Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något vi tillfälligt behöver. På så sätt sparar vi pengar och tid, hjälper andra i vårt bostadsområde, och är snälla mot miljön. Dessutom får vi en trevlig anledning att småprata lite med våra grannar. Innehåll Vår lösning... 2 En enkel tjänst för ett enklare liv... 2 Tillförlitlighet... 3 Gemenskap... 3 Vilka värden skapar tjänsten för användare och världen i stort?... 3 Finns det en marknad?... 4 Kollaborativ konsumtion i Värmland, Sverige och världen... 4 Om oss och vårt företag... 4 1
De allra flesta av oss har saker hemma vi sällan använder: barnartiklar, fritidsutrustning, verktyg, teknikprylar, cyklar, tv-spel och mycket annat. Det kan vara saker vi kommer att använda i framtiden, och därför inte vill sälja. Samtidigt upplever många att de har för mycket saker hemma och att vi generellt konsumerar alldeles för mycket för vårt eget, andras, och miljöns välmående. Ibland behöver vi något vi inte har. Om vi har råd så köper vi då det vi saknar, trots att det kan vara saker som bara kommer användas då och då eller under vissa perioder. Visste du förresten att en borrmaskin bara används cirka 12 minuter under sin livstid? Och det totala antalet produkter som ett hushåll äger ökar ständigt, samtidigt som den faktiska användningstiden minskar för många kapitalvaror (Naturvårdsverket 2014). Det händer förstås att vi lånar saker av vänner och grannar. Men information om vilka saker som andra i sitt närområde kan tänka sig låna (eller hyra) ut, och vilka behov som finns är bristande. En del kan också känna osäkerhet kring att låna ut vissa saker till vem som helst. Kan vi lösa dessa informations och tillitsproblem skulle vi inte behöva köpa så mycket nytt, utan istället ta tillvara de resurser vi har på ett bättre och mer hållbart sätt. Vår lösning Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som matchar människors tillfälliga behov av saker med andras under-utnyttjade resurser. I appen eller genom webbtjänsten kan användare enkelt lägga upp saker de kan tänka sig att låna eller hyra ut. Då kan andra gå in och se vad ens grannar lånar och hyr ut och få möjlighet att ta del av något de behöver. Man kan också önska saker som man behöver men som ingen har lagt upp på marknadsplatsen. Vi vill ge användare möjlighet att både låna ut saker gratis eller att ta ut en avgift (dvs. hyra ut). För många är kanske inte värdet uppenbart av att låna ut något dyrt man har gratis till någon man inte känner. Att då kunna ta ut en hyra tror vi kan göra tjänsten mer attraktiv. En enkel tjänst för ett enklare liv Swinga Bazaar bygger på tre kärnvärden: enkelhet, tillförlitlighet och gemenskap. Vi har lagt stort fokus på att göra tjänsten så användarvänlig och enkel att använda som möjligt. Det är enkelt att lägga upp något man vill dela med sig av, och det finns inget krav på att ladda upp en bild (vill man exempelvis låna en borrmaskin är man kanske inte så noga med utseendet på den). 2
Vi hoppas också att Swinga Bazaar ska bidra till att människor får ett enklare liv att de enkelt kan få tag på saker de behöver, minska stöket hemma, och färre antal prylar att underhålla (något som forskning visat är mycket tidskrävande [Larsson 2012]). I förlängningen tror vi även att Swinga kan bidra till en mer cirkulär ekonomi där det blir mer lönsamt att tillverka slitstarka saker som håller länge än köp-och-släng -produkter. Tillförlitlighet En avgörande faktor för om människor vill använda tjänsten tror vi är tillförlitlighet. Förstås måste man känna förtroende för själva tjänsten, men framförallt är det viktigt att Swinga främjar tilltro mellan människor. Den fråga som de allra flest nämner när vi visat upp tjänsten är: vad händer om något jag hyrt ut är trasigt när jag får tillbaka den?. Swinga Bazaar använder sig därför av flera trygghetssystem som är integrerade i tjänsten utan att försämra användarvänligheten. Gemenskap Swinga Bazaar både bygger på gemenskap och bidrar till den. I Sverige har vi generellt sett väldigt hög tilltro till varandra, även om vi ibland kan ses som något asociala. Swinga skapar en lättsam orsak att ringa på dörren hos grannen, och då inte bara i dörren bredvid, utan kanske även personen på andra sidan området där man bor. Det tror vi kan bidra till att skapa de lösa band som studier kring så kallat socialt kapital visats vara så viktiga för samhällens utveckling (Putnam 2000). Vilka värden skapar tjänsten för användare och världen i stort? De värden som Swinga Bazaar sammanfattningsvis kan skapa för användarna och samhället i stort kan visas genom nedanstående bild: 3
