Herrljunga Kommuns lokala miljömål
Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Nationella- och regionala miljömål... 5 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 7 3. Bara naturlig försurning... 8 4. Giftfri miljö... 9 6. Säker strålmiljö... 11 7. Ingen övergödning... 12 8. Levande sjöar och vattendrag... 13 9. Grundvatten av god kvalitet... 14 11. Myllrande våtmarker... 15 12. Levande skogar... 16 13. Ett rikt odlingslandskap... 18 15. God bebyggd miljö... 20 16. Ett rikt växt- och djurliv... 22 Herrljungas lokala miljömål... 23 Klimat... 25 God livsmiljö... 26 Kemikalier... 27 Natur... 29 Vatten... 30 Arbetsmetod och uppföljning... 31 Resurser... 33 2
Inledning Herrljunga kommun har historiskt sett varit en kommun med fin natur och bra odlingslandskap. Kommunfullmäktige vill bevara Herrljungas miljö och har av den anledningen tagit beslut att införa lokala miljömål i samband med Herrljunga kommuns översiktsplan. Miljömålsarbetet är ett gemensamt uppdrag med många aktörer. Kommunerna har det övergripande ansvaret för miljömålsarbetet på lokal nivå genom ansvaret för vår närmiljö. Men för att miljömålen ska uppnås har olika myndigheter och näringslivet ett stort ansvar. Kommunernas miljöarbete är en förutsättning för att de nationella miljömålen ska kunna uppfyllas, för att nå dit är det viktigt även hur enskilda individer agerar. Bakgrund Sveriges riksdag antog 1999 femton miljökvalitetsmål för att säkra en hållbar utveckling för vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser. Ett ytterligare miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv lades till 2005. Det övergripande nationella målet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Dessa miljökvalitetsmål uttrycker den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö samt natur och kulturresurser som riksdagen anser miljömässigt hållbara på lång sikt. Tanken är att miljökvalitetsmålen i huvudsak ska ha uppnåtts till år 2020. Dessa miljömål ska styra inriktningen av det svenska miljöarbetet sett i ett nationellt perspektiv, men ska också ligga till grund för miljöarbetet på regional och lokal nivå. På regional nivå har länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll. I Västra Götalands län har Länsstyrelsen fastställt regionala miljömål som har sin utgångspunkt i de övergripande nationella miljökvalitetsmålen Syfte Lokala miljömål är kommunens möjlighet att bidra till de nationella och regionala miljömålen i Sverige. Kommunerna kan anpassa arbetet med miljömålen till att integreras i egna pågående processer inom kommunen som har stor betydelse för miljön. Miljömålen kan exempelvis ingå i kommunernas infrastrukturplanering och utveckling av trafiksystem, utveckling och bevarande av grönområden, energi- och vattenförsörjning, fastighets- och bostadsutveckling samt skydd och vård av vårt kulturarv. Andra användbara verktyg är att arbeta med miljömålsstyrd tillsyn enligt Miljöbalken (till exempel för kemiska produkter och enskilda avloppsanläggningar) och att ställa miljökrav i upphandlingar. Skola och förskola är viktiga för att få barn och ungdomar intresserade av miljö. Kommunerna är också stora arbetsgivare och utbildning av egna anställda kan ha stor betydelse. 3
4
Nationella- och regionala miljömål Nedanför finns de 13 nationella miljömål som finns representerade i Herrljunga kommun. 1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet 2. Frisk luft 11. Myllrande våtmarker 3. Bara naturlig försurning 12. Levande skogar 4. Giftfri miljö 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 15. God bebyggd miljö 7. Ingen övergödning 16. Ett rikt växt- och djurliv 8. Levande sjöar och vattendrag De nationella Miljömålen 5, 10 och 14 har ingen direkt koppling till kommunen i ett geografiskt perspektiv. Därför har kommunen inte tagit fram några lokala mål inom ramen för dem. Info: 5. Skyddande ozonskikt, 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård, 14. Storslagen fjällmiljö. 5
1. Begränsad klimatpåverkan Klimatet har förändrats under de senaste 150 åren. De flesta är överens om att det delvis beror på att koldioxid och andra så kallade växthusgaser släpps ut i atmosfären från människans olika verksamheter. Om utsläppen fortsätter som nu ökar risken för att klimatsystemet påverkas på ett farligt sätt. Detta kallas för "växthuseffekten". Förbränning av olja och gas, fossila bränslen, svarar för det största bidraget till växthuseffekten både i Sverige och i övriga världen. Utsläppen av koldioxid från transporter ökar hela tiden. Övriga utsläpp från fossila bränslen varierar i Sverige efter konjunktur, tillgång på vattenkraft och vädret. Icke-fossila bränslen, till exempel trä, bidrar inte till att klimatet förändras. Därför är det bra att andelen förnybara energislag i Sveriges energiförsörjning har ökat. Nationellt