KVALITETSSÄKRING OCH ETISKA REGLER VID BEGRAVNING

Transkript

1 KVALITETSSÄKRING OCH ETISKA REGLER VID BEGRAVNING I termen BEGRAVNING ingår flera moment, såsom bisättning, begravningsceremoni, gravsättning, eventuell kremering och tillhörande administration. Dokumentet är framtaget av kyrkogårdsgruppen i Södra Vätterbygden.

2 Innehållsförteckning Definitioner. 1 Expeditions- och telefontider.. 1 Sida Anmälan om begravning/gravsättning 1-2 Tider för gravsättning. 2 Begravningsceremoni. 3 Huvudmannens ceremonilokal Transport av avliden till och inom huvudmannens ansvarsområde 4-5 Transport av avliden från eller utanför huvudmannens ansvarsområde.. 5 Mottagande av avliden i huvudmannens ceremonilokal/kyrkogård eller krematorium. 5 Rutiner kring upplåtelse av ny gravplats 6 Bilagor: Etiska riktlinjer och riskbedömning, rutiner vid gravgrävning, återfyllning och gravsättning.. 1 Demontering och montering av gravsten. 2 Etiska regler för krematorieverksamheten. 3 In- och utförsel av stoft och aska till/från Sverige... 4 Transportregler... 5

3 Definitioner Huvudman: Dödsbo: Ombud: Den som skall anordna och hålla allmänna begravningsplatser för folkbokförda inom sitt ansvarsområde. Företrädare för den avlidne. Företrädare för dödsboet. Expeditions- och telefontider - Öppettider: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Telefonnummer: Faxnummer: E-post: norrahammar.forsamling@svenskakyrkan.se - Adress: Norrahammars församling, Centrumgången Norrahammar - Under kontorstid lyssnas telefonsvararen av, fax och e-posten kollas. Anmälan om begravning/gravsättning Församlings/Kyrkogårdsexpedition - Personuppgifter över den avlidne. - Uppgifter över dödsbo/ombud. - Önskemål om ceremoni, lokal och gravöppning. - Kontroll av kyrkotillhörighet. - Intyg Kremering eller gravsättning hämtas från Skatteverket. - Ingen kremering eller gravsättning får ske utan intyg från Skatteverket. - Beställning av visning av gravplats. - Ingen nedsättning i minneslunden får ske utan godkännande från dödsboet. - Om den avlidne skall gravsättas i en familje- eller släktgrav skall gravnumret finnas med på beställningen samt gravrättsinnehavarens/nas godkännande att gravsättning får ske. 1

4 Dödsbo - Beställning kan ske via personligt besök, e-post eller telefon. - Släktutredning inhämtas från Skatteverket. - Uppstår osäkerhet om behörighet för dödsboets företrädare skall fullmakt visas upp. - Beställningen bekräftas av både beställaren och mottagaren. Ombud för dödsboet - Beställningsblanketten ska skickas via fax nr: eller e-postadress: norrahammar.forsamling@svenskakyrkan.se - Uppstår osäkerhet om behörighet för ombudet, skall fullmakt från dödsboet visas upp. - Beställningen gäller först efter att både ombudet och mottagaren har skrivit under. Tider för gravsättning Gravsättning av kista kan ske tidigast fem arbetsdagar efter anmälan om dödsfall och för gravsättning av urna gäller tre arbetsdagar. Mellan de olika gravsättningstiderna måste det finnas så mycket tid avsatt att de sörjande ges möjlighet att vara ensamma med sin sorg och för förberedelser inför nästkommande ceremoni. Gravsättningstider - Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Om särskilda skäl föreligger kan avsteg göras från ovanstående. Stoftet efter den avlidne skall gravsättas eller kremeras senast en månad efter dödsfallet. Askan efter avliden som har kremerats, ska gravsättas inom ett år efter kremering. (Begravningslagen kap 5, 11 12). 2

