Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc.

KB/BIBSAM och SCB 1 Forskningsbiblioteken 2005 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Research libraries 2005. Media stock, media circulation, staff, costs etc. I korta drag 70 procent av tidskrifterna är elektroniska Nästan 70 procent av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är digitala. En stor del av licensavtalen för dessa tecknas centralt i konsortieavtal. Detta har medfört en väsentligt ökad tillgänglighet för bibliotekens användare. Allt färre artikelkopior skickas mellan bibliotek När tidskriftsutbudet ökar i volym och tidskrifterna samtidigt blir mer tillgängliga så minskar verksamheten med att kopiera och skicka tidskriftsartiklar genom fjärrlån. De senaste fem åren har verksamheten minskat från att utgöra över hälften av alla fjärrutlån, till knappt 20 procent. 14 miljoner nedladdningar och 11 miljoner lån Under 2005 hämtades över 14 miljoner artiklar från e-tidskrifter, e-böcker och fulltextdokument från forskningsbibliotekens databaser. Till detta kommer över 11 miljoner lokala utlån av böcker och annat material i fysisk form. Mer undervisning Undervisning i hur man söker, värderar och använder information är en viktig del i bibliotekens verksamhet. 2005 deltog 119 500 i bibliotekens undervisning. Sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken över 22 000 lektionstimmar. Till detta kommer självstudiekurser och andra pedagogiska resurser, tillgängliga på bibliotekens webbplatser. Christina Jönsson Adrial, KB, tfn 08-463 43 58 Bernhard Tesler, SCB, tfn 08-506 948 96 christina.jonsson.adrial@kb.se bernhard.tesler@scb.se

KB/BIBSAM och SCB 2 Innehåll Inledning 4 Så görs statistiken 4 Annan statistik 5 Resultat 6 Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp 6 Serviceutbud och tillgänglighet 6 Samlingar 7 Användning av den elektroniska samlingen 8 Låneverksamhet 8 1. Låneverksamhet 2001 2005 8 Fjärrlån 9 Undervisning och referensservice 9 Personal 10 2. Personal, antal årsverken 2005 10 Ekonomi 10 Summary 11 Tabeller 12 Teckenförklaring 12 1. Forskningsbibliotek 2005, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 12 2. Forskningsbibliotek 2005, efter utlån från egna samlingar 13 3. Forskningsbibliotek 2005, efter inkommande fjärrlån 14 4. Forskningsbibliotek 2005, efter personal, antal helårsverken 15 5. Forskningsbibliotek 2005, efter driftkostnader 16 6. Forskningsbibliotek 2005, efter intäkter 17 7. Forskningsbibliotek 2005. Bestånd, användning, personal och ekonomi 18 List of Tables 40 List of Terms 41 Statistikens innehåll 44 Statistiska målstorheter 44 Objekt och population 44 Variabler 44 Mått 46

KB/BIBSAM och SCB 3 Redovisningsgrupper 47 Referenstid 47 Statistikens tillförlitlighet 48 Tillförlitlighet totalt 48 Mätning 48 Bortfall 49 Korrigering för bortfall 50 Statistikens aktualitet 51 Frekvens 51 Framställningstid 51 Punktlighet 51 Statistikens jämförbarhet 52 Jämförbarhet över tiden 52 Statistikens tillgänglighet och förståelighet 54 Spridningsformer 54 Presentation 54 Dokumentation 54 Tillgång till primärmaterial 54 Upplysningstjänster 54 Bilaga 55 Sammanställning av det partiella bortfallet i statistiken om forskningsbibliotek 2005 55 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller bibliotekssystem och tillgänglighet (avsnitt 1): 56 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller bestånd och förvärv (avsnitt 2): 59 Bibliotek, för vilka uppgifter saknas vad gäller Användning (avsnitt 3): 63 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller ekonomi (avsnitt 5): 71

KB/BIBSAM och SCB 4 Inledning Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 73 bibliotek i statistiken. Under året öppnade Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet ett nytt gemensamt bibliotek, Anna Lindh-biblioteket. Detta bibliotek har dock inte kunnat rapportera uppgifter för 2005. Ny uppgiftslämnare för 2005 är biblioteket vid Kungl. Vetenskapsakademien, Centrum för vetenskapshistoria. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (37 st) och specialbibliotek (35 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 208 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om bibliotekssystem och tillgänglighet bestånd och förvärv användning personal ekonomi Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Statistiken har gjorts på uppdrag av BIBSAM. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Statens kulturråd. Så görs statistiken Statistiken har gjorts på uppdrag av Kungl. biblioteket/bibsam. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Kulturrådet. Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan 1954. Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med SCB. När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. 2001-2002 ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden.

KB/BIBSAM och SCB 5 Annan statistik För statistik som rör svenska folk- och skolbibliotek hänvisas till Kulturrådets olika skriftserier (www.kur.se)

KB/BIBSAM och SCB 6 Resultat Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag. Gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice håller på att flyttas. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Målgruppen har fördubblats under de senaste 15 åren. 2004 minskade målgruppen för första gången sedan 1990-talet. Denna nedgång fortsatte 2005. Antalet helårsstudenter på de lärosäten som denna rapport omfattar var 2005 cirka 294 000 (2004: 301 000) och antalet forskande och undervisande personal (helårsekvivalenter) var 31 800 (2004: 33 000). Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och SCB. Ovanstående uppgifter har hämtats från NU-databasen (www.nu.hsv.se). Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal forskningsbibliotek, specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också tillgängliga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för svenska forskningsbibliotek. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Utöver detta är man också ett forskningsbibliotek som är öppet för alla. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 7) Trots att allt fler bibliotekstjänster finns tillgängliga på internet, har bibliotekslokalerna fortfarande stor betydelse. De bibliotek som är knutna till ett lärosäte har en viktig funktion som studieplats för högskolans studenter, inte minst till följd av att pedagogiken förändras och lärartätheten minskar. Skillnaden i öppethållande är stor mellan de olika biblioteken, allt från 82 timmar (Göteborgs universitetsbibliotek) till 6 (Arkitektmuseets bibliotek). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för universitets- och högskolebiblioteken är 59 timmar öppet per vecka. Motsvarande siffra för specialbiblioteken är 27 timmar. De stora biblioteksorganisationerna har i regel öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet öppettimmar med reducerad service kan vara allt från ett par timmar i veckan till 40 (Södertörns högskolebibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek). Se vidare tabell 7.

