Riktlinjer för biståndsenhetens handläggning av äldre- och handikappomsorg enligt socialtjänstlagen (SoL)

Riktlinjer för biståndsenhetens handläggning av äldre- och handikappomsorg enligt socialtjänstlagen (SoL) Riktlinjer fastställda 4 juni 2014 Diarienummer 2014-007124 socialnämnden@upplands-bro.se 08-581 690 00

Innehåll Riktlinjer för biståndsenhetens handläggning av äldre- och handikappomsorg enligt socialtjänstlagen (SoL)... 0 Inledning... 3 Lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr verksamheten... 3 1 Insatser enligt socialtjänstlagen (SoL)... 4 LOV- lagen om valfrihet... 4 Hemtjänst... 4 Snöskotting och gräsklippning... 5 Fönsterputsning och gardinuppsättning:... 5 Hjälp med husdjur... 6 Matlagning och matdistribution... 6 Förenklad ansökan om serviceinsatser enligt socialtjänstlagen... 6 Avlösning... 6 Må bra checkar... 7 Trygghetslarm... 7 Dagverksamhet... 7 Kontaktperson... 8 Särskilda boendeformer... 8 Boende i servicehus... 8 Boende med heldygnsomsorg... 9 Parboende... 9 Korttidsplats/ växelvård SoL... 10 Trygghetsboende, seniorboende och andra boendealternativ... 10 Uppsökande verksamhet... 10 Fixar-Lasse... 10 2 Insatser till personer med psykiska funktions-nedsättningar enligt SoL... 11 Boendestöd... 11 Sysselsättning... 12 Boende... 12 Bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning... 12 Särskilt boende eller bostad med särskild service... 12 Hem för vård och boende (HVB)... 12 3 Handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen... 13 Myndigheternas serviceskyldighet... 13 Delegation... 13 Hantera ansökan... 14 Utredning och dokumentation... 14 Första bedömning... 14

Utredning... 15 Kartläggning om behov... 15 Handläggningstid... 15 Kommunicering av utredning... 15 Beslutsmeddelande och information hur man överklagar... 15 Överklagan... 16 Rättelse och omprövning av beslut... 16 Beställning - verkställighet... 16 Genomförandeplan... 17 Uppföljning... 17 Omprövning... 17 Ansökan om att flytta till annan kommun... 17 Utlandssvenskar... 18 Färdtjänst och riksfärdtjänst... 18 4 Avgifter och ersättning... 19 Avgifter... 19 Föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn... 19 5 Övrigt... 20 Kommunal hälso- och sjukvård (HSL)... 20 Egenvård... 20 Sekretess... 20 Synpunkts- och klagomålshantering... 21 Lex Sarah... 21 God man och förvaltare... 21 Förvaltare... 23 Gemensamma regler om förvaltning för förvaltare och gode män... 23 Behandling av uppgifter (Personuppgiftslag PUL)... 24

Inledning Handläggning och utförande av bistånd och insatser ska ske enligt gällande lagstiftning, praxis, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt utifrån socialnämndens riktlinjer för verksamheten. Dessa riktlinjer följer Upplands- Bros delegationsförteckning, Äldreplan 2014, ledningssystem för kvalitet samt fastlagda rutiner och processer. I handläggning av bistånd/insatser ska handläggarna alltid utgå utifrån den enskildes behov och önskemål vid tillämpning av gällande lagstiftning, praxis, föreskrifter, allmänna råd och nämndens riktlinjer. Nedan anges de mest vanligen förekommande regelverk som är tillämpliga vid handläggning av ärenden enligt SoL för personer över 65 år Lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr verksamheten Socialtjänstlagen (SoL) Förvaltningslagen (1986:223), FL 2013-02-01 15(15) Socialtjänstförordningen (2001:937), SoF SOSFS 2006:5 (S) Socialstyrelsen föreskrift och allmänna råd vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Handläggning och dokumentation, Socialstyrelsen, Artikel nr: 2010-6-13 SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SoL, LVU, LVM, och LSS SOSFS 2011:5 (S) Lex Sarah Lagen om valfrihet (LOV) Föräldrabalken Personuppgiftslagen (PUL)

1 Insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett självständigt liv (SoL 4 kap. 1 ). Begreppet livsföring i övrigt rymmer alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Det är inte möjligt att ange vilka insatser eller behov som ska ingå. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 om det finns skäl för det. Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) handläggs av biståndsenheten inom avdelning för myndighet och beställare i Upplands-Bro kommun. Biståndsenheten utreder även färdtjänstbehov och beslutar om riksfärdtjänst. LOV- lagen om valfrihet Den 24 november 2011 beslutade Upplands-Bro kommun att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) (2008:962) inom hemtjänst enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) samt inom avlösar-/ledsagarservice som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Kommunen är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten. Kommunens biståndshandläggare fattar beslut om insats. Leverantören ska utifrån den enskildes val och biståndshandläggarens beställning utföra insatsen. Biståndshandläggaren lämnar beställningen till den leverantör som den enskilde har valt som utförare. Biståndsenheten ska vara behjälplig med information om vilka utförare den enskilde kan välja mellan. En brukare har alltid rätt men ingen skyldighet, att välja och byta leverantör. Om brukaren inte kan eller avstår att välja utförare går uppdraget till kommunens egenregi. Hemtjänst Hjälp i hemmet/hemtjänst innefattar serviceinsatser och/eller personlig omvårdnad. För många innebär det ett omfattande och kvalificerat behov av medicinsk och social omsorg, även i livets slutskede. Sedan våren 2013 har kommunen ett valfrihetssystem inom hemtjänst som innebär att brukaren själv får välja utförare av insatserna bland de utförare kommunen har godkänt. Hemtjänst ges i form av ett individuellt behovsprövat bistånd enligt 4 kap. 1 SoL

Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och utformas så att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Hemtjänstens insatser är inte bara förbehållna äldre. För människor med missbruksproblem eller med psykisk funktionsnedsättning kan hemtjänsten utgöra ett viktigt stöd och möjliggöra ett eget boende. En väl fungerande hemtjänst är grunden för att enskild ska kunna bo kvar i sin bostad. Alla som har hemtjänst ska känna sig trygga med den vård och omsorg som ges i hemmet. Hemtjänst innehåller såväl service- och omvårdnadsinsatser som insatser för att stimulera social kontakt och aktivering. Med omvårdnad avses bl.a. de personliga insatser som behövs för att tillgodose existentiella, fysiska, psykiska eller sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig, förflytta sig, sköta personlig hygien och övriga insatser för att bryta sin isolering och för att känna sig trygg och säker i sin bostad. Med serviceuppgifter avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp, andra viktiga ärenden tillagning av måltider samt matdistribution av färdiglagad mat. Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte kan sköta hemmet själva och inte heller kan få hjälp på annat sätt, har rätt att få bistånd till serviceuppgifter. Hemtjänst med serviceuppgifter beviljas inte om den sökande är gift eller sambo med någon som klarar att sköta serviceuppgifter. Undantag kan göras om en person vårdas av någon närstående. Uppgifter av servicekaraktär kan då beviljas som avlastning för den som vårdar. Hemtjänst omfattar inte serviceinsatser som t.ex. städning, tvätt, disk m.m. efter vuxna barn eller andra anhöriga. I hemtjänst för serviceuppgifter ingår inte trädgårdsarbete, städning av källare, städning av vindsutrymme och storstädning. Landstinget har ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser samt rehabilitering i ordinärt boende. Snöskotting och gräsklippning Det finns inget i socialtjänstlagen som säger att kommuner måste tillhandahålla snöskottning. Efter beslut i socialnämnden 2013-12-19 beslutades att äldre som önskar hjälp med snöskottning och gräsklippning rekommenderas kontakta företag på den privata marknaden. De personer som vid nämndes sammanträde hade ett gynnande beslut ska få behålla det till och med den 1 oktober 2014. Likställt med vad som gäller för snöskottning gäller detta även för ansökan om hjälp med gräsklippning. Fönsterputsning och gardinuppsättning: Dessa insatser kan beviljas vid långvarigt hjälpbehov som överstiger ett år förutsatt att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Fönsterputsning och gardinuppsättning beviljas normalt en gång/år.

Hjälp med husdjur Skötsel av husdjur beviljas normalt inte. I första hand bör djuret skötas av anhörig/ närstående, god man eller genom köp av tjänsten från privata marknaden som t.ex. pensionat/dagvård för husdjur. I undantagsfall kan skötsel av husdjur beviljas om djuret funnits i hemmet innan ett långvarigt omvårdnadsbehov uppstod för den enskilde. Matlagning och matdistribution Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte själv kan tillreda sin måltid eller kan få hjälp på annat sätt, beviljas bistånd för matlagning/matdistribution. Från och med 1 september 2013 erbjuds valfri hemlagad mat, ej långkok, en dag per vecka. Matdistribution beviljas normalt en gång/dag. Förenklad ansökan om serviceinsatser enligt socialtjänstlagen Upplands-Bro kommun erbjuder förenklad handläggning av serviceinsatser enligt socialtjänstlagen. Syftet med förenklad handläggning är att du som är 75 år eller äldre erbjuds möjlighet att få beslut om hjälp med vissa serviceinsatser, utan att det behöver göras en sedvanlig utredning och hembesök. Förenklad biståndshandläggning förutsätter att sökanden uppfyller vissa förutsättningar. Du som är 75 år eller äldre Du som behöver hjälp endast med serviceinsatser Du har nedsatt hälsotillstånd vilket påverkar att du inte klarar av att utföra insatserna själv. Ansökta insatser överstiger inte 8 timmar/månad. I förekommande fall ska även medsökanden uppfylla förutsättningarna Avlösning Enligt 5 kap. 10 SoL anges att socialnämnden ska underlätta för dem som vårdar anhöriga genom att ge dem stöd och avlösning. Den som vårdar en anhörig/närstående under större delen av dygnet, erbjuds avlösning i hemmet för att få möjlighet till avkoppling och att få komma hemifrån för egna personliga angelägenheter. Timmarna kan fritt fördelas under månaden. Avlösning i hemmet förutsätter att anhörigvårdaren och den närstående som vårdas bor tillsamman. Bedömningen ska dock vara individuellt utifrån den enskildes behov. För den enskilde som har beslut om hemtjänst ingår avlösning vanligen i hemtjänstbeslutet. Den 6 maj 2010 beslutade kommunfullmäktige i Upplands-Bro om införandet av avgiftsfri anhörigavlösning från och med 1 juni 2010 inom äldre- och handikappomsorgen. Syftet är att stödja anhöriga och närstående som vårdar sina anhöriga.

Må bra checkar Socialnämnden har beslutat 2013-06 om fortsatt möjlighet för anhörigvårdare att ansökan om må-bra-checkar som kan användas till avkopplande eller berikande aktiviteter. Kriterier för beviljande av checkarna; 1. Situationen för anhörigvårdaren ska överensstämma med 5 kap. 10 i socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. 2. Att mottagaren av må-bra-check är sammanboende med den närstående som han/hon vårdar. 3. Sökande ska vara myndig och folkbokförd i Upplands-Bro kommun. Ansökan lämnas till kommunens anhörigkonsulent. Trygghetslarm Syftet med trygghetslarm är att den enskilde lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov. Trygghetslarm bidrar till att öka den enskildes möjligheter att bo kvar hemma och att leva ett självständigt liv med en hög trygghet. Trygghetslarm beviljas om det föreligger fallrisk på grund av sjukdom, fysisk- eller psykiskt funktionsnedsättning eller andra orsaker som medför förhöjd risk att falla eller drabbas av akut sjukdom eller att den enskilde har behov av trygghet. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet. Trygghetslarmet kan i särskilda fall beviljas som stöd till anhörig/närstående. Beslut om trygghetslarm kan fattas separat eller som del tillsammans andra insatser som t.ex. hemtjänst. Dagverksamhet Dagverksamhet är en förebyggande insats och utgör tillsammans med andra förebyggande insatser en viktig del av möjligheten till kvarboende i ordinärt boende. Plats i dagverksamheten beviljas som bistånd. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar inom dagverksamheterna. Den befintliga dagverksamheten i Bro stöder människor med demenssjukdomar. Dagverksamhet beviljas för personer med diagnostiserad demenssjukdom som kräver regelbunden tillsyn, träning och social samvaro. Skäl till vistelse på dagverksamhet kan även vara att avlasta anhörigvårdare. Minst ett av följande kriterium utöver nämndens riktlinjer ska vara uppfyllt för dagverksamhet ska beviljas: 1. den enskilde har behov av tillsyn och omsorg som inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser 2. den enskilde har uppenbara och stora svårigheter att bo kvar hemma utan insatsen dagverksamhet