mål: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Regionala delmål: Minskade utsläpp av växthusgaser 2010 Utsläppen av växthusgaser ska som medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Minskade utsläpp av växthusgaser 2020 Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Västra Götalands län, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 25 procent jämfört med 1990. Ökad andel förnybar energi 2020 År 2020 ska andelen förnybar energi i Västra Götalands län vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Förnybar energi i transportsektorn År 2020 ska andelen förnybar energi inom transportsektorn i Västra Götalands län vara minst 10 procent. Effektivare energianvändning 2020 År 2020 ska energianvändningen i Västra Götalands län vara 20 procent effektivare jämfört med 2008. 6
2. Frisk luft Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt och medför i medeltal flera månaders förkortad livslängd. Skogens träd och jordbrukets grödor skadas av ozon vilket medför stora kostnader. Luftföroreningar påverkar också material som metall, gummi, plast och kalksten så att de bryts ned snabbare. Därigenom skadas till exempel byggnadskonstruktioner och föremål som är kulturhistoriskt värdefulla. De luftföroreningar som är skadligast är inandningsbara partiklar, ozon och vissa organiska kolväten. De lokala utsläppen kommer framför allt från vägtrafiken och från enskild uppvärmning med ved. Arbetsmaskiner som gräsklippare, motorsågar och grävmaskiner bidrar också med stora mängder. Nationellt mål: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regionala delmål: Minskade halter av svaveldioxid Halten 5 mikrogram/m³ för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. Minskade halter av kvävedioxid Halterna 60 mikrogram/m 3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Minskade halter av marknära ozon Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år 2010. Minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen År 2010 ska utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Västra Götalands län, exklusive metan, ha minskat till under 40 000 ton. Minskade halter av partiklar Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Minskade halter av benso(a)pyren Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso(a)pyren ska i huvudsak underskridas år 2015. 7
3. Bara naturlig försurning Trots att försurningen i Sverige har minskat bedöms mer än en femtedel av skogarna, fjällen och sjöarna vara försurade på grund av människans olika verksamheter. Det som förorsakar försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket, alltså inte bara genom nedfallet av försurande luftföroreningar. Nationellt mål: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Regionala delmål: Färre försurade vatten År 2010 är högst 15 procent av antalet sjöar och 20 procent av sträckan rinnande vatten i Västra Götalands län drabbade av försurning som orsakats av människan. Trendbrott för markförsurningen Högst 35 procent av skogsmarken i Västra Götalands län har år 2010 en hög eller mycket hög surhetsgrad varav andelen med mycket hög surhetsgrad är högst 4 procent. Minskade utsläpp av svaveldioxid År 2010 har utsläppen av svaveldioxid i Västra Götalands län minskat till 4 200 ton eller mindre. Minskade utsläpp av kväveoxider År 2010 har utsläppen av kväveoxider i Västra Götalands län minskat till 25 000 ton eller mindre. 8
4. Giftfri miljö Det saknas fortfarande mycket kunskap om vad det är för egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därför är riskerna svåra att begränsa. En del kemiska ämnen har dock påvisade negativa effekter på både vår hälsa och miljön. Hittills har mer än 12 000 kemiska ämnen som ingår i kemiska produkter registrerats i Kemikalieinspektionens produktregister. Ännu fler ämnen ingår i till exempel bilar, kläder, plastartiklar och byggnadsmateriel. Vi vet inte hur många okända ämnen som kommer in i Sverige via importerade varor. Ytterligare kemiska ämnen bildas oavsiktligt i industriella processer. Nationellt mål: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Regionala delmål: Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Senast år 2010 ska det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t.ex. efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga ska uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 ska det även finnas uppgifter om egenskaperna hos de mest betydande oavsiktligt bildade och utvunna kemiska ämnena. Bättre miljö- och hälsoinformation för varor Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår. Utfasning av farliga ämnen Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från: nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007, övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010. Dessa ämnen ska inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet ska minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt. Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till år 2010. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. 9
