Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Relevanta dokument
miljöministeriets anvisningsbrev (YM1/5713/2010)

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Storskarven Phalacrocorax carbo sinensis vid den österbottniska kusten

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2017

Naturvårdsverket. Ulriksdal Ulrika Hagbarth

ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA SKARVBESTÅNDET I FINLAND

Överklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter skarv, länsstyrelsens dnr

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2019

A. Skyddsjakt för fiskare och deras medhjälpare. B. Skyddsjakt i fredningsområden för fisk - mynningsområden

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a

Handlingsplan för hantering av skarvbeståndet i landskapet

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Skarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbottens

ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE

Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg

Inventering av häckande storskarv (underart mellanskarv) i Sverige 2012

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a

Storskarven i europeisk och nationel lagstiftning

RP 37/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

1. Inledning. 2. Plan för delområde 1 ( Kustvatten ) Nyttjande- och vårdplan för Kvarkens Fiskeriområde

Denna begäran om utlätande bar sänts endast elektroniskt. Utlätanden kan ges även av andra instanser än de som nämns i sändlistan.

Tillstånd att utföra skyddsjakt efter storskarv i Mälaren

Rastande simfåglar i Ringsjön hösten 2001 en kortfattad jämförelse med tidigare års räkningar.

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet ARBETSDOKUMENT

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

BirdLife Sveriges riktlinjer om skarv 1

SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Yttrande

Förvaltningsplan för skarv

Skärgårdsfåglarna framtiden? Förändringar hos sjöfåglar och säl. Faktorer som påverkar fågel- och sälstammar

Nationell förvaltningsplan för skarv 2014

Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut om viss skyddsjakt efter storskarv i Östersjön, länsstyrelsens dnr

Skarven i Österbotten och Finland

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Förvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006

VESTNORSK FJORDLANDSKAP NORJASSA

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Åtgärdsplan för skarv i Österbottens kustområden

Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Skyddsjakt på skarv i Västerbottens län 2018

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a

INTRESSEGRUPPSENKÄT FÖR VIKARE (Phoca hispida)

Utlåtande om förslag till Lag om fiske

BESLUT Ärendenr: NV Stockholms ornitologiska förening

Förvaltningsåtgärder för skarv

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Skarvpopula onen i Kalmar län. Resultat från inventering längs kusten i Kalmar län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kalmar län

Naturvårdsverket avslår överklagandena i övrigt.

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Säl och skarv Maria Ovegård, SLU Elin Ljunggren, Uppsala universitet Karl Lundström, SLU

Sälen och skarven. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Tillstånd till skyddsjakt efter skarv i Östersjön inom Stockholms län

Vad gör Länsstyrelsen?

Skäggdopping Podiceps cristatus. Tabell 103. Skäggdopping -00 skärgårdsområden rangordnade efter täthet (par/km 2 ).

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Beslutslista för ÅLR Beslutsdatum mellan och cases found

PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse

3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet

Policy Brief Nummer 2019:5

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

HJÄLP OCH RÅD TILL TALKOARRANGÖRER

Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.

Handlingsprogram för Bottenviken

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Författare Thomas Pettersson. Stockholm Södermanland Uppsala Västmanland

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

En miljon vattenägare i tusen sjöars land

Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

STATSRÅDETS FÖRORDNING OM UNDERSTÖD FÖR KOSTNADERNA FÖR AVLÄGSNANDE AV GRÅSÄLAR SOM ORSAKAR SKADOR FÖR KOMMERSIELLT FISKE OCH FISKODLING

Kartläggning av för skarvskador speciellt utsatta fisken och skarvens effekter på ekosystemet. (slutrapport)

RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff

Kinesisk skarv/mellanskarv i praktdräkt. Foto: Heinonen, Terranova. Skarven berättad med kunskap och utan lögner av Eirik Granqvist

Nulägesanalys och utvecklingsmål för fiskerinäringen i Österbotten

Sikens värde som ekosystemtjänst

Samarbetsavtal för samordning av utvecklingsåtgärder för världsarvet Kvarkens skärgård

Gunnarstenarna SE

Baltic Sea Seal & Cormorant TNC

Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

HJÄLP OCH RÅD TILL TALKOARRANGÖRER

Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016)

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Transkript:

INTRESSEFÖRENINGEN FÖR EN LEVANDE SKÄRGÅRD R.F. Storskarven vid den österbottniska kusten. 26.03.2015 (24.08.2010) Skarven i människornas vardag

BAKGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Föreningen är en sammanhållande länk för i dagsläget 67 samfälligheter, delägarlag, vattendelägarlag, markägare, fiskargillen, fiskelag, jaktföreningar, båtklubbar, intresseföreningar, enskilda personer mm. Mänsklig verksamhet har förekommit i skärgården i åtminstone 800 år

Projektet. Storskarven vid den Österbottniska kusten Bra att ämnet diskuterats med berörda grupper och att det resulterat i en rapport. Mindre bra att det inte resulterat i ett åtgärdsprogram.