3. den enskilde har ett behov av stimulans och social samvaro 4. anhörigvårdare som vårdar den enskilde och har behov av stöd och avlastning Vistelse på dagverksamhet kan kombineras med andra insatser i hemmet som möjliggör kvarboende. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom kan beviljas normalt högst fem dagar i veckan. Beslutet om dagverksamhet omprövas 1 gång/år. Om platsen inte har utnyttjats under en månad, omprövas beslutet. Kontaktperson Socialnämnden kan utse en särskild kontaktperson eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. (3 kap. 6 SoL) Kontaktperson kan beviljas för personer: som lever socialt isolerade och som behöver stöd att bryta isolering för att få ökade möjligheter till sociala kontakter för att ersätta anhöriga/närstående där dessa inte finns om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt Den som arvoderas som kontaktperson ska inte vara nära anhörig/släkting/närstående (maka, make, barn, föräldrar, mor- och farföräldrar, moster, faster, morbror, farbror, nära vän) som normalt anses hålla kontakt med den enskilde utan ersättning. Särskilda boendeformer Med särskilda boendeformer menas servicehus och äldreboende med heldygnsomsorg. Insatsen beviljas när en skälig levnadsnivå bättre tillgodoses i en särskild boendeform. I regel handlar det om att den enskilde har mycket stort vårdbehov med omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården. Utöver vårdbehov måste även den nuvarande bostadens tillgänglighet och standard vägas in i en bedömning. I särskilda boendeformer ska socialtjänsten erbjuda en god vård, som beaktar den enskildes behov av självbestämmande, integritet och trygghet. Boende i servicehus Boende i servicehus innebär att den enskilde har egen lägenhet och tillgång till kommunens hemsjukvård. Insatsen beviljas normalt för de som fyllt 65 år. Servicehusens inriktning har sedan start varit att minska och fördröja vårdbehov för dem som har svårigheter att bo kvar i den egna bostaden. Lägenhet beviljas som bistånd enligt socialtjänstlagen, vilket innebär att den enskilde inte kan anmäla intresse eller ställa sig i kö för bostad i servicehusen. Hjälpbehovet tillgodoses genom hemtjänst och trygghetslarm. Alla boende har inte behov av hemtjänstinsatser. I servicehusen finns inte fast nattbemanning (SoL) utan stöd och hjälp nattetid ges av den kommunövergripande nattpatrullen.

Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar t.o.m. sjuksköterskenivå samt ansvar för rehabiliteringen inom servicehusen. Boende med heldygnsomsorg Boende i äldreboende med heldygnsomsorg innebär att den enskilde har tillgång till kommunens hemsjukvård samt omvårdnads- och serviceinsatser utifrån behov och önskemål. Personalen finns i boendeenheten. Samtliga måltider serveras i boendeenheten. Den enskilde har egen lägenhet och tillgång till gemensamhetsutrymmen på enheten. Boende med heldygnsomsorg är normalt till för personer som har fyllt 65 år. För att beviljas plats i särskilt boende med heldygnsomsorg skall den sökande ha varaktiga och omfattande behov av vård och omsorg som inte kan tillgodoses i det egna hemmet. De som främst behöver heldygnsomsorg är personer med demenssjukdom samt de med omfattande fysiska funktionsnedsättningar och multidiagnoser. Andelen med demenssjukdomar ökar med ålder men sjukdomen kan uppträda även i relativt tidig ålder. Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvården t.o.m. sjuksköterskenivå vid de särskilda boendena. Sjuksköterska finns på plats dagtid och finns därutöver att tillgå när behov föreligger. Enligt lag har kommunen även ansvar för rehabiliteringen vid de särskilda boendena, vilket arbetsterapeuter och sjukgymnaster svarar för. Principen om kvarboende gäller även särskilt boende med heldygnsomsorg Parboende Beslut om parboende fattas enligt 4 kap 1 Sol. Den enskilde som har beviljats särskilt boende ska kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om maken eller sambon har behov av ett sådant boende. Den medboende ska inte ha ett eget beslut om boende. Den enskilde ska tydligt uttala att han/hon behöver fortsatt sammanboende för att uppnå skälig levnadsnivå. Båda parter ska skriva under på sin uttryckta vilja till fortsatt sammanboende. Om den enskilde lider av demens krävs intyg angående den personens viljeinriktning från legal företrädare. Paret ska ha sammanbott varaktigt, på samma folkbokföringsadress och med gemensamt hushåll, innan den enskilde flyttade in i särskilt boende eller ansökan om särskilt boende görs. Den medboende ska ha möjlighet till provboende i tre månader. Service i form av tvätt, städning och tillgång till larm och till lagad mat ska ingå i medboendeskapet och avgiftsbeläggas enlig gällande taxa. Det ska av beslutet framgå att parboendet upphör om den enskilde avlider, den medboende efter tre månaders provboende eller i ett senare skede flyttar ut eller den medboende får ett eget biståndsbeslut om särskilt boende. När parboendebeslutet upphör ska den medboende flytta ifrån det särskilda boendet. Ev. besittningsskydd för andrahandsboende inom det särskilda boendet regleras i samband med att parboende inleds.

