Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 -

Transkript

1 Begravningspastoral för Kropps pastorat - 1 -

2 - 2 - Begravningsgudstjänsten Begravningens sammanhang kan sträcka sig under mycket långt tid. Från en allvarlig sjukdom till sorgetiden efter begravningsgudstjänsten, Mycket av det som kan ske under den tiden hör själavården och det pastorala handlandet till och präglas därför av en betydande frihet. Varje präst får därför i varje enskilt fall söka det sätt och den väg som han eller hon finner riktig. Vår gemensamma inriktning är att hjälpa människor att stanna upp i livet inför evigheten och att möta Gud och sig själva. Vårt uppdrag är att visa på att i den kristna tron finns en trygghet i att en människas gudsrelation inte tar slut när livet på jorden är slut. Vi möter vid dessa tillfällen människor som är sårbara och öppna. Det ger oss anledning till varsamhet och god vilja. Det är också så att vi i dessa situationer möter ett stort antal av våra medlemmar och många bildar sin uppfattning om kyrkans verksamhet genom dessa möten. Det innebär ett stort ansvar som kräver att vi ger tid och omsorg i varje möte. Till den omsorgen hör att så snabbt som möjligt upprätta en relation till de anhöriga. Vår tillgänglighet och vårt uppdrag Samtliga våra kyrkor och kyrkogårdar ska kunna användas för begravningsgudstjänster och gravsättningar. Dock kan enstaka områden inte användas för jordbegravningar. Detsamma kan gälla för enstaka gravplatser. Vi kan också tjänstgöra vid gudstjänster i lokaler i Helsingborg eller andra angränsande kyrkor när det gäller våra församlingsbor. Eftersom vi oftast då inte kan styra tiden ska vi göra ansträngningar för att kunna vara med. Det kan dock finnas tillfällen då det är omöjligt. Vi tillämpar inte fasta tider för begravningsgudstjänster. Begravningsgudstjänster på andra ställen än i kyrkorum genomför vi med mycket stor sparsamhet om det finns särskilda skäl av själavårdsmässig art. Präst hos oss genomför inte borgerlig begravning. Önskas en mycket enkel begravning kan den hållas ute på kyrkogården. Till prästs ansvar hör också då så efterfrågas att snarast stå till förfogande vid dödsförberedelser och vid dödsbädden, för andakt i hemmet eller vid visning av den döde i bårhus eller annan lokal. På pastorsexp. förvaras sockentyg för att kunna användas med mycket kort varsel. Vårt ansvar och uppdrag är att efter bästa förmåga visa på och förmedla hopp under hela det sammanhang som begravningsgudstjänsten är inställt i. I de flesta fall blir vi kontaktade först efter dödsfallet men i de fall vi får kontakt tidigare är dessa uppgifter lika viktiga och ingår lika självklart i prästs arbetsuppgifter som begravningsgudstjänsten. Efter begravningsgudstjänsten är det den enskilde prästens ansvar att bedöma i vilken utsträckning man ska hålla kontakt med de anhöriga. Det har visat sig svårt att samla till leva-vidare-grupper eftersom antalet dödsfall hos oss är relativt litet. Ibland kan prästs ansvar vara att inbjuda och underlätta för anhöriga att komma till grupper som redan finns i församlingen. Ibland kan ansvaret vara att hålla en personlig kontakt genom telefon och besök. Minnesgudstjänst till allhelgonahelgen ska hållas. Till dessa sker personlig inbjudan. Huvudregeln är att det är någon av församlingens präster som förrättar begravningsgudstjänsten. När man önskar en annan präst än församlingens är det kyrkoherden som beslutar. Stor generositet ska tillämpas. Informationen skall vara tydlig om att när prästen inte är anställd i församlingen kan det medföra en extra kostnad. De anhöriga Det är idag många som lever i flera olika nära relationer. De anhöriga är ibland grupper som inte är lätta att definiera. Präst som ska tjänstgöra behöver känna till den dödes livssituation och försöka få en bild av den för att kunna vara till så stor hjälp som möjligt. Ibland kan man behöva rådgöra med begravningsbyrån för att få bilden klar. Det kan gälla tidigare förhållanden, särbo, barn i tidigare äktenskap, styvbarn mm. Det är angeläget att vi också i detta

