkursen Samhällskunskap 1. Den kommer att ges i olika varianter och omfattning. På yrkesprogrammen införs en kortare inledande kurs på 50 poäng (Samhällskunskap 1a1). Den är inriktad mer mot praktisk medborgarkunskap än mot att utveckla olika teoretiska och samhällsvetenskapliga förmågor. De elever som väljer att läsa ytterligare en kurs om 50 poäng (Samhällskunskap 1a2) får möjlighet att även utveckla de förmågor som krävs för vidare högskolestudier. Här får eleverna bland annat arbeta med samhällsvetenskapliga teorier, modeller och metoder. Tillsammans är dessa två 50-poängskurser identiska med den grundkurs på 100 poäng (Samhällskunskap 1b) som alla läser på de högskoleinriktade programmen. Infärgning Eftersom alla läser Samhällskunskap 1 måste den utformas så att den fungerar på alla program. Därför är innehållsbeskrivningarna inte så detaljerade. Tanken med detta är att ge lärare och elever bättre möjligheter att välja ett innehåll utifrån respektive programs karaktär och studieinriktning. Denna princip är central för de gymnasiegemensamma ämnena och brukar kallas för infärgning. Fördjupningskurserna I de två fördjupningskurserna på 100 poäng (Samhällskunskap 2 och 3) och i kursen Internationella relationer, 100 p, betonas ett undersökande förhållningssätt med stöd av olika samhällsvetenskapliga metoder. Detta är tydligare framskrivet än vad som är fallet i de nuvarande kursplanerna. Några innehållspunkter har också tillkommit jämfört med i dag. I övrigt är dessa kurser ganska öppna till sin karaktär för att elever och lärare ska ges möjlighet att fördjupa sig i aktuella samhällsfrågor. En nyhet är att kursen internationell ekonomi flyttats från företagsekonomi till samhällskunskap. Anledningen är att kursen har ett samhällsekonomiskt innehåll som passar bättre inom ramen för samhällskunskap än inom företagsekonomi. /LN 8

Grundkurser Fördjupningskurser Internationella relationer 100p Sh 1a1 50p Sh 1a2 50p Internationell ekonomi 100p Nya kursplaner i samhällskunskap Sh 1b 100p Sh 2 100p Sh 3 100p Medier, samhälle och kommunikation Gymnasiereformen hösten 2011 innebär en del förändringar av programstrukturen. Bland annat försvinner medieprogrammet och en del av denna blir en inriktning på S-programmet. Här dyker ett nytt ämne upp Medier, samhälle och kommunikation som ges i form av två 100-poängskurser. Detta ämne ska behandla mediernas roll i samhället både vad gäller traditionella och nya medier. Bland annat ska eleverna ges möjlighet att analysera samspelet mellan människor, medier och samhälle samt kritiskt granska värderingar i mediernas budskap. I undervisningen ska de också få lära sig använda olika kunskapskällor och digitala medier för att söka, granska, tolka och värdera information. Ämnet kommer att vara präglat av ett internationellt perspektiv då kommunikationen idag till stor del är global. Ämnet kommer säkert vara givande för många medieintresserade ungdomar. Frågan är vilka lärare som kommer undervisa i ämnet? Kanske något för medieintresserade samhällskunskapslärare? /LN Historia De nya kurserna i historia kommer liksom idag att bestå av tre steg de gamla A, B och C ersätts av 1, 2 och 3. Den första kursen är en kronologisk översikt från forntid till nutid samt en genomgång av källkritiken. Den andra är en kurs som koncentreras kring dels tematiska studier, dels olika inslag av källkritik, historisk metod och historiebruk. Den tredje kursen ska innehålla något enstaka inslag av konventionell historia, men merparten handlar om fortsatta studier i källkritik, historisk metod och historiebruk. Gemensamt med den nuvarande kursplanen är att undervisningen ska bidra till att skapa ett historiemedvetande och en förståelse för samtiden och framtiden. Vidare ska eleverna utveckla kunskaper om utvecklings- och förändringsprocesser. Och slutligen ska de inse att man måste förstå en särskild tids människor utifrån deras egna villkor. Ingenting konstigt med andra ord utan rimliga mål för historieundervisningen på gymnasiet. > SAMBAND HISTORIA PLUS Utmärkt för Gy2011 med fokus på källkritik. Lärarhandledning TÄVLING vinn fina priser! Blogga en dag ur historien Låt dina elever delta i Sambands historietävling. Läs mer på bonnierutbildning.se/samband. Sista dag att lämna in bidrag är den 31 mars 2011. 9