För att den medboende ska ha en rimlig möjlighet att ordna en egen bostad i händelse av utflyttning från det särskilda boendet ska han/hon vid ansökan om parboende visa upp intyg om köande till egen bostad eller om att den tidigare bostaden är uthyrd i andra hand. Förtur hos Upplands-Brohus kan ges efter beslut i socialnämndens arbetsutskott. Om den medboende under parboendetiden får ökade behov och önskar äldreboende för egen del hanteras ansökan i vanlig ordning. Om den medboende under parboendetiden får behov av hemtjänstinsatser ska ansökan hanteras i vanlig ordning. Boendets personal utför insatserna och den medboende betalar enligt hemtjänsttaxan. Korttidsplats/ växelvård SoL Syftet med korttidsplats/ växelvård kan vara att avlasta anhöriga eller under planering av annat boende om behovet inte kan tillgodoses i ordinär bostad. Korttidsplats/ växelvård avser tillfällig plats i särskilt boende med heldygnsomsorg under en bestämd period eller i form av växelvård under återkommande perioder. Minst ett av följande kriterium ska vara uppfyllt för att korttidsplats/växelvård ska beviljas: 1. Den enskilde har ett uppenbart och tydligt behov av tillsyn, omsorg och omvårdnad i väntan på annat boende som inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser. 2. Anhörig/närstående, som vårdare den sjuke med stort omvårdnadsbehov, har behov av stöd och avlastning och behovet av avlastning kan inte tillgodoses i ordinärt boende Trygghetsboende, seniorboende och andra boendealternativ Trygghetsboende och seniorboende är lägenheter som erbjuds av privata eller kommunala bostadsbolag och därmed ligger utanför socialnämndens ansvarsområde. Det krävs inget biståndsbeslut för att flytta till ett trygghetsboende eller ett seniorboende. Uppsökande verksamhet Kommunen ska enligt socialtjänstlagen bedriva uppsökande verksamhet för att informera de äldre om de insatser kommunen kan erbjuda. Därutöver erbjuder landstingets primärvård hälsosamtal riktade till äldre för att förebygga ohälsa genom rådgivning kring kost, motion samt genom fallskadeprevention. Fixar-Lasse En resurs som erbjuder äldre personer hjälp med vardagliga sysslor som inte ingår i normalt bistånd inom hemtjänstens ram, t ex byta glödlampor och gardiner. Målet är att äldre personer inte skall behöva utföra sysslor som ökar risken för t ex fallolyckor.

2 Insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt SoL Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.(5 kap. 7 Socialtjänstlagen). Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. Insatserna för personer med psykisk funktionsnedsättning beviljas från 18 till 65 år. Insatser som beviljats innan personen fyllt 65 år kvarstår om behovet av stödet finns kvar. Boendestöd Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.(4 kap. 1 Socialtjänstlagen). Vuxna personer vilka har psykiskt funktionsnedsättning av varaktig karaktär i form av nedsättning av den sociala funktionsförmågan kan få boendestöd. Boendestöd kan beviljas till äldre personer över 65 år med psykisk ohälsa. Boendestöd kan även beviljas till personer med neuropsykiatrisk diagnos och personer med lindrig utvecklingsstörning. Insatsen boendestöd beviljas till personer över 18 år som klarar ett eget boende utan direkt stöd dygnet runt, men där funktionsnedsättningen medför att den enskilde har väsentliga svårigheter att hantera och möta vardagslivet. Alla insatser görs så långt det är möjligt tillsammans med den enskilde med utgångspunkt i hans/hennes behov och egna resurser. Insatsen innebär att motivera och ge praktiskt stöd till ett självständigt liv både i och utanför hemmet och kan ges under alla dagar, helger och kvällar. Boendestödet erhålls först under en tid om högst sex månader, varefter sker en omprövning av beslutet. Beslutet ska anges frekvens av insatser antal gånger per dag/vecka eller månad samt i antal timmar per månad. Enligt beslut i socialnämnden 2013-12-04 ska insatsen utföras mellan kl. 07:00 17:00 måndag fredag samt vissa helguppdrag. Från och med 2014-05-01 ska insatsen utföras mellan kl. 07:00 22:00 alla dagar i veckan enligt överenskommelse mellan Myndighets- och beställare avdelningen och utförare av boendestöd.

Sysselsättning Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning. (5 kap. 7 Socialtjänstlagen) Bistånd i form av sysselsättning beviljas till personer med långvarig psykiskt funktionsnedsättning som bedöms vara i behov av sysselsättning för att få en strukturerad och meningsfull dag anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Boende Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.(5 kap. 7 Socialtjänstlagen). Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter behöver sådant boende. Bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning Många personer med psykisk funktionsnedsättning bor i egen bostad med visst regelbundet stöd som t.ex. boendestöd, hemtjänst eller kontaktperson. Om behov finns av annat boende och det stöd man får i det egna boendet inte är tillräckligt, ska alternativa boendeformer erbjudas utifrån den enskildes förutsättningar och behov. Särskilt boende eller bostad med särskild service Den enskildes speciella behov av stöd och insatser ska vara avgörande för vilken typ av bostad som ska erbjudas. Beslut om särskilt boende fattas enligt 4 kap 1 SoL, socialtjänstlagen. Om personen omfattas av LSS fattas beslut enligt 9 p. Särskilt boende beviljas om den enskilde har ett varaktigt och omfattande behov av stödinsatser dygnet runt och under förutsättning att detta behov inte kan tillgodoses med hjälp av boendestöd eller hemhjälp i egna bostaden. Hem för vård och boende (HVB) Hem för vård och boende (HVB) är ett enskilt hem eller en institution som är godkänt av IVO, Inspektion för vård och omsorg, att bedriva vård och behandling för personer med psykiskt funktionsnedsättning. Beslutet om boende på HVB fattas när den enskildes omvårdnads- och/eller rehabiliteringsbehov inte kan tillgodoses ordinarie bostad och med stöd av andra insatser som t.ex. boendestöd och sysselsättning. Vid placering på HVB ersätter kommunen vårdgivaren kostnaderna för kost, logi och omvårdnad.

