1 (6) RV S2017/00117/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Relevanta dokument
Nationell läkemedelslista

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Nationell läkemedelslista. Sundbyberg Dnr.nr: S2017/00117/FS.

Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Svensk författningssamling

Remissvar Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.

Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)

Yttrande över betänkande Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)

Nationell läkemedelslista

YTTRANDE Svensk förening för anestesi och intensivvårds yttrande om promemorian Ds 2016:44

Svensk författningssamling

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden

Omsorgsnämnden. Remiss Nationell läkemedelslista UTDRAG Dnr ON 2017/0016

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Nationell läkemedelslista

Sammanhållen journalföring

YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

Yttrande över departementspromemorian Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m.

Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Nationella läkemedelslista Ds 2016:44

Nationell läkemedelslista Ds 2016:44

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Regeringens proposition 2017/18:223

Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29

Uppdrag att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer

YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET FÖR DIG OCH FÖR ALLA DELBETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM REGLERING AV BIOBANKER, SOU

Apoteksdatalagen (SOU 2008:28)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

IT i vården Magnus Åsén, Programledare

Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Bilaga 2 - Sammanställning av behov

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Socialstyrelsens författningssamling

Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?

Läkarsekreterarforum 2012

Remissvar: Nationell läkemedelslista (SOU 2016:44)

Remissyttrande - Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte - Rapport från Läkemedelsverket (S2011/8290/FS)

Yttrande över betänkandet Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42)

Avsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Sammanhållen journalföring med nationell patientöversikt (NPÖ)

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

ehälsomyndighetens yttrande över departementspromemoria 2016:44 Nationell läkemedelslista

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Den nationella läkemedelslistan sanning och konsekvens. Christina Kling Hassler, Inera Helena Palm, SKL Cornelia Trampe, Region Örebro län

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Thomas Bull

YTTRANDE ÖVER REMISS AV BETÄNANDET RÄTT ATT FORSKA - LÅNGSIKTIG REGLERING AV FORSKNINGSDATABASER, SOU 2018:36

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Till Socialdepartementet. Dnr: S2015/2282/FS. SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Nationella läkemedelslistan

Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård

SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet

Frågor och svar om generiskt utbyte. Senast uppdaterad mars 2018

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Yttrande över: Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. Slutbetänkande av Nya apoteksmarknadsutredningen.

Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2012

Utredningen av finansiering, subvention och prissättning av läkemedel

Bilagorna 1-3 är sammanställda av Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor och har förankrats i Kommittén för ehälsa.

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO

Frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Den gemensamma elektroniska patientjournalen

Handläggare Datum Vår beteckning Susanne Carlsson LK/ Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Läkarförbundets läkemedelspolicy (2018)

Skälen för Socialstyrelsens ställningstagande

Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK

Särskilda receptblanketten

Förskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg

Workshop barn och läkemedel

Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling

Förskrivning samt expediering av läkemedel och

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende E-hälsomyndigheten

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Yttrande över Läkemedelsverkets rapport: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Dnr. S2011/8290/FS

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande

Riktlinjer för Läkemedelshantering

YTTRANDE ÖVER REMISS AV BETÄNKANDET KUNSKAPSBASERAD OCH JÄMLIK VÅRD (SOU 2017:48)

Läkemedelsverkets författningssamling

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, SOU 2017:15

TYSTNADSPLIKT OCH PERSONUPPGIFTER

Reglering av personuppgiftsbehandling

Svar på remiss av slutbetänkande SOU 2018:89 Tydligare ansvar och regler för läkemedel

Transkript:

1 (6) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE ÖVER REMISS AV NATIONELL LÄKEMEDELSLISTA Landstingen och regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland och Landstinget Värmland samt Region Västmanland, Region Uppsala län, Region Gävleborg och Region Örebro län) har gemensamt tagit fram aktuellt yttrande gällande nationell läkemedelslista. Där inte annat anges ( RV vid dessa stycken), är svaret likalydande inom sjukvårdsregionen. Sammanfattning av de viktigaste synpunkterna (RV): Ordinationer och e-recept måste kunna ändras/makuleras av annan ordinatör än den som ursprungligen skapade dem. Rekvisitionsläkemedel i öppenvård bör ingå i den Nationella läkemedelslistan. Ordinatör bör ges samma möjligheter till direktåtkomst till uppgifter utan samtycke som expedierande personal på öppenvårdsapotek. Uppgifter om narkotiska preparat bör inte kunna spärras. Forskning bör vara ett ändamål för Nationell läkemedelslista. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion vill framföra följande: Övergripande synpunkter Sjukvårdsregionens landsting/regioner ser positivt på förslaget om en Nationell läkemedelslista som bedöms vara ett viktigt första steg i utvecklingen mot en ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet. Dock finns behov av fortsatta utvecklingssteg kring läkemedelslistan för att den på sikt till fullo ska kunna möta både patientens och sjukvårdspersonalens behov av information om en persons läkemedelsbehandling. Sjukvårdsregionens landsting/regioner är införstådda med att det är en svår juridisk balansgång mellan personlig integritet och individens rätt till en korrekt och säker läkemedelsbehandling men anser att det senare bör väga minst lika tungt. Samtidigt vill sjukvårdsregionen peka på att det är viktigt att lagstiftningen inte blir alltför detaljreglerande. Sådan reglering på mer detaljnivå bör återfinnas i förordning eller föreskrift för att lättare kunna få en anpassning relaterat till den fortsatta utveckling som behövs. Ett nytt register föreslås ersätta receptregistret och läkemedelsförteckningen Region Västmanland gör bedömningen att ett införande av en nationell läkemedelslista bör kopplas till ett åtagande om fortsatt arbete med syfte att inkludera en större informationsmängd än vad som föreslås i den initiala lösningen. En användbar Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E-post Region Västmanland Regionhuset 721 89 Västerås Regionhuset, ing 4 021-17 30 00 232100-0172 region@regionvastmanland.se Telefax VAT nr Webbadress 021-17 45 30 SE232100017201 www.regionvastmanland.se