TEMA Nya ämnesplaner Metod och teori Det nya kan sammanfattas i begreppen källkritik, metod och teori, och historiebruk, något som syftar till högskoleförberedelse. Det är en tydlig höjning av nivån både för elever och för lärare. Hur många lärare kan på rak arm förklara begrepp som kvarleveaspekt och dess källkritiska implikationer, förklara vad en teori är och hur man använder en sådan eller reda ut hur maktrelationer som etnicitet och sexualitet förhåller sig till varandra? Det mest iögonenfallande är ambitionen att lära ut historiska teorier, något som flera remissinstanser varit skeptiska emot. Och det är lätt att hålla med, eftersom man på universitetsnivå inte kan räkna med att studenterna klarar av att använda teorier i sina uppsatser ens på kandidatnivå. Vad ska eleverna läsa? Det ges flera exempel på vilka områden eller ämnen som kan vara lämpliga att läsa om, såsom kulturmöten, folkmord och globala förändringsprocesser, men inget av dem är tvingande. Även miljöhistoria får plats bland dessa exempel, trots att det i forskningsvärlden är ett mycket litet ämne inom historiedisciplinen. Problematisering av kön (det vill säga genus) finns så klart med och har vidgats till att gälla även andra maktrelationer: social bakgrund (istället för det traditionella klassbegreppet, som tycks ha blivit allt mer laddat på senare år), etnicitet, generation och sexualitet. I dylika sammanhang brukar även maktrelationen handikapp nämnas, men den väljer man alltså att inte ta med. Det geografiska området Norden som ett särskilt studium är borttaget Skolverket menar att det ryms inom skrivningarna att eleverna ska lära sig om svensk historia och världshistoria. Det torde väl innebära att kunskaperna om våra grannländers historia faller ännu mer i glömska. 50-poängskursen Den korta historiekursen på 50 poäng för yrkesprogrammen och teknikprogrammet är till stor del en kronologisk kurs med betoning på vår moderna tid (1800- och 1900-tal). Man vill med den betona medborgarkunskap och personlig utveckling. På 50-poängskursen missar man vid en strikt läsning den franska revolutionen. Historieforskningen har tidigare menat att denna revolution varit den ena pelaren som den moderna världen vilar på. Den andra är förstås den industriella revolutionen (som finns med). I äldre historieskrivning har dessutom den franska (läs politiska) revolutionen varit den viktigare, medan man idag snarare lutar åt den industriella revolutionen. Nu finns den franska revolutionen bara med om man läser in den i begreppet demokratisering av samhället. /NE Religionskunskap På sätt och vis kan man beskriva religionskunskap som landets äldsta skolämne, ett ämne som genom historiens gång har genomgått mycket kraftiga förändringar. Under 1900-talet förändrades ämnet från att bilda en trosmässig grund för hela samhället, till att bli ett icke-konfessionellt samhällsorienterande kunskapsämne. 1919 försvann katekesundervisningen och ämnet kristendomskunskap FORUM SAMHÄLLSKUNSKAP Utmärkt för Gy2011 Få överblick, förstå och utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Gratis lärarhandledning och många elevövningar på www.bonnierutbildning.se/forum Forum har en unik struktur, den: Kultur, Ekonomi, Politik Kommunikation och medier, grund, individ, nationellt globalt - Kommunikation och medier Politik Forum Kultur Ekonomi Ekonomins grunder Privatekonomi Sveriges ekonomi Den globala ekonomin 10