KB/BIBSAM och SCB 7 Antalet besök i bibliotekslokalerna har efter de senaste årens ökning, minskat något. Under 2005 gjordes nästan 71 500 besök per dag (2004: 72 700) på forskningsbiblioteken. De inrapporterade besökssiffrorna visar inte på att biblioteksbesöken genomgående har blivit färre. Orsaken till nedgången kan istället vara att statistiken 2005 omfattar 73 bibliotek istället för 74 (2004). De användare som besökte de fysiska biblioteken har under året haft tillgång till sammanlagt 25 343 sittplatser (2004: 24 921) och 4 675 persondatorer (2004: 4 386). Nästan alla datorer som är tillgängliga för besökarna har uppkoppling till internet När det gäller tillgång till sittplatser och datorer i bibliotekslokalerna, är variationen mellan de olika universitets- och högskolebiblioteken stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av tillgängligheten, då siffrorna måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på högskolorna. För biblioteken kan lokalerna skapa begränsningar i förmågan att bemöta en ökad efterfrågan på sittplatser. Publika datorer kan delvis ersättas med tillgång till trådlöst nätverk eller uttag för inkoppling av medhavd dator, detta redovisas dock inte i denna statistik. Då många av bibliotekens tjänster finns tillgängliga på internet, blir det alltmer intressant att räkna antalet besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök. Under en övergångsperiod har biblioteken kunnat redovisa detta i tre olika format, se tabell 7. Av de bibliotek som redovisat antal virtuella besök/ sidleveranser är webbplatserna för de stora universitetsbiblioteken (Göteborg, Uppsala och Stockholm) flitigast besökta. Även vissa specialbibliotek uppvisar en förhållandevis hög användning av webbplatsen, främst Totalförsvarets forskningsinstitut. Att mäta användning av webbsidor är komplicerat och bortfallet i inrapporteringen har varit stort (se bilaga). Några slutsatser om besöken på forskningsbibliotekens webbplatser kan därför inte dras utifrån de senaste årens siffror. Samlingar (se tabell 1 och 7) Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt 792 100 hyllmeter böcker och seriella publikationer i tryckt form (exempelvis tidskrifter och tidningar). Detta motsvarar cirka 31,7 miljoner band. Drygt 69 procent av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. Det samlade antalet titlar i elektronisk form uppgår till cirka 238 300, samma titel kan dock finnas tillgänglig från flera bibliotek. En stor del av licensavtalen för de elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Som enskild konsortiemedlem får man tillgång till alla titlar som de i konsortiet ingående högskolorna/ institutionerna prenumererat på i tryckt form, alternativt till ett förlags hela tidskriftsutgivning. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. Statistiken över bibliotekens elektroniska informationsresurser inkluderar endast informationsresurser som biblioteken betalar för, och inte gratistjänster som finns allmänt tillgängliga på internet. I slutet av 2005 hade biblioteken tillgång till cirka 3 100 databaser, 626 700 e-böcker och 42,3 miljoner övriga digitala dokument. I den senare gruppen ingår exempelvis patent och uppslagsverk i digital form. I bibliotekens samlingar finns även andra materialtyper som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument. Bestånd och tillväxt för de olika materialtyperna redovisas i tabell 7.

KB/BIBSAM och SCB 8 Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 7) Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet framtagna fulltextdokument. 2005 togs cirka 5 miljoner fulltextdokument fram från fulltextdatabaser (2004: 4,5 miljoner, 2003: ca 4 miljoner), cirka 8,1 miljoner fulltextartiklar ur seriella publikationer (2004: 7 miljoner, 2003: 5 miljoner) och cirka 647 000 e-böcker (2004: 400 000, 2003: 80 000). För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Statistikrapporteringen har hittills inte varit särskilt tillförlitlig. Samtliga uppgifter uppvisar ett bortfall, så i realiteten ligger siffran förmodligen högre. Låneverksamhet (se tabell 2 och 7) Den lokala utlåningen är ett klassiskt mått på bibliotekens produktivitet. Måttet har emellertid tappat i betydelse eftersom bibliotekens verksamhet blir alltmer mångfacetterad och inte längre kan beskrivas i antal utlån. Man kan dock konstatera att 1990-talet har uppvisat en dramatisk ökning som inte visar några tecken på att avmattas. Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till cirka 11,1 miljoner. Det är en ökning med cirka 500 000 lån jämfört med föregående år (10.6 miljoner, korrigerad siffra, se not i tabell 7). Utvecklingen under 2000-talet finns redovisad i figur 1. Ökningen kan bero på att målgruppen under flera år i rad blev större, samtidigt som biblioteken har höjt sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gör det lättare att hitta litteratur, samtidigt som användarna får möjligheter till utökad självservice. Det har blivit enklare för användarna att exempelvis förnya sina lån via internet. I genomsnitt 40 procent av de lokala lånen är initiala lån. Omlån utgör alltså en stor del av den totala lånevolymen. 1. Låneverksamhet 2001 2005 Antal i tusental 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Lokala lån Fjärrutlån Fjärrinlån 2 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 Anm: För några högskolebibliotek som inte redovisat samtliga låneuppgifter 2005 har ändå de uppgifter som lämnats till statistiken tagits med i beräkningen ovan. 2004 års siffra avseende lokala lån felredovisades i publiceringen av 2004 års statistik. Uppgiften har justerats i detta diagram.

