Clearing av kyrkliga handlingar sid 2

14 februari 2003 NR. 6/2003 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Clearing av kyrkliga handlingar sid 2 Detta FörbundsInfo innehåller allmänna tillämpningsråd för clearing av kyrkliga handlingar och de taxor som ska tillämpas år 2003. Under hösten 2002 beslutade Kyrkomötet att obligatorisk clearing av dop, vigsel och konfirmation skall införas fr.o.m. 1 januari 2003. Det innebär att den tidigare frivilliga vigsel- och dopclearingen övergår till att bli obligatorisk men även att konfirmationsundervisning ska ingå i clearingsystemet. Obligatoriet innebär att samtliga församlingar måste följa reglerna för systemet och tillämpa de fastställda taxorna. Reglerna finns i kyrkoordningen och kyrkostyrelsen har med stöd av kyrkoordningen fastställt de taxor som ska tillämpas. Vi har också samlat ett antal frågor och svar när det gäller clearing på vår webbplats: www.svenskakyrkan.se/forsamlingsforbundet Handläggare: Begravningsgudstjänst: kyrkogårdskonsulent Göran Jacobsson och förbundsjurist Karin de Fine Licht Dop, konfirmation och vigsel: ekonomikonsulenterna Göran Abbemark och Anders Granberg, förbundsjuristerna Ursula Carlgren, Håkan Gunnarson och Patrik Tibbling Bilagor: Svenska kyrkans bestämmelser 2002:1 Svenska kyrkans bestämmelser 2002:10 Svenska kyrkans bestämmelser 2002:13 Svenska kyrkans Församlingsförbund S:t Eriksgatan 63, 112 34 Stockholm Tel. 08-737 70 00 Telefax 08-653 40 79 E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/forsamlingsforbundet Ansvarig utgivare: Förbundsdirektör Torbjörn Zygmunt Redaktör: Lars Lidström Utsänds till samtliga församlingar, samfälligheter och stift

Innehållsförteckning 1 CLEARING AV KYRKLIGA HANDLINGAR...3 1.1 Allmänt om de tjänster som ingår i clearingsystemet...3 1.2 Obligatorisk clearing av dop, konfirmation och vigsel...3 1.3 Obligatorisk clearing av begravningsgudstjänst...4 1.4 Vanliga frågor om clearing...4 2 CLEARING AV BEGRAVNINGSGUDSTJÄNST...4 2.1 Begravningsgudstjänst med processionsbärning...4 2.2 Begravningsgudstjänst med efterföljande gravsättning...4 2.3 Kyrka eller annan lokal för begravningsgudstjänst...5 2.4 Taxa för begravningsgudstjänst år 2003...5 2.5 Att tänka på...5 2.6 Följande fall utgör inte någon clearingsituation...6 3 CLEARING AV DOP...7 3.1 Taxa för dop år 2003...7 4. CLEARING AV VIGSEL...7 4.1 Taxa för vigsel år 2003...8 4.2 Att tänka på...8 5 CLEARING AV KONFIRMATION...8 5.1 Allmänna riktlinjer för konfirmation i Svenska kyrkan...8 5.2 Konfirmationens omfattning...9 5.3 Taxor för konfirmationsclearing år 2003...9 5.4 Från vilken tidpunkt skall konfirmationsclearingen gälla?...9 5.5 Konfirmander med särskilda behov...9 5.6 Konfirmandverksamhet som anordnas av annan organisation än församling i Svenska kyrkan...10 5.7 Avbruten konfirmation...10 6 FAKTURERING OCH BOKFÖRING...10 6.1 Fakturering...10 6.2 Bokföring...11 7 KYRKANS LÖNEAVTAL OCH KYRKLIGA HANDLINGAR...12 2

1 Clearing av kyrkliga handlingar 1.1 Allmänt om de tjänster som ingår i clearingsystemet De kyrkliga handlingarna är Svenska kyrkans viktigaste kontakter med de kyrkotillhöriga. Såväl dop, konfirmation, vigsel som begravningsgudstjänst är en del av församlingslivet. För många är det emellertid av olika skäl viktigt att få de kyrkliga handlingarna utförda på annan plats än i den egna församlingen. Svenska kyrkan har underlättat en sådan ordning genom att i kyrkoordningen föreskriva att kyrkliga handlingar i princip skall kunna fås i vilken församling som helst i Sverige utan kostnad för den enskilde. Clearingen skall således tillämpas när en kyrklig handling har ägt rum i någon annan församling än hemförsamlingen. Dop, vigsel, konfirmation och begravningsgudstjänst är i kyrkoordningen beskrivna som rättigheter som tillkommer kyrkotillhöriga. För konfirmation, vigsel och begravningsgudstjänst används formuleringen: Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, rätt till vigsel och rätt till begravningsgudstjänst i sin hemförsamling om inte synnerliga skäl hindrar det. Med synnerliga skäl avses att det skall föreligga mycket starka skäl för att inte församlingen skall tillgodose dessa önskemål. Rätten till de kyrkliga handlingarna för de tillhöriga är i princip lika stark i en annan församling som i hemförsamlingen. Någon avgift får inte tas ut av kyrkotillhöriga. Om handlingen avser någon som är bosatt i annan församling, får förättningsförsamlingen däremot fakturera hemförsamlingen för de kostnader som uppstår. Det bör noteras att de inomkyrkliga clearingbestämmelserna endast tar sikte på kyrkliga handlingar som utförs enligt Svenska kyrkans ordning. Begrepp För enkelhetens skull användes ordet församling som en sammanfattande benämning på församling eller kyrklig samfällighet och med kyrkotillhörig eller tillhörig avses den som är medlem i Svenska kyrkan. I den kyrkliga clearingen är det förrättningsförsamlingen som utför den kyrkliga handlingen och en hemförsamling som betalar för denna. Med kyrkotillhöriga i en församling avses samtliga som är kyrkobokförda inom samfälligheten i de fall en församling ingår i en samfällighet. 1.2 Obligatorisk clearing av dop, konfirmation och vigsel Under hösten 2002 beslutade Kyrkomötet att obligatorisk clearing av kostnader för dop, vigsel och konfirmation skulle införas från och med 2003. Det innebär att den tidigare frivilliga clearingen av dop och vigsel övergår till att bli obligatorisk på samma sätt som gäller för begravningsgudstjänst. Helt nytt är att även konfirmationsundervisning skall ingå i clearingsystemet (SvKB 2002:10). Obligatoriet innebär att samtliga församlingar inom Svenska kyrkan omfattas av systemet och är skyldiga att tillämpa de fastställda taxorna. Reglerna om clearing av dop, konfirmation och vigsel finns i kyrkoordningen. Kyrkostyrelsen har med stöd av kyrkoordningen fastställt de taxor som skall tillämpas. 3