infördes. På 1960-talet bytte ämnet namn till religionskunskap. Även om kristendomen fortsatte att ha en framskjuten plats i kursplanerna så skulle nu även andra världsreligioner och icke-religiösa livsåskådningar samt etik behandlas. De största förändringarna genom läroplanen 1994 rörde inte så mycket religionsämnets syfte och innehåll, utan framförallt den övergripande kunskapssynen samt att ett nytt betygssystem infördes. Fortsatt tyngdpunkt på kristendomen När man studerar den nya ämnesplanen för religionskunskap ser man att det inte har skett några avgörande förändringar när det gäller ämnessyn och innehåll jämfört med nuvarande kursplan. Det är fortfarande världsreligionerna, etik och frågor om tro och mening som står i fokus. Kristendomen har en framskjuten position i både syfte, mål och centralt innehåll i kurs 1. Liksom i nuvarande kursplan är det bara kristendomen som nämns vid namn, men man använder nu begreppet "världsreligionerna" i bestämd form, vilket skiljer sig en del från nuvarande "några andra världsreligioner". Nya inriktningar i ämnesplanen Det är framförallt på tre områden man kan se vissa förändringar i den nya ämnesplanen. För det första lyfts ett religionsfilosofiskt perspektiv fram. Frågor om relationen mellan tro och vetenskap har visserligen varit levande i århundraden men har aktualiserats i Sverige på senare år, inte minst genom debatter i media. Skolverket framhåller i en kommentar att frågorna ofta handlar om hur religion och religiösa sanningsanspråk kan förstås och analyseras i förhållande till ett vetenskapligt förhållningssätt. Enligt ämnesplanen ska eleverna "ges möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till exempel beträffande frågor om skapelse och evolution". För det andra finns i den nya ämnesplanen en betoning på frågor om kön, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Skolverket påpekar att det är viktigt att diskutera och analysera dessa frågor i relation till både religiösa och icke-religiösa trosuppfattningar. För det tredje finns en betoning på frågor om hur identitet och tillhörighet kan kopplas till religioner och livsåskådningar. Mot ett mer samhällsorienterande kunskapsämne En viss förskjutning märks i ämnets syfte. Religionskunskap har länge varit ett samhällsorienterande kunskapsämne, men har också haft en existentiellt tolkande funktion. Enligt nu gällande ämnesbeskrivning ska skolan sträva efter att eleven "utvecklar sin personliga hållning i livs- och moralfrågor på grundval av kunskaper om olika traditioner". I den nya ämnesplanen finns ingen motsvarande målsättning, utan ämnet har fått en tydligare inriktning på "kunskaper om" och "förståelse för". Kunskapskraven pekar också på elevernas förmåga att analysera och dra slutsatser. Etikundervisningen fördjupas Etiken fortsätter att ha en viktig plats i undervisningen. Två av de fem beskrivna målen för ämnet berör etik, och under centralt innehåll i kursen Religionskunskap 1 finns två punkter som särskilt fokuserar på etik. Det preciseras även vad som ska behandlas i etikundervisningen, något som saknas i nuvarande kursplan. Det framgår tydligt att normativ etik och i synnerhet dygdetiska perspektiv ska stå i fokus. /UJ NYA MILLENNIUM Tar steget in i 2010-talet. Nya Millennium diskuterar aktivt politiska omvälvningar och ekonomiska förändringar samtidigt som de sätts i ett globalt och historiskt sammanhang. Nya Millennium ger bakgrund samtidigt som läromedlet utmanar och manar till analys. Nya Millennium är uppdelad i fyra centrala block som vart och ett utgår från individen och därefter rör sig utåt mot de globala samhällsfrågorna. WEBBASERAD LÄRARHANDLEDNING! Besök vår hemsida www.nyamillennium.bonnierutbildning.se Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se 11

TEMA Nya ämnesplaner Ekonomiprogrammet I den nya gymnasieskolan får ekonomin ett eget program efter att den sedan 1994 endast varit en inriktning inom samhällsprogrammet. Ekonomiprogrammet får två inriktningar ekonomi och juridik. Ekonomiinriktningen ska, enligt Skolverkets examensmål, ge kunskaper inom företagsekonomiska områden som redovisning, kalkylering, marknadsföring samt ledarskap och organisation. Inriktningen ska också ge färdigheter i att starta och driva företag. Inriktningen liknar i huvudsak den nuvarande inom samhällsprogrammet, men examensmålen är förändrade jämfört med den nuvarande läroplanen. Framför allt framhålls vikten av entreprenörskap och företagande vilket också avspeglas i att en ny kurs inom inriktningen har detta namn. Kunskaper om rättsordningens betydelse Inriktningen juridik