MELLAN SKARVEN är en invasiv fågelart som i dag finns i inreskärgården nära fastlandet. Kvarken /Österbottens Skärgård, grunda vatten jfr. andra områden. Ökande mellanskarvpopulation skadar kustfisket / lokala fiskares existens hotad. Lokala sikstammar och abborstammar Ove Nysunds inventering. Bilaga 2. Fisket hotas även av det ökande antalet av säl både gråsäl och vikare. Rekreationsvärdet försämras i områden med skarvkolonier i närheten stanken och nedsmutsat vatten Lag om fiske 01.01.2016 / Förordningar? SKARVEN ÄTER SKRÄPFISK?

The breeding distribution and population of P.c. sinensis in Finland. Breeding numbers of great cormorants Phalacrocorax carbo in the Western Palearctic,2012-2013 Länderna runt Östersjön har en stor andel, ca 168000 häckande par, av mellanskarvpopulationen i Europa och arten är ju inte alls hotad. I det område som ovannämnda rapport omfattar, förekommer 294000 häckande par. Antalet fåglar nämns inte men det är ju sannolikt över 1.5 miljoner individer i dag.

HDF:2014:44 givet 7.3.2014 Miljöministeriets rådgivande dokument 3.3.2010 YM 1/5713/2010 som anger kriterierna för särskilda problemområden. Definition av kriterier för problemområden?.

Finlands miljöcentral. Enligt Miljöministeriets rådgivande dokument 2010 uppfyller områdena i Nykarleby och Vörå inte kriterierna för särskilda problemområden. Varför uppdaterar inte Finlands miljöcentral särskilda problemområden årligen på basen av utförda inventeringar, enligt miljöministeriets anvisning YM 1/5713/2010 sida 3, då mellanskarvpopulationen under en längre tid ökat kraftigt i området, 17% ökning/år i snitt inom ifrågavarande område. En bedömning av särskilda problemområden bör göras per fångstruta och inte kommunvis som hittills. Vi anser att detta ger sakligare information och detta bör kunna implementeras för att relateras till fångst och skador som fiskare rapporterar månatligen.

Varför beaktas inte förlust för fiskare som inte fiskar pga. att det inte är lönsamt. Fisken är försvunnen från området 4-8 veckor eller skador så omfattande att det inte lönar sig. Om en abborrstam utplånas från ett område tar det upp till 8 år innan en ny abborrstam finns. Den sannolika allvarliga skadeverkningen som störning på fiskens lek- och uppväxtområden nämns överhuvudtaget inte. Äggprickning kan inte tillåtas på värdefulla fågelskär som är fridlysta under häckningstiden och det finns just inte några forskningsresultat av äggprickning. Äggläggningstiden är lång och det medföra svårigheter med pricknings metoden. Vår bestämda uppfattning är att mellanskarvens äggläggningstid i de ifrågavarande kolonierna i området inte alls är så lång som det framkommer ur nämnda utlåtande och därvid inte försvårar äggprickning.

Förslag: Starta flerårigt forskningsprojekt. Ägg prickning enligt metoden vaxinering Fiskare / pälsdjursfarmare utför på talko prickning av 500 ägg/timme/man

Vår rekommendation. För att framöver ha sunda grunduppgifter att basera sig på då kriterier för SÄRSKILLDA PROBLEMOMRÅDEN uppgörs efterlyser vi att utöver skador på fiskefauna och fiske som nu lyfts fram av miljö myndigheter att en socioekonomisk helhetsbedömning bör vara grund för Miljöministeriet då rådgivande dokumentet kriterier för särskilda problemområden uppdateras. Vi understöder att en Regional skarvdelegation officiellt grundas. Se rapport p.17

De som i Finland är ansvariga för mellanskarven bör i samarbete med kolleger i grannländer arbeta för att få en för alla omfattande ENKEL skötselplan.