KB/BIBSAM och SCB 9 Fjärrlån (se tabell 2, 3 och 7) Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har under 2000- talet minskat markant. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek har minskat 2005 och uppgick till cirka 199 100 (2004: 233 100). Forskningsbibliotekens utlån av dokument och kopior till andra bibliotek visar dock på en marginell ökning. Antalet fjärrutlån uppgick 2005 till cirka 407 800 utlån (2004: 407 000). Av det totala antalet fjärrutlån var ca 254 900 initiala lån av originaldokument, det vill säga. huvudsakligen böcker. Att fjärrinlånen minskat medan fjärrutlånen ligger kvar på samma nivå, eller till och med ökar något, kan visa på att forskningsbibliotekens fjärrutlån i hög grad går till andra bibliotekstyper, exempelvis till de kommunala folkbiblioteken. Den stora minskningen i forskningsbibliotekens fjärrlånehantering gäller antalet kopior som skickas till andra bibliotek. Tidskrifter lånas i regel inte ut som fjärrlån och ersätts istället med papperskopior av den beställda artikeln. 2005 var 20 procent av alla fjärrutlån kopior (2004: 25 procent, 2003: 32 procent). Trenden visar på att behovet av artikelkopior minskat i och med den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Cirka 90 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och drygt 72 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Undervisning och referensservice (se tabell 7) På många lärosäten utvecklas pedagogiken i riktning mot handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande. Detta påverkar främst universitets- och högskolebibliotekens verksamhet, och bibliotekens pedagogiska roll diskuteras allt mer. Många universitets- och högskolebibliotek utvecklas i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning. Undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information har blivit en viktig del av bibliotekens verksamhet. 2005 deltog cirka 119 500 personer i forskningsbibliotekens undervisning (2004: 113 600). Sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken 22 000 lärarledda lektionstimmar, vilket är en liten ökning jämfört med 2004. Till detta kommer självstudiekurser på internet, så kallade digitala pedagogiska resurser. 2005 fanns sammanlagt 189 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser. Användningen av dessa redovisas i viss utsträckning i tabell 7. Att mäta användning av webbsidor är komplicerat och bortfallet i inrapporteringen har varit mycket stort (se bilaga). Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärntjänst på de flesta forskningsbibliotek. Under 2005 har forskningsbibliotekens personal besvarat nästan 642 200 inkomna referensfrågor, vilket är något fler än förra rapporteringsperioden, då 597 300 frågor besvarades. Flera specialbibliotek uppvisar höga siffror för antal referensfrågor. Detta gäller främst Statistiska centralbyråns bibliotek, Patentoch registreringsverkets bibliotek och Riksdagsbiblioteket.

KB/BIBSAM och SCB 10 Personal (se tabell 4 och 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka har minskat något under de senaste åren och uppgick vid mätperiodens slut till 2 172 helårsverken (2004: 2 204). 63 procent av de helårsanställda är bibliotekarier och dokumentalister. Den personalkategori som ökar mest procentuellt är fackutbildade specialister. Denna personalkategori utgörs av personer med annan profession än bibliotekariens, exempelvis pedagoger, ekonomer och systemvetare. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av figur 2. 2. Personal, antal årsverken 2005 Övriga, 14 % Fackutb. spec., 8 % Biblioteksassistenter, 15 % Bibliotekarier/ dokumentalister, 63 % Anm: Avrundningsfel kan förekomma. Ekonomi (se tabell 5 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till knappt 1 545 miljoner kronor (2004: 1 541 miljoner, 2003: 1 907 miljoner). 117 miljoner kronor av den summan gäller specialbiblioteken. I genomsnitt fördelade sig de sammanlagda driftskostnaderna på följande sätt: Personal, löner och kompetensutveckling 61% Förvärv, tryckt och elektroniskt 23% Övrigt, exklusive lokalkostnader 16% Lönekostnaderna har ökat, medan kostnader för kompetensutveckling har minskat jämfört med tidigare rapporteringsperiod. Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv har ökat de två senaste åren efter tidigare minskning (2004: 23 procent, 2003: 21 procent). Abonnemang på eller inköp av elektroniska resurser har tagit en allt större del av förvärvskostnaderna. 2005 gick 58 procent av förvärvskostnaderna till elektroniska resurser. Motsvarande siffra för 2004 var 53 procent och för 2003, 50 procent. Cirka 90 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen. 2005 uppgick intäkterna till 1 904 miljoner kronor (73 bibliotek), motsvarande siffra för 2004 var 1 930 miljoner (74 bibliotek). Vissa av universitets- och högskolebiblioteken har fått minskade anslag, medan andra har fått ökade eller ligger kvar på samma nivå. I likhet med andra verksamheter på lärosätena så påverkas ekonomin för universitets- och högskolebiblioteken av genomströmningen av studenter. För specialbiblioteken är intäktsminskningen tydligare, men undantag finns även här. Se vidare tabell 7.

KB/BIBSAM och SCB 11 Summary This report contains data from different kinds of research libraries: the national library, university and other higher education libraries and special libraries. The data refers to the calendar year 2005. Statistics Sweden is responsible for collecting data and producing tables. BIBSAM, The National Library s department for National Coordination and Development, is responsible for analyzing the data. Library statistics are being collected according to both international (ISO 2789) and Swedish standards (SS 03 80 01). Questionnaires were sent to Swedish research libraries and special libraries. 73 libraries answered the questionnaire. The book stock of the 73 libraries included in this report amounts to 792.100 shelf metres. The electronic collection includes about 3.100 databases, 626.700 e-books, 42.3 million other digital documents and about 238.307 electronic periodicals. 11.1 million local loans and 407.800 outgoing interlibrary loans were effectuated at the Swedish research libraries 2005. The staff of the Swedish research libraries amounts to 2.172 full-time equivalents and of those, 63 per cent were either librarians or documentalists.

KB/BIBSAM och SCB 12 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Forskningsbibliotek 2005, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2005, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar 20 000 0 2 0 2 15 000 19 999 0 2 0 2 10 000 14 999 0 6 0 6 5 000 9 999 0 13 2 15 2 500 4 999 0 3 3 6 1 000 2 499 0 2 4 6 500 999 0 3 3 6 250 499 0 1 6 7 100 249 0 1 7 8 1 99 0 1 7 8 Uppgift saknas 1 3 3 7 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt antal löpande titlar.. 277 477 39 654 317 131 Periodika 1 7 480 288 788 46 946 343 214 Varav tryckt 7 335 85 791 11 781 104 907 Varav elektroniskt 145 202 997 35 165 238 307 Tidningar 2.. 1 272 790 2 062 Varav tryckt 292 1 224 726 2 242 Varav elektroniskt.. 76 67 143 1) Tre specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende löpande titlar för periodika. 2) Kungliga biblioteket liksom tre högskolebibliotek och två specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende antal löpande titlar för tidningar. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. "Totalt antal löpande titlar" avser endast de bibliotek som redovisat totala beståndet för både periodika och tidningar. Se även kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning".