3 Handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen Enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ärendets avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. Myndigheternas serviceskyldighet Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. (FL 4 ) Myndigheterna skall ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheterna skall också se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk post och att svar kan lämnas på samma sätt. En myndighet skall ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. Detta gäller dock inte om en sådan dag samtidigt är midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Lag (2003:246). Vid förfrågan och i samband med utredning av behov ska handläggaren informera den enskilde både muntligt och skriftligt bl.a. om kommunens insatser, handläggnings- och beslutsgång, rätten till bistånd, avgifter, sekretess och rätten att överklaga beslutet och om personuppgiftslagen (PUL). Delegation Enligt 10 kap. 4 socialtjänstlagen har nämnden rätt att delegera. Grundreglerna återfinns i kommunallagen liksom vissa inskränkning 6 kap. 34 kommunallagen. Socialnämnden i Upplands-Bro har delegerat beslutsfattandet i enskilda ärenden till socialnämndens arbetsutskott, till enskild ledamot och till tjänstemän. Aktuell delegeringsförteckning på kommunens hemsida och på intranätet.

Hantera ansökan Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen ska myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten ska stäva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra (7 FL). Inkommande information, om att den enskilde kan komma att behöva socialnämndens insatser, kan ske genom anmälan, förfrågan, ansökan eller på annat sätt. Ansökan om insatser enligt 4 kap. 1 SoL kan ske muntligt eller skriftligt eller på annat sätt. Den enskildes muntliga ansökan ska nedtecknas och dateras av handläggaren. Om möjligt ska ansökan undertecknas av sökanden. Då anmälan inkommit till myndigheten ska handläggaren kontakta den enskilde som anmälan gäller för att få bekräftat att han/hon vill göra ansökan. Den enskilde har alltid rätt att få sin ansökan prövad och få ett beslut med anledning av ansökan. En redan påbörjad utredning ska avslutas med ett beslut när det blir klarlagt att någon åtgärd inte ska ske i det enskilda fallet. För att skyndsamt komma fram till ett ställningstagande om en utredning måste inledas kan en förhandbedömning göras. När förhandbedömningen är klar beslutar den behörige tjänstemannen om att en utredning ska inledas eller inte. Beslutet ska dokumenteras. (11 kap. 1 Socialtjänstlagen) Den enskilde har alltid rätt att få sin ansökan prövad samt att få ett beslut med anledning av ansökan. En redan påbörjad utredning ska avslutas med ett beslut när det blir klarlagt att någon åtgärd inte är påkallad i det enskilda fallet. Utredning och dokumentation Riktlinjerna gällande dokumentation i samband med handläggning av ärenden utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2006:5 och Äldres behov i centrum (ICF) Första bedömning När en ansökan, en anmälan eller information om att den enskilde kan behöva äldre- och handikappomsorgens insatser har inkommit ska ansvarig handläggare inom biståndsenheten omgående göra en första bedömning. Om den enskilde är i behov av akuta insatser ska utredning, beslut och verkställighet ske omgående (muntligt). Ärenden som aktualiseras via inskrivningsmeddelande från landstingets sjukvårdsenheter ska utredning inledas omgående enligt gällande bestämmelser och rutiner för informationsöverföring och samordnad vårdplanering. Om ärendet inte är akut ska utredning startas utan dröjsmål d.v.s. senast tre dagar efter inkommen information. Om den tredje dagen är en helgdag ska utredning startas första vardagen efter helgen.

Utredning Handläggaren ska utreda den enskildes behov utifrån ursprunglig frågeställning i ansökan. Utredning med förtydligande frågeställning kan inledas genom hembesök, besök på sjukhus eller i vissa fall per telefon. I samband med samordnad vårdplanering inom slutenvården(akutsjukhus och geriatriken) har handläggaren möjlighet att få underlag för utredning för att kunna fatta ett beslut innan den enskilde blir utskriven från sjukhuset. Av utredningen skall framgå vad den enskilde ansöker om, den enskildes behov och egna uppfattning om sina aktuella svårigheter och resurser. Den enskilde skall alltid få ta del av den utredning som föregår beslutet och vara införstådd med beslutet. Om barn berörs och kommer till tals ska detta belysas. En utredning eller anteckningarna ska bara innehålla sådana uppgifter som är av betydelse för ärendets handläggning. Kartläggning om behov I utredningen ska handläggaren använda fastställda instrument för behovskartläggning, Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen (BAS), Kartläggning av behov för behovsbedömning och beslut av insatser inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands-Bro kommun och Kartläggning av behov av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Kartläggning ska göras i samråd med den enskilde. Handläggningstid Ärendet ska avgöras omgående när handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. Ärenden avseende hemtjänst i form av omvårdnadsinsatser och trygghetslarm ska utredas skyndsamt så att avgörandet kan ske inom 10 dagar efter aktualisering. Ärenden avseende hemtjänst i form av serviceinsatser ska utredas skyndsamt så att avgörandet kan ske inom 21 dagar efter aktualisering. Ärenden avseende dagverksamhet och särskilt boende ska utredas skyndsamt så att avgörandet kan ske inom 3 månader efter aktualisering. Fastlagda tider är under förutsättning att handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. Kommunicering av utredning Kravet på kommunicering enl. 17 FL gäller när uppgifter hämtats in från andra än den sökande själv. Den sökande har även rätt att yttra sig över dessa uppgifter. Grundtanken är att ingen ska dömas ohörd. Undantag från kommuniceringsprincipen är bl.a. om den sökande får precis det han eller hon har sökt om. Beslutsmeddelande och information hur man överklagar När beslut om äldre- och handikappomsorgens insatser fattas ska den enskilde få ett skriftligt beslutsmeddelande. Avslagsbeslutet, utredning och information om hur man kan överklaga beslutet skickas till den enskilde med mottagningsbevis.

Om beslutet går helt eller delvis emot den enskilde ska även information om hur man överklagar beslutet och när senast överklagan ska ha kommit till myndigheten skickas till den enskilde. Överklagan En överklagan ska ställas till förvaltningsrätten, men sänds eller lämnas till socialnämnden. Biståndsenheten ska vara behjälplig att överklaga beslutet om den enskilde så önskar. Detta innebär att myndighetspersonen hjälper den enskilde med skrivelsen där det ska anges vilket beslut överklagan gäller samt den enskildes argument varför beslutet enligt honom/henne är felaktigt. Skrivelse ska dateras och den enskilde ska skriva under överklagan. Rättelse och omprövning av beslut Den enskilde ska ha kommit in med sin överklagan till myndighetsenheten inom tre veckor från den dag han eller hon fick del av beslut om avslag/delavslag. ( 24 FL). Eftersom mottagningsbevis tillämpas erhålls en skriftlig bekräftelse på att beslutet tagits emot och klagotiden räknas från den tidpunkten. Har skrivelsen inte inkommit i tid ska överklagandet avvisas. Om ett överklagande inte avvisas enligt 24 FL ska skrivelsen och övriga handlingar i ärendet överlämnas till förvaltningsrätten utan dröjsmål. Normalt bör det ta högst en vecka att granska och överlämna ärendet till förvaltningsrätten. Enligt 26 FL får en myndighet som meddelat ett beslut rätta ett uppenbart skrivfel, räknefel eller liknande fel i beslutet. Om överklagan har inkommit till socialnämnden ska handläggaren omgående pröva om överklagan har inkommit i rätt tid. Skulle överklagan innehålla nya uppgifter av sådant slag att en omprövning med stöd av 27 förvaltningslagen ska göras måste följande finnas: beslutet är uppenbart oriktigt ändringen kan ske snabbt och enkelt ändring är inte till nackdel för den enskilde En prövning ska göras om omständigheterna i beslutet har förändrats, efter det att beslut har fattats, som gör att beslutet är felaktigt. Om så är fallet ska beslutet ändras. Ändringen ska inte vara till någon nackdel för den som beslutet berör. Överklagan skickas då inte vidare till förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt). Om omprövningen inte medför sådana ändringar i beslutet som socialnämnden har rätt att ändra ska överklagan skickas skyndsamt (normalt högst en vecka) till förvaltningsrätten. Beställning - verkställighet När den enskilde har beviljats en insats ska denna verkställas omgående. Handläggaren skickar en beställning till vald utförare. Gällande hemtjänst ska den enskilde erbjudas möjlighet till kundval av godkända LOV- utförare. För särskilda boende ska beställningen i första hand lämnas till kommunens egen utförarverksamheter.

När utförararen har fått en beställning ska ansvarig för uppgiften omgående (samma dag) kontakta den enskilde och i samråd med honom/henne (eller dennes företrädare) planera det faktiska utförandet. Genomförandeplan Utföraren ska tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan utifrån biståndshandläggarens beställning inom 15 dagar efter det att insatsen påbörjats. Den enskilde ska ha inflytande över och möjlighet att påverka innehållet i genomförandeplanen. Planen ska godkännas av den enskilde eller dennes legale företrädare. Den ska följas upp och revideras minst en gång per år eller vid förändrade behov. I genomförandeplanen ska en beskrivning göras av hur och när insatsen ska genomföras samt insatsens målsättning. Genomförandeplanen ska delges ansvarig biståndshandläggare efter 14 dagar, med den enskildes samtycke. Uppföljning Enligt socialstyrelsens föreskrifter för handläggning och dokumentation av ärenden enligt SoL som rör enskilda ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för uppföljning och utvärdering av en beslutad insats. Biståndsenheten för äldre- och handikappomsorgen ska genomföra kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av beslutade insatser i samverkan med utförare minst en gång per månad avseende; hemtjänst, ledsagare, avlösning, dagverksamhet, kontaktperson, trygghetslarm, särskilt boende med heldygnsomsorg och korttidsboende, HVB-hem, boendestöd och sysselsättning. Omprövning Beslutet skall omprövas så snart den enskildes hjälpbehov förändras i en omfattning som motiverar en ny behovsbedömning. Detta förutsätter att regelbunden uppföljning sker av handläggaren. Biståndsenheten ska genomföra regelbundna omprövningar av beslutade insatser: Minst en gång per år avseende hemtjänst, ledsagare, avlösning, dagverksamhet, kontaktperson, särskilt boende med heldygnsomsorg, boendestöd och sysselsättning. Minst en gång varje sjätte månad avseende HVB-hem Minst en gång varje tredje månad avseende korttidsboende Minst en gång varje tredje år avseende personer som har endast insatsen trygghetslarm. Ansökan om att flytta till annan kommun En person som önskar flytta till annan kommun, men som till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder

behövliga insatser, får hos den kommunen ansöka på biståndsenheten om sådana insatser. En sådan ansökan ska behandlas som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen (Socialtjänstlagen 2 a kap. 9 ) Utlandssvenskar Svenska medborgare som är bosatta utomlands och som vill flytta tillbaka till Sverige när de blir äldre, men behöver vård eller särskilt boende, gäller följande; Socialtjänstlagens tillämplighet styrs av vistelsebegreppet och lagen blir tillämplig först då den enskilde vistas i Sverige. När den som avser att flytta tillbaka till Sverige har ett varaktigt behov av omfattande vårdoch omsorgsinsatser, är därför SoL 2 a kap. 9 inte tillämplig. Socialnämnden i Upplands-Bro har beslutat att enskild, som bor utomlands, och som är svensk medborgare ska ha rätt att ansöka om att flytta till äldreboende inom kommunen, och få sin ansökan behandlad som om han/hon vore bosatt i kommunen. Hanteringen av ärendet och ekonomisk ansvarsfördelning skall följa samma regler som ansökningar från personer boende i andra kommuner inom Sverige. Färdtjänst och riksfärdtjänst Om den enskilde på grund av funktionsnedsättning inte kan åka med buss och andra kollektiva färdmedel kan han/hon ansöka om färdtjänst inom länet enligt lag om färdtjänst och riksfärdtjänst för resor utanför länet enligt lag om riksfärdtjänst. För ansökan krävas utförligt medicinskt läkarintyg. För ansökan om färdtjänstresor inom länet krävs läkarintyg. Färdtjänsthandläggare i Kundcenter utreder behovet av färdtjänst. Beslutet om färdtjänst fattas av färdtjänstnämnden. Biståndshandläggare ska vara behjälpliga vid överklagan av avslagsbeslut. Ansökan om riksfärdtjänst utreds och beslutas av biståndshandläggare på biståndsenheten, socialkontoret. En förutsättning är att personen är beviljad färdtjänst