Finns det en marknad? Användarna är dels personer som har saker som de använder sällan eller i perioder och som därför underutnyttjas. Och dels vänder sig Swinga till dem som också har behov av samma produkter, men som inte upplever att de behöver äga dem (ex för att även deras behov är mer tillfälligt). Tjänsten vänder sig alltså brett till en "multi-sided plattform" massmarknad, men vi tror att särskilt personer med viss ekonomisk ansträngning och/eller som är miljömedvetna kommer att vara särskilt intresserade av vår tjänst vid start. Potentiella målgrupper är också de som befinner sig i specifika livssituationer. När man nyss fått barn har man ett stort behov av många olika prylar under kanske bara ett par-tre månader. Har man ett barn som vuxit ifrån vissa saker, men hoppas på att få fler barn i framtiden, så har många förråden fyllda av barnartiklar som kan lånas eller hyras ut. Ska man renovera får man plötsligt och tillfälligt behov av en mängd olika verktyg, och så vidare. Kollaborativ konsumtion i Värmland, Sverige och världen I dagsläget finns ingen likadan etablerad tjänst i Sverige som löser det problem noterat. Närmast liknande är hyrahyra.se, som dock har annat fokus. I övrigt kan möjligen Tradera och Blocket till viss del ses som konkurrenter till vår tjänst. Internationellt finns bland annat Streetbank, Neighborgoods och Yerdle, som dock alla tre saknar vissa strategiska element som vi ser det (exempelvis har de dåligt stöd för smart phones). De internationella exemplen tar vi som en verifikation på att det kan finnas en efterfrågan på den tjänst vi skapar. Exemplen på liknande tjänster är alla en del av utvecklingen av så kallad kollaborativ konsumtion. Kollaborativ konsumtion har beskrivits som en av 10 Ideas That Will Change The World" (Times 2010) och kan definieras som traditionella former av att låna, hyra, byta, köpa i andra hand, skänka återuppfunna genom ny, smart, social teknik och nya gemenskaper (Rogers och Botsman 2010). Den mest framgångsrika aktören är Airbnb som låter privatpersoner hyra ut boende till andra privatpersoner. Hela marknaden för person till person-uthyrning har uppskattas till 26 miljarder dollar (The Economist 2013). Vi vill vara med och bidra till att driva utvecklingen av kollaborativ konsumtion, gärna med utgångspunkt i Värmland. Redan idag finns flera spännande initiativ som vi hoppas kan samverka i framtiden. Swinga Bazaar samarbetar redan med off2off som hjälper stora organisationer att återanvända saker de har stående i förråd genom att synliggöra detta överskott så att andra inom verksamheten kan ta del av det. Om oss och vårt företag Swinga Bazaar är ett arbetskooperativ med tydligt fokus på socialt entreprenörskap. Det innebär att alla medlemmar har lika mycket inflytande och att vårt vinstintresse i första hand syftar till att vara ett medel för att skapa samhällsnytta (läs mer om Swinga Bazaars konkreta bidrag till detta 4
ovan). Anna Sundell fick idén till Swinga Bazaar redan sommaren 2013, men företaget bildades först den 11 juni 2014. Just nu utvecklar vi den första prototypen av Swinga Bazaar. Efter detta ska vi göra ytterligare användartester för att senare lansera den i ett avgränsat område. Vi som driver Swinga Bazaar arbetar 75 % inom andra anställningar. Vi har ett brett kontaktnät i Värmland och nationellt, och har arbetat med att engagera människor på olika sätt. Anna Sundell är personalvetare med erfarenhet bland annat av att driva eget biståndsprojekt, fackligt styrelsearbete och projektledning. Henric Barkman har forskat om och arbetat med att engagera människor till hållbar konsumtion och utveckling, bland annat som projektledare på Fairtrade, doktorand i statsvetenskap på Stockholms universitet, och nu som hållbarhetsstrateg i Karlstads kommun (se www.henricbarkman.se eller Henrics LinkedIn-profil för mer information). Tillsammans vill vi vara med och bygga en bättre värld. Vi börjar med att låna ut vår symaskin. 5