2 (6) läkemedelslista måste innehålla alla ordinerade läkemedel, inklusive de som administreras eller delas ut av sjukvårdspersonal. Delningsunderlag måste kunna speglas till Nationell Läkemedelslista för att inte tappa sin trovärdighet. Eftersom relevant information kopplad till ordinationen ska dokumenteras i patientjournalen enligt förslaget så blir det viktigt med automatisk koppling till/från journalsystemen, så att samma information återfinns i såväl lokal journal som Nationell Läkemedelslista. För bästa effektivitet bör ordinatören se information i, och arbeta i, sitt eget journalsystem. Promemorians ståndpunkt är att det inte ska vara möjligt att använda data från registret för forskning. Forskningsmöjlighet är dock önskvärt då registret kommer att innehålla de mest fullständiga data som finns om läkemedelsbehandling i Sverige. Begränsningar bör kunna säkerställa att inte enskilda patienter granskas och att deras integritet skyddas. 9.2 Registrets innehåll Synpunkter relaterade till information med koppling till läkemedelsordination Aktiv substans Region Västmanland välkomnar att man i förslaget tar ett steg mot generisk förskrivning och öppnar upp för den möjligheten i framtiden. Inom vården sker idag i princip all kommunikation kring läkemedel med generiska namn. För att underlätta kommunikationen med patienten om det generiska utbytet föreslår vi att generiska substansnamn används före eller med lika hög prioritet som handelsnamn. Ordinationsorsak Att ordinationsorsak ska anges på ett strukturerat sätt är en positiv utveckling, dels för patientsäkerheten och dels för informationsöverföringen mellan olika förskrivare och för uppföljningen av hur läkemedel används vid olika sjukdomar. Det som inte nämns i texten är att detta även bör kunna användas för att förfina och effektivisera det generiska utbytet. Idag står flera läkemedelsgrupper utanför utbytessystemet på grund av att det bland indikationerna kan finnas en indikation där ett utbyte är känsligt och inte bör ske av medicinska skäl medan utbyte vid andra indikationer skulle kunna vara fullt möjligt. Indikation ska enligt förslaget väljas från en strukturerad lista med godkända indikationer. Region Västmanland anser att ett användbart system inte bör begränsas så att man enbart kan ange Off Label då godkänd indikation saknas utan att det även ska finns möjlighet att välja fritt i totala listan eller skriva fritext. Det gör registret säkrare för patientgrupper där registrerade läkemedel ofta saknas. Det är en fördel om flera läkare kan sätta flera indikationer på samma läkemedel utan att flera ordinationer/recept skapas. I förslaget framgår inte om flera indikationer kan anges i samma ordination. Det kan behövas relaterat till ett antal olika läkemedel inom olika specialiteter. Fullmakt En fullmakt idag innebär allt eller inget, dessutom krävs separat fullmakt för användande av eventuell kredit ( Payexkonto ). För att underlätta för patienten bör