1.3 Obligatorisk clearing av begravningsgudstjänst Clearing av begravningsgudstjänst blev obligatoriskt redan 2000. Begravningsgudstjänst är en kyrklig handling och är en del av församlingsverksamheten och ingår således inte i begravningsverksamheten. Kyrkostyrelsens beslut om taxor för clearing av begravningsgudstjänst finns i Svenska kyrkans bestämmelse (SvKB 2002:1). 1.4 Vanliga frågor om clearing På förbundets webbplats www.svenskakyrkan.se/forsamlingsforbundet har vi sammanställt vanliga frågor och svar om clearingssystemet. Håll därför vår webbplats under löpande uppsikt så kommer du snabbt att märka att även andra har samma frågeställningar som du! 2 Clearing av begravningsgudstjänst Begravningsgudstjänsten kan utföras som en sammanhängande gudstjänst med början i kyrkan och till dess den avslutas vid graven där utbärning ingår som en del av begravningsgudstjänsten. Begravningsgudstjänsten kan också avslutas i kyrkan utan utbärning av den döde. Båda sätten finns beskrivna i kyrkohandboken. 2.1 Begravningsgudstjänst med processionsbärning Det finns ingen enhetlig ordning för hur utbärning och sänkning av kistan skall utföras. Avskedstagandet av en avliden präglas naturligtvis av de anhörigas önskemål men även av de lokala traditioner som förekommer. Det är inte ovanligt att begravningsgudstjänsten avslutas i kyrkan även om gravsättning skall ske direkt i kistgrav, men vanligare är det att de anhöriga följer kistan ut till gravplatsen. Båda alternativen är beskrivna i kyrkohandboken och får därmed karaktären av rättigheter som tillkommer de kyrkotillhöriga. När begravningsgudstjänsten efter utbärning och sänkning av kista avslutas vid graven utgör detta i sin helhet en begravningsgudstjänst och skall bekostas av församlingen. När det ordnas på det här sättet kallas det för begravning med processionsbärning. Processionsbärningen kan ordnas på olika sätt. Begravningsbyrå och officiant bör i första hand uppmana anhöriga och vänner att själva bära kistan, som ett led i sorgearbetet och som en hedersbetygelse gentemot den avlidne. Finns det inte anhöriga och goda vänner som kan ställa upp och bära bekostas bärningen via kyrkoavgiften. Församlingen kan använda eget eller inhyrt bärarlag och det kan ske med eller utan tekniska hjälpmedel. Är det inte de anhöriga som burit får förrättningsförsamlingen debitera hemförsamlingen 1 300 kr oavsett hur processionsbärning utförs. 2.2 Begravningsgudstjänst med efterföljande gravsättning När begravningsgudstjänsten avslutas i kyrkan är det endast kostnaderna för gudstjänsten som ersätts av clearingen av kyrkliga handlingar. Den kostnad som uppstår för efterföljande transport och gravsättning täcks istället av den statliga begravningsclearingen. Den gravsättning som församlingen i egenskap av huvudman skall genomföra sker vid lämplig tidpunkt efter begravningsgudstjänsten. Den standard 4