KB/BIBSAM och SCB 13 2. Forskningsbibliotek 2005, efter utlån från egna samlingar 2. Research libraries 2005, by local and interlibrary lending Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Lokala lån, antal 250 000 13 13 100 000 249 999 1 7 8 50 000 99 999 6 6 25 000 49 999 4 4 8 10 000 24 999 3 3 6 5 000 9 999 4 4 2 500 4 999 6 6 1 2 499 1 10 11 Uppgift saknas - 3 8 11 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt antal lokala lån 1 152 714 10 694 594 236 072 11 083 380 Därav angivet som hemlån, initiala lån 24 745 4 235 619 120 678 4 381 042 hemlån, omlån 4 395 6 065 459 86 640 6 156 494 kopior i stället för lån - 581 119 10 204 591 323 läsesalslån 1 123 574 106 624 34 578 264 776 Kategori ej angiven 0-702 318-16 028-718 346 Fjärrutlån, antal dokument 2 50 000 25 000 49 999 5 5 10 000 24 999 7 7 5 000 9 999 1 9 1 11 2 500 4 999 5 1 6 1 000 2 499 4 3 7 500 999 2 7 9 100 499 2 7 9 1 99 3 3 Uppgift saknas - 3 13 16 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt antal fjärrutlån 2 9 933 374 203 23 713 407 849 Därav angivet som hemlån, initiala lån 6 288 224 593 24 008 254 889 hemlån, omlån 1 345 74 564 4 796 80 705 kopior i stället för lån 2 300 75 711 2 340 80 351 Kategori ej angiven 0-4 448-7 431-11 879 Fjärrutlån fördelade efter mottagare 2 Bibliotek i Sverige 7 574 338 970 20 506 367 050 övriga länder 2 359 23 145 1 279 26 783 Mottagarland ej angivet 8 305 1 928 10 233 Totalt antal utlån från egna samlingar 1, 2 162 647 11 068 797 259 785 11 491 229 Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, totalt antal 3.. 99 930 58 245 158 175 Därav direkt till slutanvändare.. 99 537 55 479 155 016 till svenska bibliotek.. 337 2 015 2 352 till övriga länders bibliotek.. 56 751 807 Mottagaren ej angiven.. 1) Kungliga biblioteket, fyra högskolebibliotek och åtta specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av lokala utlån. 2) Ett högskolebibliotek och tolv specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrutlån. 3) Kungliga biblioteket, tio högskolebibliotek och nio specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av elektronisk dokumentleverans från egna samlingar. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Obs - några högskolebibliotek som bara redovisat vissa delar av utlåningsuppgifterna har tagits med vid beräkningen av rikssifforna. Se även kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning" beträffande utlån från egna samlingar. Se vidare förklarande noter i tabell 8.

KB/BIBSAM och SCB 14 3. Forskningsbibliotek 2005, efter inkommande fjärrlån 3. Research libraries 2005, by interlibrary borrowing Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Fjärrinlån, antal dokument 1 20 000 1 1 17 500 19 999 1 1 15 000 17 999 10 000 14 999 2 2 5 000 9 999 11 1 12 2 500 4 999 1 12 1 14 1 000 2 499 2 2 500 999 2 2 100 499 2 9 11 1 99 1 15 16 Uppgift saknas 3 9 12 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt antal fjärrinlån 3 567 181 954 13 585 199 106 Därav angivet som originaldokument 3 359 110 440 5 253 119 052 papperskopior i stället för lån 184 51 817 11 039 63 040 elektronisk dokumentleverans 24 34 419 638 35 081 Kategori ej angiven 14 722 3 345 18 067 Fjärrinlån fördelade efter avsändare Bibliotek i Sverige 3 011 130 038 10 861 143 910 övriga länder 556 52 047 2 864 55 467 Avsändarland ej angivet 131 140 271 1) Fyra högskolebibliotek och åtta specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrinlån. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Se även kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning" beträffande inlån från andra bibliotek. Se vidare förklarande noter i tabell 8.

KB/BIBSAM och SCB 15 4. Forskningsbibliotek 2005, efter personal, antal helårsverken 4. Research libraries 2005, by staff, number of full-time equivalents National bibliotek Högskole bibliotek Special bibliotek Summa Bibliotekarier och dokumentalister, antal helårsverken 100 1 3 4 50 99 4 4 25 49 4 4 10 24 15 4 19 5 9 6 5 11 0 4 5 26 31 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt antal helårsverken 157 1 070 150 1 378 Biblioteksassistenter, antal helårsverken 100 50 99 25 49 1 1 10 24 1 10 11 5 9 10 3 13 0 4 16 32 48 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt antal helårsverken 16 258 47 321 Fackutbildade specialister, antal helårsverken 100 50 99 25 49 1 1 2 10 24 3 3 5 9 4 1 5 0 4 29 34 63 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt antal helårsverken 30 117 22 168 Övrig personal, antal helårsverken 100 50 99 1 1 25 49 3 3 10 24 6 6 5 9 3 3 0 4 25 35 60 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt antal helårsverken 51 236 18 305 Samtliga personalkategorier, antal helårsverken 200 1 1 100 199 6 6 50 99 3 3 25 49 12 1 13 10 24 8 6 14 5 9 3 8 11 0 4 5 20 25 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt antal helårsverken 254 1 681 237 2 172 Anm. Avrundningsfel kan förekomma vid redovisningen av antal helårsverken.

KB/BIBSAM och SCB 16 5. Forskningsbibliotek 2005, efter driftkostnader 5. Research libraries 2005, by operating costs Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala driftskostnader, tusental kr 1 (exkl lokalkostnader) 100 000 1 3 4 50 000 99 999 5 5 25 000 49 999 8 1 9 10 000 24 999 12 3 15 5 000 9 999 2 3 5 2 500 4 999 3 4 7 1 000 2 499 3 8 11 1 999 1 11 12 Uppgift saknas 5 5 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt tusental kr 162 934 1 265 863 116 898 1 545 695 Differens Totalt Summa andelar 5 131 5 131 Därav angivet för Personal löner 110 925 737 345 82 507 930 777 kompetensutveckling 1 830 12 800 1 288 15 918 totalt 112 755 750 145 83 795 946 695 Andel i procent 69,2 59,3 71,7 61,2 Förvärv tryckt material 7 390 127 262 15 960 150 612 elektroniska resurser 458 199 782 11 184 211 424 totalt 7 848 327 044 27 144 362 036 Andel i procent 4,8 25,8 23,2 23,4 övriga kostnader exklusive lokalkostnader 42 331 188 674 11 090 242 095 Andel i procent 26,0 14,9 9,5 15,7 Lokalkostnader, tusental kr 1 63 077 1 024 587 18 833 1 106 497 1) Åtta högskolebibliotek och elva specialbibliotek saknar uppgift avseende redovisningen av lokalkostnad. Sex specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om driftskostnader. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Se även kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", ekonomi. Se vidare noter i tabell 7.

