Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Aktbilaga 17 1(16) Beslut Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljöskydd Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Samhällsbyggnadskontoret Ljusdal Vatten Box 700 827 80 Ljusdal Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning Anläggning: Ljusdals avloppsreningsverk Fastighet: Kläppaängarna 5:1 och Östernäs 15:1 N/S-koordinat: 685620, O/V-koordinat 1516150 SNI-kod: 90-001-1 Beslut Miljöprövningsdelegationen lämnar Ljusdal Vatten tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Ljusdals reningsverk och fortsatt utsläpp av behandlat avloppsvatten till Ljusnan. Tillståndet gäller för en maximal belastning av 12500 pe motsvarande 320 ton inkommande BOD 7 per år. Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 6 kapitlet 9 miljöbalken (MB) att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. För tillståndet gäller följande slutliga villkor: 1. Allmänt villkor Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad sökanden angivit i handlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Kontroll av verksamheten Utformningen av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall regleras i ett kontrollprogram. Programmet skall följas. 3. Riktvärden för utsläpp till vatten Från och med 2007-01-01 gäller att innehållet av biologiskt material mätt som biologisk syreförbrukning (BOD 7) i utgående avloppsvatten ej får överstiga 12 mg/l och innehållet av totalfosfor (tot-p) i utgående avloppsvatten ej får överstiga 0,3 mg/l, som riktvärden och kvartalsmedelvärden. Fram till dess gäller att BOD 7 i utgående avloppsvatten ej får överstiga 15 mg/l och tot-p ej får överstiga 0,5 mg/l, som riktvärden och kvartalsmedelvärden. Från och med 2006 får det utgående avloppsvattnets innehåll av kemiskt syreförbrukande ämnen COD cr ej överstiga 70 mg/l som riktvärde och årsmedelvärde. COD cr kan ersättas med annan parameter, totalt organiskt kol

Diarienr/Dossnr (TOC) eller total oxygenförbrukning (TOD), om ett bestämt förhållande kan fastslås mellan COD cr och ersättningsparametern. 4. Gränsvärden för utsläpp till vatten För utsläpp av behandlat avloppsvatten samt vid verket bräddat vatten gäller from 2007-01-01 att innehållet av biologiskt material mätt som biologisk syreförbrukning (BOD 7 ) ej får överstiga 23 ton/år och innehållet av totalfosfor (tot-p) ej får överstiga 600 kg /år, som gränsvärden. Fram till dess gäller gränsvärdena 30 ton BOD 7 /år och 1000 kg tot-p/år. 5. Inkommande avloppsvatten Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen av sådan mängd eller art att reningsanläggningens funktion nedsättes eller att andra olägenheter uppstår för t. ex avloppsslammet eller recipienten. 6. Reningsverkets drift Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med rimliga tekniska insatser och med samtidig låg kemikalie- och energiförbrukning. 7. Processkemikalier Endast fällningskemikalier med lågt tungmetallinnehåll får användas. Införande av nya processkemikalier samt ändring av sådana kemikalier skall anmälas till tillsynsmyndigheten. 8. Kemiska produkter och farligt avfall Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras och hanteras på sådant sätt att spill eller läckage kan samlas upp och inte förorena mark, recipient eller vatten som ska eller har behandlats i anläggningen. Kemikalier och farligt avfall ska vara noggrant märkta med innehåll, enligt gällande föreskrifter. 9. Haveri, omfattande ombyggnads- eller underhållsarbeten Vid haveri, omfattande ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att hela eller delar av anläggningen tas ur drift skall åtgärder vidtas för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. 10. Lukt och andra olägenheter Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. - Ljusdal Vatten ska utvärdera den installerade joniseringsutrustningen i reningsverket. Mätningar ska ske av ozonhalten i arbetslokalerna samt utvärdering av luktminskningen. En redovisning skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom tid som denna bestämmer. 2(16)

Diarienr/Dossnr 11. Avloppsledningsnätet Hela avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning från verket skall fortlöpande ses över och underhållas för att så långt som möjligt förhindra bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten och för att begränsa tillflödet av ovidkommande vatten till avloppsreningsverket. Arbetet skall ske enligt en saneringsplan, som skall inges till tillsynsmyndigheten inom tid som denna bestämmer. Bräddning från ledningsnätet av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall bestämmas och registreras i enlighet med Naturvårdsverkets gällande föreskrifter. Ljusdal Vatten ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera belastningen av bräddat vatten till Kyrksjön. Redovisning av utredningen skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom tid som denna bestämmer. 12. Slamhantering Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Näringsämnena i slammet skall återföras till kretsloppet, när förutsättningar för det finns. 13. Buller Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överskrider riktvärdena: 50 db(a) vardagar dagtid (kl. 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl. 18-22), söndag och helgdag (kl. 07-18) 40 db(a) nattetid (kl. 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. 14. Desinfektion Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske enligt tillsynsmyndighetens anvisningar. 15. Energiplan En energiplan för Ljusdals avloppsanläggning skall utarbetas i samråd med tillsynsmyndigheten. Energiplanen skall tex. innehålla uppgifter om nuvarande energitillförsel uppdelat på olika energislag, energianvändning i olika processer, ventilation, belysning etc. samt möjligheter till energieffektiviseringar och en tidplan för dessa åtgärder. Energiplanen bör även innehålla s.k. nyckeltal så att energiåtgången kan jämföras med andra avloppsreningsanläggningar. Energiplanen skall inlämnas till tillsynsmyndigheten inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. 3(16)