5 Begravningsceremoni Begravningsceremonin är religiös eller borgerlig. Ceremoni är inte obligatorisk. Religiös - Ceremonin kan ske som begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning eller i annat trossamfunds ordning. Borgerlig - Ceremonin kan ske i kapell eller av huvudmannen anvisad neutral lokal. - Dödsboet utformar själva ceremonin. Huvudmannens ceremonilokal (Bekostas av huvudmannen) Lokalen ska vara utan religiösa symboler och ha sittplatser. Huvudmannen ska också ha en större lämplig lokal att erbjuda på annat håll för enstaka tillfällen. Lokalen skall kunna disponeras minst en timme före ceremonin. Utrustning: - Musik- och ljudanläggning. - Hörselslinga. - Orgel/piano eller motsvarande. - CD-spelare. - Kistpallar/katafalk. - Golvljusstakar minst 4 st. - Krans- och bukettställ minst 6 st. - Bårtäcke, även neutralt (lokala avvikelser kan förekomma). Tjänstgörande vaktmästare ser till följande: - Att finnas tillhands för att kunna informera om lokalen minst 30 min innan ceremonins början. - Att ceremonilokalen är i ordnat och värdigt skick. - Att ordningsställa lokalen inför den ceremoni som skall genomföras. - Att övriga lokaler såsom väntrum, wc är i ordning. - Att lokalens tekniska utrustning är i ordning och fungerar samt att sköta densamma. - Att om bårtäcke används, ser till att detta finns på plats samt att tillsammans med ombud/dödsbo placera det på kistan samt efter ceremonin ta bort detsamma. - Att om så önskas utföra klockringning. - Att hjälpa till med utbärning av kransar/buketter. 3

6 Tjänstgörande förrättare ansvarar för: - Att vara på plats minst 20 minuter före ceremonins början. - Att ceremonin hålls över rätt avliden, kontroll sker via kistkortet. - Att samordna ceremonin och ser till att dess innehåll är riktigt. Tjänstgörande musiker ansvarar för: - Att vara på plats minst 20 minuter före ceremonins början. - Att genomföra musiken. Ombud/dödsbo ansvarar för: - Att kransar och buketter ordnas och placeras innan ceremonin och bär ut desamma till gravplats eller annan anvisad plats. - Att vara värd för dödsboet. - Att om bårtäcke används, tillsammans med vaktmästare placera det på kistan samt efter ceremonin ta bort detsamma. - Att behandla ceremonilokalen och dess inventarier med stor aktsamhet och att samråda med förrättare och vaktmästare. Transport av avliden till och inom huvudmannens ansvarsområde (Bekostas av huvudmannen) Transporten skall ske enligt gällande ersättningsregler fr om (Bilaga) Från Ryhov (bisättningslokal) till ceremonilokal/kyrkogård eller krematorium - Leverantör av kistan ansvarar för att kistan är av förgängligt material och att ett kistkort finns placerat på kistans huvudände med den avlidnes namn, personnummer, dödsdag, dag och plats för ceremonin. - Dödsbo med ombud: ombudet ansvarar för transporten. - Dödsbo utan ombud: huvudmannen ansvarar för transporten. - Transportören identifierar stoftet i kistan tillsammans med Ryhovs personal och sätter fast kistkortet på kistans huvudände med den avlidnes namn och personnummer. - Transportören kvitterar med namn, personnummer och företag i en särskild liggare (bårhusjournal) när kistan hämtas och vart kistan ska transporteras. 4

7 Från ceremonilokal till kyrkogård/krematorium - Dödsbo med ombud: ombudet ansvarar för transporten. - Dödsbo utan ombud: huvudmannen ansvarar för transporten. Från krematorium till kyrkogård/ceremonilokal - Huvudmannen ansvarar för transporten av urnan eller askan. Transport av avliden från eller utanför huvudmannens ansvarsområde (Ersätts inte av huvudmannen) - Ombud ansvarar för transporten till bisättningslokal (Ryhov). - Dödsbo med ombud: ombudet ansvarar för transporten. - Dödsbo utan ombud: dödsboet ansvarar för transporten. Mottagande av avliden i huvudmannens ceremonilokal/kyrkogård eller krematorium - Enligt gällande ersättningsregler fr om ansvarar huvudmannen för mottagandet. (bilaga) - Transportören biträder med en person. - Mottagaren kontrollerar den avlidnes identitet via kistkortet. Rutiner kring upplåtelse av ny gravplats 1. De anhöriga tillfrågas om det finns släktgravar som man kan tänkas gravsättas i, tänk på att det är gravrättsinnehavaren som godkänner gravsättning. 2. Gravrättstiden 25 år. 3. Informerar de anhöriga att vid urngravsättningen behöver inte begravningsentreprenören vara med. 5. Uppmana de anhöriga att inte ha för bråttom med att välja gravvård. Informerar om att kyrkogårdsförvaltningen i Norrahammar tillhandahåller återlämnade gravstenar. Kyrkogårdsförvaltningen står alltid tillförfogande med råd och tips. 5