Riktvärden för miljökvalitet För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmålet Utfasning av farliga ämnen, ska det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter. Efterbehandling av förorenade områden med akuta risker Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. Efterbehandling av förorenade områden Åtgärder ska under åren 2005-2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. Ytterligare 15 stycken förorenade områden i riskklass 1 ska vara åtgärdade under perioden 2006-2010. Om dioxiner i livsmedel År 2010 ska tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats. Om kadmium År 2015 ska exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. 10
6. Säker strålmiljö I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan alltså vara till nytta, men den kan också orsaka skada. Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen. Med hjälp av olika tekniska lösningar minimeras dock dessa så att de inte medför risker för människors hälsa eller för miljön. Det använda kärnbränslet är starkt radioaktivt och farligt under en mycket lång tid. En utmaning är därför att bygga ett säkert slutförvar i berggrunden för kärnbränsleavfallet. Nationellt mål: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Regionala delmål: Låga utsläpp av radioaktiva ämnen År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. Färre fall av hudcancer orsakad av ultraviolett strålning År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år 2000. Minskade risker med elektromagnetiska fält Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. 11
7. Ingen övergödning Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen hamnar i miljön till exempel genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk. Andra källor till övergödning är ammoniak från jordbruket och fosfor i utsläpp från avloppsreningsverk och industrin. Ämnena förs i sin tur med vattendragen till sjöar och hav. Problemen med övergödning finns framför allt i södra Sverige, men tecken finns även i fjällområdena. Växtligheten förändras successivt när kväve lagras upp i marken i skogar, ängs- och betesmarker. Arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. I havsmiljön är övergödning ett av de allvarligaste hoten. Den orsakar bland annat algblomning, som leder till att vattnet blir grumligt, tångbältena minskar och artsammansättningen förändras. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna. Även många sjöar och vattendrag är kraftigt övergödda, och effekterna är i stort sett samma som i havet. Nationellt mål: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Regionala delmål: Minskade utsläpp av fosforföreningar Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Minskade utsläpp av kväveföreningar till havet Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Minskade utsläpp av ammoniak Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Minskade utsläpp av kväveoxider År 2010 har utsläppen av kväveoxider i Västra Götalands län minskat till 25 000 ton eller mindre. 12
8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter samt den biologiska mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, badar, och vi utvinner dricksvatten och vattenkraft. Många växt- och djurarter är beroende av att vattendragen får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kraftverkens behov. I vissa områden måste vi skydda vattenmiljöerna från sådana verksamheter, och från jord- och skogsbruk. Det är emellertid inte bara naturlivet som behöver skydd utan även vissa kulturmiljöer i eller nära vatten, till exempel flottningslämningar, gamla kvarnar eller hyttor. Nationellt mål: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Regionala delmål: Skydd av natur- och kulturmiljöer i och vid sjöar och vattendrag Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd och fördelas jämnt mellan de fem vattendistrikten. Minst 15 fiskefria områden ska finnas i varje distrikt. Restaurering av vattendrag Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen i Västra Götalands län ha restaurerats. Upprättande av vattenförsörjningsplaner Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt. Utsättning av djur och växter som lever i vatten Senast 2010 sker utsättning av djur och växter på ett sådant sätt att den biologiska och genetiska mångfalden inte påverkas negativt. 13