4 Avgifter och ersättning Avgifter Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. För stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. För stöd- och hjälpinsatser som inte är behandlingskaraktär som hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskilt boende som avses i 5 kap. 5 och 7 SoL och som inte omfattas av 12 kap. jordabaken eller för annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skälliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnadspris. (8 kap. 2 SoL). Upplands-Bro kommun tar ut avgift för service- och omvårdnadsinsatser inom äldre- och handikappomsorgen enligt Kommunfullmäktiges fastställda riktlinjer för avgifter. Avgifterna justeras årligen utifrån prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften ingår i maxtaxan. Den enskilde ska alltid garanteras att ha kvar ett individuellt förbehållsbelopp innan avgift fastställs. Enligt SoL 8 kap. 5 1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), fär den enskildes avgifter per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet, 2. för bostad i särskilt boende per månad, får den uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. Lag (2010:250). Socialnämnden tar ut avgifter för följande insatser som är beslutade av SoL: Hemtjänst av omvårdnads- och servicekaraktär Ledsagning till sjukvård Trygghetslarm Dagvård Särskilt boende med heldygnsomsorg Omvårdnad på korttidsboende Matdistribution Kostnad för mat som serveras i verksamheterna Föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarnas skyldighet att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.(8 kap. 1 SoL). Beloppet bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av dem enligt lagen om underhållsstöd. Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet enligt 8 lagen om underhållsstöd.

5 Övrigt Kommunal hälso- och sjukvård (HSL) Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering, habilitering och hjälpmedel till och med sjuksköterskenivå inom särskilda boendeformer och dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL). Egenvård Egenvård regleras i socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:6 (M och S) om bedömning av egenvård och förtydligas i Socialstyrelsens meddelandeblad Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård från juni 2009 och i Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 09:71 om egenvård. Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra alternativt behöva viss praktisk hjälp att utföra. När bedömning görs i samband med vårdplanering vid in- och utskrivning i slutenvård är det den behandlande läkaren som ska bedöma om åtgärden kan utföras som egenvård. Landstinget och kommunen har tillsammans tagit fram övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård. Personer som bor i ordinärt boende och har behov av hemhjälp enligt SoL eller personlig assistans enligt LSS med egenvård, kan ansöka om hemtjänst i form av egenvårdsinsatser alternativt personlig assistans där egenvårdsinsatser ska ingå. För att biståndshandläggaren ska kunna fatta beslut om egenvård krävs att den enskilde ansökt om detta. En kopia av den i samråd upprättade planen samt ett intyg om egenvård, ska lämnas till handläggaren. Sekretess Enligt 7 kap 4 sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Detta innebär att man måste vara säker på att den enskilde eller någon honom närstående inte kan uppleva obehag om uppgiften lämnas ut. Anställda i socialtjänsten är skyldiga att följa bestämmelser om offentlighet och sekretess. Som huvudregel gäller offentlighetsprincipen vilken bl.a. innebär att alla allmänna handlingar är offentliga d v s tillgängliga för var och en om de inte är sekretessbelagda enligt lag eller förordning. Med allmän handling menas alla handlingar som inkommit till myndigheten och de handlingar som upprättats av myndigheten (d v s som har fått sin slutliga form genom justering, expediering eller slutbehandling) samt diarier och journaler.

Sekretessen gäller såväl gentemot enskild som mellan myndigheter. Socialtjänsten räknas som en verksamhetsgren inom vilken äldreomsorg inkluderar den kommunala hälso- och sjukvården. Inom verksamhetsgrenen kan tjänstemän samråda med kollegor då det behövs för att fullgöra de uppgifter som åligger tjänsten. Synpunkts- och klagomålshantering Alla anställda ska ta emot (både muntligt och skriftligt) synpunkter och klagomål som kommer till personalens kännedom om verksamheten. Klagomål och synpunkter kan inkomma från vård- och omsorgstagare och deras närstående, personal, vårdgivare, de som bedriver socialtjänst, myndigheter föreningar och andra intressenter. Ansvarig chef ansvarar för att fel och brister omgående blir åtgärdade så långt det är möjligt. Samtliga klagomål och synpunkter ska tas upp på enhetens kvalitetråd, för analys och åtgärd. Arbetet med avvikelser ingår i det systematiska förbättringsarbetet inom enheten. Återkoppling, om vidtagna åtgärder, ska lämnas till lämnaren inom 14 dagar. Ansvarig chef ska en gång per år sammanställa inkomna synpunkter/klagomål samt vidtagna åtgärder för vidare rapportering till socialnämnden. Lex Sarah Lex Sarah SOSFS 2011:5 reglerar bestämmelserna i SoL, LVU, LVM och i LSS om skyldighet för anställda och de som bedriver verksamhet, när det gäller missförhållanden och risker för missförhållanden i verksamheten. Lex Sarah är i första hand till för att säkra god kvalitet på de insatser som genomförs. Syftet är att: komma till rätta med brister i verksamheten missförhållanden ska rättas till förhindra att liknande missförhållanden händer igen verksamheten ska utvecklas Missförhållanden som ska rapporteras, gäller utförda handlingar eller handlingar som någon inte har utfört och som innebär ett hot mot den enskildes liv, säkerhet alternativt fysiska eller psykiska hälsa. Även risk för missförhållande ska rapporteras. Rör inte missförhållandet den enskilde bör den istället ingå i verksamhetens reguljära kvalitets- och utvecklingsarbete. Enhetschef ska informera de anställda om rapporteringsskyldigheten. Information ska ges när anställning/praktik/uppdrag påbörjas och därefter återkommande minst en gång per år. God man och förvaltare Personer som inte själv klarar av att tillvarata sina intressen kan få en god man till hjälp. Den person som får en god man till sin hjälp kallas för huvudman. En god man måste alltid ha sin