8 Bilaga 1 Etiska riktlinjer och riskbedömning, rutiner vid gravgrävning, återfyllning och gravsättning av kista, urna och minneslundsaska. 3.1 Etiska riktlinjer Generella regler om ordning och etik på begravningsplatserna finns i begravningslagens andra kapitel där det i 12 anges En begravningsplats skall hållas i ordnat och värdigt skick och den helgd som tillkommer de dödas vilorum skall alltid beaktas. Därtill anges i 13 En grav får öppnas bara genom innehavarens av begravningsplatsens försorg, Graven får inte öppnas på ett sådant sätt att stoft eller aska skadas och 16 kapitlet 10 brottsbalken fastslås Den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, öppnar grav eller eljest gör skada eller ofog på kista, urna, grav eller annat de dödas vilorum eller på gravvård, döms för brott mot griftefrid till böter eller fängelse i högst två år. I Risker och etiska aspekter vid gravgrävning kapitel 5, lyfts en rad frågor om hur gravgrävningsarbetet ska utföras från etiska utgångspunkter. Det etiska hänsynstagandet måste vara styrande. Där finns formuleringar som är självklara från allmänna, kristna och etiska värderingar. Vid gravgrävning skall särskilt följande beaktas. Gravgrävning och gravsättning ska alltid utföras på ett värdigt och säkert sätt. Anhöriga bör om de så önskar, kunna medverka vid återfyllningen. Eventuella ben- och kistrester ska hanteras pietetsfullt och nedgrävas på större djup för att bereda plats för aktuell kistgravsättning. Eventuellt tidigare gravsatta urnor som påträffas ska hanteras pietetsfullt i avvaktan på återförande och återfyllning av grav. Vid återfyllning av grav ska kistan först höljas försiktigt så att den inte skadas vid åtföljande maskinell återfyllning. Tunga lerjordar och stenbundna massor ska undvikas närmast kistan och i översta skiktet eller i gravkulle. Vid högt grundvattenstånd bör övervägas att temporärt eller permanent införa stopp för kistgravgravöppning och gravsättning. Rutiner kring upplåtelse av ny gravplats De anhöriga tillfrågas om det finns släktgravar som kan upplåtas för användning. Gravrättsinnehavaren godkänner gravsättning. Gravrättstiden är på 25 år efter den sista gravsättningen. 6

9 Information skall ges till anhöriga om att vid urngravsättning behöver inte begravningsentreprenör närvara. Hämtning av urna från krematoriet sker i genom kyrkvaktmästarens, ombud/anhörigas försorg. Vid val av utseende på gravvård uppmanas de anhöriga att inte ha för bråttom med detta val utan ta god tid på sig. Kyrkogårdspersonalen står alltid till förfogande med råd och tips. Gravnumret meddelas omgående till församlingsexpeditionen på särskild blankett. Rutiner före grävning i befintlig eller ny grav Församlingsexpeditionen ansvarar för att samtliga formella handlingar inkommit innan graven återfylls. Särskilt viktigt är dokumentet om vem som är gravrättsinnehavare. Gravplatsens nummer skall vara ifyllt. Se Gravboken. Församlingsexpeditionen ansvarar för att arbetsledaren på kyrkogården ska veta att det grävs på rätt plats. Personal som tjänstgör vid gravgrävning skall vara minst 18 år och vara väl förtrogen med de etiska riktlinjerna samt gällande arbetsrutiner. Minst två erfarna och rutinerade personer ur kyrkogårdspersonalen är alltid med vid grävningen. Innan grävmaskinen är på plats skall gravplatsen vara markerad. Den personliga skyddsutrustningen kontrolleras innan grävningen påbörjas. Vid behov sker avspärrning runt gravplatsen. Tänk på allmänhetens säkerhet! Under den säsong det finns tjäle skall tjältinningsaggregat utplaceras minst 1 dygn i förväg innan grävningen påbörjas. Under grävningen Gräv så djupt det går utan rasrisk. Eventuellt tidigare gravsatta urnor som påträffas ska hanteras pietetsfullt i avvaktan på återförande och återfyllning av grav. Lägg ut överramen i markplan så att den ligger i våg. Obs! Rasskydd skall alltid användas. Samtliga jordmassor läggs i jordbinge som skyddas mot köldgrader Eventuella ben- och kistrester ska hanteras pietetsfullt och nedgrävas på större djup i graven. Stege bör användas får att gå upp och ner i graven. Efter grävningen läggs skyddslocket på över graven. Se till så att allt ser snyggt, rent och prydligt ut innan gravplatsen lämnas efter grävningen! 7

10 Mottagande av kistan En person ska alltid vara behjälplig vid mottagande och införsel av kista till kyrkan/ församlingsgården. Tjänstgörande kyrkvaktmästare ska kontrollera att det är rätt kista med den avlidnes namn via kistkort och beställning av begravning. Tjänstgörande präst kontrollerar att det är rätt kista med den avlidnes namn via kistkortet och beställning av begravning. Återfyllning av grav Intyg om dödsfall från Skatteverket ska ha inkommit till församlingsexpeditionen innan återfyllningen kan påbörjas. Ansvariga är kyrkvaktmästare/arbetandeförmannen eller dess ersättare. Personal som tjänstgör vid återfyllning av grav ska vara minst 18 år och väl insatt i de fastslagna arbetsrutinerna och de Etiska riktlinjerna för gravgrävning i Norrahammars församling På gravsättningsdagen tas skyddslocket bort och graven kläs med mattor och gångplank runt graven. Klockringning sker till graven om så önksas. Kistan sänks med kistsänkare antingen direkt eller senare efter att begravningsföljet lämnat kyrkogården. Täckmattor och gångplank tas bort och transporteras till anvisad plats. Kistan återfylls med finare material runt densamma så att kistan inte skadas vid återfyllningen! Lyft upp nedre ramen. Lyft bort övre ramen. Tänk på rasrisken! Dra upp samtliga lämmar innan återfyllningen fortsätter. Efter att graven fyllts med finfördelat material runt kistan, fylls densamma med återstående jordmassor från förvaringsbingen. Jordhögen snyggas till och eventuella blommor och kransar läggs på graven En sista kontroll görs så att inga synliga ben- eller kistrester finns kvar. Ett kors med den avlidnes namn ska omgående placeras vid graven. (Detta gäller endast nyupplåtelse) Anhöriga får närvara vid återfyllningen av graven. 8

11 Kransar, blommor och buketter efter begravningsgudstjänst/ceremoni Blommor, kransar etc. bör vara kvar ca en vecka efter gravsättningen. Hämtning av urnor och askor Täck över urnan om transportbilen behöver lämnas och se till att fordonet är låst. Urnor/askor låses in på respektive kyrkogård innan gravsättning. Kyrkogårdsförvaltningen förvarar aldrig urnor som inte skall gravsättas på kyrkogården om inget annat överenskommits. Gravsättning av urna Personal som tjänstgör vid gravsättningar ska var minst 18 år och vara väl insatta i de fastslagna arbetsrutinerna och de Etiska riktlinjerna för gravgrävning i Norrahammars församling Kontrollera att gravnumret stämmer överens med arbetsordern. Eventuellt tidigare gravsatta urnor som påträffas ska hanteras pietetsfullt i avvaktan på återförande och återfyllning av grav. Urngraven ska grävas i god tid före gravsättningen och påföras gravklädsel. 9