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet räcker inte alltid till på alla ställen där det behövs. Tätorter och områden med fritidsbebyggelse vid kusten är exempel på platser där det kan råda brist på naturligt grundvatten. För att försörja större tätorter med dricksvatten tillverkas i vissa fall konstgjort grundvatten. Det sker genom att till exempel sjövatten infiltreras i grusåsar. Men grundvattnet tjänar inte bara som dricksvatten för oss människor. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. För att skydda grundvattnet från föroreningar och exploatering kan så kallade skyddsområden inrättas. Just grusåsar och andra formationer i landskapet där det finns grundvatten måste skyddas från exploatering. Ett sätt är att minska användningen av naturgrus. Nationellt mål: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regionala delmål: Skydd av geologiska formationer Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Inga negativa förändringar i grundvattennivån Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Rent vatten för dricksvattenförsörjningen Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Uttag av naturgrus År 2010 ska uttaget av naturgrus i Västra Götalands län vara högst 1,4 miljoner ton per år. 14
11. Myllrande våtmarker I Sverige har vi cirka 6,3 miljoner hektar myrmark. Av denna areal har drygt sex procent tagits upp i Myrskyddsplan för Sverige, som är Naturvårdsverkets plan för hur myrar ska skyddas. Senast år 2010 ska samtliga 502 områden som tagits upp där vara skyddade. Myrskyddsplanen bör kompletteras med kulturhistorisk kunskap. Det finns ofta arkeologiska lämningar i våtmarker. De får inte skadas när våtmarken restaureras. Om torvmarken exploateras kan inte kulturmiljövårdens intressen skyddas samtidigt. Sedan början av 1800-talet har cirka tre miljoner hektar våtmark försvunnit genom torrläggning eller annan exploatering. Det är nu förbjudet med ny markavvattning (till exempel dikning) i större delen av Götaland, delar av Svealand och i samtliga Ramsarområden. Många våtmarksmiljöer ingår i Natura 2000, som är EU:s nätverk för värdefull natur. I Sverige förekommer olika typer av mossar, kärr eller källor i drygt 1 700 Natura 2000-områden. Omkring 3 300 områden innehåller till exempel strandmiljöer, fuktängar eller sumpskogar. Nationellt mål: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Regionala delmål: Långsiktigt skydd för våtmarker Samtliga våtmarksområden i Västra Götalands län som ingår i Myrskyddsplan för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. Inga skogsbilvägar över våtmarker Senast år 2010 ska skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. Anläggning och återställning av våtmarker I odlingslandskapet ska minst 3 000 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. 15
12. Levande skogar Skogen är en av våra viktigaste källor till förnyelsebara råvaror och har stora både ekonomiska och miljömässiga värden. Men det är många faktorer som påverkar skogen. Den mest betydelsefulla kanske är skogsbrukets metoder inklusive hur värdefulla natur- och kulturvärden hanteras. Både produktionen av virke och den biologiska mångfalden i skogen påverkas också av luftföroreningar och klimatförändringar. Sedan decennier faller stora mängder av olika ämnen som transporteras med vindarna ner över skogen. De kan antingen försura marken eller fungera som gödselmedel. Markförsurande ämnen bildas också i viss mån när skogen avverkas. Ett sätt att motverka detta är att tillföra lika mycket träaska som man tagit ut avverkningsrester. Vi kan inte säkert bedöma vad som händer om den höga tillförseln av markförsurande ämnen fortsätter. Ännu svårare är det att förutspå vilka effekter förändringar i klimatet kan få för skogen. Nationellt mål: Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Regionala delmål: Långsiktigt skydd av skogsmark År 2010 har, räknat från 1998, ytterligare 65 600 ha skyddsvärd skogsmark undantagits från skogsproduktion, vilket avspeglas i att ytterligare 18 450 ha naturreservat har inrättats, ytterligare 2 300 ha biotopskydd har bildats, ytterligare 3 850 ha naturvårdsavtal har upprättats och ytterligare 41 000 ha frivilliga avsättningar finns i Västra Götalands län. Förstärkt biologisk mångfald År 2010 skall mängden hård död ved i Västra Götalands län öka med minst 50 procent på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker och vara högre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 13 procent till år 2010 på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker och mer i de delar av Västra Götalands län där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen gammal skog skall öka med minst 13 procent till år 2010 på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker och mer i de delar av Västra Götalands län där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen mark föryngrad med lövskog skall öka på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker i Västra Götalands län. (Regionaliserat mål) Skydd för kulturmiljövärden Skogsmarken i Västra Götaland ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. 16
17