som huvudmannen har för gravsättningen av kista skall naturligtvis tillkomma alla oavsett eventuell trossamfundstillhörighet. I taxan för gravöppning ingår ett belopp som även skall täcka kostnader för gravsättningen. Dessa taxor finns i FörbundsInfo 30/2002. 2.3 Kyrka eller annan lokal för begravningsgudstjänst Begravningsgudstjänst kan ordnas i kyrka eller annan lokal. Valet av gudstjänstlokal är avgörande för om kostnaden skall belasta församlingsverksamheten eller begravningsverksamheten - men aldrig båda verksamheterna. För kyrka/lokal för begravningsgudstjänsten bör följande tjäna som vägledning: Om begravningsgudstjänsten ordnas i kyrka eller i annat kyrkorum, ingår lokalupplåtelsen i den kyrkliga clearingen och är församlingsverksamhet. Om begravningsgudstjänsten ordnas i lokalen för begravningsceremoni utan religiösa symboler ingår lokalupplåtelsen i den statliga begravningsclearingen och är begravningsverksamhet. 2.4 Taxa för begravningsgudstjänst år 2003 Eftersom begravningsgudstjänsten kan ordnas i olika typer av lokaler redovisas taxan för lokalupplåtelsen separat och eftersom dödsboet kan ordna egen präst eller kyrkomusiker finns även dessa taxor redovisade separat. Kyrkostyrelsen beslut om taxa för begravningsgudstjänst för år 2003 består av följande belopp: präst vid begravningsgudstjänst 960 kr medverkan av kyrkomusiker 350 kr vaktmästare vid upplåtelse av kyrka 380 kr upplåtande av kyrka 530 kr utbärning och sänkning (ingående i begravningsgudstjänsten) 1 300 kr I princip ingår alltid kyrkvaktmästare i upplåtelse av kyrka för begravningsgudstjänst. Totalbeloppet för upplåtelse av kyrka blir då 910 kr. Om präst eller kyrkomusiker från annan församling medverkar i begravningsgudstjänsten skall följande gälla: I de fall någon kostnad för en eller flera av posterna inte uppkommer för församlingen där begravningsgudstjänsten äger rum, är inte heller församlingen som den avlidne tillhörde skyldig att betala ersättning avseende sådana poster (SvKB 2002:1). 2.5 Att tänka på Begravningsgudstjänsten är församlingsverksamhet som har en mycket nära anknytning till begravningsverksamheten. En gränsdragning måste ske i den ekonomiska redovisningen och gränssnitten finns i lokalnyttjandet och i sättet att avsluta begravningsgudstjänsten. Det är dessutom inget ovanligt att anhöriga har särskilda önskemål om präst eller kyrkomusiker och då aktualiseras vissa personalfrågor. Följande bör därför beaktas: Klargör hur församlingen på bästa sätt kan ordna processionsbärningen. Klargör vilken lokal som skall användas som neutral lokal för avskedsceremoni och vilka kyrkorum som skall användas för begravningsgudstjänster. 5

Kostnader för präst och kyrkomusiker ersätts inom clearingsystemet endast om de är anställda av förrättningsförsamlingen. När begravningsgudstjänst genomförs med annan präst eller kyrkomusiker (än ovan) förutsätts dessa var avlönande av sin arbetsgivare. 2.6 Följande fall utgör inte någon clearingsituation Begravningsgudstjänst för den som tillhörde en systerkyrka Svenska kyrkan ingår i Borgå-överenskommelsen. Det innebär att de kyrkor som ingår i denna överenskommelse har accepterat varandras vigningstjänster och kyrkliga handlingar. De kyrkor som ingår i överenskommelsen är Svenska kyrkan, Norska kyrkan, Finska evangelisk-lutherska kyrkan, Evangelic lutheran Church of Estonia, Evangelic lutheran Church of Latvia, Evangelic lutheran Church of Lithuania, Church of England, Church of Wales, Scottish Episcopal Church samt Church of Ireland. Kyrkomötet har beslutat om ekumeniska överenskommelser med Metodistkyrkan i Sverige och Filippinska oberoende kyrkan, som jämställer dessa kyrkor med dem som ingår i Borgåöverenskommelsen. Danska kyrkan står utanför överenskommelserna. Genomförs en begravningsgudstjänst för den som tillhört en systerkyrka tar församlingen inte ut någon ersättning. Begravningsgudstjänst för svensk som var bosatt utomlands En person som är tillhörig Svenska kyrkan vid utflyttningstillfället och som är svensk medborgare är tillhörig Svenska kyrkan även under tiden som han/hon är bosatt utomlands, om vederbörande inte begär sitt utträde, se 29 kap. 1 kyrkoordningen. Om stoftet vid dödsfallet förs hem till Sverige för begravning finns det dock ingen församling som den avlidne tillhörde. Bestämmelserna i 42 kap. 9 första stycket i kyrkoordningen anger att avgiftsfriheten för begravningsgudstjänsten inte bara är kopplad till tillhörigheten utan också till en hemförsamling. Tidigare tolkningar och praxis av denna fråga, innan kyrkoordningens tillkomst, har dock varit att svensk som var bosatt utomlands inte behövde betala för begravningsgudstjänst i Sverige. Det har inte varit meningen att kyrkoordningen skulle ändra denna praxis. Den församling i vilken begravningsgudstjänst äger rum för svensk som var bosatt utomlands skall inte ta ut någon avgift. Däremot kommer dödsboet att få stå för de kostnader som är hänförliga till begravningsavgiften. Det följer av 2 kap. 3 begravningslagen. Begravningsgudstjänst för dubbelanslutna Vilken avgifts skall tas ut om den avlidne tillhörde både Svenska kyrkan och t.ex. Missionsförbundet? Är det Svenska kyrkans ordning som skall följas vid begravningsgudstjänsten tas självfallet ingen avgift ut. Är det någon annan ordning som skall följas vid begravningsgudstjänsten är det inte Svenska kyrkans församling som håller med präst eller kyrkomusiker. De av församlingen/samfälligheten anställda kyrkomusikerna kan 6