ska ge kunskaper om rättsordningens betydelse i ett demokratiskt samhälle och hur den påverkas av internationell rätt. Inriktningen ska, enligt examensmålen, utveckla elevernas förmåga att analysera och bedöma juridiska problem med hjälp av rättskällor och juridiska metoder. Med inriktningen följer också en ny kurs, Rätten och samhället, som tidigare inte har funnits som nationell kurs. Rättskunskapen ersätts också här, liksom inom ekonomiinriktningen, med en kurs som heter Privatjuridik. Företagens roll i ett globalt sammanhang Samhällsekonomi och företagens roll i ett globalt sammanhang, liksom hållbar utveckling och socialt ansvarstagande, får mer utrymme i examensmålen för inriktningen än tidigare. Skolverket skriver också utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett vetenskapligt förhållningssätt samt träning i att söka sovra, analysera och värdera information utifrån främst samhällsekonomiska, företagsekonomiska och juridiska frågeställningar. Den ökade fokuseringen på samspelet mellan samhälle och ekonomi är troligen också förklaringen till att samhällskunskapen har fått 200 poäng av de gemensamma kurserna mot 100 poäng tidigare. Internationell ekonomi har däremot fått stryka på foten som obligatoriskt ämne. Kursen finns dock kvar som valbar och är nu på 100 poäng. En kurs som har försvunnit helt är däremot Information och layout, medan Geografi kan väljas som programfördjupning och estetiska ämnen kan väljas inom ramen för det individuella valet. Noterbart är även att eleverna på ekonomiprogrammets juridiska inriktning endast läser 100 poäng företagsekonomi om de inte själva väljer fler kurser inom ramen för programfördjupningar. /BE Kurser inom programmen Lgy -94 Gy 2011 Gemensamma ämnen Svenska 250 300 Engelska 200 200 Matematik 150 200 Idrott och hälsa 100 100 Naturkunskap 150 100 Religionskunskap 50 50 Samhällskunskap 100 200 Psykologi 50 50 Moderna språk 200 100 Historia 100 100 Geografi 100 utgår Estetisk verksamhet 50 utgår Privatjuridik 100 Filosofi 50 endast jur Inriktning ekonomi Företagsekonomi 200 200 Information och layout 50 utgår Internationell ekonomi 50 utgår Rättskunskap 50 utgår Matematik 100 Entrenörskap och företagande 100 Inriktning juridik Företagsekonomi 100 Affärsjuridik 100 Filosofi 50 Psykologi 2 50 Rätten och samhället 100 Valbara kurser + individuellt val 500 600 Projektarbete/Gymnasiearbete 100 100 BE LH Bo Egervall Lars Nohagen NE UJ Niklas Ericsson Ulf Jämterud 12

Ur en skolordning från 1784 för Stockholms stad Om religionsundervisningen: Tre timmar i veckan ska ungdomen tillsammans läsa teologi: Läraren utreder derwid definitionerne, wisar huru lärostycket är grundat i den H. Skrift, huru det med andra [trosläror] sammanhänger, och huru det bör till utöfning och tillwäxt i Christendomen anwändas. [Läraren ser till att ungdomen] väl fästa det hufwudsakligaste, tilllika med hufwudbewisen ur Skriften, i minnet och i hjertat. Om historia och statsvetenskap: Historien och Statskunskapen läses med Gymnasium och Realskolan samfäldt 2 timmar hwar wecka. Man begynner med universalhistorien, går med fäderneslandets nogot nogare, och skyndar sedan till andre riken och stater. Föreställningssättet i Historien bör alltid wara så pragmatiskt, som omständigheterna i afseende på tiden, begreppen och framstegen tillåta. Minnet må ej öfwerlastas af mindre nödiga saker, namnlistor och årtal [...] Tillika läres Historiens hufwudändamål, att i andras exempel igenkänna försynens styrelse, samt dygdens och lastens werkningar och göra sig deraf practiska lefnadsreglor. Om Physiska Upfostringen: De för denna åldren tjenlige och nyttige kroppsöfningar äro [...] båll och kägelspel, promenader m. m. eller sådane som fordra ordentlig underwisning såsom Dans, faektande, ridande, Spelande på instrument m. m. De förra äro för barn af alla stånd [...] De sednare äro mera för förmögnare föräldrars barn. Om sommarlovet: [Undervisningen kan under den varmaste sommartiden] ej på samma sätt drifwas, emedan en stor del av hufwudstadens inwånare då taga sina barn med sig ut på landet; Lärare wid ett så