Diarienr/Dossnr Med ett riktvärde avses ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt skall föranleda sådana åtgärder att värdet kan hållas. Med gränsvärde avses ett värde som inte får överskridas. Antalet personekvivalenter(pe) ska beräknas som kvoten mellan föroreningsbelastningen mätt som BOD 7 och den specifika föroreningsmängden 70 g BOD 7 per person och dygn. Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap 25 tredje stycket MB åt tillsynsmyndigheten att, om det behövs, föreskriva ytterligare villkor angående haveri, omfattande ombyggnads eller underhållsarbeten (villkor 9) samt avloppsledningsnätet (villkor 11). Miljöprövningsdelegationen överlåter vidare till tillsynsmyndigheten att, om det behövs, besluta angående kontroll av utsläppsvillkor med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod avseende kontrollprogrammet. Igångsättningstid Eftersom verksamheten pågår behövs ingen bestämmelse om igångsättningstid. Särskilda upplysningar Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att meddelat tillstånd enligt miljöbalken inte befriar tillståndsinnehavaren från skyldighet att iaktta vad som föreskrivs i annan författning i fråga om anläggning eller verksamhet som avses med tillståndet. Naturvårdsverkets föreskrifter som gäller avloppsanläggningar är till exempel SNFS 1990:14 (Kontroll av utsläpp ) och SNFS 1994:7 (rening av avloppsvatten). Ljusdal Vatten skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön (26 kap 19 MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt denna är verksamhetsutövaren bl a skyldig att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Varje år före utgången av den 31 mars skall en miljörapport lämnas in till tillsynsmyndigheten (26 kap 20 MB respektive 16 SNFS 1992:16). Bolaget skall till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap 21 och 22 MB). Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB skall avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet. 4(16)

Diarienr/Dossnr Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken ändra en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (21 SFS 1998:899). Redogörelse för ärendet 5(16) Tidigare beslut Statens Naturvårdsverk lämnade dispens för verksamheten den 24/3 1972. Då fick verksamheten som utsläppsvillkor att reningseffekten hos anläggningen skulle motsvara en reduktion av minst 90% fosfor och minst 75% biokemisk syreförbrukning. I ett senare beslut av Naturvårdsverket från den 9 oktober 1979 (nr 57) gavs tillstånd till ombyggnad av verket som skulle tas i drift före utgången av 1980, men idrifttagandet av biorotorerna uppsköts i ett beslut från den 19/12 1980 till den 1 augusti 1981. Utsläppsvillkoren för det ombyggda reningsverket var följande: Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga 15 mg/l BOD 7 och 0,5 mg/l Fosfor. Totalmängderna av BOD 7 resp. fosfor får inte överstiga 170 kg/d resp. 4,5 kg/d. Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av en MKB-process där samråd skett med länsstyrelsen, kommunen och närboende. Länsstyrelsen beslutade den 28/10-1999 (dnr 246-9210-99) att verksamheten antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Inbjudan till utökat samråd med miljökonsekvensbedömning har gjorts till myndigheter, kommunen, närboende och organisationer. Ansökan och tillhörande MKB inkom till miljöprövningsdelegationen den 7/10-2002 och kompletterades den 2003-03-17. Ärendet kungjordes den Ljusdals- Posten. Myndighetsnämnden i Ljusdal och Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg har beretts tillfälle att yttra sig. Sökande har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som kommit in. Ansökan Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande: Lokalisering Reningsverket är beläget i Sjulhamre industriområde på fastigheterna Kläppaängarna 5:1 och Östernäs 15:1 ca 1 km sydost om Ljusdals tätort. Närmaste industri är 10 m nordväst om verket och närmaste bostadsområde ligger ca 400-500 m i nordvästlig riktning. Området där reningsverket är beläget betecknas som tätortsområde men är ej detaljplanelagt. Avloppsvattnet från reningsverket leds i en nergrävd tub ca 600 meter i sydlig riktning och släpps ut i Ljusnan. Strandområdet används för fritidsbebyggelse. Området utmed Ljusnan är av riksintresse för friluftsliv och naturvård, samt ett område där turismens och friluftslivets intressen särkilt skall beaktas. Vattenkvaliteten i Ljusnan bör ej försämras. Delar av området är särskilt utsatt för översvämningar av älven, i dessa områden är det olämpligt med nytillkommen bebyggelse.