3 (6) en differentiering ske så att patienten kan välja om fullmakten ska gälla för Uthämtande av läkemedel på recept, Tillgång till Läkemedelsförteckning (motsv. historik) och/respektive användande av eventuell kredit. 9.3 Ett nytt informationsflöde i läkemedelsprocessen Synpunkter relaterade till informationsflödet Makulering av expeditionsunderlag Region Västmanland ser behovet av att kunna ändra eller avsluta en ordination, även om det inte är samma ordinatör som skapade den. Att en utsättning av en ordination och makulering av recept endast ska kunna ske genom att kontakt tas med den ursprungliga ordinatören bedöms inte vara i linje med hur dagens vård bedrivs. Regionen beklagar att möjligheten att makulera recept inte kommer med från början i läkemedelslistan, då det borde vara en självklarhet för att nå ett patientsäkert system för ordinationer och recept. Makuleringsfunktion behöver ges högsta prioritet i den fortsatta utvecklingen av läkemedelslistan. Förutsättningar för att uppgifter i det nya registret ska vara korrekta och fullständiga Regionstyrelsen ställer sig bakom målet att så stor del av all förskrivning som möjligt ska ske elektroniskt. Däremot kan skrivningen Användningen av den nationella läkemedelslistan ska inte vara frivillig ses som ett försök att inskränka den fria förskrivningsrätten. Rätten att förskriva ett läkemedel ska kopplas till den enskildes legitimation inte till tillgången till elektroniska system. 9.4 Registrets ändamål Synpunkter relaterade till registrets ändamål Registrering och administrering av uppgifter om en fullmakt Regionen ser behov av att även God man och Förvaltare ska kunna registreras separat i fullmaktsregistret för att underlätta för både apotekspersonal och patient. Idag kan en fullmaktsgivare lämna in en lista med flera fullmaktstagare. Med det nya förslaget försvåras det avsevärt då även fullmaktstagaren ska ge samtycke. Regionens bedömning är att det finns behov av att förenkla för den många gånger äldre person som kan vilja ge fullmakt till fler anhöriga när blanketten ändå fylls i. 9.5 Aktörer som kan få direktåtkomst till registret för angivna ändamål Promemorian använder begreppet vårdfarmaceut. I landstingen används vedertagna yrkestitlar, apotekare och receptarie. För farmaceuter som arbetar kliniskt finns idag ingen helt vedertagen nomenklatur, men ofta används klinisk farmaceut eller klinisk apotekare. En aktuell läkemedelslista är en förutsättning för en patientsäker vård även inom kommunal vård och omsorg. Åtkomsten till den nationella listan måste säkras så att den kan vara ett fungerande underlag för sjukvårdspersonal inom vård och omsorg. Tillgång till den nationella läkemedelslistan behövs även för tandvården. En tillgång

4 (6) till listan kan ge tandläkare vägledning i deras förskrivning, en förskrivning som även måste synliggöras för andra som använder läkemedelslistan. Synpunkter på direktåtkomst för angivna ändamål Ordinatörens tillgång till information (RV) Expedierande personal på öppenvårdsapotek föreslås få tillgång vissa uppgifter om förskrivningar som inkommit till den Nationella läkemedelslistan inom 24 månader (undantaget ordinationsorsak) utan att patienten lämnat samtycke. Det anses nödvändigt av patientsäkerhetsskäl. Ordinatören föreslås inte få direktåtkomst till informationen utan patientens samtycke. Av patientsäkerhetsskäl, bör både expedierande personal och förskrivande personal ha tillgång till samma information utan samtycke. Apotekspersonal saknar exempelvis uppgifter om patientens njurfunktion och förekomst av sjukdomar av betydelse för omsättningen av läkemedel i kroppen, vilket förskrivaren har. Sjuksköterskans behov av information Sist i avsnitt 5.2.1 konstateras att sjuksköterskor som finns närmast patienten har störst chans att fånga upp kommentarer om dennes läkemedelsanvändning. Däremot saknas uppgift om hur den informationen ska användas i relation till läkemedelslistan. Den faktiska användningen av ett läkemedel är viktig information och något som på sikt bör ingå i en heltäckande läkemedelslista. Sjuksköterskans faktiska åtkomst till information I avsnittet 5.2.2 nämns att sjuksköterskor i kommunal omsorg har ett behov av mobil åtkomst till patienters läkemedelsinformation. Sjukvårdsregionen saknar förslag som relaterar till detta behov och gör bedömningen att en mobil användning behöver integreras i förslagen eftersom mobil sjukvård, bakjour i hemmet och ambulansverksamhet har behov av åtkomst. Expedierande personal på öppenvårdsapotek I bakgrunden (5.4.2) nämns inte att personal på apotek även har tillgång till historiska recept (15 månader bakåt). Tillgång till dessa recept är viktigt, dels för att kontrollera eventuell dubbelmedicinering och interaktioner och dels för att hjälpa kunden/patienten med nya recept, eller i akuta fall kunna expediera en extra förpackning utan att äventyra patientens hälsa. En framtida utveckling av läkemedelslistan är att den skulle kunna inkludera en funktion för säkra meddelanden mellan expedierande personal och ordinatör. Om expedierande personal idag har frågor till ordinatören så är det telefon eller fax som gäller. Patientens faktiska åtkomst till information Avsnittet 5. Regionen instämmer i att Mina sparade recept på apotek har en tveksam utformning och att det finns behov av tätare knytning till ordination. En begränsning är att det i första steget av den nationella läkemedelslistan inte kommer gå att radera recept från annan vårdgivare.