KB/BIBSAM och SCB 17 6. Forskningsbibliotek 2005, efter intäkter 6. Research libraries 2005, by incomes Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala intäkter, tusental kronor 1 5 000 1 30 9 40 2 500 4 999 3 4 7 1 000 2 499 2 4 6 500 999 8 8 250 499 1 2 3 100 249 50 99 25 49 10 24 1 9 0/uppgift saknas 1 8 9 S:a antal bibliotek 1 37 35 73 Totalt tusental kronor 225 268 1 555 261 124 442 1 904 971 Differenser Totalt Summa andelar 929 929 Därav angivet för anslag från moderorganisationen 210 592 1 399 288 99 753 1 709 633 bidrag och intäkter från offentliga sektorn 5 130 46 364 17 861 69 355 bidrag och intäkter från privata sektorn 2 753 19 349 1 992 24 094 projektmedel 16 244 1 494 17 738 genererade intäkter 6 573 62 170 1 450 70 193 övrigt 220 11 846 1 892 13 958 1) Ett högskolebibliotek liksom sex specialbibliotek har inte lämnat uppgifter om intäkter och anslag. Två specialbibliotek har inte lämnat fullständiga uppgifter om Intäkter och anslag. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Se även kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", ekonomi. Se vidare noter i tabell 7.

KB/BIBSAM och SCB 18 7. Forskningsbibliotek 2005. Bestånd, användning, personal och ekonomi 7. Research libraries 2005, by stock, use, staff, and economy Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Virtuella besök av webbl. i 1 000/år Virtuella besök av IP-besök i 1 000/år Sidleveranser i 1 000/år Antal sittplatser Totalt varav internetuppkopp ling Nationalbibliotek Kungliga bibl. 4 602.. 1 611.. 300 37 33 Högskolebibliotek Blekinge Tekniska Högskola. bibl. 3........ 460 62 62 Chalmers bibl. 3 1 240.... 3 403 520 83 43 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH bibl. 1 175...... 88 6 6 Göteborgs universitetsbibl. 8 8 016.. 1 519 11 028 1 582 345 345 Handelshögskolan i Stockholm. bibl. 1 505.... 323 195 13 13 Högskolan Dalarna. bibl. 2 640 130 49 363 180 45 45 Högskolan i Borås. bibl. 1 990 293 77 1 071 817 205 195 Högskolan i Gävle. bibl. 1 2 771.... 776 131 17 17 Högskolan i Halmstad. bibl. 2 1 607...... 240 29 29 Högskolan i Jönköping. bibl. 2 1 718.. 284 1 845 560 82 82 Högskolan i Kalmar. bibl. 1 946...... 400 121 121 Högskolan i Skövde. bibl. 1 1 000...... 290 41 33 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, bibl. 3 876.. 240.. 391 65 65 Högskolan Kristianstad. bibl. 1 873 81.. 129 377 79 79 Högskolan på Gotland, Almedalsbibl. 1 1 224...... 157 42 42 Karlstads universitetsbibl. 2 3 886...... 1 212 260 260 Karolinska institutets universitetsbibl. 2 2 807.... 13 636 653 391 391 Konstfacks bibl. 1 192...... 38 7 7 Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl. 1........ 14 1 1 Kungl. Tekniska högskolans bibl. 7 1 872.... 2 727 707 73 73 Linköpings universitetsbibl. 4 3 374...... 1 009 200 190 Luleå universitetsbibl. 4 1 584...... 646 98 97 Lunds universitets bibl. 35 7 324.. 1 863.. 2 316 414 406 Lärarhögskolan i Stockholm. bibl. 1 845.. 73 1 049 377 119 119 Malmö högskola. bibl. och IT 3 5.... 475.. 967 297 297 Mittuniversitetets bibl. 5 2 408.. 437.. 1 439 205 188 Mälardalens högskolas bibl. 2 2 156.. 291.. 660 104 98 Nordiska högskolan f. folkhälsovetensk. bibl. 1........ 25 30 30 Polishögskolans bibl. 2 329...... 140 30 26 Röda Korsets Högskola. bibl. 1 25 29.. 192 31 6 6 Stockholms universitetsbibl. 12 5 772 1 297.... 1 391 162 162 Sveriges lantbruksuniversitets bibl. 6 1 279 911.. 3 579 606 76 72 Södertörns högskolebibl. 2 3 070.. 557.. 782 180 150 Umeå universitetsbibl. 2 2 752.. 834 4 407 1 116 168 168 Uppsala universitetsbibl. 19 4 625.. 1 420 8 265 2 133 258 256 Växjö universitetsbibl. 1 2 255...... 463 64 57 Örebro universitetsbibl. 4 1 407.... 9 117 800 100 100 Summa Högskolebibliotek 150 69 827...... 23 913 4 478 4 331

