Musikord och begrepp (Allmän musikkunskap, grundnivå) A CAPPELLA Körsång utan ackompanjemang av instrument. ABSOLUT MUSIK "Ren" musik som inte strävar efter att avbilda utommusikaliska händelser (ingen beskrivande musik). ALEATORIK Slumpmässig musik, användning av "utlottning" vid komponerandet eller framförandet. ARIA Solosång som ackompanjeras av instrument. Oftast en del av en större vokalkomposition, t.ex. en opera. Jfr. Arioso, liten aria. ARIOSO Liten aria AVE MARIA Bön till Maria, enligt den katolska liturgin BAGATELL It. bagatella, liten, obetydlighet, småsak, mus. anspråkslös tonsättning i litet format. BALLATA 1) Dans 2) Ballad BARCAROLE Båtsång, en fri kompositionstyp från romantiken, oftast i en gungande 6/8 taktart. BAROCK Stilepok på 1600-talet: en motvikt till den föregående epoken, renässansen, som betonade vokalmusiken. Under barocken betonades instrumentalmusiken. Den profana, världsliga, musiken blev likvärdig med den sakrala musiken, kyrkomusiken. Terassdynamik, konserterande stil, basso continuo, homofoni. BASSO CONTINUO "Fortlöpande bas", en ackompanjemangsform och en instrumentsammansättning under barocken: oftast en cembalo och cello (gamba) (ett klaver och ett basintrument). BEL CANTO Sångstil, eg. vacker sång BERCEUSE Vaggvisa, en fri kompositionstyp från romantiken. CANZONA 1) En slags föregångare till fugan 2) Sång (i allmänhet) CELLOKONSERT Ett flersatsigt verk skrivet för cellosolist och orkester; jfr. konsert. CONCERTO GROSSO En kompositionstyp från barocken: en konserterande grupp och en orkester. DISKANT Överstämma eller högt register DISSONANS Missljud; ett ackord eller intervall som låter skärande eller kräver upplösning DIVERTIMENTO Underhållning DODEKAFONI Tolvtonssystem, alla toner är likvärda. DUO, DUETT Två instrumentalister eller ett verk avsett för dem. Spela duett ELEGI Klagosång ETYD Övningsstycke EXPRESSIONISM En stilinriktning från början av 1900-talet: framhäver uttrycket, åsidosätter dur-moll-tänkesättet på vägen mot dodekafonin. FANTASI Fri kompositionsform FALSETT Högt röstläge FILHARMONISK Musikälskande (eg. Vän av harmoni) FINAL It. finale, sista satsen i ett flersatsigt verk. FLAGEOLETTONER Övertoner spelade på ett stränginstrument FUGA Flerstämmig tonsättning som bygger på imitationsteknik. Jfr. imitation. 1
FÄLTTEKNIK Användning av täta tonala vävnader och anhopningar, kluster, som kompositionsmaterial. GENERALBAS Harmonilära; numrerad basstämma där ackorden betecknas med hjälp av sifferkombinationer. GENOMKOMPONERAD Ett (sång)stycke där varje strof får en ny musik HOMOFON Flerstämmig tonsättning, i vilken endast en stämma är melodiskt självständig, de övriga stämmorna ackompanjerar i form av ackord. HUMORESK Skämtsamt stycke HYMN Lovsång (även psalm) IMITATION De olika stämmorna (instrumntalisterna, sångarna) imiterar varandras motiv och melodier. I en kanon presenterar envar stämma samma melodifökjd som föregående. Den mest utvecklade formen av imitation kallas fuga där tekniken är mest avancerad, föregångaren till fugan kallas canzona. IMPRESSIONISM En stilinriktning från sekelskiftet 1900: "impression", betoning av intryck och klangfärg, utan fasta konstruktioner, fri stämföring och kombination av ackord. IMPROMPTU Plötsligt infall, en verktyp från romantiken IMPROVISATION Musik som kommer till av stundens inlevelse INVENTION Påhitt, uppfinning KAMMARMUSIK Musik skriven för liten instrumentalensemble (färre än ett tiotal musiker). KANON En form av imitation KANTAT "Cantata", ett (oftast) flersatsigt vokalverk. KAPELLMÄSTARE Orkesterns ledare, dirigent. KLASSICISM 1700-talets senare hälft: upplysningstiden, "balans mellan form och uttryck". Den moderna orkestern börjar ta form, borgerskapet börjar vid sidan av adeln att aktivt ta del i musiklivet. Sonatform, symfoni, stråkkvartett, fortepiano. KONSERT En tillställning där musikverk uppförs inför publik. KONSERT 2 Ett flersatsigt verk skrivet för solist och orkester; parterna tävlar mot varandra, bägge parterna presenterar samma musikaliska material i olika varierade former. KONSERTMÄSTARE Orkesterns förman, "leader", i allmänhet stämledaren för 1 violinstämman. Brukar sköta om att orkestern stämmer sina instrument. KONSONANS Ett ackord eller intervall, som inte kräver upplösning, fortsättning. KORAL Kyrkovisa (jfr. hymn och psalm) KVARTETT Ett verk för fyra instrumentalister, en kvartett. Kan också avse en scen ur en opera där fyra solister sjunger samtidigt. KVINTETT Ett verk för fem instrumentalister, en kvintett. Kan också avse en scen ur en opera där fem solister sjunger samtidigt. 2
LEDMOTIV LIED LIEDFORM MADRIGAL MODALITET MOTETT MOTIV MUSIKAL MÄSSA NEOKLASSICISM NOCTURNE OKTETT OPERA OPERETT OPUS ORATORIUM PARTITA PARTITUR PASSION PASTORAL PIANOTRIO POLONÄS Ett särskilt motiv eller melodiavsnitt ljuder då en särskild rollfigur framträder i en opera. Ledmotivets viktigaste uppgift är att återkalla i minnet vad som har skett tidigare och sammanlänka händelserna. Ledmotivtekniken kan också förekomma i symfoniska dikter och motsvarande programmusikaliska verk. En tysk (germansk) konstsång, där ackompanjemanget (i allmänhet piano) innehar en viktig, självständig roll. Gemensamt namn för små kompositionsformer. Den enkla sång- (eller vis-) formen består i allmänhet av två frasgrupper (avsnitt), a och b, och en eventuell upprepning av dem. Då det första avsnittet a upprepas efter det senare avsnittet b kallas formen tredelad (ömsesidig) liedform (aba). Medeltida sång "Kyrkotonarterna": dorisk, frygisk, lydisk och mixolydisk (jonisk och eolisk dur och moll), diatoniska skalor. Modus (singularis) resp. modi (pluralis) En polyfon vokaltonsättning i litet format, i allmänhet skriven till en andlig text. En melodisk eller rytmisk idé, t.ex. ett intervall eller en rytmisk figur. En form av modern operett som utvecklades under 1900-talet jämsides med den s.k. populärmusiken. Den centrala formen av kyrklig vokalmusik. Som musikterm avser mässa en tonsättning som bygger på liturgins fasta textavsnitt (ordinarium), oftast för kör och orkester, satserna Kyrie, Gloria, Credo, Sanctus och Agnus Dei. En musikalisk stilinriktning som inföll i huvudsak under tiden mellan världskrigen; en reaktion mot senromantikens kromatik och upplösningen av tonaliteten. Neoklassicismen (även nyklassicismen) övergav det romantiska känslosvärmeriet och tog fasta på den fria tonaliteten. De gamla formbyggnaderna togs till heders (sonat, konsert) jämte polyfonin. Nattligt stycke Stycke för åtta eller åtta uppträdande Musikdrama: en helhet där musik, teater (litteratur), dans och bildkonst bildar de centrala elementen. En lättare form av opera, sångspel. Verk Flersatsigt verk med i allmänhet bibliskt motiv, en slags "andlig opera". Flersatsig kompositionsform Fullständiga noter till ett flerstämmigt verk. En musikalisk framställning av Kristi lidande enligt evangelitexterna. Herdestycke, -musik Instrumentalensemble: violin, cello och piano kan också vara namnet på ett verk skrivet för denna ensemble. Dans i trefjärdedelstakt 3
POLYFON POSTLUDIUM PRELUDIUM PROGRAMMUSIK RAPSODI RECITATIV RENÄSSANS REQUIEM ROMANTIK RONDO SATS SCHERZO SEPTETT SERIALISM SERIE SOLIST SONAT SONATFORM SONATIN STRÅKKVARTETT STRÅKKVARTETT 2 SVIT SYMFONI SYMFONISK DIKT TEMA En tonsättning som bygger på självständiga stämmor som ofta imiterar varandra. Slutspel, utgångsmusik. "Förspel", den första satsen i ett flerstämmigt verk. Även en självständig komposition. Musik som strävar efter att beskriva en historia, ett händelseförlopp eller ett naturfenomen. Fritt utformad komposition, rapsodisk = stympad Ett avsnitt i t.ex. en opera eller annat vokalverk där sångaren talande till ackompanjemang berättar en händelse som för fram intrigen i verket. Kombinationen recitativ aria är typisk: först berättar recitativet om händelsen och därefter beskriver arian den känsla som händelsen framkallar. En kulturell inriktning som uppstod i Italien under 1400-1500 -talen, en "pånyttfödelse" av antikens kulturella ideal. Guldåldern för den polyfona vokalmusiken. Själamässa, en särskild form av mässa, uppbyggnaden varierar. "Romantiken är inte en stilinriktning utan en attityd". 1800-talets reaktion mot upplysningstidens förnuftsiver. Konstnären, individen, kom i fokus. Mindre kompositionsformer, programmusik, virtuositet. En lättare, dansant, komposition, där det första avsnittet (huvudavsnittet) upprepas varvat med olika sidoavsnitt (exv. ABACABA). 1) En del av en komposition, avsnitt 2) sättning Skämtsamt och (ofta) snabbt musikstycke; utgör ofta tredje (eller motsv.) satsen i en symfoni. Stycke för sju, sju uppträdande Att inordna tonlägen, längder, styrkeförhållanden etc. till serier. Samtliga 12 toner inom en oktav inordnas till en serie som utgör byggnadsmaterial i en komposition. Ensam uppträdande (jfr. spela solo) En flersatsig komposition vars första sats (ofta) följer sonatformen, den andra satsen är långsam och tredje satsen (finalen) är snabb. Till en början var sonaten bara en instrumentalkomposition ("sonata") för att markera skillnaden till en sjungen komposition eller kantat ("cantata"). Exposition-, genomföring- och repris; huvud- och sidotema. En sonat av mindre och tekniskt lättare form. Instrumentalensemble: 1 och 2 violin, altviolin och cello. Ett (oftast) flersatsigt verk som är skrivet för en stråkkvartett. Flersatsig komposition där avsnitten är i en följd Ett flersatsigt orkesterverk vars 1 sats (ofta) följer sonatformen. En till synes ensatsig, programmatisk, komposition av symfonisk karaktär. En melodi, material för en komposition, uppbyggt av ett motiv 4
KÖRSTÄMMOR SOPRAN MEZZOSOPRAN ALT KONTRATENOR TENOR BARYTON BAS TONAL ATONAL BITONALITET POLYTONAL TOCCATA DRILL TRIO VARIATION S A T B (sopran, alt, tenor, bas) En hög damstämma (även förekommande i instrument, t.ex. sopransaxofon). Medelhög damstämma. Låg damstämma eller medelhög instrumenttyp. Tämligen hög mansstämma (tonläget motsvarar en alt), falsettsång. Hög mansstämma eller lägre instrumenttyp. Medelhög mansstämma (observera: barytonhorn). Låg mansstämma eller låg instrumenttyp. Något som grundar sig på tonarter, dur och moll. Utan förankring i tonarterna, tonartslös. Användning av två tonarter parallellt. Användning av flera tonarter parallellt. En komposition för klaviaturinstrument med festlig karaktär. Ornament eller utsmyckning; snabbt växlande mellan två toner (den ordinarie tonen och hjälptonen). Verk för tre instrumentalister (terzett: för tre sångare). Stiliserad förändring, upprepning av ett motiv i förändrad (varierad) form, men som ännu klart kan identifieras 5