3 bygger upp ett så bra förhållande som möjligt till begravningsbyrån. Liksom det är angeläget att vi alltid bär med oss vetskapen om att de närmaste kan vara en stor krets. Sörjande kamrater och lärare När barn eller unga dör finns det ofta chockade kamrater och lärare som behöver få uttrycka sin saknad och vanmakt inför livets villkor. Vi ska i dessa fall vara öppna för att erbjuda sådana möjligheter. Det är omöjligt att i förväg skriva regler om hur det ska gå till. Var och en av prästerna får söka finna det som i varje situation är det lämpligaste. Detta görs om möjligt i samråd med övriga präster och musiker. Kondoleansbok i kyrkan, ljuständning, genomgång av hur en begravningsgudstjänst går till och samtal kan vara exempel på sådant som kan erbjudas. Vid olyckor med dödlig utgång kan det också finnas behov av särskilda åtgärder. Detta får prövas i varje enskilt fall Barn Då och då dyker frågan upp om barns närvaro på begravningsgudstjänster. Generellt kan man säga att det är bättre för barn att vara med än att bli lämnade utanför det som föräldrarna upplever. I det enskilda fallet är det angeläget att vara lyhörd för barnets egna tankar och känslor. Vi som tjänstgör måste alltid komma ihåg att det är alltid vårdnadshavarna som tillsammans med barnet avgör om det ska vara med. I de fall då föräldrarna tycker att det är svårt att ha barnen med men barnen gärna vill kan vi hjälpa dem att finna andra lösningar under begravningsgudstjänsten. Kanske kan någon nära vän ta hand om barnet osv. När barnen är med kan vi underlätta för dem. Ex. på sådant vi kan göra är att låta dem komma till kyrkan i förväg för att bekanta sig med miljön under en begravningsgudstjänst, berätta i förväg vad som sker, låta dem hjälpa till att tända ljus mm. Tonåringar kan hamna i ett mellanläge. Det är viktigt att uppmärksamma dem t.ex. med några ord i griftetalet, tala med dem under minnesstunden mm. Utsmyckning Församlingen erbjuder kostnadsfritt bårtäcke till kistan. Det finns frihet att smycka kistans omgivning med kransar, buketter så länge utsmyckningen inte tar överhand. När det gäller ljus får av brandskyddsskäl endast de ljus som finns runt kistan i församlingens ljusstakar användas. På kistan eller bland blommorna får inga ljus placeras. I kistan kan minnessaker placeras så länge de inte kränker människan eller är miljöfarliga eller i förekommande fall kan orsaka skador på krematorieanläggningen. Själaringning och tacksägelse Själaringning är nu inte så mycket en nyhetsförmedling om att någon dött. Idag har den mer karaktär av hedersbevisning av den döde och är en uppmaning till bön. Därför ska våra kyrkor vara öppna vid själaringning. Där ska finnas möjlighet till ljuständning och eftertanke. I första hand ligger ansvaret för detta på vaktmästarna. Tacksägelse sker i en av våra gudstjänster efter samråd med de anhöriga. Här tackar vi Gud för den döde och innesluter honom eller henne och de anhöriga i församlingens böner. Tacksägelsen åtföljs av klockringning när så ske kan. Tacksägelse kan också göras av person som inte är skriven i vår församling då man så önskar. Förberedelser inför begravningsgudstjänsten Då präst får meddelande om dödsfall ska snarast kontakt upprättas med de anhöriga. Vid denna tidiga kontakt ska tid överenskommas om begravningssamtal. Helst ska det ske genom personligt möte. I undantagsfall kan det ske genom telefonsamtal. Naturligtvis finns det tillfällen då det av olika skäl inte finns möjlighet till sådant samtal. Tjänstgörande präst får då allt efter situationen söka ta reda på något om den anhörige på andra sätt.

