BEGRAVNINGSPASTORAL för Ålems församling

Transkript

1 Ålems församling BEGRAVNINGSPASTORAL för Ålems församling

2 INNEHÅLL 1. Pastoralteologisk grund 2. Pastoralt förhållningssätt 3. Platser för begravningsverksamhet 4. Kontakt 5. Administrativa rutiner vid pastorsexpedition 6. Anmälan och registrering av dödsfall vid borgerlig begravning 7. Administrativa rutiner vid gravsättning 8. Bemötande 9. Tillgänglighet 10. Själavård 11. Barn 12. Begravningsgudstjänstens utformning 13. Begravning av icke kyrkotillhörig 14. Minnesstund 15. Tacksägelse 16. Etik och värdighet på kyrkogården 17. Förvaring av kistor och urnor 18. Transport av kista och urna 19. Visning av gravplats 20. Instruktion och checklista för gravgrävning och gravsättning 21. Gravsättning i minneslund 22. Höga maskinljud vid begravningsgudstjänst och gravsättning 23. Samverkan 24. Miljöhänsyn 25. Medling vid konflikter 26. Övrigt 27. Uppföljning 28. Fastställande av begravningspastoral 2

3 1. Pastoralteologisk grund Den pastoralteologiska grunden för Svenska kyrkans begravningsverksamhet beskrivs i inledningen till kapitel 24 i Kyrkoordningen. I begravningsgudstjänsten tar församlingen och de sörjande avsked och överlämnar den som dött åt Guds barmhärtighet. Kyrkan tror och bekänner att Jesus Kristus genom sin död har burit människans död och genom sin uppståndelse segrat över döden och öppnat vägen till det eviga livet. Vid begravningen kommer såväl sorgen och dödens allvar som hoppet och uppståndelsens ljus till uttryck. Den blir samtidigt en påminnelse för de närvarande att själva besinna sig inför livets frågor och dödens allvar. Den dubbelhet av död och liv, mörker och ljus som finns i varje människas liv och i korsets evangelium sätter således sin prägel på begravningen, men sorgen och döden får en ny och annorlunda karaktär, när den bärs upp av uppståndelsens och den himmelska lovsångens ton. Dessutom kan tilläggas att begravningsverksamheten är en av de mötesplatser där Ålems församling möter många av sina kyrkotillhöriga. Begravningsverksamheten en viktig del av församlingens uppdrag att förkunna hopp och möta människor med omsorg. Denna pastoralteologiska grund genomsyrar församlingens arbete kring begravningen såsom själavård, gudstjänster och nedanstående rutiner. 2. Pastoralt förhållningssätt Allt som sker i begravningsverksamheten ska ske med värdighet. Gud, som gett oss livet ger oss också hoppet om ett liv efter döden. Den människosyn kyrkan vill förmedla innebär att en avlidnes kropp ska behandlas på ett värdigt sätt. Medarbetare i Ålems församling ska i alla begravningsuppgifter visa den avlidne samma omsorg och ha samma etiska förhållningssätt som om anhöriga var närvarande när arbetsuppgifterna utförs. Begravningen sträcker sig från dödsbädden till avskedet vid graven. I församlingens arbete med begravningen skall människor mötas med omsorg, respekt, kärlek och tålamod. en är en hjälp för att tydliggöra såväl helheten som de enskilda arbetsuppgifterna i samband med begravningen. Kyrkoherden har det övergripande ansvaret för att begravningsverksamheten sköts i enlighet med denna begravningspastoral men varje medarbetare måste också för sin del ta ansvar för sina uppgifter för att begravningspastoralen också ska gälla i enskildheter. en är en lokal överenskommelse om hur anställda och förtroendevalda i Ålems församling arbetar med begravningsfrågorna. en är ett arbetsledningsinstrument för kyrkoherden och församlingens medarbetare ska följa de riktlinjer som finns i pastoralen. en omfattar tiden från dödsbädden till uppföljningen efter begravningsgudstjänsten och är ett sätt för Ålems församling att kvalitetssäkra begravningsverksamheten. 3