12 Bilaga 2 Demontering och montering av gravsten Centrala Gravvårdskommitténs (CGK) anvisningar. 10

13 Bilaga 3 Etiska regler för krematorieverksamheten All personal som arbetar inom begravningsverksamheten ska alltid arbeta med värdighet, omtanke och utifrån etiska värderingar. Arbetsledarna ska informera nyanställda om de etiska reglerna och hålla dem levande genom att ta upp dem till diskussion vid personalmöten minst en gång om året. 1. Krematoriepersonalens kompetens All krematoriepersonal ska vara väl förtrogen med arbetet samt ha en lämplig och relevant utbildning inom såväl det tekniska som det humanistiska området. Ingen ska arbeta ensam förrän vederbörande genomgått en ordentlig utbildning för arbetet vid ett krematorium. Personalen ska dessutom ha den utbildning som behövs för den anläggningen. 2. Respektfull och värdig kremering Kremering och askberedning ska alltid genomföras på ett värdigt och respektfullt sätt och i en miljö som är öppen t.ex. för anhöriga och för studiebesök. 3. Identifiering och hantering av avlidna Stoft är alltid kistlagt när det överlämnas till huvudmannen. Stoftet/kistan ska hanteras med värdighet och så som religion eller tradition kräver. Säkra rutiner ska finnas för att garantera identifiering av den avlidne vid huvudmannens övertagande av stoftet och den fortsatta hanteringen genom hela kremationsprocessen, förvaringen av askan och till gravsättningen. Identitetskontrollbrickan ska tas bort vid gravsättning i en minneslund. 4. Kremering av stoft Endast stoftet efter en person som avlidit, eller dödfödd enligt begravningslagen 2 kap 3, får kremeras vid krematoriet. Således får inte humanbiologiskt avfall eller husdjur kremeras här. Vid krematoriet ska kremationsjournal föras i enlighet med begravningsförordningen. 5. Separata kremeringar Varje kremering ska utföras separat för att tillförsäkra att ingen sammanblandning eller förväxling av aska kan ske. 6. Material vid kremering Kistor och askurnor ska vara utförda i enlighet med de rekommendationer som lämnats av Samrådsgruppen Begravningsbranschen Träindustrin (SBT). Det är också viktigt att verka för att föremål som kan innebära risk för explosion eller skador på krematorieugnen eller miljön, inte läggs i 11

14 kistan. Därför ska anhöriga, begravningsbyråpersonal med flera informeras om de risker som följer om t ex glasflaskor och batterier i leksaker läggs i kistan. 7. Hantering av rester efter kremering Sådana delar av stoftet inklusive metalldelar som inte har förbränts vid kremeringen ska hanteras i enlighet med begravningslagen. Inte i något fall får rester av tandguld lämnas ut till anhöriga, inte ens om den avlidne uttryckligen sagt att tandguldet ska tillfalla de anhöriga. De metalldelar som inte kan tillföras askurnan ska förvaras på krematoriet på ett betryggande sätt, t.ex. i ett låst utrymme. De ska vid lämpligt tillfälle grävas ner på kyrkogården på en speciell plats inom kyrkogården. Nedgrävningen ska ske på normalt förekommande gravdjup. 8. Förvaring av aska/urna Aska/urna ska i avvaktan på gravsättning förvaras på ett betryggande och värdigt sätt. 9. Utlämnande av aska/urna från krematoriet Utlämnade av aska/urna ska ske under värdiga former och i en värdig miljö. Den som hämtar aska/urna ska identifiera sig och kvittera uthämtningen. Handlingar ska uppvisas som visar var aska/urna ska gravsättas; - ska askan spridas i naturen ska länsstyrelsens beslut visas upp - ska askan sättas ner på en gravplats hos annan huvudman ska krematoriet kontakta denne för att informera om att askan kommer att lämnas ut och för att förvissa sig om att det är planerat för en gravsättning, eller - ska askan föras ut ur landet ska utförselhandlingarna visas upp. Observera att skatteverket kan meddela tillfälligt förbud mot gravsättning om medling pågår i tvist mellan de anhöriga om var gravsättningen ska äga rum. 12

15 13

16 Bilaga 4 IN- OCH UTFÖRSEL AV STOFT/ASKA TILL/FRÅN SVERIGE Utförsel av stoft Begravningsförordningen 36 Stoftet efter en person som har avlidit i Sverige får föras ut ur landet om Skatteverket har utfärdat en passersedel. Passersedeln skall följa med stoftet under transporten. (2008:1251) Begravningsförordningen 37 Passersedel får utfärdas bara om 1. intyg för gravsättning av stoft eller kremering kan utfärdas enligt 4 kap. 7 begravningslagen Skatteverket skall utfärda ett intyg om att stoft får gravsättas eller kremeras. Ett sådant intyg får utfärdas bara - om förhållandena vid dödsfallet enligt dödbeviset inte är sådana att det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning enligt lagen (1995:832) om obduktion m.m., eller - om polismyndigheten har meddelat tillstånd till gravsättning eller kremering i fall som avser i begravningslagen 4 Om förhållandena vid ett dödsfall är sådana att det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning enligt lagen (1995:832) om obduktion m.m. skall den läkare som fastställt att döden har inträtt eller som annars skall utfärda dödsbeviset snarast möjligt anmäla dödsfallet till polismyndigheten i den ort där dödsfallet inträffade eller, om kännedom härom saknas, den ort där den döda kroppen har anträffats. I stället för vad som föreskrivs i begravningslagen 3 första stycket Om något annat inte följer av begravningslagen 4 skall dödsbeviset utan dröjsmål lämnas till Skatteverket. Polismyndigheten skall underrätta Skatteverket om dödsfallet och efter den utredning som kan behövas lämna dödsbeviset till Skatteverket tillsammans med ett tillstånd till gravsättning eller kremering. Beslutas att någon rättsmedicinsk undersökning inte skall göras, skall polismyndigheten underrätta den som har lämnat dödsbeviset om detta. Lag (2003:699) och 2. ett intyg från begravningsentreprenör visar att föreskrifterna i begravningsförordningen 40 En kista som används för transport från Sverige av avlidens stoft skall vara ogenomtränglig för fukt och invändigt innehålla ett absorberande material. 14