4 Begravningssamtalet ska förmedla kunskap om den dödes situation under livet, ge information om hur begravningsgudstjänst går till. Man ska också under samtalet komma överens om praktiska saker; psalmer som ska sjungas, hur man går in i kyrkan. Genom ett sådant samtal berörs på ett naturligt sätt den dödes liv och sorgen hos de anhöriga men också kyrkans syn på död och hopp Begravningsgudstjänsten Inledning Vid begravningssamtalet bör man ha kommit överens om när de anhöriga kommer in i kyrkan. Eventuellt kan stilla orgelmusik som kantor/organist själv väljer underlätta väntan på att gudstjänsten ska börja. Tjänstgörande musiker bör underrättas i förväg. Begravningsgudstjänsten inleds där ske kan med orgelmusik eller ev. annan musik. Inledningsorden i handboken kan användas som de står eller formuleras fritt av prästen. Genom att redan i inledningsorden nämna den dödes namn markeras den personliga prägeln som vi strävar efter ska prägla gudstjänsten. Inledningsorden bör också på något sätt markera att vi är en gudstjänstfirande församling runt den döde. Griftetal Griftetalets uppgift är att förmedla Guds ord i den givna situationen. Därför är griftetalet inriktat på de levande. För att fungera behöver det skapa kontakt. Därför behöver prästen kännedom om den döde och de sörjande liksom han eller hon har kännedom om bibelns ord och den kristna livstolkningen. Präst strävar efter att ha så personlig ton som möjligt i griftetalet. Överlåtelse Överlåtelsen är en av de centrala delarna i begravningsgudstjänsten. Vi får överlåta den döde i Guds händer utan att själva ha vetskap om vad exakt som händer efter döden. Överlåtelsen kan ske på två sätt: Med jord då understryks människans dödlighet och samhörighet med övriga skapelsen men symboliken rymmer också vetekornets möjlighet att uppstå till nytt liv. Med korstecken då understryks att överlåtelsen sker i den korsfäste Gudens namn. Människans död är förbunden med Jesu död och uppståndelse. I mullkaret ska finnas mull/jord/sand. Det kan inte bytas mot något annat. På samma sätt kan inga andra tecken användas vid överlåtelsen. Handbokens ord får inte heller bytas ut till egna formuleringar. Bibelläsning Det handlar om att räcka Guds ord om trygghet hos Gud i liv och död. I största möjliga utsträckning ska de väljas efter den särskilda situationen. Bibelorden kan kompletteras med någon psalmvers eller kristen lyrik. Däremot bör inte allmän lyrik läsas här. Avslutning Vid jordbegravning följer församlingen kistan i procession ut till graven. Det innebär att prästen ska hjälpa de anhöriga att komma med ut till graven. En psalm kan sjungas och prästen lyser frid över graven. Ibland önskar de anhöriga ta avsked i gudstjänstrummet. Undantagsvis kan detta ske. Präst följer då ensam med ut till graven och är närvarande vid kistsänkning. Vid kremation avslutas gudstjänsten i kyrkan och de anhöriga tar avsked av kistan. I våra kyrkor sker det av utrymmesbrist vid kistans kortända som vetter mot kyrkan. Det är inte möjligt att gå runt kistan. Det ska inte heller ske av risk för brand då ljusen vid kistans långsidor kommer alltför nära de anhöriga. Också här finns präst i närheten och till hands om det behövs. Eftersom processionsbäring ut till graven är en del av gudstjänsten bekostas bärarna i de fall de är inhyrda av församlingsavgiften.

5 - 5 - Musik Musik är en viktig och självklar del i alla gudstjänster så också i begravningsgudstjänsten. Psalmsången skapar samhörighet och musiken i begravningsgudstjänsten förkunnar den kristna trons hopp. Därför är det viktigt att samråd äger rum mellan anhöriga, präst och kyrkomusiker då det gäller psalmer och musik. På vår hemsida finns förslag under rubriken Musik. Var och en av våra musiker har sin egen repertoar. I begravningsgudstjänsten finns tre psalmer. Den mellersta av dem är utbytbar. Om präst och musiker och anhöriga är överens kan man byta den psalmen mot annan sång eller musik. När det gäller musikvalet och anhörigas önskemål måste vid varje tillfälle övervägas vad som är lämpligt. Det kan inte anges i regler. Som en sammanfattning kan sägas att i en begravningsgudstjänst ska inte förekomma något som strider mot den kristna tron på Jesus och hans död och uppståndelse. Vi strävar efter att ha levande musik i våra gudstjänster. Det stämmer bäst med vår strävan efter närhet och äkthet. Dock kan det finnas tillfällen då enstaka musikstycken på CD kan bedömas vara acceptabelt som komplement. Minnesstunden Minnesstunden är en viktig del på begravningsdagen. I gudstjänsten tar vi avsked av den döde och överlämnar i Guds händer. Vid minnesstunden samlas man till gemenskap runt den dödes minne och tar ett steg vidare i den nya livssituationen. När prästen inbjuds som gäst bör han eller hon om det är möjligt tacka ja. Här finns också tillfälle att hjälpa och visa hur man kan göra. Vidare finns här tillfälle att tala om hur livet för den allra närmaste ska gå vidare. Om präst bedömer det lämpligt bör man avsluta minnesstunden med några ord eller en bön. Vid minnesstunden finns också möjlighet att erbjuda sig att vara med vid en ev. minnesstund. När de minsta dör När spädbarn eller foster avlider på sjukhus finns oftast sjukhuskyrkan där. Genom att familjen får kontakt med dem förrättas ofta gudstjänster i samband med dessa dödsfall av sjukhuspräst. Om det blir aktuellt i våra kyrkor eller av våra präster finns en särskild ordning i kyrkohandboken för detta. Begravning av dödfött barn eller barn som avlidit i späd ålder. Den ordningen kan användas men i stor lyhördhet för den drabbade familjen, vilka ord och språk som är deras, vilka psalmer och bibelord som kan svara mot deras situation. Urnnedsättning När präst önskas vid urnnedsättning bör man använda kyrkohandbokens ordning för gravsättning utan anslutning till begravningsgudstjänst. De anhöriga erbjuds att själva sänka urnan i graven eller att delta på annat sätt. Avskedsgudstjänst, minnesgudstjänst Då någon avlidit men kroppen inte hittats kan avskedsgudstjänst hållas efter önskemål från de anhöriga. Normalt hålls den när dödsregistrering skett. Om detta inte gjorts kan kyrkoherden avgöra om sådan gudstjänst ändå ska hållas utifrån pastorala skäl. Om begravningsgudstjänst sedan kan ske kan den göras som en förenklad begravningsgudstjänst. Avskedsgudstjänsten utformas med stor hänsyn till de anhörigas önskemål och kan innehålla alla de delar som en begravningsgudstjänst innehåller. På kistans plats kan man placera ett foto på den döde och kanske församlingens påskljus eller annat ljus. Tillfälle till avsked ska lämnas. Minnesgudstjänst kan hållas för en eller flera efter olyckshändelser. Det finns i kyrkohandboken ingen ordning för minnesgudstjänst. Detta utformas i varje enskilt fall och efter beslut i varje fall. Konflikter Det finns många situationer då olika grupper kring den anhörige kan önska olika saker. Det kan gälla allt från tid för begravningsgudstjänst till plats för gravsättning. Det kan ibland vara svårt att

6 avgöra vem som har rätt att bestämma. Först gäller att söka med samtal komma fram till lösningar som alla kan acceptera. Detta kan varje präst göra i sina samtal med de anhöriga. I de fall det uppstår konflikter som är omöjliga att lösa har kyrkoherden skyldighet att söka medla så att begravningsgudstjänst och gravsättning kan ske. (Delegation har skett från kyrkofullmäktige). Då detta inte är möjligt ska kyrkoherden följa de regler som finns i kyrkoordningen. En av de konflikter som också kan uppkomma är att anhöriga vill att några personer inte ska ges tillträde till kyrkan vid begravningsgudstjänsten. Kyrkan är ett offentligt rum och varje förrättning som äger rum där är också offentlig. Vi ska vara tydliga med att vi inte kan stänga någon ute. Naturligtvis ska vi söka ge stöd att kunna acceptera att man kan ha behov av att ta farväl av den döde fast man har konflikt med någon av de andra som är i kyrkan. Begravningsgudstjänst för dem som inte tillhör Svenska kyrkan En begravningsgudstjänst hålls för den som tillhör Svenska kyrkan. När anhöriga önskar begravningsgudstjänst efter någon som inte tillhört Svenska kyrkan ska förfrågan mötas med respekt och ett samtal om skälen till varför man önskar begravningsgudstjänst. Efter samtal är det kyrkoherden som avgör om detta kan ske. Om beslutet blir positivt underrättas kontraktsprosten om beslutet. Om så sker finns beslut om kostnaden för detta vilket anhöriga underrättas om. Utbildning All personal som arbetar ska ha rätt till fortbildning i sin verksamhet. Detta ingår i församlingens planer för utbildning. Stiftets och Församlingsförbundets kurser i aktuella ämnen ska alltid övervägas. När ny vaktmästare anställs lärs han eller hon upp av dem som varit med en tid Mörarp 2009