13. Ett rikt odlingslandskap Natur- och kulturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av att människan har brukat jorden under flera tusen år. I dag hotas de av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Därför behöver odlingslandskapet värnas. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena är beroende av att jordbruk fortsätter att bedrivas, men också av vilka metoder som används i jordbruket. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara våra betesmarker. Samtidigt måste jordbruk bedrivas på ett rationellt och konkurrenskraftigt sätt. Odlingslandskapet innehåller en stor del av vår flora och fauna. Främst finns arterna i slåtter- och betesmarker men även i åker- och vägrenar, åkerholmar och våtmarker och andra småbiotoper. Många av dessa livsmiljöer har också ett kulturhistoriskt värde som hjälper oss att återskapa bilden av våra förfäders brukningsmetoder i odlingslandskapet. Nationellt mål: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Regionala delmål: Skötsel av ängs- och betesmarker I Västra Götaland ska år 2010 minst 70 000 ha ängs- och betesmark bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas till minst 750 ha och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna till minst 2 500 ha. Bevarande och nyskapande av småbiotoper i odlingslandskapet Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning. Skötsel av kulturbärande landskapselement Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas ska öka till år 2010 med ca 70 procent. Genetiska resurser hos husdjur och kulturväxter Senast år 2010 ska det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt och det ska finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser i Sverige. Lantbrukets ekonomibyggnader Senast 2020 ska odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer från olika tider tas om hand så att en mångfald bibehålls. 18
Ökad ekologisk produktion Den certifierade ekologiska jordbruksmarken bör öka till 20 procent år 2010. Den certifierade ekologiska produktionen av mjölk, ägg och kött från idisslare, det vill säga nöt och lamm, bör öka markant till år 2010. Den certifierade ekologiska produktionen av grisar och matfåglar bör öka kraftigt till år 2010. För att stimulera en positiv utveckling av marknaden och en hållbar utveckling bör konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel i offentlig sektor öka. Inriktningen bör vara att 25 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska avse ekologiska livsmedel 2010. 19
15. God bebyggd miljö Ett stort antal människor utsätts för buller över riktvärdena både utomhus vid sin bostad och inomhus. Därför upplevs trafikbuller ofta som det största miljöproblemet i tätorter. Man känner sig dock mindre störd om man har en "tyst sida" i bostaden, alltså en sida mot en ostörd gård. Under de senaste 40 åren har tätorternas befolkning och yta ökat kraftigt. Tätorterna har expanderat i ytterområdena, och därmed har avstånden och behovet av transporter ökat. För att mildra de negativa följderna krävs satsningar på miljövänliga, säkra, bekväma och tidseffektiva transportmedel. Samtidigt som tätortsytan har växt har bebyggelsen i centrala delar förtätats; grönområden inne i tätorten har bebyggts. På så sätt har möjligheterna till rekreation utomhus nära bostaden minskat. Bebyggelsen står för cirka 40 procent av den totala användningen av energi i Sverige. För att minska utsläppen av koldioxid och därmed växthuseffekten byggs fjärrvärme baserad på biobränsle ut. Nationellt mål: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regionala delmål: Planering för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Planering för kulturhistoriska och estetiska värden Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas. Planering för grön- och vattenområden i tätorter Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Västra Götaland grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas. Planering för effektivare energianvändning och nyttjande av förnyelsebar energi Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. 20
Bebyggelsens kulturhistoriska värden Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Minskat buller Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Minskade uttag av naturgrus År 2010 ska uttaget av naturgrus i Västra Götalands län vara högst 1,4 miljoner ton per år. (Regionaliserat mål) Minskning av avfallsmängder Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att: Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2010 räknat från 1994 års nivå. Senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Bättre energianvändning i byggnader Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt Mindre radon, fukt och mögel inomhus År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat god ventilation, radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³. 21