17 Kistan kan bestå av: en yttre träkista med minst 2 cm tjocka sidor och en inre kista av zink eller annat självförstörande material, eller en träkista med minst 3 cm tjocka sidor som invändigt är klädd med zink eller något annat självförstörande material. Vid transport med flyg gäller dessutom att kistan skall vara försedd med en reningsanordning som utjämnar trycket. Om en reningsanordning saknas, skall kistan vara så hållbar att den kan motstå den tryckförändring som kan uppkomma under transporten. Begravningsförordningen 41 Om dödsfallet har orsakats av en smittsam sjukdom, skall kroppen vid transporten vara klädd i en svepning som är indränkt med en antiseptisk lösning. är uppfyllda, och att kistan inte innehåller något annat än stoftet och sådana personliga tillhörigheter som skall gravsättas eller kremeras tillsammans med det. Begravningsförordningen 43 En kista som transporteras med vanlig frakt skall förpackas så att det inte framgår att det är en kista. På förpackningen skall anges att den skall hanteras med varsamhet. Första stycket 2 gäller inte vid införsel till Danmark, Finland, Island eller Norge (1991:802) Begravningsförordningen 38 Passersedeln skall utfärdas på en blankett som fastställs av Skatteverket. Den skall avfattas på svenska och engelska eller svenska och franska. Vid utförsel till Danmark, Finland, Island eller Norge behöver dock passersedeln avfattas bara på svenska. (2003:947) Begravningsförordningen 39 Sedan stoftet har förts ut ur Sverige ska den som ordnat med transporten över gränsen intyga på en kopia av passersedeln att stoftet har förts ut och återsända kopian till Skatteverket. Kopian ska ha kommit in till Skatteverket inom två veckor från den dag då stoftet fördes ut. (2008:1251) Kistans beskaffenhet m.m. Begravningsförordningen 40 En kista som används för transport från Sverige av avlidens stoft skall vara ogenomtränglig för fukt och invändigt innehålla ett absorberande material. Kistan kan bestå av: 15

18 1. en yttre träkista med minst 2 cm tjocka sidor och en inre kista av zink eller annat självförstörande material, eller 2. en träkista med minst 3 cm tjocka sidor som invändigt är klädd med zink eller något annat självförstörande material. Vid transport med flyg gäller dessutom att kistan skall vara försedd med en reningsanordning som utjämnar trycket. Om en reningsanordning saknas, skall kistan vara så hållbar att den kan motstå den tryckförändring som kan uppkomma under transporten. Begravningsförordningen 41 Om dödsfallet har orsakats av en smittsam sjukdom, skall kroppen vid transporten vara klädd i en svepning som är indränkt med en antiseptisk lösning. Begravningsförordningen 42 Vid transport till Danmark, Finland, Island eller Norge tillämpas föreskrifterna i 40 och 41 om 1. den som sköter transporten kräver det, eller 2. dödsfallet har orsakats av en smittsam sjukdom och en läkare bestämmer att föreskrifterna skall tillämpas. Kistan skall vara tät och tillräckligt solid. Begravningsförordningen 43 En kista som transporteras med vanlig frakt skall förpackas så att det inte framgår att det är en kista. På förpackningen skall anges att den skall hanteras med varsamhet. Utförsel av aska Begravningsförordningen 44 Om askan efter en avliden person som har kremerats i Sverige ska föras ut ur landet, måste ett utdrag ur kremationsjournalen om den avlidna först inhämtas. Utdraget ska tillhandahållas av den som innehar krematoriet. (2008:1251) Begravningsförordningen 45 Sedan askan har förts ut ur Sverige ska den som ordnat med transporten över gränsen intyga på utdraget ur kremationsjournalen att askan har förts ut och återsända utdraget till innehavaren av krematoriet. Utdraget ska ha kommit in till krematoriet inom två veckor från den dag då askan fördes ut. Innehavaren av krematoriet ska därefter genast sända ett meddelande till Skatteverket om att askan enligt mottaget bevis har förts ut ur Sverige. (2008:1251) 16