KB/BIBSAM och SCB 19 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Antal sittplatser Totalt Virtuella besök av webbl. i 1 000/år Virtuella besök av IP-besök i 1 000/år Sidleveranser i 1 000/år varav internetuppkopp ling Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. bibl. 1 8...... 54 2 2 Arbetarrörelsens arkiv och bibl. 1 18...... 43 3 3 Arbetslivsbibl. 1 29...... 21 4 4 Arkitektmuseets bibl. 1 13 9 6.. 13 2 2 Armémuseum. bibl. 1 14...... 20 1 1 CAN:s bibl. 1 6...... 7 2 2 FMV bibl. 3 40...... 20 5 5 Hjälpmedelsinstitutets bibl. 1 4.. 14.. 15 1 1 Immigrantinstitutets bibl. 1 5 600.. 7 000 10 2 2 Konstbibl./Nationalm. & Moderna M. 1 8...... 8 1 1 Kungl. akademien för de fria konsterna. bibl. 1 45...... 35 1 1 Kungl. skogs- och lantbruksakademien. bibl. 1 15 10 7.. 24 1 1 Kungl. vetenskapsak., centr. för vetenskapshist. 4 1 3...... 10 1 1 Livrustkammarens bibl. 1........ 6 1 1 Naturhistoriska riksmuseet, Forskn.avd. bibl. 10........ 30 12 12 Naturvårdsverkets bibl. 1 9...... 22 4 4 Nordiska Afrikainstitutets bibl. 5 1 30.... 132 49 9 9 Nordiska museets bibl. 1 8...... 31 2 2 Patent och registreringsverkets bibl. 1 113.. 65 119 46 11 9 Riksarkivets bibl. 3........ 200 15 1 Riksdagsbibl. 2 246 53.... 100 20 20 Statens maritima museer. bibl. 3 7... 39 3 2 Statens Museer för Världskultur. bibl. 6 0 0...... 0 0 0 Statens musikbibl. 1.. 635 233 529 46 6 6 Statens strålskyddsinstitut. bibl. 1........ 4 0 0 Statistiska centralbyråns bibl. 1 9.... 308 37 10 7 Svenska barnboksinstitutets bibl. 1 16 164 66 298 18 1 1 Svenska emigrantinstitutet. bibl. 1 5...... 13 0 0 Svenska filminstitutets bibl. 1 79.. 15.. 48 12 12 Sveriges geologiska undersökning. bibl. 1 25...... 12 2 2 Sveriges Teatermuseum. bibl. 1 5 6.... 20 1 0 Tekniska museet, bibl. 1 4...... 20 2 2 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. bibl. 4 180 17 000.... 35 6 6 Vitterhetsakademiens bibl. 2 75 35 17 79 59 15 15 VTI Statens väg- och transportforskningsinst. BIC 1 20.. 73.. 15 2 2 Summa Specialbibliotek 54 1 039...... 1 130 160 139 Summa samtliga Bibliotek 208 71 468...... 25 343 4 675 4 503 1) Högskolan i Gävle, biblioteket, hade stängt två veckor i juli. Hela december var biblioteket stängt för flytt till det nya biblioteket. Besöksräknaren lästes av direkt i stället för att ta stickprov på besöken. 2) Högskolan i Halmstad, biblioteket, hade begränsat öppethållande på grund av orkanskador. 3) Malmö högskola hade begränsat öppethållande under året p.g.a. ombyggnad och saknar därför uppgift om antal besök per dag. Bortfallskorrigering har gjorts. 4) Kungl. vetenskapsakademien, centrum för vetenskapshistoria, biblioteket har för att få fram besöksstatistiken beräknat årets totala besökare dividerat med de dagar biblioteket haft öppet. 5) Nordiska Afrikainstitutets bibliotek har haft delvis stängt under året p.g.a. vattenläcka. Ingången flyttades till baksidan av huset vilket medfört färre besökare samt att det automatiska räkneverket inte har kunnat användas. 6) Östasiatiska museets bibliotek har haft stängt under året.

KB/BIBSAM och SCB 20 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Nationalbibliotek Kungliga bibl. 1 300 0 61 0 96 822 2 695 Högskolebibliotek Blekinge Tekniska Högskola. bibl. 245.. 47 6 1 094 100 65 Chalmers bibl. 299 66 62 9 12 692 39 83 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH bibl. 240 0 38 0 1 405 21 4 Göteborgs universitetsbibl. 320 260 82 40 62 374 65 939 Handelshögskolan i Stockholm. bibl. 2 263 66 59 20 5 603 60 43 Högskolan Dalarna. bibl. 280 40 61 20 3 575 78 112 Högskolan i Borås. bibl. 342 91 68 18 3 839 100 111 Högskolan i Gävle. bibl. 263 42 61 16 2 228 58 100 Högskolan i Halmstad. bibl. 246 0 52 8 2 021 95 161 Högskolan i Jönköping. bibl. 290 0 62 8 5 340.. 278 Högskolan i Kalmar. bibl. 318 68 65 20 1 478 100 134 Högskolan i Skövde. bibl. 280 40 64 22 2 760 89 105 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, bibl. 216 0 52 0 2 361 92.. Högskolan Kristianstad. bibl. 286 0 62 0 2 434 100 101 Högskolan på Gotland, Almedalsbibl. 298 0 61 8 6 016 50 471 Karlstads universitetsbibl. 319 75 77 29 4 437 100 128 Karolinska institutets universitetsbibl. 3 290 37 63 18 14 543 28 163 Konstfacks bibl. 207 13 41 10 942 78 53 Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl. 160.. 20........ Kungl. Tekniska högskolans bibl. 251 1 58 14 27 500 61 190 Linköpings universitetsbibl. 4 287 0 65 13 16 437 98 319 Luleå universitetsbibl. 284 0 62 0 5 828 96 162 Lunds universitets bibl. 340.. 76.. 166 442 18 1 028 Lärarhögskolan i Stockholm. bibl. 277 39 55 16 2 122 96.. Malmö högskola. bibl. och IT 287 0 57 0 4 105 100 130 Mittuniversitetets bibl. 292 0 54 0 5 380 92 151 Mälardalens högskolas bibl. 291 39 62 25 2 448 91 159 Nordiska högskolan f. folkhälsovetensk. bibl. 225.. 30 0 200 100 6 Polishögskolans bibl. 240 0 44 0 1 314 64 35 Röda Korsets Högskola. bibl. 240 0 36 0 235 23 14 Stockholms universitetsbibl. 310 0 69 0 59 571 35 619 Sveriges lantbruksuniversitets bibl. 250 0 46 8 17 597.. 156 Södertörns högskolebibl. 327 76 79 40 2 755 97 333 Umeå universitetsbibl. 326 2 78 8 30 722 46 657 Uppsala universitetsbibl. 334 37 80 23 132 950 32 890 Växjö universitetsbibl. 319 30 81 22 5 562 73 256 Örebro universitetsbibl. 298 1 64 8 7 608.. 215 Summa Högskolebibliotek........ 623 918.. 8 371

KB/BIBSAM och SCB 21 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. bibl. 159 0 10 0 353.. 21 Arbetarrörelsens arkiv och bibl. 244 3 38 2 2 390 5 15 Arbetslivsbibl. 245 90 32 0 2 037 59 79 Arkitektmuseets bibl. 80 0 6 0 685 72 15 Armémuseum. bibl. 200 50 32 8 855 77 14 CAN:s bibl. 230 0 25 0 340 69 7 FMV bibl. 240.. 40.. 3 500 9 25 Hjälpmedelsinstitutets bibl. 256 10 33 0 300.. 20 Immigrantinstitutets bibl. 260.. 40.. 320 100 10 Konstbibl./Nationalm. & Moderna M. 74 0 13 0 4 085 4 50 Kungl. akademien för de fria konsterna. bibl. 160 0 23 0 1 175 38 50 Kungl. skogs- och lantbruksakademien. bibl. 200.. 20.. 2 700 81 58 Kungl. vetenskapsak., centr. för vetenskapshist. 120.. 11.. 300 0 2 Livrustkammarens bibl. 180 0 23 0 1 133 49 2 Naturhistoriska riksmuseet, Forskn.avd. bibl. 210 210 30 30 2 548.. 59 Naturvårdsverkets bibl. 245 0 20 0 900 100 51 Nordiska Afrikainstitutets bibl. 210.. 27.. 1 418.. 56 Nordiska museets bibl. 243 0 10 0 4 706 64 33 Patent och registreringsverkets bibl. 256 4 43 0 2 317 42 99 Riksarkivets bibl. 300 32 44 14 9 470 6 525 Riksdagsbibl. 300.. 25...... 90 Statens maritima museer. bibl. 119 0 12 0 1 368 52 9 Statens Museer för Världskultur. bibl. 5 0. 0..... 150 Statens musikbibl. 205 0 26 0 1 531 4 5 Statens strålskyddsinstitut. bibl. 240 84 40 8 229 72 6 Statistiska centralbyråns bibl. 249 0 38 0...... Svenska barnboksinstitutets bibl. 176.. 20.. 2 085 17 63 Svenska emigrantinstitutet. bibl. 225 25 40 5 535 71 23 Svenska filminstitutets bibl. 210.. 29 5 1 487 35 30 Sveriges geologiska undersökning. bibl. 240 0 30 0 3 825 98 25 Sveriges Teatermuseum. bibl. 132 0 14 0 1 795 6 14 Tekniska museet, bibl. 240 0 40 0 1 368 7 5 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. bibl. 250 0 40 0 4 846 64 40 Vitterhetsakademiens bibl. 6 250 0 38 0 6 206 10 60 VTI Statens väg- och transportforskningsinst. BIC 240 0 40 0 4 571 28 63 Summa Specialbibliotek........ 71 378.. 1 774 Summa samtliga Bibliotek........ 792 118.. 10 840 1) Kungliga biblioteket felrapporterade år 2004 antal löpande titlar i beståndet för periodika i tryckt form. Den egentliga siffran var i nivå med årets rapporterade uppgift. 2) Handelshögskolan i Stockholm byggdes om under 2005 vilket medförde att biblioteket var stängt under sommaren. 3) Karolinska Institutets Universitetsbibliotek har mätt om delar av samlingarna vilket medfört att biblioteket kunnat rapportera mer korrekta statistikuppgifter beträffande bestånd och förvärv. 4) Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om periodika i tryckt form innehåller endast tidskrifter - ej monografiserier (för köp och gåva). 5) Hyllmetertillväxten är en uppskattning som gjorts av Östasiatiska museets bibliotek eftersom nyinköpta böcker och tidskrifter inte kunnat sättas upp i hylla utan väntar i märkta flyttkartonger på iordningsställande. 6) Vitterhetsakademiens bibliotek redovisning av periodika inkluderar till skillnad från tidigare endast tidskrifter och årsböcker, ej monografiska serier.

KB/BIBSAM och SCB 22 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Tryckt form, titlar Periodika Elektronisk form, titlar Seriella publikationer, bestånd Tidningar Summa, titlar Tryckt form, titlar Elektronisk form, titlar Summa titlar Tolal, summa titlar Nationalbibliotek Kungliga bibl. 7 335 145 7 480 292...... Högskolebibliotek Blekinge Tekniska Högskola. bibl. 285 4 283 4 568 8...... Chalmers bibl. 620 7 194 7 814 7 0 7 7 821 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH bibl. 220 1 520 1 740 4 0 4 1 744 Göteborgs universitetsbibl. 8 075 9 963 18 038 231 2 233 18 271 Handelshögskolan i Stockholm. bibl. 568 321 889 11 0 11 900 Högskolan Dalarna. bibl. 531 7 425 7 956 16...... Högskolan i Borås. bibl. 1 685 5 652 7 337 6 0 6 7 343 Högskolan i Gävle. bibl. 553 5 843 6 396 12 0 12 6 408 Högskolan i Halmstad. bibl. 567 6 941 7 508 13 32 45 7 553 Högskolan i Jönköping. bibl. 863 7 200 8 063 18 11 29 8 092 Högskolan i Kalmar. bibl. 120 5 300 5 420 0 0 0 5 420 Högskolan i Skövde. bibl. 413 5 100 5 513 11 0 11 5 524 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, bibl. 451 7 000 7 451 9 0 9 7 460 Högskolan Kristianstad. bibl. 430 4 050 4 480 13 0 13 4 493 Högskolan på Gotland, Almedalsbibl. 407 2 949 3 356 33 0 33 3 389 Karlstads universitetsbibl. 997 8 015 9 012 20 0 20 9 032 Karolinska institutets universitetsbibl. 819 9 349 10 168 4 0 4 10 172 Konstfacks bibl. 172 0 172 2 0 2 174 Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl. 70 0 70 0 0 0 70 Kungl. Tekniska högskolans bibl. 1 244 5 000 6 244 24 1 25 6 269 Linköpings universitetsbibl. 1 3 500 8 440 11 940 36 25 61 12 001 Luleå universitetsbibl. 1 051 9 789 10 840 34 0 34 10 874 Lunds universitets bibl. 19 213 13 825 33 038 226 0 226 33 264 Lärarhögskolan i Stockholm. bibl. 241 478 719 5 5 10 729 Malmö högskola. bibl. och IT 714 3 582 4 296 7 0 7 4 303 Mittuniversitetets bibl. 585 56 641 12 0 12 653 Mälardalens högskolas bibl. 390 7 592 7 982 14 0 14 7 996 Nordiska högskolan f. folkhälsovetensk. bibl. 75 2 000 2 075 1 0 1 2 076 Polishögskolans bibl. 280 5 285 6 0 6 291 Röda Korsets Högskola. bibl. 46 13 59 4...... Stockholms universitetsbibl. 21 423 5 600 27 023 107 0 107 27 130 Sveriges lantbruksuniversitets bibl. 3 769 4 745 8 514 12 0 12 8 526 Södertörns högskolebibl. 553 7 046 7 599 22 0 22 7 621 Umeå universitetsbibl. 5 761 7 479 13 240 36 0 36 13 276 Uppsala universitetsbibl. 6 298 11 432 17 730 211 0 211 17 941 Växjö universitetsbibl. 840 9 150 9 990 30 0 30 10 020 Örebro universitetsbibl. 1 962 8 660 10 622 19 0 19 10 641 Summa Högskolebibliotek 85 791 202 997 288 788 1 224.. 1 272 277 477