huvudmans godkännande när det gäller olika åtgärder. Den som har hjälp av en god man behåller sin rättshandlingsförmåga och har därmed full bestämmanderätt över personliga angelägenheter och tillgångar likt andra medborgare. I lagen står det att man kan få hjälp av en god man för att bevaka sin rätt förvalta sin egendom sörja för sin person Bevaka rätt Bevaka rätt kan beskrivas som det juridiska uppdraget. Ställföreträdaren ska tillvarata huvudmannens intressen gentemot myndigheter och instanser i samhället och även företräda huvudmannen vid speciella rättshandlingar. Det kan exempelvis handla om att ansöka om bostadstillägg och andra bidrag, överklaga beslut, bevaka rätt i dödsbo, teckna kontrakt eller sälja en fastighet. Förvalta egendom Förvalta egendom inbegriper att ta hand om huvudmannens egendom. En grundregel är att huvudmannens kapital ska vara tryggt placerat och ge skälig avkastning och att egendom ska var försäkrad. Ställföreträdaren tar ansvar för att ekonomin sköts och räkningarna blir betalda; vid behov kan han/hon även portionera ut fickpengar. En ställföreträdare får inte ge bort fast eller lös egendom som tillhör huvudmannen och får aldrig blanda ihop sin egen ekonomi med huvudmannens. Sörja för person Sörja för person innebär att se till att huvudmannens personliga intressen tillgodoses, såväl behov av vård och social service, som daglig sysselsättning och rekreation. Inom ett vanligt uppdrag bör god man/förvaltare besöka sin huvudman en gång i månaden. Den enskilde kan själv begära att få en god man och själv ge förslag på vem han eller hon vill ha som god man. Ansökan kan sändas antingen till överförmyndaren i den kommun där den sökande är skriven eller till tingsrätten. Till ansökan fogas ett personbevis (från skattemyndigheten) samt ett intyg från kurator, biståndsbedömare inom socialtjänsten, enhetschef eller läkare som styrker behovet av god man. Ansökan om god man får enligt bestämmelserna i FB 11 kap. 15 göras, förutom av den enskilde själv, dennes make, sambo, närmaste släktingar eller av dennes förvaltare samt av överförmyndaren. När en anhörig gör en sådan ansökan måste denna kompletteras med ett läkarintyg för den som ansökan avser, där det framgår om huvudmannen kan tillfrågas om samtycke eller inte. Om läkaren anser att personen i fråga till viss del kan förstå vad saken gäller måste ett skriftligt samtycke inhämtas. När det inte finns någon ansökan från den aktuella personen eller någon anhörig till honom eller henne kan i stället företrädare för en vårdinrättning eller socialtjänsten anmäla behovet till överförmyndaren. (Se Socialtjänstförordningen 42.) I Upplands-Bro skickas anmälan till

överförmyndaren. Överförmyndarkansliet är gemensamt för Järfälla och Upplands-Bro. De båda kommunerna har varsin politiskt tillsatt överförmyndare och en ersättare. Det är tingsrätten som beslutar om förordnandet. Överförmyndaren utfärdar bevis om förordnandet genom att skriva ut ett registerutdrag till den gode mannen. Blir det fråga om byte av god man beslutas detta av överförmyndaren. Förvaltare Förvaltarskap är en tvångsåtgärd som tillgrips när en person är ur stånd att vårda sig och/eller sin egendom och ett godmanskap inte är en tillräcklig åtgärd. Den som får en förvaltare förordnad för sig (huvudmannen) mister i motsvarande mån sin egen rättshandlingsförmåga. Istället är det förvaltaren som ensam har behörighet att företa rättshandlingar och företräda den hjälpbehövande inom ramen för förordnandet. Förvaltaren är inte beroende av huvudmannens samtycke för att kunna vidta olika åtgärder. Förvaltarskapet kan begränsas och anpassas till behovet i varje enskilt fall. Eftersom ett förvaltarskap anses vara ett stort ingrepp i den personliga integriteten prövas frågan restriktivt av tingsrätten och rätten utser ett biträde som för huvudmannens talan vid muntlig förhandling. Ansökan om förvaltare görs i princip på samma sätt och av samma personer som vid ansökan om god man. När det gäller förvaltare kan ansökan även göras av den gode mannen. Nämnden skall om den finner att god man eller förvaltare bör förordnas för någon, anmäla detta till överförmyndaren. Överförmyndaren avgör därefter om det finns tillräckliga skäl för att ansöka hos tingsrätten om förvaltarskap. Gemensamma regler om förvaltning för förvaltare och gode män I FB 14 kap. finns bestämmelser om vård av egendomen. Enligt FB 14 kap. 1 skall förmyndare och gode män inom två månader efter förordnandet lämna in en förteckning till överförmyndaren över den egendom som de förvaltar. Denna skyldighet gäller dock inte vid byte god man eller förvaltare. Den gode mannen och förvaltaren skall uppfylla vissa allmänna plikter och förvalta egendomen efter i lagen reglerade principer. Den gode mannen och förvaltaren är redovisningsskyldiga till överförmyndaren för sin förvaltning av huvudmannens egendom. När en god man eller förvaltare har slutfört sitt uppdrag skall han genast anmäla detta till överförmyndaren. Ansökan om entledigande av god man eller förvaltare samt upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av den enskilde själv, av hans eller hennes make eller sambo och närmaste släktingar. Rätten och överförmyndaren kan även självmant ta upp frågor om entledigande eller upphävande av förvaltarskap och godmanskap. Anmälan om att behov av god man eller förvaltare inte längre föreligger kan enligt socialnämndens delegationsordning göras av en enhetschef för verksamheten.