19 Införsel av stoft Begravningslagen 4 kap 1 När stoftet eller askan efter en person som har avlidit utomlands har förts in till Sverige, skall den som ordnar med gravsättningen snarast anmäla detta till Skatteverket. Lag (2003:699) Begravningslagen 4 kap 6 När stoftet efter en person som har avlidit utomlands förts till Sverige skall den som ordnar med gravsättningen begära tillstånd till gravsättning eller kremering. Frågor om tillstånd prövas av polismyndigheten i den ort där stoftet skall gravsättas eller kremeras. Lag (1991:496) Till en ansökan om tillstånd till gravsättning eller kremering skall fogas ett intyg om dödsfallet av behörig myndighet eller behörig läkare i det land där dödsfallet inträffade Intyget skall innehålla uppgift om dödsdag. Om det är möjligt, skall intyget också innehålla uppgift om dödsorsaken. Efter att polismyndigheten meddelat tillståndet ska denna sända tillståndet till Skatteverket. Det är sedan Skatteverket som utfärdar intyg om att det införda stoftet får gravsättas eller kremeras. Införsel av aska Begravningslagen 4 kap. 1 När stoftet eller askan efter en person som har avlidit utomlands har förts in till Sverige, skall den som ordnar med gravsättningen snarast anmäla detta till Skatteverket. Lag (2003:699) Begravningslagen 4 kap. 6 När stoftet efter en person som har avlidit utomlands förts till Sverige skall den som ordnar med gravsättningen begära tillstånd till gravsättning eller kremering. Frågor om tillstånd prövas av polismyndigheten i den ort där stoftet skall gravsättas eller kremeras. Begravningsförordningen 20 Till en ansökan om tillstånd till gravsättning eller kremering enligt 4 kap. 6 begravningslagen (1990:1144) skall fogas ett intyg om dödsfallet av behörig myndighet eller behörig läkare i det land där dödsfallet inträffade. Intyget skall innehålla uppgift om dödsdagen. Om det är möjligt, skall intyget också innehålla uppgift om dödsorsaken. Förordning (1991:802) 17

20 Begravningsförordningen 21 En polismyndighet som meddelat tillstånd till gravsättning eller kremering skall sända tillståndet till Skatteverket. Polismyndigheten skall sända sådana intyg som avses i begravningsförordningen 20 till Socialstyrelsen. Förordning (2003:947) Av bestämmelserna framgår att det första som ska ske när stoftet eller askan efter en person som avlidit utomlands har förts in till Sverige är att den som ordnar med gravsättningen snarast ska anmäla detta till Skatteverket. Till en ansökan om tillstånd till gravsättning eller kremering skall fogas ett intyg om dödsfallet av behörig myndighet eller behörig läkare i det land där dödsfallet inträffade. Intyget skall innehålla uppgift om dödsdag. Om det är möjligt, skall intyget också innehålla uppgift om dödsorsaken. Begravningslagen 5 kap. 17 Askan som efter kremering har förts in till Sverige skall i avvaktan på gravsättningen lämnas till förvaring i enlighet med föreskrifterna i begravningslagen 5 kap. 13 I avvaktan på gravsättningen skall askan förvaras av en innehavare av krematorium. Askan får även förvaras av huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort där askan skall förvaras eller, om platsen för gravsättningen inte är bestämd, av huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort där den avlidne senast var folkbokförd. Lag (1999:306) Begravningslagen 5 kap. 18 Askan skall gravsättas inom ett år från det att den fördes in till Sverige. Den huvudman för begravningsverksamheten eller den innehavare av krematorium som förvarar askan får dock bevilja anstånd med gravsättningen, om det finns särskilda skäl för det. Om askan inte har gravsatts inom den föreskrivna tiden, skall huvudman för begravningsverksamheten eller den innehavare av krematorium som förvarar askan låta gravsätta den. Begravningslagen 11 kap. 3 Den som underlåter att överlämna ask för förvaring i enlighet med ovanstående får av Länsstyrelsen vid vite föreläggas att fullgöra sin skyldighet. 18