Diarienr/Dossnr Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket togs ursprungligen i drift 1967. Det är dimensionerat för 12500 pe och ett flöde på 5200 m 3 /d. Avloppsvatten från Ljusdals tätort, Tallåsen och Hybo transporteras till reningsverket med hjälp av självfallsledningar och 20 pumpstationer. För närvarande uppskattas antalet anslutna till 10400 pe. Verket byggdes om 1973 och har modifierats under åren. 1998-1999 krånglade den biologiska reningen och 1999 demonterades de gamla biorotorerna och byttes ut mot kaldnesreaktorer (luftade bassänger fyllda med plastkulor) i september 99. Teknisk beskrivning: I Ljusdals reningsverk renas avloppsvattnet mekaniskt (4xQdim), biologiskt (2xQdim) och kemiskt (4xQdim). Tre nivåstyrda pumpar fördelar det inkommande vattnet till tre spaltsilar och vidare till två luftade sandfång. Det biologiska steget sker i fyra Kaldnesreaktorer som förses med luft av två blåsmaskiner. Vattnet från Kaldnesreaktorerna leds till två mellansedimenteringsbassänger där bioslammet sjunker till botten. Det kemiska steget består av en blandningskammare där Ecoflock 91 tillsätts och fyra flockningsbassänger där fosforn reagerar med flockningskemikalien. Därefter leds vattnet till två parallella eftersedimenteringsbassänger där slammet avskiljs. Det renade vattnet leds via mätränna och provtagningspunkt till ledning som går till recipienten Ljusnan. Slammet från biosteget och kemsteget pumpas till slamförtjockaren och vidare till en av de två slamsilona. Härifrån pumpas slammet till centrifug, polymer tillsätts för att underlätta avvattningen, avvattnat slam samlas i container för vidare transport till Lappmyra avfallsanläggning för tillverkning av anläggningsjord. 6(16) Inkommande vatten och belastning till reningsverket: BOD 7 -halten i inkommande vatten under 2002 var 160 mg/l som medelvärde. Medelflödet var 3125 m3/dygn (160 * 3125 = 500 kg/d). Den maximala belastningen för reningsverket är 875 kg BOD7/dygn. Ingen mottagning sker av externt slam från andra reningsverk eller från enskilda slamavskiljare. Till anläggningen är 14 bensinstationer/verkstäder med oljeavskiljare anslutna. En förteckning finns över alla anslutna industrier och handelsföretag. Utgående vatten: Ca 1 500 000 m 3 renat avloppsvatten släpps ut per år från Ljusdals reningsverk. Utloppsledningen är ca 600 m och mynnar på 1 m djup ca 25 meter ut i Ljusnan. Uppföljning: Verksamheten vid anläggningen kontrolleras enligt ett kontrollprogram som fastställdes av miljönämnden 1995-05-15, men har upphävts av myndighetsnämnden med hänvisning till egenkontrollförordningen. Flödesproportionella dygnsprover uttas med automatisk provtagare 2 ggr/mån. Dessutom tas prov på inkommande vatten 4 ggr/år. Blandprov på slam analyseras 3 ggr/år.

Diarienr/Dossnr 7(16) Föden och mätningar i utgående vatten från reningsverket. NV s villkor 1998 1999 2000 Flöde m 3 /år 1638320 1203610 1564080 medel max medel max medel max BOD 7 15 mg/l 12 42 22 42 12 34 P-tot 0,5 mg/l 0,19 1,2 0,15 0,47 0,16 0,99 BOD 7 170 kg/d 54 71 49 P-tot 4,5 kg/d 0,85 0,49 0,68 Bräddning /ledningsnät: 60 % av ledningsnätet inom Ljusdals upptagningsområde utgörs av kombinerat system vilket innebär att spill- och dagvatten leds via en och samma ledning. Avloppsvattnet leds till reningsverket med hjälp av 20 pumpstationer. Samtliga pumpstationer har brädd/nödavlopp. Avloppsvattnet kan bräddas även direkt från ledningsnätet till recipient på fyra ställen vid hydraulisk överbelastning. Dessa brädd/nödavlopp mynnar ut i små vattendrag. Under perioden 1998-2000 har ingen bräddning skett vid reningsverket. Däremot har bräddningar vid pumpstationer och på ledningsnätet inträffat vid ett flertal tillfällen under perioden. Bräddning sker i samband med tekniska fel eller vid hydraulisk överbelastning. Beräkningar visar att cirka 190 000 m 3 orenat avloppsvatten har runnit ut i recipienterna under år 2000. Den beräknade föroreningsmängden från bräddningarna under år 2000 blir 30 ton COD cr, 8,55 ton BOD 7, 665 kg Tot-P och 4 ton Tot-N. Vid jämförelse med utsläppet från reningsverket framgår att dessa tillfälliga bräddningar sammantaget kan medföra ett betydande tillskott av föroreningar. I samband med höga flöden i Ljusnan stiger vattenståndet i älven liksom i angränsande vattendrag. Vid dessa tillfällen kan vatten rinna in i vissa pumpstationer och förorsaka kraftiga förhöjda flöden till reningsverket. För att förhindra detta sker då manuell stängning av ventiler i de berörda pumpstationerna. Kemikalier Kemikalieförbrukning: 1998 1999 2000 AVR Kemira 279 ton/år 243 ton/år 298 ton/år Zetag (CDM) 0,7 ton /år 0,6 ton/år 0,7 ton/år Motorolja R&O 68 0,2 ton/år 0,2 ton/år 0,1 ton/år Växellådsolja 0,5 ton/år 0,5 ton /år 0 Under hösten 2001 och våren 2002 sker provdrift med Ecoflock som ersättning för AVR. Avsikten är att hitta en fällningskemikalie som är mera miljövänlig samt effektivare och billigare.