5 (6) 9.7 Rättsliga grunder för behandling av personuppgifter i registret Synpunkter relaterat till rättsliga grunder för behandling av personuppgifter i registret Särskilt om omvandling av elektroniska recept Regionstyrelsen ser positivt på att man i lagstiftningen ser över samtycket till registrering och sparande av elektroniska recept. Det är bra att inte göra någon åtskillnad mellan dessa. Region Västmanland anser att recept skall gå att få ut i pappersform och samtidigt annulleras från receptregistret. Att omvandla ett recept till papper ska dock bara kunna ske i absoluta undantagsfall, men det är viktigt att den möjligheten finns. Idag lever många personer under hot och för dessa personer kan det vara av största vikt att de kan få bort elektroniska förskrivningar för att kunna förhindra eventuell insyn. 9.8 Integritetshöjande åtgärder Synpunkter relaterade till integritetshöjande åtgärder Spärrning av uppgifter Regionen har respekt för den svåra juridiska balansgången med avseende på tillgång till uppgifter i den nationella läkemedelslistan och den personliga integriteten men ställer sig tveksam till att uppgifter överhuvudtaget skall kunna spärras utan en fysisk kontakt med vården eller apotek. Det är viktigt att spärrning sker först efter att patienten har gjorts medveten om vilka konsekvenser detta kan få för dennes vård när vårdgivare och/eller apotek inte får full tillgång till nödvändiga uppgifter. Uppgifter om förskrivna narkotiska preparat bör inte kunna spärras. (RV) 9.12 Bevarandetid och gallring Regionen anser att den bevarandetid om fem år som föreslås är en alltför kort tid. Många läkemedel används vid folksjukdomar som har en mer eller mindre livslång behandling. I dessa fall kan tillgången av en behandlingshistorik ge mycket värdefull vägledning i den framtida behandlingen. En bevarandetid på minst tio år med full information bör därför eftersträvas. 10.1.1 Elektronisk förskrivning som huvudregel (Samt 9.3.5) Regionen ställer sig bakom att elektronisk förskrivning ska vara förstahandsvalet. I remissen föreslås att alla som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvård skall vara anslutna till ett elektroniskt förskrivningssystem kopplat till Nationella läkemedelslistan. För små verksamheter som står utanför landstingens system hänvisas till elektroniska receptblock. Om man med de nya reglerna vill begränsa pappersrecepten bör man samtidigt till den nationella läkemedelslistan utveckla en allmän förskrivarapplikation som samtliga förskrivare kan använda sig av utan dyra abonnemang. En

6 (6) förskrivarapplikation kan också fungera som backup vid exempelvis driftstopp i journalsystem, men kan inte helt ersätta pappersrecept som nödrutin. I promemorian saknas beskrivning av hur grupper som saknar personnummer (ex asylsökande, papperslösa) ska kunna inkluderas i den nationella läkemedelslistan. Idag får de i stor utsträckning pappersrecept, eftersom elektroniska recept som saknar personnummer inte får skickas till receptregistret (om ej specifikt apotek anges). Det är önskvärt att även dessa grupper kan inkluderas i Nationell läkemedelslista. 10.2.1 Rekvisitionsläkemedel Att rekvisitionsläkemedel föreslås utelämnas från receptregistret i första steget är förståeligt men beklagligt så Region Västmanlands förhoppning är att en process för en teknisk lösning på detta kommer igång utan allt för lång väntan. Flera argument som används för en nationell läkemedelslista i promemorian faller i och med att rekvisitionsläkemedel inte registreras. Likaså görs många utprovningar och förändringar av läkemedel inneliggande, inte minst inom psykiatrin. Båda dessa punkter anges i promemorian som tunga skäl för att en nationell läkemedelslista behövs. Med en avsaknad av rekvisitionsläkemedel kommer också denna viktiga historik att saknas. Alla läkemedel som hanteras i öppenvård, även de som tas hem till mottagning på rekvisition och delas/administreras till patient behöver bli rapporterade till Nationell läkemedelslista. Detta då det kan vara synnerligen potenta läkemedel som är viktiga att känna till vid ordination och expediering. Övrigt Vaccinationer Uppgifter om givna vaccinationer är angeläget att samla på ett ställe. Idag finns uppgifter om vaccinationer i två register; Svevac och Nationella vaccinationsregistret. Om det var möjligt att inkludera uppgifter om vaccinationer i Nationell läkemedelslista torde detta vara kostnadseffektivt, dock förutsätter det livslångt bevarande om nytta skall kunna uppnås. FÖR REGION VÄSTMANLAND Denise Norström Regionstyrelsens ordförande Anders Åhlund Regiondirektör