enligt avtal (Särskilda bestämmelserna för kyrkomusiker) endast åläggas att spela vid kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för Svenska kyrkan. Enligt 9 kap. 6 begravningslagen har huvudmannen för begravningsverksamheten skyldighet att hålla med lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler. Kostnaden för detta tas ut på begravningsavgiften. Ofta förekommer det att de som är dubbelanslutna har uttryckt önskemål om att begravningsceremonin skall hållas i kyrkan. Om detta sker bör inte någon särskild avgift för kyrkans upplåtande tas ut, dvs. församlingen bjuder på detta. Begravningsgudstjänst för avliden som vid dödsfallet inte tillhörde Svenska kyrkan. Denna fråga har ingående belysts i FörbundsInfo 35/2001. Svenska kyrkans Församlingsförbunds fullmäktige beslutade, vid sitt sammanträde 2001-11-07 08 20, att rekommendera att förrättningsförsamling debiterar dödsboet en avgift motsvarande tre gånger relevanta komponenter i den av kyrkostyrelsen fastställda clearingtaxan för begravningsgudstjänst när begravningsgudstjänst anordnas för avliden som vid dödsfallet ej var tillhörig Svenska kyrkan. 3 Clearing av dop Nytt från den 1 januari 2003 är att clearing av dop blir obligatoriskt. Av kyrkoordningen 42 kap. 6 framgår: Någon avgift för dop får inte tas ut av den enskilde. Församling där dop har skett har rätt till ersättning om den döpte inte är folkbokförd där. Ersättningen skall betalas av den församling där den döpte är folkbokförd. Kyrkostyrelsen fastställer beloppets storlek. I den tidigare frivilliga clearingen ingick endast dop som skedde i fristående gudstjänst men till skillnad mot denna ordning skall nu samtliga dop ingå i clearingsystemet. Oavsett om dopet genomförs som fristående dopgudstjänst eller i anslutning till församlingens gudstjänst gäller precis som tidigare att fakturering till dopföräldrarna inte får ske. 3.1 Taxa för dop år 2003 Taxan för dop är beräknad på de nya förutsättningarna som gäller enligt ovan. Taxan för dop är 1 450 kr. Det är en schablontaxa som alltid skall användas vid dop av annan än församlingsbo. I beloppet ingår ersättning för dopsamtal. Någon uppdelning i olika delbelopp har ej gjorts i bestämmelsen vilket får till följd att hela beloppet skall betalas av hemförsamlingen även om annan än förrättningsförsamlingens präst eller kyrkomusiker deltagit i förrättningen. 4. Clearing av vigsel Nytt från den 1 januari 2003 är att clearing av vigsel blir obligatoriskt. Det framgår av kyrkoordningen enligt följande: Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt till vigsel i Svenska kyrkans ordning, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den församling som någon av kontrahenterna tillhör får någon avgift inte tas ut, men om vigseln sker i någon annan församling, har denna församling rätt till ersättning från den församling som kvinnan tillhör eller, om kvinnan inte tillhör någon församling i Svenska kyrkan, den församling som mannen tillhör (42 kap. 8 ). Vigseln omfattar även vigselsamtal. Det ger stor möjlighet för brudparet att välja församling för vigseln. 7

4.1 Taxa för vigsel år 2003 Taxan för vigsel är uppdelad i deltaxor. De skall användas i den omfattning som förrättingsförsamlingens lokaler och personal tagits i anspråk. Taxan för vigsel är 1 940 kr och består av följande deltaxor: präst kyrkomusiker vaktmästare upplåtelse av kyrka 710 kr 450 kr 380 kr 400 kr I de fall någon kostnad för en eller flera av posterna inte uppkommer för församlingen där vigseln äger rum, skall inte heller hemförsamlingen betala ersättning avseende sådana poster, se 4 SvKB 2002:13. 4.2 Att tänka på Det är inte ovanligt att brudparet har särskilda önskemål om präst eller kyrkomusiker. Då aktualiseras vissa personalfrågor. Följande bör därför beaktas: Kostnader för präst och kyrkomusiker ersätts inom clearingsystemet endast om de är anställda av förrättningsförsamlingen. När vigseln genomförs med annan präst eller kyrkomusiker (än ovan) förutsätts dessa vara avlönande av sin arbetsgivare. 5 Clearing av konfirmation Nytt från den 1 januari 2003 är att clearing av konfirmation blir obligatoriskt. Av kyrkoordningen 42 kap. 7 framgår: Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den egna församlingen får någon avgift inte tas ut, men om konfirmationen sker i någon annan församling har den församlingen rätt till konfirmationsersättning från den församling som konfirmanden tillhör. Eftersom clearing av konfirmation är en helt ny företeelse ger vi lite fylligare information i detta ämne. Till grund för konfirmationen i Svenska kyrkan finns allmänna riktlinjer utfärdade. 5.1 Allmänna riktlinjer för konfirmation i Svenska kyrkan Enligt riktlinjerna för Svenska kyrkans konfirmandarbete 1 är målet för konfirmationen att visa livet i Kristus och i Svenska kyrkan genom att ge konfirmanderna: redskap att tyda sitt liv på dopets grund 2, tillfälle att lyfta fram de frågor de själva bär på, erfarenheter av att kristen tro och kyrkans liv handlar om de centrala livsfrågorna, erfarenhet av gudstjänstgemenskap och andakt, möjlighet att påverkas av och ta ställning till kyrkans budskap, och hjälp att uttrycka sin tro och sitt tvivel. 1 Riktlinjen är utgiven av Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling (1994). 2 De konfirmander som är odöpta när konfirmationsundervisningen börjar, döps under konfirmationstiden. Det innebär att dopclearing kan förekomma i samband med konfirmation. 8

Utifrån de generella målen skall varje församling formulera sin egen målsättning för konfirmandverksamheten. Konfirmationsläsningens utformning inom Svenska kyrkan varierar härigenom stort mellan olika församlingar och över riket. Undervisningen pågår ibland under ett år, från hösten och avslutas med konfirmation på senvåren. Ibland väljer församlingen att ha intensivläsning under sommarlovet, antingen i hemförsamlingen eller på läger. En del läger har hela landet som målgrupp och är specialinriktade mot t.ex. fotboll, scouting eller ridning. 5.2 Konfirmationens omfattning Konfirmationen omfattar enligt 22 kap. 1 kyrkoordningen dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv samt en konfirmationsgudstjänst med redovisning, trosbekännelse, bön med handpåläggning och sändning. Konfirmandarbetet bör innehålla minst fyra lägerdygn. I riktlinjerna för Svenska kyrkans konfirmandarbete anges att: Konfirmandarbetet skall pågå minst 6 månader (gäller ej internatkonfirmation) Konfirmandundervisningen skall omfatta minst 60 lektioner á 60 minuter där varje sammankomst bör omfatta minst 120 minuter. 5.3 Taxor för konfirmationsclearing år 2003 Kyrkostyrelsen har beslutat att konfirmandclearingen skall indelas i två delar: a) Undervisningsersättning 1600 kr. b) Lägerersättning 400 kr/dygn, dock högst 2 800 kr. Genom att ersättningen delas i två delar skapas en flexibilitet som syftar till att garantera församlingarna möjligheten att självständigt utforma målsättningen för konfirmationsverksamheten i enlighet med kyrkans riktlinjer. Detta är viktigt eftersom en enhetlig konfirmationsersättning skulle kunna medföra minskad handlingsfrihet för en församling när det gäller att välja antal lägerdygn. Uppdelningen mellan undervisning och lägerverksamhet möjliggör även att ersättning för vuxenkonfirmander som inte deltar i lägerverksamhet lätt kan fastställas. 3 5.4 Från vilken tidpunkt skall konfirmationsclearingen gälla? Kyrkomötet har beslutat att clearing för konfirmation skall gälla från och med den 1 januari 2003. Med detta förstås att alla konfirmationer där konfirmationsgudstjänsten anordnas från och med denna dag omfattas av clearingen. Följaktligen kan bestämmelsen få en viss retroaktiv verkan genom att konfirmationer som sker i början av år 2003 ofta har påbörjats under 2002. 5.5 Konfirmander med särskilda behov Kyrkostyrelsens beslut innebär även att kostnaden för konfirmander med behov av särskilt stöd skall täckas fullt ut. För dessa konfirmander utgör utbildningsersättningen på 1 600 kr och lägerersättningen på 400 kr/dygn en nedre gräns för clearingbeloppets 3 Under de senaste fem åren har 1,15 % av alla konfirmationer varit vuxenkonformationer. 9

storlek. För att kunna kräva full kostnadstäckning förutsätts att överenskommelse om detta har träffats i förväg mellan de berörda församlingarna. Detta betyder i praktiken att nu pågående konfirmationsverksamhet för konfirmander med särskilda behov ersätts enligt de vanliga clearingtaxorna. Församlingsförbundets kansli anser det självklart att stiften bör bidra med såväl ekonomiska som personella resurser till församlingar som på grund av beslutet om full kostnadstäckning för konfirmander med behov av särskilt stöd drabbas av väsentliga kostnadsfördyringar. 5.6 Konfirmandverksamhet som anordnas av annan organisation än församling i Svenska kyrkan Kyrkostyrelsen framhåller i sin skrivelse till Kyrkomötet att: I några remissvar har även stiftens roll som anordnare av konfirmationsläger, liksom andra organisationer t.ex. stiftsgårdar som är stiftelser, tagits upp. Dessa anordnar av biskopen i respektive stift godkänd konfirmation. I dessa fall föreslås dock inte någon obligatorisk rätt till ersättning föreligga utan denna har i förslaget begränsats till att avse församlingar. Skälet till detta är att clearingsystemet bygger på omfördelning av kostnader som församlingar är ansvariga för. Eftersom hemförsamlingen vid konfirmation där stift eller annan organisation anordnar konfirmationen inte har någon kostnad är det dock angeläget att det inte blir en enskild som får stå för hela kostnaden. Det är därför rimligt att hemförsamlingen frivilligt bidrar med samma belopp som konfirmationsersättningen mellan församlingar. Mot bakgrund av uttalandet kan församlingen följaktligen ge bidrag till bl.a. stiftsgårdar. 5.7 Avbruten konfirmation I de fall en konfirmand avbryter konfirmationen före konfirmationsgudstjänsten utgår ingen clearingersättning, varken för undervisning eller för läger. 6 Fakturering och bokföring 6.1 Fakturering När förrättningsförsamling har utfört en kyrklig handling som omfattas av clearingsystemet skall de fakturera hemförsamlingen för detta enligt gällande taxa. Fakturan skall skickas utan dröjsmål (regelmässigt bör faktura skickas senast en månad efter den kyrkliga handlingen) eller vid den tidpunkt som församlingarna har avtalat om. För församlingar som har omfattande clearingtransaktioner mellan varandra, t.ex. grannförsamlingar, kan det vara lämpligt att komma överens om rutinerna för fakturering dem emellan. Fakturan skall innehålla uppgift om: Vilken typ av kyrklig handling som fakturan avser Personnummer för de individer som omfattas av fakturan Individens hemförsamling om hemförsamlingen ingår i en samfällighet 10

Fakturan skall vara specificerad på ett sådant sätt att deltaxor framgår (t.ex. vid fakturering av konfirmationsclearing skall det framgå hur många lägerdygn som fakturan avser). På Församlingsförbundets webbplats: www.svenskakyrkan.se/forsamlingsforbundet (under fliken Begravning och Blankettarkiv) finns en fakturamall för samfakturering av clearing för begravningsgudstjänst och clearingen av de tjänster som ingår i begravningsverksamheten. För clearing av dop, konfirmation och vigsel används församlingens vanliga fakturor. Fakturan skall skickas till den berörda personens hemförsamling. Om församlingen ingår i en samfällighet skall istället samfälligheten faktureras. Adresser, samfällighetsanknytning mm finns i organisationsregistret på Kyrknätet. 6.2 Bokföring Clearingen för dop, konfirmation, vigsel och begravningsgudstjänst ingår som intäkter eller kostnader i församlingsverksamheten. Clearingen för dop, vigsel och begravningsgudstjänst redovisas i program 61 Gudstjänster och förrättningar. Konfirmationsclearingen redovisas i program 64 Konfirmandundervisning. Clearing inom begravningsverksamheten ingår som intäkt eller kostnad i begravningsverksamhetens program 51 Kyrkogårdar begravningsverksamhet enligt begravningslagen. I tabellen nedan framgår vilka kyrkbaskonton som skall användas för respektive clearingsituation. Tabell: Kyrkbaskonton för olika clearingsituationer Konto Konto Program Clearing: Beteckning: intäkter kostnader Dop Dopclearing 3505 6591 61 Konfirmation 64 undervisning Konfirmationsundervisningsclearing 3506 6596 läger Konfirmationslägerclearing 3507 6598 Vigsel Vigselclearing 3503 6592 61 Begravningsgudstjänst Begravningsgudstjänstsclearing 3502 6594 61 Begravningsverksamhet Begravningsclearing 3501 6593 51 11

7 Kyrkans löneavtal och kyrkliga handlingar I kyrkans löneavtal 2001 finns bestämmelser som berör kyrkliga handlingar för icke församlingsbor. Bestämmelserna beskrivs i punktform nedan: Präster - I särskilda bestämmelser för präst punkt 4 sista anmärkningen finns angivet att: Kyrkliga handlingar för icke församlingsbo ingår i arbetstiden. Kyrkomusiker - För kyrkomusiker och kyrkvaktmästare med schemalagd arbetstid ingår kyrkliga handlingar för icke församlingsbo i arbetstiden. Vad gäller kyrkomusiker med instruktion är avgörande om det av instruktionen uttryckligen framgår att kyrkliga handlingar för icke församlingsbo ingår i arbetstiden. Kyrkomusiker kan inte vägra att spela vid kyrkliga handlingar, för icke församlingsbo, vid vilka Svenska kyrkans ordning följs. Kyrkomusiker har endast skyldighet att spela vid kyrkliga handlingar som följer Svenska kyrkans ordning. Kyrkvaktmästare - För kyrkvaktmästare med löneformulär är även kyrkliga handlingar för icke församlingsbo inräknade i uppmätningen och ingår då i arbetstiden. 12

Svenska kyrkans bestämmelser Kyrkostyrelsens beslut om clearingbelopp för begravningsgudstjänster meddelat den 19 september 2002. SvKB 2002:1 Kyrkostyrelsen föreskriver med stöd av 42 kap. 10 kyrkoordningen följande. Det belopp med vilket den församling som den avlidne tillhörde skall ersätta en församling där begravningsgudstjänsten äger rum utgör 3 520 kr. Beloppet består av följande poster: Präst 960 kr Kyrkomusiker 350 kr Vaktmästare 380 kr Upplåtelse av kyrka 530 kr Utbärning och sänkning (ingående i begravningsgudstjänsten) 1 300 kr I de fall då någon kostnad för en eller flera av posterna inte uppkommer för församlingen där begravningsgudstjänsten äger rum, är inte heller församlingen som den avlidne tillhörde skyldig att betala ersättning avseende sådana poster. Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2003. Genom beslutet upphävs Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2001:7) om clearingbelopp för begravningsgudstjänster. På Kyrkostyrelsens vägnar KG Hammar Lars Friedner 13

Svenska kyrkans bestämmelser Kyrkomötets beslut om ändringar i kyrkoordningen (SvKB 1999:1) SvKB 2002:10 meddelat den 25 oktober 2002. Kyrkomötet föreskriver 4 i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1) att 42 kap. 6, 7 och 8 skall ha följande lydelse. Kyrkostyrelsen föreskriver med stöd av 42 kap. 6-8 5 följande. 42 kap 6 Någon avgift för dop får inte tas ut av den enskilde. Församling där dop har skett har rätt till ersättning om den döpte inte är folkbokförd där. Ersättningen skall betalas av den församling där den döpte är folkbokförd. Kyrkostyrelsen fastställer beloppets storlek. 7 Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den egna församlingen får någon avgift inte tas ut, men om konfirmationen sker i någon annan församling har den församlingen rätt till konfirmationsersättning från den församling som konfirmanden tillhör. Kyrkostyrelsen fastställer beloppets storlek. Beslutet om rätt att delta i konfirmation fattas av kyrkoherden i den församling där konfirmationen begärs. Kyrkoherden får även uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta. 8 Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt till vigsel i Svenska kyrkans ordning, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den församling som någon av kontrahenterna tillhör får någon avgift inte tas ut, men om vigseln sker i någon annan församling, har denna församling rätt till ersättning från den församling som kvinnan tillhör eller, om kvinnan inte tillhör någon församling i Svenska kyrkan, den församling som mannen tillhör. Kyrkostyrelsen fastställer beloppets storlek. Även när inte någon av de blivande makarna tillhör Svenska kyrkan, får de vigas i Svenska kyrkans ordning, om det finns särskilda skäl. Då får en avgift tas ut. Beslutet om rätt till vigsel fattas av kyrkoherden i den församling där vigseln begärs. Kyrkoherden får även uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta. Detta beslut träder i kraft den 1 november 2002 och tillämpas vid dop-, vigsel- och konfirmationsgudstjänster fr.o.m. den 1 januari 2003. På Kyrkomötets vägnar ROBERT SCHÖTT Birgitta Eilemar 4 1 KsSkr 2002:9, EE 2002:2, KmSkr 2002:10 14

Svenska kyrkans bestämmelser Kyrkostyrelsens beslut om clearingbelopp för dop och vigsel samt konfirmationsersättning meddelat den 12 december. SvKB 2002:13 Kyrkostyrelsen föreskriver med stöd av 42 kap. 6-8 6 följande. 1 Det belopp med vilket den församling där den döpte är folkbokförd skall ersätta den församling där dopet har skett utgör 1 450 kronor. I beloppet ingår kostnader för präst, kyrkomusiker, vaktmästare och upplåtelse av kyrka. 2 Det belopp med vilket den församling som konfirmanden tillhör skall ersätta den församling där konfirmationen har skett utgör 1 600 kronor avseende undervisning och 400 kronor per dygn dock högst 2 800 kronor avseende lägerverksamhet samt de ytterligare kostnader som föranleds av att konfirmanden är i behov av särskilt stöd. Överenskommelse om sådana ytterligare kostnader bör träffas i förväg. 3 Det belopp med vilket den församling som kvinnan tillhör eller, om kvinnan inte tillhör någon församling i Svenska kyrkan, den församling som mannen tillhör skall ersätta den församling där vigseln har skett utgör 1 940 kronor. Beloppet består av följande poster. Präst Kyrkomusiker Vaktmästare Upplåtelse av kyrka 710 kronor 450 kronor 380 kronor 400 kronor 4 I de fall då någon kostnad för en eller flera av posterna enligt 3 inte uppkommer för församlingen där den kyrkliga handlingen har ägt rum, skall inte heller ersättning avseende sådana poster betalas. Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2003. På Kyrkostyrelsens vägnar KG HAMMAR Lars Friedner 6 Senaste lydelse SvKB 2002:10 15

Vanliga frågor kring clearing av kyrkliga handlingar Vi har samlat ett antal frågor och svar när det gäller clearing. Under hösten 2002 beslutade Kyrkomötet att obligatorisk clearing av dop, vigsel och konfirmation skall införas fr.o.m. 1 januari 2003. Det innebär att den tidigare frivilliga vigseloch dopclearingen övergår till att bli obligatorisk men även att konfirmationsundervisning ska ingå i clearingsystemet. Obligatoriet innebär att samtliga församlingar måste följa reglerna för systemet och tillämpa de fastställda taxorna. Reglerna finns i kyrkoordningen och kyrkostyrelsen har med stöd av kyrkoordningen fastställt de taxor som ska tillämpas. Taxorna för år 2004 finns i SvKB 2003:11. Måste alla församlingar vara med i det nya clearingsystemet? Ja, alla församlingar är med i clearingsystemet eftersom det är obligatoriskt enligt kyrkoordningen. Två barn döps under samma gudstjänst. Inget av barnen kommer från församlingen. Hur många clearingavgifter skall utgå? Det är två kyrkliga handlingar som äger rum varför det också blir två clearingsistuationer. (Detsamma gäller även om barnen är tvillingar. Förrättningsförsamlingen bestämmer själv om de vill utnyttja rättigheten att fakturera två avgifter eller om de nöjer sig med en.) Församlingen får dock endast fakturera för en lokalupplåtelse, som skall fördelas på de två som döpts. Om dopet ingår i en församlingsgudstjänst för avgift får lokalupplåtelse ej faktureras. Dop sker i hembygdsgården av präst i förättningsförsamlingen. Hyran betalas av dopföräldrarna. Varken musiker eller vaktmästare är i tjänst. Vad debiterar vi hemförsamlingen? Eftersom församlingen inte har någon kostnad för lokal/musiker utgår endast avgift för prästen. Vad gäller vid dop av utlandssvensk? Är det förrättningsförsamlingen som får stå för kostnaden? I dessa fall blir det förrättningsförsamlingen som får stå för kostnaden, eftersom någon avgift inte får tas ut av den enskilde och det inte finns någon folkbokföringsförsamling som är ansluten till clearingsystemet. Vår församling har två konfirmander från grannförsamling. Konfirmanderna har valt alternativet upplevelseläsning som innefattar ett sommarläger (8 lägerdygn) i vildmarken. Genom att kostnaderna för läsning och läger blir stora får våra konfirmander betala en egenavgift på 2 500 kr. Vad ska konfirmanderna från grannförsamlingen betala och har vi rätt att fakturera deras hemförsamling? Alla konfirmander skall behandlas lika, oavsett från vilken församling de kommer. Det betyder att de två konfirmanderna från grannförsamlingen skall betala samma egenavgift som era egna konfirmander, dvs. 2 500 kr. Ni kan dessutom fakturera hemförsamlingen både undervisningsersättningen 1600 kr och den maximala lägerersättningen 2800 kr (7*400kr). Totalt kan ni således få 6900 kr i ersättning per konfirmand (2 500 från konfirmanden och 4 400 kr från konfirmandens hemförsamling).

I vår församling har vi konfirmation med lägerverksamhet. Många ungdomar från grannförsamlingen vill konfirmera sig hos oss och vi tar gärna emot dem. Deras hemförsamling har av ekonomiska skäl slutat med lägerverksamhet som en del i konfirmationen. När vi skall debitera hemförsamlingen för konfirmationskostnaden får vi då debitera för lägerverksamheten enligt kyrkostyrelsens beslut i SvKB 2003:11 och är hemförsamlingen skyldig att betala för detta? Ja, ni har haft kostnaden och hemförsamlingen är därmed skyldig att svara för denna med det belopp som anges i Kyrkostyrelsens beslut. Svenska scoutförbundet bedriver lägerverksamhet för konfirmander med en pensionerad präst som konfirmationslärare. Några ungdomar från vår församling har anmält sig till detta konfirmationsläger. Är clearigbestämmelserna tillämpliga i ett sådant fall? Nej, clearingbestämmelserna gäller endast för församlingar i Svenska kyrkan. Ni har alltså ingen skyldighet att betala någon konfirmationsersättning till vare sig prästen eller scoutförbundet. Vår präst ordnar i egen regi konfirmationsläger i England för ungdomar i regionen. Ungdomarna betalar själva sin lägeravgift. Konfirmationsgudstjänsten sker i vår församlingskyrka, där församlingens musiker och vaktmästare deltar. Kan församlingen få konfirmationsersättning för den kostnad man har för tillhandahållande av kyrka och personal från respektive hemförsamling? Clearing utgår mellan församlingar. Eftersom konfirmationen inte sker i församlingens regi föreligger ingen clearingsituation. Församlingen bör istället låta prästen stå för de kostnader som är hänförliga till hans privata åtaganden. Två systrar ska gifta sig i ett dubbelbröllop. Den ena systern kommer från församling A (där vigseln äger rum). Den andra systern och hennes tillkommande bor i församling B. Skall clearingavgiften i detta fall halveras eftersom vigsel ändå äger rum för egen församlingsbo. Halvering skall endast ske när det gäller kostnaden för lokalupplåtelse. Det som skall debiteras församling b är således; präst 710 kr, kyrkomusiker 450 kr och hälften av kostnaden för lokalupplåtelsen (780/2) 390 kr. Den blivande bruden bor i församling A. Vigseln ska äga rum i en stiftelsekyrka som ligger i församling B. Det är sålunda inte församlingens kyrka.vigselförrättare och musiker kommer från församling C. Hur tillämpas clearingbestämmelserna i detta fall? Det är ingen clearingsituation. Ev. kostnader får brudparet själva bekosta. Ett par från annan församling vill ha vigsel här hos oss men med en frikyrkopastor. Hur blir det då med clearing?

Vigselclearing utgår endast om vigseln sker i Svenska kyrkans ordning. I detta fall handlar det således inte om clearing utan om att hyra ut kyrkan. Om församlingen väljer att upplåta kyrkan till brudparet bestämmer ni själv vilken avgift brudparet skall betala för detta. Ett svenskt brudpar boende utomlands vill gifta sig i vår församling. Kan man under några omständigheter ta ut några kostnader då? Detta inträffar alltid flera gånger/år. Tidigare har brudparet bekostat detta själva då ingen församling kunnat ta ev. clearingkostnad. Nej, ni kan inte ta ut någon avgift av utlandssvenskar som är medlemmar i Svenska kyrkan. Vigselförsamlingen skall behandla alla tillhöriga lika, oavsett om de bor i församlingen eller ej. Församlingen får alltså inte ta ut andra avgift av utlandssvenskar (där minst en av kontrahenterna tillhör kyrkan) än för församlingsbo. Vigseln omfattas inte av clearingssystemet eftersom det saknas en fakturerbar hemförsamling. Församlingen får härmed själv stå för kostnaden. I det fall ingen av kontrahenterna är medlemmar i Svenska kyrkan har församlingen rätt att ta ut en avgift av dem. Vigsel av icke medlemmar får endast ske enligt Svenska kyrkans ordning om det finns särskilda skäl (enligt kyrkoordningen 42 kap. 8 ) Kyrkokansliet för register över Svenska kyrkans medlemmar i utlandet. I vår församling har vi förrättat en vigsel av ett brudpar som tillhör en annan församling. I anslutning till vigseln döptes brudparets barn. Vilken clearingavgift skall utgå? Kan clearingavgiften för vigsel reduceras, eftersom kostnaden för vaktmästare och kyrka kan sägas täckas av dopclearingen? Eftersom det rör sig om två kyrkliga handlingar har församlingen rätt att fakturera för de kostnader man haft såväl dop som vigsel. Församlingen för dock endast fakturera för en lokalupplåtelse.