16. Ett rikt växt- och djurliv Synen på biologisk mångfald och dess betydelse har ändrats sedan begreppet myntades på 1980-talet. Biologisk mångfald är gener, arter och deras samverkan samt vad de gör till nytta för ekosystemen som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor. Biologisk mångfald främjar folkhälsan genom att många natur- och kulturmiljöer är en viktig källa till rekreation och friluftsliv. Sverige har åtagit sig att både bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, i enlighet med FN:s konvention för biologisk mångfald. Världens regeringschefer antog vid toppmötet i Johannesburg 2002 målet att till år 2010 stoppa den dramatiska förlust av biologisk mångfald som nu sker. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv är en insats på nationell nivå för att bidra till detta mål. Sveriges biologiska mångfald idag är resultat av klimat, geologiska förutsättningar och människans olika verksamheter. Många av våra växter och djur, som idag är hotade, är på olika sätt gynnade eller till och med beroende av att landskapet hävdas. Omläggningen av jord- och skogsbruket under det senaste seklet avspeglar sig i vilka arter som har blivit vanligare och vilka som har blivit sällsynta. Vi vet att äldre brukningsmetoder har skapat en rik biologisk mångfald. Nationellt mål: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Regionala delmål: Hejda förlusten av biologisk mångfald Senast år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald inom Västra Götalands län vara hejdad. Minskad andel hotade arter År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Hållbart nyttjande Senast år 2010 ska biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå. 22
Herrljungas lokala miljömål Med hänsyn till de nationella och regionala målen har Herrljunga kommun formulerat egna lokala miljömål, anpassade med hänsyn till kommunens förutsättningar. Avsikten är att kommunen på lång sikt ska bidra till ett hållbart samhälle för nuvarande och kommande generationer. Herrljunga kommun arbetar även mot Växtkraft 10 000, kommunens egen målbild för en bättre framtid. Visionen är att till år 2020 genomföra fyra utvecklingsmål där Herrljunga är en kommun: Där det är gott att leva. Som tagit flera steg närmare en långsiktigt hållbar kommun. Med en tydlig och välkomnande VI-känsla i kommunen. Med ett dynamiskt och lokalt förankrat näringsliv. Arbetet med lokala miljömål är ett viktigt steg för att göra Herrljunga kommun till en långsiktigt hållbar kommun. Miljömålen bidrar till kommunens utveckling och det övergripande strategiska målet att till år 2020 nå ett befolkningsantal på 10 000 invånare. Kommunens förvaltningar, företag och enskilda medborgare ska hjälpas åt att förverkliga denna målsättning efter bästa förmåga. Våga Vilja Växa 23
Målen är indelade i grupper för att förenkla översynen. Grupperna är framtagna från de aspekterna Herrljunga kommun tror sig kunna bidra till hållbar utveckling. Grupperna är: Klimat Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God livsmiljö God bebyggd miljö Säker Strålmiljö Kemikalier Giftfri miljö Natur Ett rikt växt och djurliv Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Vatten Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Bara naturlig försurning Ingen övergödning Myllrande våtmarker 24
Klimat Herrljunga kommun ska verka för: Minskade utsläpp av koldioxid. Användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen ska minskas. Effektiv användning av energi och bränslen. Exempel på effektmål: Herrljunga kommun skall ha en aktuell Klimat och Energiplan. Planen ska behandla gällande målsättningar för kommunens arbete att förbättra energianvändning och minska klimatpåverkningar. Lokalvården ska skötas med miljömärkta medel för både personer och material. Kommunen ska underlätta för arbetspendling vid knutpunkter. Kollektivtrafiken ska vara effektiv och lättillgänglig. Bilpoler för både kommun och företag ska utredas. Samtliga fordon ska drivas av förnyelsebara bränslen. Användningen av arbetsfordon ska hållas effektiva. 25
God livsmiljö Herrljunga kommun ska verka för: Byar och tätorter ska utformas och bidra till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas från skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Exempel på effektmål: Vid nybebyggelse ska hänsyn tas till jord- och skogsbruk, så att aktivt brukande ej försvåras. Komplettera och förtäta befintliga orter för att möjliggöra energi- och transporteffektiva lösningar, områden utpekade i fördjupade planer för utveckling. Allt byggande bör kretsloppsanpassas I all planering ska hänsyn tas till invånarnas möjlighet till god livsmiljö där hälsa, natur- och kulturvärden säkerställs och effektiv energi- och transportplanering främjas. Kommunen ska främja byggnationen av lågenergihus. Radonhus ska lokaliseras och åtgärdas. Nya vägar ska undvikas där de försämrar stora opåverkade, ekologiskt känsliga områden och riksintressanta områden för naturvård och friluftsliv. Grönområden och gröna korridorer skall utgöra en betydande del vid planering av bebyggelse, så att ett rikt biologiskt samhälle erhålls. 26