KB/BIBSAM och SCB 23 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Tryckt form, titlar Periodika Elektronisk form, titlar Seriella publikationer, bestånd Tidningar Summa, titlar Tryckt form, titlar Elektronisk form, titlar Summa titlar Tolal, summa titlar Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. bibl. 107 0 107 3 0 3 110 Arbetarrörelsens arkiv och bibl. 224 0 224 12 0 12 236 Arbetslivsbibl. 360 7 722 8 082 3...... Arkitektmuseets bibl. 51 0 51 0 0 0 51 Armémuseum. bibl. 220 0 220 0 0 0 220 CAN:s bibl. 61 19 80 0 0 0 80 FMV bibl. 100 30 130 20 0 20 150 Hjälpmedelsinstitutets bibl. 293 2 295 3 0 3 298 Immigrantinstitutets bibl....... 0 0 0.. Konstbibl./Nationalm. & Moderna M. 215 0 215 2 0 2 217 Kungl. akademien för de fria konsterna. bibl. 82 0 82 0 0 0 82 Kungl. skogs- och lantbruksakademien. bibl. 255 0 255 0 0 0 255 Kungl. vetenskapsak., centr. för vetenskapshist. 66 0 66 0 0 0 66 Livrustkammarens bibl. 17 0 17 0 0 0 17 Naturhistoriska riksmuseet, Forskn.avd. bibl. 239 1 342 1 581 0 0 0 1 581 Naturvårdsverkets bibl. 250 2 049 2 299 4 0 4 2 303 Nordiska Afrikainstitutets bibl. 500 131 631 2 0 2 633 Nordiska museets bibl. 278 2 280 0 0 0 280 Patent och registreringsverkets bibl. 530 9 114 9 644 12 11 23 9 667 Riksarkivets bibl. 480 0 480 450 0 450 930 Riksdagsbibl. 1 340 4 700 6 040 160 50 210 6 250 Statens maritima museer. bibl. 399 0 399 0 0 0 399 Statens Museer för Världskultur. bibl............... Statens musikbibl. 280 2 282 0 0 0 282 Statens strålskyddsinstitut. bibl. 69 1 800 1 869 3 0 3 1 872 Statistiska centralbyråns bibl. 1 100 1 800 2 900 4 0 4 2 904 Svenska barnboksinstitutets bibl. 154 1 155 0 0 0 155 Svenska emigrantinstitutet. bibl. 100 0 100 8 0 8 108 Svenska filminstitutets bibl. 284 22 306 6 0 6 312 Sveriges geologiska undersökning. bibl. 1 100 200 1 300 5 1 6 1 306 Sveriges Teatermuseum. bibl. 51 0 51 0 0 0 51 Tekniska museet, bibl. 80 0 80 0 0 0 80 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. bibl. 633 3 705 4 338 24 5 29 4 367 Vitterhetsakademiens bibl. 1 017 2 383 3 400 0 0 0 3 400 VTI Statens väg- och transportforskningsinst. BIC 846 141 987 5 0 5 992 Summa Specialbibliotek 11 781 35 165 46 946 726.. 790 39 654 Summa samtliga Bibliotek 104 907 238 307 343 214 2 242...... 1) Linköpings universitetsbibliotek inkluderar EBSCO host i redovisningen av periodika antal löpande titlar i elektronisk form. Anm. Differenser mellan totaler och summan av därav - siffror beror på att vissa bibliotek inte redovisat alla uppgifter.

KB/BIBSAM och SCB 24 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Nationalbibliotek Fysiska enheter Manuskript Hyllmeter Bestånd av övriga dokumenttyper Musiktryck Mikro- Audiovigraf. suella Fysiska Hyllmeter dok., fys. dok., fys. enheter enh. enh. Kungliga bibl. 3 500 3 809 17 086 220 292 131 265 682 Grafiska dok., fys. enh. 2 147 513 Högskolebibliotek Blekinge Tekniska Högskola. bibl............... Chalmers bibl............... Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH bibl. 0 0 0 0 0 310 300 Göteborgs universitetsbibl... 1 464.... 95 129 30 837.. Handelshögskolan i Stockholm. bibl. 0 0 0 0 0 0 0 Högskolan Dalarna. bibl............. 100 Högskolan i Borås. bibl. 0 0 0 0 504 1 611 0 Högskolan i Gävle. bibl. 0 0 216 5 132 702 0 Högskolan i Halmstad. bibl... 1 96.. 0 200 25 Högskolan i Jönköping. bibl. 0 0 0 0 0 0 0 Högskolan i Kalmar. bibl. 0 0 0 0 0 233 0 Högskolan i Skövde. bibl. 0 0 0 0 0 300 0 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, bibl. 0 0 137 3 90 329 0 Högskolan Kristianstad. bibl. 0 0 0 0 0 0 0 Högskolan på Gotland, Almedalsbibl. 14.. 1 420.. 70.. 239 Karlstads universitetsbibl. 0 0 19 486 382 15 117 6 014 2 500 Karolinska institutets universitetsbibl. 0 0 0 0.. 769.. Konstfacks bibl. 0 0 0 0 0 77 12 Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl............... Kungl. Tekniska högskolans bibl. 31 2 0 0 2 000 000 197 510 Linköpings universitetsbibl. 0 0 0 0 31 501 1 171 5 221 Luleå universitetsbibl. 1 0 0 21 190 198 7 160 4 170 1 230 Lunds universitets bibl... 3 500 18 882 660 280 608 15 726.. Lärarhögskolan i Stockholm. bibl. 0 0 0 0 0 441 0 Malmö högskola. bibl. och IT 0 0 140 3 0 3 117 115 Mittuniversitetets bibl. 0 0 82 2 3 890 266 1 061 Mälardalens högskolas bibl. 1 0 441 11 0 681 22 Nordiska högskolan f. folkhälsovetensk. bibl. 0 0 0 0 0 0 0 Polishögskolans bibl. 0 0 0 0 0 255 0 Röda Korsets Högskola. bibl. 0 0 0 0 0 0 0 Stockholms universitetsbibl. 0 0 0 0 0 0 118 932 Sveriges lantbruksuniversitets bibl. 30 000 4 0 0 201 527 11 042 Södertörns högskolebibl. 0 0 0 0 2 055 307 0 Umeå universitetsbibl. 7 187 551 151 2 251 092 209 905 Uppsala universitetsbibl. 62 307 4 081 7 927 155 131 658 985 395 898 Växjö universitetsbibl. 2 093 60 0 0 16 339 1 663 0 Örebro universitetsbibl. 0 0 16 358 218 116 213 3 815 208 Summa Högskolebibliotek 101 633 9 663 86 526 1 639 2 951 759 74 912 538 320