träget underwisningswerk behöfwa oundgängligen en förfriskningstid till hälsans skötande, och den wid deras arbete högstnödiga munterhetens bibehållande. Om undervisnings Methoden: Då minnet i barndomen wanligen är lifligast; Men förståndet sednare och lika som med kroppen mognar, så skola ungdomens bokliga öfningar i allmänhet derefter så afpassas, att båda ifrån början i sin tillbörliga mon odlas. Språks lärande hörer således mera för barnåren, än wetenskaperna; dessa åter för ynglingatiden; Och skola derföre i detta förhållande förehafwas. Minnet öfwas och skärpes genom en skälig utanläsning, då det annars, som förfarenheten intygar, blifwer för hela lifstiden, trött och slött. Om ungdomens skyldigheter: I lärohuset skall ungdomen alltid infinna sig snygg, ren och hyfsad, men utan all yppighet och granlåt i kläder och putsning, samt wid ankomsten strax intaga sitt rum och der i stillhet förblifwa. Läraren må snarare wänta på ungdomen sedan timmen är inne, än tvärtom. Den yngling som utan oundgängligt förfall under lästimman uteblifwer, bör 1. och 2. gånger warnas, 3 g. agas och 4:de gången uteslutas, samt icke utan ny inskrifning åter intagas. Om lärarnas behörighetskrav: [Läraren ska vara känd för] wackra seder, gudfruktigt och dygdigt lefwerne, och derom wid sin ansökning bilagt tillförlåtlige bewis; samt eger en naturlig lust och fallenhet till ungdomens underwisning, en stadig hälsa och ett stadgadt, jämt och muntert sinne. Niklas Ericsson Källa: Stockholm Storskolas journal (Stockholm 1951) EN MOSAIK RELIGIONSKUNSKAP I En bild av mångfalden. Mosaik består av tre större block: KULTUR OCH RELIGION Kultur Vi människor är lika och olika. Vi föds, lever våra liv och dör. Levnadsvanor och tankebanor skiljer sig mellan kulturer och mellan individer. Hur olika tillåter vi oss att vara? Bör man dela tankar och vanor med majoriteten för att ett samhälle ska fungera? Kan man som grupp sticka ut eller är det bäst att smälta in? Kultur är ett ord som vi ofta möter. Man talar om matkultur och om svensk, samisk och amerikansk kultur. Det finns kulturarbetare, vi har en kulturminister och vi hör ofta att Sverige numera är ett mångkulturellt land. Men vad betyder egentligen kultur och vad innebär mångkultur? VAD ÄR KULTUR? Ordet kultur är latin och betyder odling, alltså något som man sår och som växer. Odling är även en process, exempelvis något som formas, påverkas eller skapas. Men detta säger inte allt om vad ordet kultur innebär. När vi ska använda begreppet är det därför viktigt att vi förklarar vad vi menar. Det finns i dag flera olika definitioner av kultur. Här följer två av dem: Kultur är när vi skapar till exempel ett konstverk, litteratur, film eller musik. Men kultur är också när vi tar del av det skapade, till exempel läser en bok, ser på film eller går på en konsert eller ett konstmuseum. 3 KAPITEL 1 KULTUR 13

Ekonomifakta REDAKTÖR: LARS NOHAGEN Inflationen 2000 2010 Diagrammet visar den svenska inflationen under åren 2000 2010. Det är Statistiska Centralbyrån som beräknar inflationen med hjälp av ett Konsumentprisindex (KPI), vilket anger den procentuella förändringen av den allmänna prisnivån under en period på tolv månader. Det innebär att den aktuella inflationen anger hur mycket konsumentpriserna ökat i förhållande till prisnivån för ett år sedan. Om priserna i stället sjunker kallas det för deflation. I diagrammet syns också det inflationsmål på två procent (blå streckad linje) som Riksdagen satte upp 1993 och som styr Riksbankens penningpolitik (räntepolitik). Det skuggade fältet visar det intervall innanför vilket Riksbanken försöker få inflationen att ligga genom att göra förändringar av sin styrränta (reporäntan). 5 4 3 2 1 0-1 -2 Inflation (%) Inflationsmål 2 % Årlig förändring i procent av konsumentpriserna Källa: SCB 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Ränteläget 2000 2010 Diagrammet visar ränteläget i samhällsekonomin 2000 2010. Här syns tydligt hur Riksbankens reporänta (blå linje) styr övriga marknadsräntor i samhällsekonomin. Dessa ligger ofta högre än reporäntan eftersom deras löptider är längre, dvs. spararna får mer betalt ju längre tid de är beredda att placera sina pengar på kreditmarknaden. Reporäntan är den mycket korta ränta som bankerna får betala då de placerar pengar i eller lånar pengar av Riksbanken. Detta sker på den så kallade dagslånemarknaden. Riksbanken använder reporäntan som styrränta för att påverka inflationstakten i samhällsekonomin. Ränta (%) 6 5 4 3 2 1 Hur reporäntan styr övriga räntor Källa: Riksbanken 5-åriga statsobligationer ("långa räntan") 3-mån. statsskuldsväxlar ("korta räntan") Riksbankens reporänta ("styrräntan") 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Den svenska kronans utveckling 2000 2010 Diagrammet visar utvecklingen av fyra växelkurser gentemot den svenska kronan. SEK 16 Källa: Riksbanken 14 12 10 8 6 1 Brittiska pund 1 Euro 100 Japanska yen $ 1 US-dollar 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 14

Den svenska arbetsmarknaden 2010 Modellen ger en bild av den svenska arbetsmarknaden och visar att ungefär hälften av befolkningen (4,2 miljoner) är sysselsatta inom privat näringsliv och offentlig sektor. Övriga är antingen för unga eller för gamla för att arbeta eller så står man utanför arbetsmarknaden av andra skäl, exempelvis studier, långtidssjukskrivning, förtidspension eller arbetslöshet. Barn och ungdomar 0 19 år 2,3 milj. Vuxna i arbetsför ålder 20 64 år: 5,4 milj. Sysselsatta 4,2 milj. (78 %) Varav - Privatanställda 2,7 milj. - Offentligt anställda 1,1 milj. - Egna företagare 0,4 milj. Arbetslösa 0,4 milj. (7 %) Utanför arbetskraften 0,8 milj. (15 %) Studerande, långtidssjukskrivna, förtidspensionärer Pensionärer 65 år och mer 1,7 milj. Källa: SCB 0 år 20 år 64 år Arbetslösheten 2001 2010 Diagrammet visar andelen arbetslösa i förhållande till antalet sysselsatta i åldern 15 74 år. Sedan några år tillbaka har den svenska arbetslöshetsstatistiken anpassats till det sätt som används inom EU. Denna förändring har inneburit att andelen arbetslösa utökats till att omfatta åldersgruppen 15 74 år, i stället för som tidigare 16 64 år. En annan skillnad är att heltidsstuderande som aktivt söker arbete numera räknas som arbetslösa. Dessa förändringar innebär att den svenska arbetslösheten ökat med drygt en procent sedan hösten 2007. Arbetslöshet (%) 10 9 8 7 6 5 Källa: SCB 4 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Svensk ekonomi just nu Ekonomiska nyckeltal Siffrorna gäller december 2010 om inget annat anges Enligt Konjunkturinstitutet växer den svenska ekonomin just nu snabbare än i många andra OECDländer. BNP ökar med närmare 6 procent under 2010. Den inhemska efterfrågan är en viktig motor bakom den kraftiga tillväxten. KI räknar med en fortsatt hög tillväxt de kommande åren runt 4 procent för 2011 och 3 procent för år 2012. Den fortsatt höga arbetslösheten innebär att det finns lediga resurser på arbetsmarknaden. Detta tillsammans med en måttlig löneökningstakt, stark produktivitetsutveckling och en starkare krona kommer att bidra till att inflationen håller sig runt målet på 2 procent under 2011 2012. För att dämpa inflationstrycket har Riksbanken börjat föra penningpolitiken i en mindre expansiv riktning. Reporäntan bedöms fortsätta att stiga och vara 2,75 procent i slutet av 2012. Produktionens storlek 2009 BNP 3 189 mdr. kr Tillväxten BNP-förändring i procent (kv. 3 2010 jmf. med kv. 3 2009) 6,9 % Medelinkomsten 2009 BNP per invånare 332 000 kr Utrikeshandeln 2009 varuexporten 998 mdr. kr 2009 varuimporten 911 mdr. kr Inflationen Konsumentprisindex (KPI) 2,3 % Räntenivån Reporäntan 1,25 % Arbetslösheten i åldersgruppen 15 74 år 7,1 % Statens inkomster 2011 enligt statsbudgeten 833 mdr. kr Statens utgifter 2011 enligt statsbudgeten 809 mdr. kr Statsskulden 1 151 mdr. kr varav statens utlandsskuld 270 mdr. kr Prisbasbeloppet 2011 42 800 kr Källor: SCB, Riksbanken, Finansdepartementet, Riksgälden 15

Goodwill förnyad, förbä rad och anpassad ll Gy 2011 Goodwill Företagsekonomi 1 Från Från entreprenörskap ll bokslut Goodwill Företagsekonomi 1 Goodwill Redovisning 2 Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se