Kemikalier Herrljunga kommun ska verka för: Ökad information om avfallshantering till invånarna Återanvändning av kretsloppsanpassat avfall Att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden Exempel på effektmål: För att uppnå ökad återanvändning och återvinning måste invånarnas kunskap och förståelse för kretsloppstänkande öka. Som invånare i kommunen ska man förstå varför man ska sortera. Avfallshanteringen ska vara estetiskt tilltalande, med god tillgänglighet och ökad säkerhet för hushållen. Kommunen skall underlätta för invånare att avyttra produkter och material som kan återanvändas. Kommunen skall erbjuda förbättrad service för invånarna gällande insamling av förpackningar och tidningar. En ökad andel av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att växtnäringen utnyttjas. Sett till behandling av matavfallet är hemkompostering ett mindre effektivt behandlingsalternativ i jämförelse med rötning och produktion av biogas. I vissa delar av Herrljunga kommun kan det finnas lokala förutsättningar som gör att hemkompostering är att föredra. Herrljunga kommun skall samarbeta tillsammans med övriga kommuner i region Sjuhärad för att uppnå förbättrad enhetlighet mellan de olika återvinningscentralerna. Likartade begrepp och terminologi gör det enklare för invånaren att sortera sitt avfall på ett bra sätt vid besöket på en återvinningscentral. Valfrihet innebär att invånarna i region Sjuhärad om möjligt ska kunna avyttra sitt avfall genom återvinningscentraler oberoende av vilken kommun de bor i. Invånaren får därmed tillgång till samtliga återvinningscentraler i regionen. Kommunen skall arbeta för att minska nedskräpningen i samhället. Använda livscykelkostnadsmodell (LCC) istället för pay-off modell vid inköp och investeringar. 1 1 Detta innebär att hänsyn tas till hur stor den totala miljöpåverkan är under exempelvis en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. En klok planering och att göra rätt från början kan innebära att kostsamma miljöproblem/saneringar undviks i framtiden. 27
Inköp av städmaterial sker vid så få tillfällen som möjligt för att minimera transporter Förorenade områden ska identifieras och vid behov åtgärdats. 28
Natur Herrljunga kommun ska verka för: Att den biologiska mångfalden i kommunen bevaras. Odlingslandskap och jordbruksmarks värde för biologisk produktion ska skyddas, bevaras och stärkas. Skog och skogsmarks värde för biologisk produktion ska skyddas, bevaras och stärkas. Exempel på effektmål: Andelen förädlingsföretag av livsmedel ska stimuleras så lokala producenter inte ska behöva köra långväga transporter av råvaror. Maten som tillverkas av kommunen ska åtminstone 25 % baseras på ekologiska varor (medel ska avsättas i särskilt konto för detta ändamål). Variationen i odlingslandskapet skall bibehållas. Det biotop- och artrika äldre odlingslandskapet skall så långt som möjligt bevaras. Jordbruksmarken skall inte tillföras föroreningar eller behandlas på sådant sätt att naturliga, viktiga markprocesser blir allvarligt störda. Åkermarken skall så långt som möjligt bibehållas som betydelsefullt produktionsresurs. Odlingsmark som tagits ur livsmedelsproduktion skall användas på sätt som möjliggör återgång till livsmedelsproduktion. Alla naturligt förekommande växt- och djurarter skall ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftigt bestånd. 29
Vatten Herrljunga kommun ska verka för: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö. Våtmarkens ekologiska vattenhushållande funktion i landskapet ska bevaras. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara. Gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Försurande effekter av nedfall och markanvändning ska inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. Exempel på effektmål: Avlopp som inte uppfyller tillräckliga reningskrav är åtgärdade senast 2021. Förbättra skyddet av reservvattentäkter. Kommunen ska ta fram en vattenförsörjningsplan senast 2015. Bibehålla Sämsjön och Sandsken rena från kemikalier och övergödning. Nossan ska ha en god ekologisk status senast 2015. Sjöar och vattendrag ska utnyttjas så deras ekologiska naturvärde för växter och djur bevaras. Dricksvatten skall vara av god kvalitet. Avloppsreningsverken skall drivas utan bräddningar. Tillräckligt stora arealer av samtliga våtmarkstyper och tillräckligt många våtmarker skall bibehållas för att våtmarkernas ekologiska funktion i landskapet skall upprätthållas. Växt och djurarter knutna till våtmarksmiljöer skall kunna fortleva i livskraftigt bestånd. 30