21 Gemensamma bestämmelser beträffande införsel av aska Beträffande aska som förts in till Sverige efter kremering, ska den i avvaktan på gravsättning lämnas över till förvaring antingen till innehavare av krematorium eller till huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort där askan ska gravsättas. Om platsen för gravsättning inte är bestämd och den avlidne var folkbokförd i Sverige, får askan även lämnas till förvaring hos huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort där den avlidne senast var folkbokförd. Även om det inte är lagstadgat bör den som ordnar med gravsättningen visa upp någon form av dödsfallsintyg eller liknande handling för huvudmannen innan gravsättning sker. Detta för att huvudmannen ska veta att rätt person gravsätts och följaktligen rätt person förs in i gravboken. Askan ska gravsättas inom ett år från införseldagen. 19

22 Bilaga 5 Ersättningsregler gällande transporter av avlidna Församlingarna i Jönköpings och Habo kommuner har, i särskilt beslut, antagit de nedan uppsatta ersättningsreglerna för transport av avlidna som den tillsatta arbetsgruppen för gemensamma frågor har utarbetat i enlighet med bestämmelserna i begravningslagen. Det åligger således på de inom dessa kommuner verksamma transportörerna att följa de riktlinjer och de ersättningsbestämmelser som anges nedan om inte annan överenskommelse träffas. Huvudman Huvudman för alla transporter av avlidna är de församlingar av Svenska kyrkan som finns inom Jönköpings och Habo kommuners geografiska område (se bilaga). Transporternas omfattning Tranportören åtar sig att utföra de transporter som föranleds av huvudmannens ansvar enligt begravningslagen. Det åligger på transportören att med huvudmannens hjälp föra in kistan med den avlidne i anvisad ceremonilokal. Det åligger vidare på transportören se till att kistan finns i lokalen minst en timme före den tid som utsatts för ceremonin om inte annat överenskommes. Bisättningslokal Lokalen för förvaring och visning av avliden är inom ovanstående kommuner avsett utrymme på Länssjukhuset Ryhov, Jönköping. Transport av avliden till bisättningslokalen bekostas inte av huvudmannen. Kvalitetskrav Det åligger begravningsentreprenören att se till att transporten utförs på ett etiskt och pietetsfullt sätt. Fordonet skall vara avsett för transport av avlidna och skall uppfylla kraven på ett sådant fordon och får inte användas för transport för något annat ändamål än vad som är att hänföra till en begravning. 20

23 Ekonomisk ersättning Huvudmannen, d.v.s. den församling som den avlidne tillhört, ersätter transportkostnaden från bisättningslokalen till respektive huvudmans ceremonilokal, till krematorium och i särskilda fall till begravningsplats. Ersättning för transporterna utgår enligt en särskild taxa innehållande startavgift för varje uppdrag och därefter gällande kilometerersättning (se bilaga). Avståndet mellan bisättningslokalen Ryhov och de berörda församlingarna anges i bilagan. Transportören får inte kräva eller ta emot ersättning av dödsbo utöver den av huvudmannen fastställda ersättningen. Om ceremonilokalens läge eller om gravsättningen skall ske utanför huvudmannens förvaltningsområde utgår ersättning maximalt för de avstånd som skulle tillämpats inom förvaltningsområdet. Fakturering Fakturering sker i efterskott senast månaden efter transporten. Transportören ska erhålla ersättningen 30 dagar efter det att fakturan inkommit till huvudmannen. Fakturan skall innehålla detaljerade uppgifter beträffande den dödes identitet, transportens omfattning och tidpunkt samt ceremonilokal. Faktureringsavgift eller liknande godtas inte. Ovanstående ersättningsregler och taxor enligt bilaga, gäller från och med till och med Om någondera parten vill ändra de ersättningar som anges i bilagan skall anmälan därom göras till arbetsgruppen senast tre månader före uppdragstidens utgång i annat fall förlängs perioden med ytterligare ett år. Adress och telefon till arbetsgruppens kontaktman: Jönköpings kyrkogårdsförvaltning Östra Storgatan Jönköping Tel: