Nu är det lamningstider

Relevanta dokument
Fokus på starka och friska lamm

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Flaskmatning - så funkar det

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Nyhetsbrev Maj och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och O boy njuter i solen och vi med.

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR)

Mini-One Den lilla mjuka knappen

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får

MiniONE Information för brukare

Suggorna har potential utnyttja den!

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

tidig hovvård Vikten av

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Det är skillnad på får och får

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Vasselpulver Fettrikt vasselpulver Dextros Monohydrat. Magnesium 0,2 % Salt 1,5 % Natrium 0,46 % Vitamin A IE/kg

Värt att veta om Din gastrostomi

Flaskmatning - så funkar det

DELEGERING SONDHANTERING

Djurdoktorn: Linus och Teddy

Blås- och bäckenbottenträning

Skruttans badträning

Innehållsförteckning

Vaccination mot rödsjuka

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

DET NYFÖDDA FÖLET ATT FÖREBYGGA INFEKTION

Pälsvård och klippning av Curly Coated Retriever

Qufora IrriSedo minisystem

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK

VÄGEN TILL VÄLBEFINNANDE I DITT inomhus bubbelbad

till dig som har en Överarmsfraktur

NY UPPDATERAD ERSÄTTARE TILL EFFYDRAL

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

BPQ - kroppsupplevelseformuläret

Copyright I FORM/Bonnier Publications.

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Testa dina kunskaper!

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: Index:

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

ROSE ROSE K2. instruktion IRREGULAR CORNEA. Post Graft TM ROSE K2 XL. Semiscleral kontaktlins

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna

Nytt på Fodermix Gris Produkter

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Praktiska tips. vid rutinbesöken. För dig som arbetar med Besättningsservice

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Lättläst svenska. Så kan du hindra fallolyckor

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

Så minskar du risken att falla

R EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

TACKA + BAGGE = LAMM. Allt du behöver veta om fårskötsel i Sverige

Hullbedömning av får

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

FODER- och VETERINÄRINFORMATION

Qufora IrriSedo ballongsystem

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

DELEGERING LÄKEMEDELSPLÅSTER

Hur ska livsmedel hanteras?

PROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

Qufora IrriSedo konsystem

Infektioner hos barn i förskolan

till dig som har en Armbågsfraktur

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Dequalinium Orifarm 10 mg vaginaltabletter dekvaliniumklorid

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Vad är vatten? Ytspänning

Yoga. Här är ett yogaprogram du kan göra var som helst och som bjuder på skön rörlighetsträning och återhämtning för trötta muskler.

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

EUSO 2015 Biologidel

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna

Djurskyddsinspektion - får - inspektionsdel

Så här används SpeediCath Compact Set

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Den 24 augusti Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad: Version :1

NEONATALKLINIKEN-HEMSJUKVÅRDEN. Råd inför hemgång. Information till föräldrar

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier

Transkript:

Nu är det lamningstider Lamningen är den mest arbetsintensiva perioden under fåråret och har man dessutom en begränsad erfarenhet av lamning kan perioden vara en riktig utmaning. Det är viktigt att lägga ner den extra tid det tar att förbereda och övervaka lamningen, det är tråkigt att förlora lamm som man skulle ha kunnat rädda. Tackan ska inte störas i onödan vid lamningen, men samtidigt ska du känna till när det är läge att rycka in för att hjälpa tacka och lamm. Förberedelser inför lamningen Det en stor fördel om tackorna är klippta. Klippta tackor får bättre aptit och det är också lättare att ha kontroll på deras hull. Hygienen vid lamning och digivning blir bättre. Klippningen ska inte göras närmare än 4 6 veckor innan lamningen. Om man av olika skäl inte kan klippa tackorna före lamning bör man åtminstone klippa runt könsöppningen och kring juver. Ljuset i fårhuset är viktigt, både inför en eventuell lamningshjälp, men även för att tackorna lättare ska kunna hålla koll på sina nyfödda. Tackorna ser nämligen dåligt i mörker. Självklart ska även fårhuset vara nyhalmat och rent. Värmelampor kan behövas för att värma upp nedkylda lamm och tackor som är sjuka. Annan utrustning som du kan behöva är: Rena handdukar Två rena hinkar, flytande tvål och tvättsvamp för tvätt inför lamningshjälp Handsprit Jodopaxlösning Långa och korta engångshandskar Lamningsrep, 3 st, tex flagglina Glidmedel Navelklämma Råmjölk infrusen i lagom stora förpackningar alternativt råmjölksersättning Nappflaska Sond och spruta för råmjölk Termometer.

Tecken hos tackan när lamningen närmar sig När det bara är några dagar kvar till lamning fylls juver och spenar med mjölk. Ett annat tydligt tecken är att ligamenten vid svansroten förslappas. Man kan även se att blygdläpparna svullnar och rodnar. Närmare lamningen kan tackan bli retlig. Hon kan också intressera sig mycket för andras lamm. Tackan får nedsatt aptit och drar sig undan för att kunna vara ifred. Hon lägger sig och reser sig om vartannat. Hon tömmer tarmen och skvätter urin ofta. Till slut ser man att hon har ont genom att hon skjuter rygg och svankar. Ofta ser man även hur hon lägger öronen bakåt och drar upp överläppen. Vid det här laget har förlossningen startat och tackan befinner sig i öppningsstadiet då livmoderhalsen vidgas, vilket brukar ta några timmar. Själva lamningen När livmoderhalsen är helt öppen börjar utdrivningsstadiet. När den yttre hinnan runt lammet brister säger man att vattnet går. Den inre fosterhinnan brister ofta under utdrivningsstadiet, men kan bli kvar runt lammet efter födseln. Värkarna under utdrivningsstadiet kommer med ca en minuts mellanrum. Är allt normalt tar det vanligen upp till en halvtimme för ett lamm att födas fram. Nästa lamm kommer som regel inom några minuter upp till en timme. Normalt föds lammet med de sträckta frambenen först, med huvudet kommandes efter. Ett annat normalt läge är att de sträckta bakbenen kommer först. Efter lamningen Efter lamningen slickar tackan det nyfödda lammet torrt. Är tackan för trött eller ointresserad av lammet får du hjälpa till att torka lammet med handdukar. Oftast står lammet upp inom en kvart och har normalt börjat dia inom en halvtimme upp till en timme. Kontrollera alltid att det kommer mjölk från båda juverhalvorna.

Om allt fungerar som det ska har lammet gjort resningsförsök inom 15 minuter efter födseln och börjat dia själv inom den första levnadstimmen. Efterbördsstadiet I efterbörden finns moderkakan som försett lammet med näring och syre. Om efterbörden inte kommer efter första lammet, kan det bero på att det finns ytterligare lamm i tackan. Ibland lossnar inte efterbörden efter sista lammet, man pratar då om en kvarbliven efterbörd. En tacka med kvarbliven efterbörd ska man ha under extra uppsikt. Får hon feber ska man kontakta veterinär. När lammet inte kommer ut Ibland förlöper inte lamningen som den ska, oftast beroende på att något lamm ligger fel. Följande tumregler ger vägledning om när det är dags att ingripa: Öppningsstadiet tar mer än 4-5 timmar Tackan har värkar utan att något händer Fosterdelar syns i samma läge trots värkarbete Det har gått mer än en timme efter föregående lamm utan att ännu ett lamm eller efterbörd blivit synligt Värkarbetet har avstannat. Rengöring inför lamningshjälp För att undvika infektioner är det viktigt att du tvättar både dig själv och tackan noggrant innan du undersöker tackan. Tvätta tackans könsöppning med tvål och skölj efter med jodopax. Tänk på att tvätta dig själv noga ända upp till din överarm och desinficera med alcogel. Använd gärna handskar och glöm inte att naglarna ska vara klippta. Lamningshjälp Använd mycket glidslem när du för in handen i slidan. Håll handen lodrätt med tummen tryckt mot handflatan. Jobba aldrig emot tackans krystvärkar. När du känner fosterdelar