Arbetsmetod och uppföljning Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för kommunens miljöarbete och tar övergripande mål i samband med att de lokala miljömålen etableras i kommunen. Kommunstyrelsens uppgift: Leda det strategiska miljöarbetet genom inriktningsmål Ge nämnderna/styrelserna en mall för redovisning av sitt miljöarbete Sammanställa det interna miljöarbetet efter redovisningar från nämnder/styrelser Varje Nämnd/Förvaltning/Bolag ansvarar för att driva verksamhetens miljöarbete och ska fastställa en miljöplan för att nå upp till miljömålen. Detta ska ske när nämnden/styrelsen antar sin verksamhetsplan i samband med budgetarbetet. Miljöplanen ska redovisa den handlingsplan och organisation som behövs för att nå målen. Förvaltningarna/bolagen ska i årsredovisningen visa för sin nämnd/styrelse hur miljömålen i den egna miljöplanen följs upp. Denna redovisning ska sammanställas och redovisas för Kommunstyrelsen till årsredovisningen. Vad är övergripande mål? Målen beskriver utifrån de nationella och regionala målen vart kommunen vill i sitt miljöarbete. Målen antas av kommunfullmäktige och ger indikationer vad kommunen ska verka för. Målen antas i samband med denna plan. Vad är inriktningsmål? Inriktningsmål antas av kommunstyrelsen i samband med budgetarbetet och ska vara kopplade till vad kommunen vill förbättra långsiktigt och under året. För att implementera målen bör endast enstaka av de övergripande områdena Klimat, God livsmiljö, Kemikalier, Natur och Vatten bli inriktningsmål. Målen kan vara kopplade en specifik förvaltning eller förvaltningsövergripande, detta ska dock tydligt framgå vid verksamhetsplanen. Ett eller fler mål antas vid budget och skall få avsatt tid för diskussion. Kommunstyrelsen avsätter budgetramar till nämndernas förfogande angående miljöarbete. Behöver resurser avsättas utöver befintlig personal eller likvida medel ska kommunstyrelsen besluta detta. Vad är effektmål? Effektmålen blir att implementera verkningsmålen tagna av kommunstyrelsen. Nämndernas och förvaltningarnas uppgift är alltså att konkret bryta ner och införa målen i sin verksamhet. Effektmålen ska genomföras utan att befintlig verksamhet eller personal ska påverkas i annat än ändrade rutiner, inköp eller material. Utifrån föreslagna åtgärder avsätts 31
Process: Kommunfullmäktige (Tar övergripande mål) Kommunstyrelse (Tar inriktningsmål i samband med budget, sammanställer miljöredovisningar i årsredovisning) Miljöredovisning vid årsredovisning Inriktningsmål Förvaltning/Nämnd (Tar effektmål i samband med budget) Förvaltning/Nämnd (Tar effektmål i samband med budget Förvaltning/Nämnd (Tar effektmål i samband med budget 32
Process tips vid inriktningsmål: Tvärtom: För att lyckas komma fram till inriktningsmål föreslås att kommunstyrelsen ser över nationella och regionala mål, sedan tänker: vart vill vi inte nå? Plupp metoden: Sätt upp samtliga verkningsmål och låt alla deltagare sätta mellan 4-5 klisterlappar vid respektive mål. De målen med mest klisterlappar utses till inriktningsmål för året. Hjärtefrågor: Politiker får lyfta fram sin hjärtefråga angående miljö i kommunstyrelsen. Varje person får en avsatt tid att förklara varför utan att bli avbruten. Därefter diskuteras hjärtefrågorna och beslut tas om inriktningsmålen. Information > diskussion > beslut. Process tips vid effektmål: Vad gör vi av det? Trender, skeenden, viktiga händelser och annat tränger på i vardagen. För att komma fram till konkreta handlingar bör man: 1. Ta reda på nyckelfaktorerna i verkningsmålet. (Beskrivningar om varje nationellt och regionalt mål finns sammanställt i denna plan) 2. Vad är det? 3. Vad gör vi av det? Brainstorming Ös på med förslag till åtgärder i 5-10 minuter. Finns inga dumma idéer, bara avsaknad av lösningar. 33
Resurser Herrljungas lokala miljömål saknar en kostnadskalkyl. Målen är menade att arbetas in av varje förvaltning i de vardagliga rutinerna. Miljöarbeten kan ibland vara tidskrävande och kostsamma, därför behöver inköp och åtgärder bedömas utifrån livscykelmodellen. En del miljöinvesteringar återbetalar sig relativt snabbt. Ett exempel är energi-effektiviseringar, som trots hög initialkostnad på sikt kan ge en ekonomisk besparing. Åtgärder som kan ge effekter på människors hälsa och därigenom minskade kostnader för samhället är däremot svårare att beräkna. Människors välbevarade och hälsa är viktigt för både denna och kommande generationer. Kommunstyrelsen tar beslut om hur stor del av budgeten som skall avsättas för miljöarbete. I vissa fall krävs det inte resurser i form av kapital, men kanske tid och ändrade rutiner. En del i arbetet kan exempelvis vara att man vid varje budget eller delårsrapport tidigt avsätter tid för diskussion om hur man kan förbättra miljön utifrån de förutsättningar som presenteras. 34
Utrett och skrivet av: Andreas Karlberg Arbetsgrupp: Peo Wallner Claes Eliasson Mohammad Ashtari Referensgrupp: Plankommitten 35