Diarienr/Dossnr Avfall: Det avfall som uppkommer utgörs av slam och rens från reningsverket samt mindre mängder spillolja. Varje år transporteras ca 1500 ton slam med en TS-halt på ca 20%, ca 250 m 3 rens och ca 100 m 3 sand från reningsverket till Lappmyrans avfallsanläggning. Uppkommen mängd spillolja är mindre än 1 ton/år och omhändertas av godkänd transportör (Sten Olofsson, Delsbo). Slammet analyseras m.a.p. metaller tre gånger per år och m.a.p. fosfor, kväve och organiska ämnen en gång per år. Ingen av de analyserade metallerna överskred år 2000 de halter som anges som gränsvärde för avloppsslam för jordbruksändamål. All avfallshantering sköts enligt godkänd plan. En reviderad avfallsplan upprättas och inlämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter beslut. 8(16) Transporter: Lastbil kommer och hämtar slam och rens vid reningsverket ca 5 ggr / vecka och kemikalier mm transporteras dit ca 4ggr / månad. Skyddsåtgärder: Vid behov finns utrustning installerad för klorering av utgående avloppsvatten. Tillsatsen sker då i utloppsrännan. Yrkande Sökanden yrkar att följande villkor för verksamheten skall gälla angående utsläpp av syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) och forfor (P-tot). riktvärde gränsvärde - BOD7 15 mg/l 170 kg/d - P-tot 0,5 mg/l 4,5 kg/d Halterna avser riktvärden medan mängderna avser gränsvärden beräknade som årsmedelvärden. Miljökonsekvensbeskrivning Utsläpp till vatten Ljusdals reningsverk är det näst största reningsverket inom Ljusnans avrinningsområde. Endast Bollnäs reningsverk är större. År 2000 utgjorde avloppsvattnet från Ljusdal reningsverk 13 % av den samlade mängden syreförbrukande ämnen och ca 6 % av mängden forsfor som släpptes ut i Ljusnan från gemensamma avloppsanläggningar. Förutom det direkta utsläppet av avloppsvatten från reningsverket sker även utsläpp från pumpstationer och ledningsnät vid hydraulisk överbelastning eller i samband med tekniska fel. Trots viss osäkerhet i de framräknade föroreningsmängderna framgår att dessa tillfälliga bräddningar sammantaget kan medföra ett betydande tillskott av föroreningar.