4 3. Platser för begravningsverksamhet Ålems församling har en begravningsplats vilken är Ålems kyrkogård. På kyrkogården finns en bisättningslokal för förvaring av stoft, bisättning samt andakt vid urnsättningar. Begravningsgudstjänster i Svenska kyrkans ordning hålls i Ålems kyrka och plats för minnesstund erbjuds i Ålems församlingshem. Som lokal för borgerlig begravning tillhandahålls Ålems församlingshem. 4. Kontakt Begravningsbyråer och sorgehus kommer i kontakt med Ålems församling för att boka begravningstid, planera begravning, utse gravplats samt för själavård. Under anvisad öppettid kan pastorsexpeditionen i församlingen kontaktas. Där bokas begravningstid i Ålems kyrka. Pastorsexpeditionen förmedlar också kontakt med präst och kyrkomusiker och kyrkogårdsvaktmästare. Präst skall omedelbart efter att han/hon mottagit beställningen av en begravning höra av sig till anvisad kontaktperson för ett första samtal via telefon samt tidsbokning av sorgesamtal. Vid sorgesamtalet skall präst förhöra sig om att kontakt upprättats mellan anhöriga och kyrkogårdsvaktmästare och i annat fall samordna sådan i det fall då ny grav skall upplåtas. Präst kan alltid kontaktas direkt av anhöriga i samband med dödsfall för utfärdsbön eller själavård. Prästen bokar ingen begravningstid utan hänvisar till närmast kommande kontorstid vid pastorsexpeditionen för bokning av begravning och samordning med begravningsbyrå. Om det bedöms som nödvändigt kontaktar prästen pastorsexpeditionen för bokning av begravningsgudstjänst mm. Telefonnummer och e-postadresser finns att tillgå på församlingens hemsida ( samt övriga sökmotorer och tryckta telefonkataloger. 5. Administrativa rutiner vid pastorsexpedition Medarbetarna vid pastorsexpeditionen i Ålems församling administrerar uppdrag rörande församlingens begravningsverksamhet. Pastorsexpeditionen är öppen kl. 09:00 12:00 måndag, onsdag och fredag helgfria dagar. Pastorsexpeditionen tar emot anmälan om dödsfall och noterar uppgifter om den avlidne noterar dödsdatum noterar närmast anhörig, telefon- och adressuppgifter noterar vem som anmäler dödsfallet, närmast anhörig eller begravningsbyrå noterar vilken begravningsbyrå som företräder dödsboet vid begravningsgudstjänsten kontrollerar den avlidnes kyrkotillhörighet bokar begravningsgudstjänst bokar präst och musiker informerar begravningsbyrån vem som är tjänstgörande präst och kyrkomusiker bokar i förekommande fall lokal för minnesstund hämtar blankett för begravningsgudstjänst från kyrkobokföringen, KBOK

5 noterar på blanketten om jordbegravning, urngrav eller gravsättning i minneslund önskas noterar om befintlig grav eller ny grav ska öppnas skickar kopia av bokningsblankett till präst, kyrkomusiker, kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästeriet och sparar en kopia i pärm. Originalet sorteras in efter gravsättningsdatum. Präst får två ex. av begravningsblanketten. Vid önskemål om gravsättning i minneslund tillser pastorsexp. att blankett för medgivande om gravsättning i minneslund har inkommit från anhöriga. skickar till sorgehuset inbjudan till tacksägelse när begravningsgudstjänsten är utförd signerar tjänstgörande präst begravningsblanketten i original arkiverar begravningsblanketten Församlingen har fastställda tider för begravningsgudstjänster och en långsiktigt fastställd tjänstgöringsordning för präst, musiker och vaktmästare. Den medarbetare på pastorsexpeditionen som tar emot anmälan om dödsfall har också befogenhet att genomföra bokningen. En av Skatteverket utfärdad identitetsblankett bifogas med kistan resp. urnan och skall efter gravsättning fyllas i av pastorsexpeditionen och returneras till Skatteverket. Vid urnsättning medföljer även en blankett gällande kremeringen vilken returneras ifylld till det avsändande krematoriet. Vid förekommande fall kan ett medgivande om gravsättning i en aktuell grav behövas från gravrättsinnehavaren. Blankett för underskrift skickat ut av pastorsexpeditionen. Efter det att gravsättningen ägt rum lämnar vaktmästeriet uppgifter till pastorsexpeditionen för registrering i gravboken av placeringen i graven. 6. Anmälan och registrering av dödsfall vid borgerlig begravning Vid borgerlig begravning meddelas kyrko- och kyrkgårdsvaktmästarna om gravsättningen på kyrkogården enligt Administrativa rutiner vid pastorsexpedition. Medarbetarna vid pastorsexpeditionen informerar anhöriga om att församlingen tillhandahåller lokal utan religiösa symboler för eventuell begravningsceremoni. Vid borgerlig begravning får inte församlingens kyrkorum användas. Enligt Svenska kyrkans biskopsbrev om begravningen bör inte en präst eller diakon lika lite som en kyrklig förtroendevald i ledande ställning vara officiant vid en borgerlig begravning. Om en nära anhörig eller vän önskat borgerlig begravning, kan man som privatperson medverka i enskilt moment såsom text- eller diktläsning, men inte leda akten. 7. Administrativa rutiner vid gravsättning Medarbetare på pastorsexpeditionen och/eller kyrkogårdsföreståndaren i Ålems församling administrerar uppdrag rörande församlingens begravningsverksamhet. Datum för gravsättning av kista/urna registreras i gravbok. 5

6 Gravbrev, bevis om att ny gravrätt upplåtits, skickas till närmaste anhörig när gravsättning ägt rum. När gravsättning sker i redan upplåten grav antecknas att gravrätten från om med tidpunkten för den nya gravsättningen förlängs med 25 år om villkoren i 9 Begravningslagen är uppfyllda. Har den avlidne varit antecknad som gravrättsinnehavare kontaktas dödsboet för uppgift om ny gravrättsinnehavare ca 1 månad efter gravsättning. Om den avlidne inte är församlingsbo i Ålems församling men begravs här faktureras den avlidnes hemförsamling för de kostnader som Ålems församling har i samband med begravningen. 8. Bemötande Församlingens medarbetare förväntas bemöta sorgehus med saklighet, vänlighet, öppenhet, respekt, empati och diskretion. Medarbetare i församlingen förmedlar själavårdsärenden till församlingens präster. 9. Tillgänglighet Församlingens kyrkogårdar är alltid öppna för besök. Ålems kyrka och församlingshemmet är försedda med hörselslinga. Ålems kyrka är öppen för enskild andakt under dagtid på vardagar samt lördagar jämna veckor och i samband med gudstjänster. Ålems kyrka ska vara öppen och tillgänglig för sorgehus och deltagare i begravningsgudstjänst 30 minuter före utsatt gudstjänsttid. 10. Själavård Begravningens sammanhang sträcker sig från dödsbädden till avskedet vid graven. Mycket av detta hör till själavården och det pastorala handlandet och präglas därför av en betydande frihet. Svenska kyrkans riter vill hjälpa de sörjande att förstå att den döde är död och gestalta kyrkans tro på Guds närhet och på de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Församlingens präster ska när de är i tjänst stå till förfogande för själavård och andakter i samband med dödsfall. I samband med begravning och dödsfall bistår församlingen med själavårdande omsorg. Församlingen har beredskap för bön och sjukkommunion som en del av omsorgen vid livets slut. Präst eller diakon medverkar till att söka skapa tillit inför döden och avskedet och lämnar möjlighet till enskilt samtal. Andakten vid den avlidne vill förmedla tillit och förtröstan till de närvarande. Omständigheterna kring dödsfallet får betydelse för hur andakten utformas. Präst eller eller annan medarbetare stöder sörjande i sorgeprocessen. Präst kan bistå med praktiska råd. Se Begravningen ett brev från Svenska kyrkans biskopar. Präst medverkar när så önskas och leder andakt i samband med visning av den avlidne/och enskilt avsked. Präst samråder efter anhörigas önskan med begravningsbyråns representant om de praktiska frågorna vid utformningen av visningen. Präst informerar om möjligheten till deltagande i sorgegrupp och en riktad inbjudan ges några månader efter dödsfallet till den avlidnes livskamrat. 6

7 Präst medverkar efter kallelse i samlingar på den avlidnes arbetsplats eller motsvarande. Präst tar omedelbart kontakt med de närmast anhöriga senast första tjänstgöringsdagen efter beställningen av begravningen. Präst möter de närmaste anhöriga för sorgesamtal i deras hem eller i någon av församlingens lokaler. Om närmast anhörig bor på annan ort och inte har möjlighet att komma till sorgesamtal sker detta via telefon. Präst deltar efter inbjudan i minnesstunder. Erbjudande om prästs medverkan vid urnsättning ges alltid då begravningsgudstjänst hållits. Församlingen erbjuder själavårdskontakt efter begravningen. 11. Barn När någon i ett barns närhet dör bör särskild omsorg om barnet iakttas. I sorgesamtalet bör barnets särskilda behov av stöd tas upp. Frågor om barns närvaro vid visning, enskilt avsked, begravningsgudstjänst och gravsättning ska tas på stort allvar. Det är viktigt att barn får bli delaktiga i sorgeprocessen och att det kan ske på barnens villkor. För barns känslor och tankar liksom för deras frågor, sorg och oro ska prästen visa stor lyhördhet. Tonåringars behov av stöd och hjälp bör särskilt uppmärksammas. Församlingens präster har rutiner för kontakt med dagis, förskola och skola samt för skärskilt utformade gudstjänster där barnen är delaktiga. Vid begravningsgudstjänsten kan prästen underlätta för barnen genom att be dem komma lite tidigare för att bekanta sig med kyrkorummet och prästen kan på plats berätta om vad som ska hända. Barn kan hjälpa till med att förbereda begravningsgudstjänsten med att t.ex. tända ljus, hjälpa till att lägga ut blommor eller lägga ut psalmböcker. Präst kan vid behov få biträde av medarbetare inom församlingens barn- och ungdomsarbete. Begravningsgudstjänsten kan utformas så att barnen är delaktiga i symbolhandlingar. När barn eller unga dör finns vanligtvis sörjande kamrater och lärare som behöver få uttrycka sin saknad och sin sorg. Församlingens medarbetare bör erbjuda särskild hjälp att bearbeta sorg och rädsla genom t.ex. samtal, samlingar och lektionsmedverkan. När foster avlider och församlingen får vetskap om detta erbjuds en begravningsgudstjänst eller en andakt när det bedöms som pastoralt lämpligare. Gudstjänsten eller andakten ska utformas i nära samarbete med den drabbade familjen och med stor pastoral omsorg och lyhördhet. 12. Begravningsgudstjänstens utformning Vid begravningsgudstjänster i Ålems församling följs kyrkohandboken med dess riktlinjer. Anhöriga inbjuds att vara delaktiga i utformandet av begravningsgudstjänsten. Präst och kyrkomusiker verkar för att anhöriga deltar vid val av musik, bibeltexter och böner. Präst planerar begravningsgudstjänsten vid sorgesamtalet tillsammans med de anhöriga och förmedlar kontakt mellan anhöriga och kyrkomusiker för val av instrumentalmusik och 7

8 eventuell solosång. Det är av vikt att samråd med präst, kyrkomusiker och anhöriga äger rum så att musik och psalmer blir en integrerad del av helheten och står i samklang med Svenska kyrkans tro och lära. I begravningsgudstjänsten används normalt inte inspelad musik med utgångspunkt från att gudstjänsten är något som formas av de människor som finns på plats i kyrkan. Tal, brev, texter, egen poesi, cd-musik m.m. kan med fördel framföras under minnesstunden. Det är viktigt att i lyhördhet för människors förväntningar tydligt visa på att begravningsgudstjänsten är en gudstjänst. Ingenting av det som förekommer vid en begravningsgudstjänst ska motsäga den kristna tron på Jesus Kristus, hoppet om de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Det är också viktigt att kyrkorummets helgd och begravningsaktens värdighet bevaras, liksom livets värde, den avlidnes heder och gravfrid. Tjänstgörande präst avgör utifrån dessa riktlinjer hur ovanstående situationer ska handhas på ett pastoralt riktigt sätt. Vid jordbegravning avslutas gudstjänsten alltid tillsammans med präst vid graven även då de anhöriga har önskat förlägga avskedet inne i kyrkorummet. Möjlighet att följa med till graven skall vara öppen för alla. 13. Begravning av icke kyrkotillhörig Av respekt för den som har utträtt ur Svenska kyrkan erbjuder inte församlingen begravningsgudstjänst. I något enstaka fall kan skäl föreligga som gör att en begravningsgudstjänst ändå firas. Förutsättningen för att församlingen ska överväga en sådan begravning är att man inte bryter mot begravningslagens skrivning om den avlidnes önskan samt att den avlidne är döpt och därmed i sakramental mening hör till kyrkan (KO 42 kap, 9 ). Enligt Kyrkoordningen beslutar kyrkoherden om upplåtelse av Ålems kyrka för begravning av avliden som vid dödfallet inte tillhörde Svenska kyrkan samt för upplåtelse av kyrkan för begravningsgudstjänst i annat trossamfunds ordning. Beslut om storlek på avgift fattas i varje enskilt fall enligt de riktlinjer som kyrkorådet fattat beslut om. Eftersom begravningen är en offentlig gudstjänst och begravningsgudstjänsten enligt KO är ett uttryck för Svenska kyrkan tro och lära är huvudprincipen att inte upplåta kyrkorummet för begravningar enligt andra kyrkor och samfunds ordningar. Om den döde inte tillhört något kristet kyrkosamfund eller kyrka erbjuds ingen begravningsgudstjänst. Tillhörde den döde någon kyrka inom Borgå-gemenskapen, Lutherska Världsförbundet, Tysklands evangeliska kyrkor eller Filippinernas oberoende kyrka ska begravningsgudstjänst erbjudas. I andra fall söks lösningar som präglas av öppenhet och samförstånd. 14. Minnesstund Minnesstunden efter begravningsgudstjänsten är en viktig samling. Den möjliggör en måltidsgemenskap och ger tillfälle till att minnas den döde och ta ett steg vidare i en ny livssituation. Vid planeringen av minnesstunden är det den dödes eller närmast anhöriga önskan som gäller. I Ålems församling är det vanligt att minnesstunden hålls i församlingshemmet. 8

9 Det är viktigt att präst om så önskas deltar vid minnesstunden och prästen ska därför vid planeringen för begravningsgudstjänsten även inplanera tid för minnesstunden. När minnesstunden hålls i församlingens lokaler ska prästen medverka till att minnestunden blir en minnesstund. 15. Tacksägelse Medarbetare vid pastorsexpeditionen skickar inbjudan till tacksägelse till sorgehuset. Tacksägelse hålls i Ålems kyrka så snart som möjligt, men sorgehuset ska ha nåtts av inbjudan innan tacksägelsen äger rum. 16. Etik och värdighet på kyrkogården Generella regler om ordning och etik på Ålems kyrkogård finns i begravningslagens andra kapitel där det i 12 anges: En begravningsplats skall hållas i ordnat och värdigt skick och den helgd som tillkommer de dödas vilorum skall alltid beaktas. Därtill anges i 13 : En grav får öppnas bara genom innehavarens av begravningsplatsens försorg. Graven får inte öppnas på ett sådant sätt att stoft eller aska skadas. I 16 kapitlet, 10 brottsbalken fastslås: Den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, öppnar grav eller eljest gör skada eller ofog på kista, urna, grav eller annat de dödas vilorum eller gravvård, döms för brott mot griftefrid till böter eller fängelse i högst två år. 17. Förvaring av kistor och urnor I Ålems församling förvaras kistor och urnor i bisättningsutrymmet, som är låst. Bisättningsutrymmet har ett visningsrum och har plats för fyra kistor i kylutrymme. Urnorna förvars i låst skåp i visningsrummet. I visningsrummet finns det en katafalk, som även används som katafalk vid begravningsgudstjänsten. Det finns möjlighet att tända ljus vid bisättning. Personal som vistas i bisättningsutrymmet uppträder på ett värdigt och pietetsfullt sätt med respekt för att kistor och urnor förvaras i lokalen. Som regel transporterar begravningsbyrån kistorna till bisättningsutrymmet. Begravningsbyrån fyller i den loggbok som finns i bisättningslokalen. Namn på den avlidne, personnummer, begravningsbyrå samt uppgift om vem som är ansvarig för transport och överlämnande av kista eller urna lämnas. När stoft flyttas från bisättningslokalen skall anteckning med ovanstående uppgifter göras i loggboken. Kommer anhöriga med urna till Ålems församling förs anteckningar i församlingens loggbok angående överlämnandet. 9

10 Senast dagen före begravningsgudstjänsten kontrolleras att rätt kista finns i församlingens bisättningsutrymme. Om transport sker vid senare tillfälle ska överenskommelse ske med begravningsbyrån. Innan kista eller urna lämnar bisättningsutrymmet kontrollerar vaktmästaren att uppgifterna på kistan eller urnan överensstämmer med församlingens anteckningar. Församlingens vaktmästare, kyrkoherden och Klassons begravningsbyrå har nyckel till bisättningsutrymmet. Extranyckel finns i församlingens arkiv. 18. Transport av kista och urna När kista överlämnats till Ålems församling svarar församlingen för alla ytterligare transporter av kista. Transport från bisättningsutrymmet till Ålems kyrka, där begravningsgudstjänsterna firas sker med katafalkvagn. Om bärarlag medverkar vid gravsättning av kista bärs kistan ut ur kyrkorummet och placeras på katafalkvagnen som förs fram av bärarlaget. Kistan sänks sakta och värdigt i graven med sänkband av bärarlaget. Om kremation av stoft sker transporteras kistan efter begravningsgudstjänsten från Ålems kyrka till bisättningslokal eller direkt till krematoriet. Församlingens kyrkoråd har beslutat att transport av kista från kyrka/bisättningsutrymme till krematorium samt transport av urna från krematorium till bisättningslokal ska utföras av begravningsbyrå. Vid transport av kistor och urnor avstannas alla störande arbeten i anslutning till transporten och gravsättningen. 19. Visning av gravplats Kyrkogårdsvaktmästare visar anhöriga lediga gravar. Kyrkogårdsvaktmästare ansvarar för att kontakt upprättats med anhöriga och överenskommer om tidpunkt för visning av gravplats. Vid visning av gravplats informerar vaktmästaren om församlingens kyrkogård och lämnar närmare information om de kvarter som har lediga gravplatser. Information lämnas att vid gravsättning erhålles en gravplats med plats för kista/kistor eller urnor. Om alternativet minneslund väljs visas minneslunden och anhöriga informeras om vilka regler som gäller för minneslunden. Bl.a. informeras de om att minneslunden är en anonym och gemensam gravplats, vilket innebär att anhöriga inte är närvarande vid gravsättningen, det finns gemensam plats för snittblommor och en gemensam plats för gravljus. Anhöriga informeras om var närmaste parkering är belägen i förhållande till gravplatsen. Likaså informeras de om att kyrkogården har automatbevattning, var närmaste plats för sopkärl, vasställ, redskap mm finns. Anhöriga ges rådrum för att kunna tänka över vilken gravplats som önskas av de alternativ som vaktmästaren visat dem. Vaktmästaren och anhöriga kommer överens om när besked om vilka alternativ som valts senast ska lämnas. 10

11 20. Instruktion och checklista för gravgrävning och gravsättning Ansvar och delegation: Kyrkoherde och vidaredelegation till arbetsledare. Alla som deltar i något av dessa arbetsmoment omfattas av denna instruktion. Arbetsledaren ser till att medarbetare har tagit del av nedanstående information. Personer som utför grävningsarbetena och återfyllning samt transport av grävmaskin skall ha genomgått intern utbildning på grävmaskin, traktor med tillbehör och dess handhavande. Gravgrävning och gravsättning skall alltid utföras på ett värdigt och säkert sätt. Det skall alltid finnas två personer närvarande inom arbetsområdet vid öppning och återfyllning av en kistgravplats. All personal kontrollerar att den personliga skyddutrustningen är fullgod såsom skyddsskor, skyddshjälm (vid behov), hörselskydd och första förband. Andra instruktioner och lagkrav, se AFS: 1981:15 Skydd mot skada genom ras. Lagstiftning: Lagen om griftefrid, Brottsbalken 16 kap 10 och Begravningslagen 2 kap 12 o 13. Vid brister skall eventuella tillbud rapporteras in genom att fylla i blanketten tillbud, se arbetsmiljöhandboken under fliken tillbud. Även brister i utrustningen skall anmälas. Utdrag ur skriften Risker och etiska aspekter vid gravgrävning Rapport/utredning finns i arbetsmiljöhandboken. Innan grävning: Kontrollera beställning av begravning samt att behörig gravrättsinnehavare lämnat ett godkännande om gravsättning. Kontrollera att intyg om gravsättning finns. Kontrollera att det är rätt gravplats och om det finns uppgifter om tidigare gravsatta och var och på vilket djup tidigare gravsättningar gjorts. Ta fram kartmaterial från digitalkartan med tillhörande lägesuppgifter. Gör en helhetsbedömning av hur arbetet ska läggas upp med hänsyn till rasrisk, omkringliggande gravstenar, placering av grävmaskin etc. Gravsten skall vid behov lyftas från sockeln och placeras en bit från graven. Kontroll och översyn av utrustning och maskiner som skall användas vid grävningsarbetena och återfyllning, rasskyddslåda, gångplank, tryckutjämningsplattor, värmetråg och annan utrustning fungerar som avsett. Under grävning: Vid grävning lastas jordmassorna på en släpvagn och transporteras bort från gravområdet till dess gravsättning skett. Rasskydd skall alltid användas för att eliminera rasrisk. Rasskydd skall alltid användas innan någon går ner i graven. Sortera bort större stenar och lerklumpar under grävningen så det inte riskerar att slå sönder kistan i samband med återfyllning av graven. Eventuella ben- och kistrester ska hanteras pietetsfullt och grävas ned. Eventuellt tidigare gravsatta urnor som påträffats ska hanteras pietetsfullt i avvaktan på återförande och återfyllning av grav. Gräv aldrig igenom tidigare orörd kista. 11

12 Kistdjup kontrolleras med mätsticka, min 1,60 m. Uppgift om placering rapporteras till den som registrerar gravsättningen i gravboken. Skyddslock skall läggas över graven när den lämnas obevakad. Efter grävning: Graven kläds med särskild gravklädsel när begravningsceremonin avslutas med utbärning och gravsättning. Gångplank läggs ut för att eliminera rasrisk i samband med kistsänkning. Skyddslock skall läggas över graven när den lämnas obevakad. Kistgravsättning: Kistan transporteras alltid till gravplatsen med katafalkvagn (kistvagn). När begravningsceremonin avslutas med gravsättning sänks kistan av 6 st bärare. Bärarna skall vara väl informerade om rutinerna vid gravsättning. När begravningsceremonin avslutas i kyrka-/ceremonilokalen så förvaras kistan i kylrummet till dess gravsättning skall ske. Kistan gravsätts genom bärarlagets försorg med 4-6 st bärare beroende på kistans vikt. Urngravsättning: Urngravar grävs manuellt till ett djup av 70 cm. Graven kläds med särskild gravklädsel innan urngravsättning genomförs med anhöriga. Anhöriga skall ges möjlighet att sänka urnan. Präst erbjuds alltid vid urnsättning då begravningsgudstjänst hållits. Återfyllning: Vid återfyllning av kistgrav ska kistan överfyllas för hand med finare jord, sand ovan kistlock, därefter påförs resterande massor försiktigt från släpvagn. Återfyllningen avslutas med en gravkulle bestående av matjord som besås med gräs Återfyllning av urngrav sker i anslutning till urnnedsättningen med det uppgrävda materialet. Närvaro av anhöriga: Anhöriga som önskar närvara vid gravsättning och återfyllning av grav bör kontakta kyrkogårdsförvaltningen för att få veta när gravsättningen och återfyllningen sker. 21. Gravsättning i minneslund Minneslunden är en anonym och gemensam gravplats, varför endast medarbetare på kyrkogården känner till plats och tidpunkt för gravsättningen. För att anonymiteten inom minneslunden ska upprätthålls får anhöriga inte närvara vid gravsättningen av askan. Gravsättning av aska i minneslunden sker så snart stoftet överlämnas till församlingen från krematoriet. Under årstid med tjälbunden mark sker ingen gravsättning i minneslunden. Gravsättning i minneslunden sker under arbetstid, men på sådant sätt att läget för graven inte röjs. Innan gravsättningen sker kontrolleras nogsamt att det är rätt aska som nedsätts. 12

13 22. Höga maskinljud vid begravningsgudstjänst och gravsättning Inga störande arbeten får utföras och inga maskiner med högt motorljud får användas i närheten av Ålems kyrka vid bisättningar, under begravningsgudstjänster, inte heller i närområdet vid transporter av kistor och urnor för gravsättning eller vid själva gravsättningarna. Medarbetarna på kyrkogården informeras veckovis om kommande bisättningar, begravningsgudstjänster, urnnedsättningar och gravsättningar i samband med arbetsplatsträffar. 23. Samverkan Ålems församling samverkar med ett flertal institutioner och begravningsbyråer i frågor som rör begravningsverksamheten. För samverkan med begravningsbyråer ansvarar präst För samverkan med skola ansvarar präst För samverkan med äldreboenden och vårdhem ansvarar präst Rutiner för kris- och katastrofhantering finns i därför särskild pärm och under Gemensamt i församlingens interna server. Samverkan med andra församling För jourtelefon ansvarar kyrkoherden. 24. Miljöhänsyn I församlingens miljövårdsplan finns angivna ramar för begravningsverksamhetens miljöarbete. 25. Medling vid konflikter När anhöriga är oense huruvida den avlidne ska kremeras eller jordbegravas eller var gravsättningen ska ske, ska medling enligt begravningslagen erbjudas de anhöriga. Kyrkorådet i Ålems församling har delegerat medlingsuppdraget till kyrkoherden. Kan inte enighet uppnås genom medlingen ska kyrkoherden med eget yttrande överlämna ärendet till Länsstyrelsen i Kalmar. Om de närmaste är oense om begravningsgudstjänsten eller var gudstjänsten ska hållas är det en fråga för kyrkoherdens pastorala ansvar. Finns konflikter bland de närmaste i begravningsfrågor ska den präst som har kontakt med sorgehuset underrätta kyrkoherden om konflikten och överlämna frågan om medling till kyrkoherden. 26. Ordningsregler på kyrkogården Vid ingångarna till kyrkogårdarna finns skyltar som informerar om att stillhet råder på denna helgade mark. Vid kyrkogårdsgrindarna finns även skylt uppsatt som informerar besökaren att ur olycksfallssynpunkt får inte burkar och blomsterbehållare av glas, vilka lätt går sönder, utsättas på gravarna. 13

14 Vid ingången till minneslunden finns skylt med information om de särskilda ordningsregler som gäller för minneslunden. Besökarna informeras om att minneslunden på Ålems kyrkogård är ett gemensamt vilorum. För att minneslunden ska upplevas som en gemensam gravplats ansvarar Ålems församling för plantering och skötsel av planteringsytan. Besökarna av minneslunden får inom avsett område sätta snittblommor i vas och tända minnesljus. Personal vid Ålems kyrkogårdar tar bort utsmyckning och plantering som inte är tillåten. Den som besöker kyrkogården ska ha möjlighet att uppleva stillhet och ro och kyrkogården skall vara välskött och estetiskt tilltalande. 27. Uppföljning Kyrkoherden utvärderar varje år begravningspastoralen tillsammans med församlingen präster, kyrkomusiker, medarbetare vid pastorsexpedition och kyrko- och kyrkogårdsvaktmästare. Kyrkoherden redovisar utvärderingen för kyrkorådet. 28. Fastställande av begravningspastoral Medarbetare och förtroendevalda i församlingen har haft möjlighet att lämna synpunkter på förslag till begravningspastoral för Ålems församling. Efter genomgång av begravningspastoralen med kyrkorådet i församlingen är begravningspastoralen fastställd. /Gustav Lundborg, kyrkoherde 14