gäller det att koncentrera sig och bena ut vad du känner. Är det ett huvud, svans eller ben? Är det framben eller bakben? Tillhör benen samma lamm? Innan någon draghjälp kan ges måste man vara helt säker på att benen tillhör samma kropp, annars är risken stor att man drar i ben som tillhör två olika lamm. Fellägen Vid alla fellägen är det viktigt att skapa utrymme så att ben eller huvud kan rättas till. Börja alltid med att försiktigt trycka tillbaka lammet in i livmodern så att du får utrymme. Ett vanligt felläge är att ena frambenet är tillbakaslaget. När du tryckt tillbaka lammet in i livmodern ska du låta handen följa utmed lammets bakåtslagna ben. När du når framknä och klöv gömmer du klöven i din hand för att skydda livmoderns vägg. Samtidigt sträcker du försiktigt ut benet. Nu ligger lammet rätt och du kan hjälpa till och dra ut det genom att dra nedåt i riktning mot tackans has. Dra aldrig rakt ut. Ett vanligt felläge- bakåtslaget framben Det finns en mängd olika fellägen och är du nybörjare ska du se till att du har en erfaren kollega som du kan kontakta. Du ska också ha tagit reda på hur du kan få kontakt med veterinär. På våra lamningskurser kan du träna på olika fellägen i vår Lamningsatrapp. Råmjölk Råmjölken är lammets viktigaste försäkring mot infektion och nedkylning under den första levnadstiden. Under fosterstadiet sker ingen överföring av antikroppar från tackan, så när lammet föds är det helt oskyddat mot infektioner till dess det har diat första gången. Råmjölken är dessutom en livsviktig energikick för lammet. Det är viktigt att lammet redan inom 2-3 timmar efter födseln får i sig sitt första mål. För att få i sig tillräcklig mängd energi och antikroppar behöver lammet dricka ca 2 dl råmjölk per kg det första dygnet.

I kullar med många lamm är det sällan råmjölken räcker till alla. Ofta får det svagaste och minsta lammet för lite. Lamm som riskerar att inte själva få i sig tillräcklig mängd råmjölk bör ges råmjölk i flaska eller sondmatas. Lamm som får i sig för liten mängd råmjölk eller får sitt första mål för sent är risklamm och tillhör gruppen av lamm där man ser den högsta lammdödligheten. Risklamm: Lamm med låg födelsevikt Svaga lamm Trillingar, fyrlingar etc. Lamm från magra tackor, äldre tackor, sjuka tackor, tackor med dysfunktionellt juver. Råmjölk till risklamm Ge risklamm ett första mål råmjölk på 50 150 ml råmjölk (50 ml till lamm <3 kg, 100 ml för ett medelstort lamm a 4 kg och 150 ml till lamm >5 kg) i sond inom 30 minuter efter födseln. Om man måste fortsätta att ge råmjölk därför att lammet inte kan dia behöver det få i sig 50 ml/kg kroppsvikt inom 2-3 timmar och ca 200 ml/kg totalt under de första 18-20 timmar efter födseln, fördelat på minst 4-5 givor. Man bör också fortsätta att ge råmjölk till lamm som kan dia men inte får tillräckligt. Ge aldrig mer än 200 ml per gång så att inte löpmagen blir överfylld. Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett lamm har diat själv eller inte. Ge då en mindre mängd på ca 25-50 ml och känn över magen om den verkar fylld.

Sondmatning Sondmatning av lamm kan du lära dig på våra lamningskurser. Sonden kan köpas på postorderfirma specialiserad på lantbruks-eller veterinärprodukter. Tänk på att varm mjölk är ett utmärkt näringsmedel för bakterier. Spara aldrig uppvärmd mjölk och var noga med att diska och desinficera sonden mellan användningstillfällena. Lamm som är nedkylda med kroppstemperatur under 37 C och inte kan hålla huvudet uppe själva ska inte sondmatas. Råmjölk från ko eller råmjölksersättning Se till att ha ett lager fryst råmjölk till hands inför lamningssäsongen. När lamningen väl är igång kan råmjölk tas från en nylammad tacka, men saknas tackråmjölk går det bra att använda råmjölk från ko. Det finns också råmjölksersättning i pulverform att köpa. Fryst råmjölk ska tinas långsamt och inte i mikrovågsugn, så att inte antikropparna förstörs. Behöver man fortsätta ge lammet mjölk är köpt lammnäring det bästa alternativet om man inte har tillgång till mjölk från en tacka. Mjölkersättning för kalv har alldeles för lågt energiinnehåll för att passa till lamm, men i många besättningar används vanlig helmjölk från ko. Ofta ges den syrad. Man tillsätter då 10 % filmjölk och låter blandningen stå i rumstemperatur i ca 12 timmar. Ulrika König Fårhälsoveterinär Uppsala