Diarienr/Dossnr Utsläpp av kommunalt avloppsvatten medför bland annat ökade halter av växtnäringsämnena fosfor och kväve. De första biologiska effekterna av närsalttillförsel till ett rinnande vatten är ökad tillväxt av alger, bakterier eller svampar. Vilken grupp som blir dominerande beror på typen av trådformiga bakterier och /eller svampar. Obehandlat hushållsspillvatten som är rikt på både organiska och oorganiska näringsämnen, stimulerar både trådformiga bakterier och alger. De organiska ämnena i avloppsvattnet förbrukar syre då de bryts ner. Syre åtgår också då växtligheten i vattendraget skall brytas ned under den kallare årstiden. Obehandlat avloppsvatten innehåller mycket höga halter av tarmbakterier. Vid rening av avloppsvattnet reduceras antalet bakterier i varierande grad. Avloppsvatten från reningsverk med kemisk rening innehåller även rester av reningskemikalier. Såväl salter av järn som aluminium förekommer. Om dagvatten och industrier anslutits till reningsverket kan metaller och andra föroreningar öka i avloppsvattnet och även i slammet. 9(16) Recipientförhållanden Ljusnan är en näringsfattig skogsälv med låga forfor- och kvävehalter. Fosforhalten är vanligtvid densamma vid Ljusdal som vid Järvsö medan kvävehalten oftast ökar något mellan stationerna. I mikrobiologiskt avseende är vattnet vanligtvis tjänligt som strandbad men som dricksvatten är det tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Antalet E.coli ökar något mellan de två stationerna. Ljusnan har en medelvattenföring på 181 m 3 /s och lägsta lågvattenföring på 26 m 3 /s. Utsläppet av behandlat avloppsvatten var år 2000: 1 564 080 m 3 motsvarande 0,049 m 3 /s. Det ger att utspädningen vid lägsta lågvattenföring är mer än 500 gånger och utspädningen vid medelvattenföring är ca 3700 gånger. Mot bakgrund av de goda syreförhållandena i älven och den stora naturliga transporten av syreförbrukande ämnen ( ca 23000 kg/dygn) förorsakar tillskottet från reningsverket ej någon mätbar förändring av vattnets syrehalt. Ljusnan har tidigare belastats av betydande utsläpp av syretärande föroreningar från de skogsindustrier som fram till 1970- och 1980-talet var belägna vid nedre delen av älven. Under 1970-talet minskade dessa utsläpp mycket kraftigt och under en 10-årsperiod reducerades föroreningsbelastningen med 90 %. Detta har medfört att vattenkvaliteten successivt förbättrats och älven har återgått till ett mer opåverkat tillstånd. Även utsläppen från de kommunala reningsanläggningarna har minskat kraftigt. Vid såväl Ljusdal som Järvsö konstateras att forfor- och kvävehalterna i älven minskat sedan mätningarna påbörjades under mitten av 1970-talet. Vid Ljusdal bedöms Ljusnans vatten som syrerikt, med låg slamhalt och med låg halt syretärande ämnen, fosfor och kväve. Konsekvenserna av det orenade avloppsvattnet som tidvis bräddar från ledningsnätet är svårt att beskriva då uppgifter om faktiska föroreningsmängder saknas. Störst negativ effekt får de utsläpp som sker vid bräddning vid Kyrksjön. Kyrksjön har ett litet tillrinningsområde och är en jämförelsevis djup sjö vilket innebär att dess teoretiska omsättningstid är lång. Sjön är därmed speciellt känslig

10(16) Diarienr/Dossnr för tillskott av fosfor. De oönskade tillskotten av framförallt fosfor inverkar negativt på Kyrksjöns tillfriskningsförlopp och leder till bland annat ökad algblomning som grumlar vattnet och nedsätter siktdjupet. Översiktliga beräkningar visar att det sammanlagda utsläppet av fosfor kan minska med mer än 30% om bräddningen halveras. Det är speciellt viktigt att åtgärda de utsläpp som sker till Kyrksjön. Driftstörningar De driftstörningar som kan uppkomma är bräddningar vid pumpstationer och på ledningsnätet på grund av höga flöden, samt problem med inträngande ytvatten vid högt vattenstånd i angränsande vattendrag. Även strömavbrott kan förorsaka bräddningar av avloppsvatten i pumpstationer och i reningsverket. Avfall Om en anläggning för förbränning av slammet kommer till stånd innebär detta att all slamdeponering upphör. Om denna anläggning utrustas med fosforåtervinning blir detta en viktig resurs för framställning av gödselmedel. Kemikalier Genom att byta fällningskemikalie från AVR till Ecoflock 91 minskar kemikalieförbrukningen med ca 30% till ca 200 ton. Om en anläggning för förbränning av slammet kommer till stånd innebär detta att fällningskemikalier kan återanvändas. Utsläpp till luft Genom att installera en utrustning för jonisering av tilluften till reningsverket upphör de störande luktproblemen i omgivningen samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Anslutning till fjärrvärmenätet har medfört att alla rökgasutsläpp har upphört. Yttrande Myndighetsnämnden tillstyrker ansökan om tillstånd till renings av avloppsvatten vid Ljusdals reningsverk. Tillsynsmyndigheten anser dock att verksamhetsutövaren endast bör ges provisoriska riktvärden för utsläpp av fosfor och BOD 7 i enlighet med yrkandena för att under tiden optimera den interna styrningen av verket. Behovet av återkommande periodiska besiktningar bör också förtydligas genom tillståndet. Vidare bör man utreda orsakerna till den återkommande luktstörningen i omgivningen samt ta fram en plan för att minimera bräddningarna på nätet och särskilt de som sker i mindre vattendrag. Tillsynsmyndigheten anser att det redan i tillståndet bör regleras några av de främsta brister som efter utredning framstår som de mest betydande ur miljösynpunkt beträffande ledningssystemet. Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg har inga miljömedicinska synpunkter på verksamhetens utsläpp till vatten. Däremot anser de att Ljusdals kommun bör precisera omfattningen av de i ansökan nämnda luktstörningarna i avloppsreningsverkets omgivning. Kommunen bör också redovisa hur den

11(16) Diarienr/Dossnr jonisationsutrustning som tagits i bruk för att eliminera luktande ämnen fungerar och också utvärdera utrustningens effektivitet. Sökanden har anfört följande angående Myndighetsnämndens yttrande: De riktvärden och gränsvärden som yrkats grundas på avloppsreningsverkets befintliga konstruktion och kapacitet. Verksamheten tolkar dessa som minimikrav. Ljusdal Vatten bedömer att för att kunna sänka värdena behövs en omfattande om- och tillbyggnad motsvarande 10-12 miljoner kr. Medel för reinvestering i nya maskiner och utrustning finns i årets och nästa årsinvesteringsbudget. Som exempel kan nämnas att anbud på ny slamavvattning utvärderas i skrivande stund. Renovering av avloppspumpstationer är tänkt att påbörjas nästa år. Egenkontrollen för verksamheten kommer att utvecklas under 2003. Sökanden har anfört bl.a. följande angående Samhällsmedicins yttrande: Installation av joniseringsutrustning i Ljusdal bestämdes efter erfarenheter från Färila reningsverk där en likadan utrustning finns installerad sedan tidigare. Bilaga 3 visar svavelkoncentration i Ljusdals reningsverk före och efter installation av joniseringsutrustning. Ett förslag till beslut med lägre rikt- och kvartalsmedelvärden än de yrkade skickades 2003-09-30 för kommunicering till Ljusdal Vatten. I svaret framgår att Ljusdal Vatten vill att även fosforvillkoret ska börja gälla från och med 2007, vilket MPD godtar. Miljöprövningsdelegationens motivering Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor följs, kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande översiktsplanen. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheten. Lokalisering Enligt 2 kap 4 MB skall en plats väljas för verksamheten som är lämplig bland annat med hänsyn till miljöbalkens mål och så att en god hushållning av markoch vattenområden uppnås (kap 3 och 4 MB). Platsen ska väljas så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Ljusnan vid Ljusdal omfattas av riksintresse för friluftsliv (Ljusnans dalgång) samt riksintresse för naturvård (Nedre mellanljusnan), båda enligt 3 kap 6 miljöbalken. Ljusnan omfattas vidare av bestämmelserna i 4 kap 2 miljöbalken, som ett område där turismen och friluftslivet intressen särskilt skall beaktas (området från Färila till Bergvik). Knappt 200 meter öster om reningsverket börjar Kläppaängarnas naturvårdsområde som är en viktig fågellokal och ett trivsamt strövområde vid Ljusnan strax

12(16) Diarienr/Dossnr sydost om Ljusdals tätort. Området är ett viktigt rekreationsområde för Ljusdalsborna och ett strövområde lämpligt för naturstudier. Intill naturvårdsområdet finns golfbana och badplats vid Ljusnan. Inom verksamhetsområdet finns 3 st. av regeringen utpekade Natura 2000- områden, Mellanljusnan (Korskrogen Edeforsen), Kyrksjön samt Borrsjön Vikarsjön. Dessa bevarandeområden är viktiga som livsmiljöer för vilda djur och växter. I Mellanljusnan finns t.ex. utter, stensimpa, flodpärlmussla och ävjepilört. I Kyrksjön, samt Borrsjön Vikarsjön finns t.ex. ävjepilört. Det är viktigt att skydda dessa områden mot utsläpp som kan skada dessa livsmiljöer. Befintliga verksamheter som är påbörjade före 1/1 2001 och som bedrivs i oförändrad omfattning behöver inte tillståndsprövas enligt 7 kap 28a. Verksamheten kan heller inte antas påverka miljön i Natura 2000-områdena utöver vad som sker idag, eftersom utsläppen kommer att minska i omfattning. Detta medför att någon Natura 2000 MKB inte krävs för prövningen av detta ärende. MPD anser inte att det är miljömässigt motiverat eller ekonomisk rimligt att flytta reningsverket till en annan lokalisering. Däremot bör åtgärder vidtas mot de tidvis stora utsläppen av obehandlat vatten från ledningssystemet. Med hänsyn till de skyddsåtgärder som sökande åtagit sig och de villkor som ställs i detta tillståndsbeslut anser miljöprövningsdelegationen att den föreslagna lokaliseringen uppfyller kraven på plats i 2 kap 4 MB. Ansökan avser befintlig verksamhet inom fastigheterna Kläppaängarna 5:1 och Östernäs 15:1. Enligt gällande översiktsplan är området avsatt för industriändamål. Motivering av villkor Miljöprövningsdelegationen ser positivt på att Ljusdal Vatten förbättrar verksamheten genom att välja effektivare flockmedel, investera i maskinparken och renovera avloppspumpstationer. MPD anser att Ljusdal Vatten dessutom måste göra ytterligare ansträngningar för att minska bräddutsläppen av obehandlat avloppsvatten. Länsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål och föreslagit en rad åtgärder för att kunna uppnå dessa miljömål. Ett av de regionala miljömålen för Ingen övergödning innebär att de vattenburna utsläppen av fosfor år 2010 skall vara 25% mindre än 1999. Som förslag till åtgärder finns bl. a att kommunerna senast 2005 bör ta fram saneringsplaner för att minska fosforutsläppen i bräddat obehandlat avloppsvatten. Allmänt villkor( villkor1) Detta villkor innebär att mindre ändringar av verksamheten skall anmälas till tillsynsmyndigheten. Större ombyggnader och belastning som överstiger 12500 pe kräver nytt tillstånd.

13(16) Diarienr/Dossnr Kontroll av verksamheten (villkor 2) Verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter är beskrivna under Särskilda upplysningar på sidan 4. Uppföljning av utsläppsvillkoren kräver löpande kontroll. Denna bör regleras i ett kontrollprogram där såväl mätmetod, mätfrekvens som utvärderingsmetod anges. Miljöprövningsdelegationen överlåter utformningen av kontrollprogrammet till Ljusdal Vatten i samarbete med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet bör minst motsvara de krav som ställs i Naturvårdsverkets Föreskrift om kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1990:14. Tillsynsmyndigheten bör ges rätt att, där så behövs, besluta om fastställelse av kontrollprogrammet. Utsläpp till vatten (villkor 3 och 4 ) Sökanden yrkar på att få behålla de utsläppsvillkor som verksamheten fick för mer än 20 år sedan trots att kontrollen av utgående vatten visar att den kemiska reningen fungerar bra och utgående fosforhalter har varit låga de senaste åren. Miljöprövningsdelegationen kan inte acceptera de yrkade utsläppsvillkoren för verksamheten. För varje enskilt utsläpp gäller att det bör minimeras inom ramen för vad som betraktas som tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt motiverat. Bästa tillgängliga teknik (BAT) för kommunala reningsverk motsvarar idag villkor på 10 mg BOD 7 /l och 0,3 mg Tot-P /l som riktvärden och månadsmedelvärden. Den biologiska reningen byggdes relativt nyligen om till Kaldnes-rening. MPD anser att den reningsmetoden efter viss förändring i verket kan reducera BODinnehållet så att villkor på 12 mg/l som riktvärde och kvartalsmedelvärden klaras. Detta bör med hänsyn till recipienten beskaffenhet vara en acceptabel reningsnivå. Verksamheten får tid på sig fram till 2007-01-01 innan de nya riktvärdena 12 mg BOD 7 /l och 0,3 mg tot-p /l som kvartalsmedelvärden träder i kraft. Mängdvillkoren som sökanden yrkat på är desamma som Naturvårdsveket satte för 20 år sedan. MPD anser att dessa bör skärpas och läggas på en nivå som är relaterad till de verkliga utsläppen. From 2007 bör mängdvillkoren vara 23 ton BOD 7 /år och 600 kg tot-p/år. Fram till dess bör mängdvillkoren 30 ton BOD 7 /år och 1000 kg tot-p /år gälla. Enligt SNFS (1994:7) får fr.o.m. 2006 koncentrationen av kemiskt syreförbrukande ämnen i avloppsvattnet från verksamheten inte överstiga 70 mg/l som riktvärde och årsmedelvärde. Något särskilt villkor för kväve bedöms inte behövas. Inkommande avloppsvatten (villkor 5) Industriellt avloppsvatten eller slam som gör att reningsanläggningens funktion eller slamkvaliteten försämras bör inte tillföras anläggningen. Med industriellt avloppsvatten menas avloppsvatten som inte kommer från hushållen. Industriellt avloppsvatten som stör reningsprocesserna bör successivt kopplas bort från ledningsnätet och renas i egen anläggning. Reningsverkets drift (villkor 6) Ljusdal Vatten bör sträva efter att högsta möjliga reningseffekt uppnås med rimliga tekniska insatser och med samtidig låg kemikalie- och energiförbrukning.

14(16) Diarienr/Dossnr Processkemikalier (villkor 7) Alla nya kemikalier bör studeras noga med avseende på tungmetallinnehåll innan ett eventuellt byte görs. Förbättrad reningsgrad skall ställas mot ett högre tungmetallinnehåll. Byte av processkemikalier bör föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten. Kemiska produkter och farligt avfall (villkor 8) Det är viktigt att ha kontroll på de kemikalier som används inom verksamheten. Kemikalier och farligt avfall ska vara noggrant märkta med innehåll. Förvaring av kemikalier och farligt avfall bör ske invallat eller i särskilt utrymme på tätt underlag och utan golvbrunnar så att det inte kan nå vatten som har eller ska behandlas i verket, mark eller recipient. Ett tillfälligt kemikalieutsläpp kan få allvarliga konsekvenser på reningsprocessen, utgående vatten och slamkvaliteten. Haveri, omfattande ombyggnads- eller underhållsarbeten (villkor 9) Miljöprövningsdelegationen anser att det bör finnas möjlighet att under en begränsad tid överskrida verksamhetens utsläppsvillkor i samband med haveri, underhåll eller ombyggnad i någon del av verksamheten. Tillsynsmyndigheten bör ges möjlighet att föreskriva om åtgärder för detta. Tillsynsmyndigheten skall i god tid kontaktas och arbeten skall planeras så att olägenheter för omgivningen och effekterna av utsläppen av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten blir så små som möjligt. Lukt och andra olägenheter (villkor 10) Om olägenheter uppkommer angående till exempel lukt från reningsverket, slamhanteringen eller från verksamheten i övrigt bör bolaget vidta åtgärder så att olägenheten upphör. Ljusdal vatten har i kompletteringar i ärendet visat att halten av svavelväte i luften i reningsverket har minskat efter installationen av joniseringsutrustningen. Miljöprövningsdelegationen anser att utvärderingen även bör omfatta mätningar av ozonhalten i lokalerna samt en utvärdering av om luktproblemen för de förbipasserande har minskat. Avloppsledningsnätet (villkor 11 ) Avloppsledningsnätet är en viktig del av avloppsanläggningen. Åtgärder för att minska mängden bräddat vatten och ovidkommande vatten bör prioriteras. Ljusdal Vatten bör bl.a. identifiera s.k. trånga sektioner i ledningsnätet. Målsättningen bör vara att den totala bräddningen ett nederbördsrikt år maximalt uppgår till 2% av tillrinningen. En saneringsplan med den målsättningen skall tas fram för att styra upp planerade förändringar och underhåll av ledningsnät och pumpstationer. Ljusdal Vatten bör överväga att införa lokalt omhändertagande av dagvatten. Verksamheten har vissa år stora problem med bräddningar på ledningsnätet. År 2000 bräddades 11% av totala flödet och förorsakades i de flesta fall av regn. Det är mycket olyckligt då recipienterna för dessa bräddningar i regel är små vattendrag. Särskilt känslig är Kyrksjön för dessa utsläpp. Sammanlagt ger dessa tillfälliga bräddningar stora utsläppsmängder av bl.a. fosfor och BOD 7. MPD anser att bräddningarna till Kyrksjön är ett problem som Ljusdal Vatten

15(16) Diarienr/Dossnr måste ta tag i så fort som möjligt. Det kan inte vänta på att en saneringsplan blir färdig. Slamhantering (villkor 12) Hantering av slam bör på sådant sätt att besvärande lukt förhindras och att ev. spill inte kan nå vatten som har eller ska behandlas i verket, mark eller recipient. Miljöprövningsdelegationen anser att slammet bör återföras till kretsloppet eller fosforåtervinnas när förutsättningar för det finns. Buller (villkor 13) Miljöprövningsdelegationen anser att buller från verksamheten skall begränsas så att det motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för befintlig verksamhet. I riktlinjerna anges att tillåten bullernivå bör sänkas med 5 db(a) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Orsaken till sänkningen är att dessa ljudtyper anses mer störande (även om de inte alltid ger en ökad ekvivalentnivå). Dessa ljudtyper har inte angetts förekomma i ansökan. Miljöprövningsdelegationen anser att sådana ej heller kan accepteras vid angivna begränsningsvärden i sådan omfattning att de medför störningar. Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att ljudnivåerna gäller alla bostäder, inte enbart de närmaste. Desinfektion av utgående vatten (villkor 14) Reningsverket bör vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Med förberett menas att doseringsutrustning skall finnas och desinfektionsmedel skall kunna finnas på plats inom några timmar efter det att myndighet med ansvar för hälsoskyddet meddelat att desinficering behövs. Energiplan (villkor 15) Enligt åtgärdsplanen för länets regionala miljömål bör industrierna år 2005 ha upprättat energiplan för sin verksamhet. MPD anser att detta även gäller kommunens anläggningar. Enligt VA-forsk rapport Nr 2 maj 2002 är den specifika elanvändningen ca 90 kwh/år,pe i svenska små och medelstora kommunala reningsverk. Det är dubbelt så högt som elanvändningen i tyska reningsverk. Det tyder på att det finns en stor potential för effektivare elanvändning bland svenska reningsverk. MPD anser att det är motiverat att göra en energianalys över verksamheten och sammanställa föreslagna energibesparande åtgärder i en energiplan. I ovan nämnda VA-forsk-rapport finns s.k. nyckeltal för olika processer i reningsverk. Överlåtna frågor Miljöprövningsdelegationen anser att den aktuella verksamheten och förutsättningarna är av sådan art att tillsynsmyndigheten kan ges möjlighet att föreskriva om ytterligare åtgärder eller villkor som kan föranledas av villkor 2. Kontroll av verksamheten, 9. Haveri, omfattande ombyggnads- eller underhållsarbeten samt villkor 11. Avloppsledningsnätet.

Bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen 16(16) Diarienr/Dossnr Enligt 6 kap 7 MB skall en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla de uppgifter som behövs för att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människors hälsa och miljön. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen motsvarar de krav som ställs i 6 kap MB. -------------------------- Detta beslut har fattats av miljöprövningsdelegationen efter föredragning av Maria Nordström. Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. Gösta Törnblom Sven H Jansson Bilaga: Beslut om kungörelsedelgivning och Hur man överklagar Kopia till: Miljönämnden i Ljusdals kommun Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun Naturvårdsverket Arbetsmiljöinspektionen Aktförvararen Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg