8 Omvårdnadsnämnden 2013
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Margareta Lennfalk 2012-09-24 SID 1 (1) ON/2012:117 TJÄNSTESKRIVELSE Omvårdnadsnämndens verksamhetsplan och budget 2013 Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens beslut i juni har omvårdnadsnämnden erhållit en budgetram för 2013 på 789 224 tkr netto. Denna ram föreslås fördelas med 368 332 tkr till vårdoch omsorgsboende, 149 420 tkr för hemtjänst, 178 552 tkr för LSS-verksamhet, 16 158 tkr för förebyggande verksamhet, 40 563 tkr för avdelningen för myndighetsutövning samt 36 199 tkr för övrig verksamhet. För övriga investeringar har omvårdnadsnämnden erhållit 1 500 tkr. Inom målområdena; trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning har omvårdnadsnämnden tillsammans med förvaltningen och stadsledningsförvaltningen utarbetat relevanta nyckeltal/indikatorer som följer upp effektmålen. För att rymma nuvarande verksamhet och viss volymökning är effektiviseringar i verksamheten nödvändig. I budgetförslaget har inräknats effektiviseringar och förändringar som innebär totalt 27,5 mkr i minskade kostnader för 2013. Kostnader för volymökningar 2013 inom LSS-verksamheten beräknas, utifrån gjord riskanalys, till intervallet 11-19 mkr. Budgetförslaget har till större del tagit hänsyn till kostnader inom detta intervall. Beslut 1. Omvårdnadsnämnden godkänner verksamhetsplan och fördelning av erhållen budgetram 2013 inklusive internkontrollplan 2. Omvårdnadsnämnden godkänner inriktningsmål och effektmål för åren 2013 2015 3. Omvårdnadsnämnden godkänner konkurrensplan 2013 4. Förvaltningen ges i uppdrag att göra en översyn av riktlinjer avseende serviceinsatser inom hemtjänsten 5. Förvaltningen ges i uppdrag att upphandla enstaka platser för gruppbostad enligt LSS 9.8 och 9.9 samt korttidstillsyn för barn över 12 år enligt LSS 9.7, enligt lag om valfrihetssystem LOV 6. Ledsagning, kontaktperson och avlösarservice enligt LSS ska tillsvidare drivas i egen regi Iréne Kallin Förvaltningschef Margareta Lennfalk Stabschef för ekonomi
Omvårdnadsnämnden verksamhetsplan och budget 2013 1
Innehållsförteckning Ansvarsområde... 4 Mål... 5 Uppdrag... 5 Tvärsektoriella frågor... 6 Kvalitetsarbete... 7 Värdegrund... 8 Konkurrensplan... 9 Intern kontroll... 10 Ekonomisk ram... 11 Budget per verksamhet - sammanfattning... 12 Volymökningar 2013 riskbedömning... 14 Flerårsbudget... 15 Investeringsbudget... 15 Befolkningsutveckling... 16 Verksamhetsförändringar... 18 Osäkerhetsfaktorer... 18 Vård- och omsorgsboende... 20 Omvärldsfaktorer... 20 Verksamhetsförändringar... 20 Ekonomi... 21 Budgetprinciper... 21 Budgeterade dygnspriser och platser... 23 Hemtjänst... 24 Verksamhetsförändringar... 24 Ekonomi... 25 Budgetprinciper... 25 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)... 27 Omvärldsfaktorer... 28 Verksamhetsförändringar... 29 Ekonomi... 30 Budgetprinciper... 31 Daglig verksamhet... 31 Bostad med särskild service för unga respektive vuxna... 32 Förebyggande verksamhet... 33 Verksamhetsförändringar... 33 Ekonomi... 34 Budgetprinciper... 35 Biståndsbedömda dagverksamheter... 35 Avdelningen för myndighetsutövning... 36 Omvärldsfaktorer... 36 Verksamhetsförändringar... 36 Ekonomi... 37 Budgetprinciper... 37 Övrig verksamhet... 38 Verksamhetsförändringar... 38 Ekonomi... 39 Budgetprinciper... 40 Bilaga 1: Måldokumentet Omvårdnadsnämndens mål 2013 Bilaga 2: Konkurrensplan Bilaga 3: Väsentlighets- och riskbedömning Bilaga 4: Internkontrollplan 2
Omvårdnadsnämndens vision: Personer med nedsatta funktioner ska ha möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt och det ska vara tryggt att åldras i Solna. 3
Ansvarsområde Omvårdnadsnämndens ansvarsområde omfattar äldreomsorg, samt omsorg om funktionshindrade. Bland de verksamheter som nämnden ansvarar för finns boende, omsorg och service i ordinärt boende, trygghetslarm, nattpatrull, dagverksamhet, daglig verksamhet m.m. Verksamheterna bedrivs på entreprenad, (verksamhet som är konkurrensutsatt och som drivs av en privat utförare), i form av intraprenad (verksamhet som drivs i kommunal regi men som är konkurrensutsatt) samt i egen regi, (verksamhet som inte är konkurrensutsatt). Verksamheten styrs framför allt av socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4
Mål Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, verksamhetsanknutna uppdrag och ekonomiska ramar för nämnderna. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen utgår från visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Visionen har preciserats i fyra målområden; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning, samt i fem stadsövergripande inriktningsmål. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i stadens vision, policies och program. Inriktningsmålen mäts utifrån ett antal effektmål som i sin tur följs upp med hjälp av nyckeltal/indikatorer. Effektmålen är treåriga och så långt möjligt av nationell karaktär för att kunna få jämförbarhet med andra kommuner. Dessutom är de specifika, mätbara, tidssatta och realistiska. Inom målområdet, Trygghet och lärande för solnabornas bästa har Kommunfullmäktige fastslagit inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Under inriktningsmålet finns åtta effektmål varav tre omfattar omvårdnadsnämnden. Inom målområdet, God ekonomisk hushållning har Kommunfullmäktige fastslagit inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Under inriktningsmålet finns fem effektmål varav ett berör alla nämnder. Omvårdnadsnämndens inriktningsmål, effektmål och nyckeltal/indikatorer finns i bifogade måldokument, se bilaga 1. De långsiktiga inriktnings- och effektmålen anger dels den inriktning som staden ska arbeta mot dels vilka mål man vill att verksamheten ska uppnå. Mål finns inom alla verksamhetsområden; hemtjänst, vård- och omsorgsboende och omsorg om funktionshindrade. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål. Uppföljning och utvärdering av effektmålen sker bl.a. genom brukarundersökningar, avtalsuppföljningar, registreringar i olika register, nyckeltal mm. För att kunna göra avstämning under året följs ett antal nyckeltal under året som ska stödja måluppfyllelsen. Nyckeltalen mäts en till tre gånger per år. Bedömningar av måluppfyllelsen redovisas i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Uppdrag Till de fyra prioriterade målområdena; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning finns ett antal verksamhetsanknutna uppdrag som styr mot inriktningsmålen. Dessa uppdrag är riktade till en 5
eller flera nämnder. Inom målområdet Trygghet och lärande för solnabornas bästa finns två uppdrag som berör omvårdnadsnämnden. 1. Omvårdnadsnämnden och socialnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda samarbetet mellan nämnderna avseende LSS och socialpsykiatrin för att säkerställa bästa möjliga service och effektivitet. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna arbetet med att öka antalet försöks- och träningslägenheter samt LSS-bostäder i Solna. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med omvårdnadsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utreda förutsättningarna och arbetsgången vid etablering av trygghetsboende i Solna. Omvårdnadsförvaltningen gjorde 2011 en utredning och utarbetade ett förslag till införande av trygghetsboende i Solna stad. Tjänsteskrivelsen överlämnades till kommunstyrelsen för beslut om trygghetsbostäder i Solna. Omvårdnadsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen har i samarbete med Signalisten diskuterat planerna på ett Trygghetsboende vid Turkosen. Signalisten har för avsikt att bygga 40-50 lägenheter med hyresrätt intill Turkosen. Kommunstyrelsen har gett stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att påbörja ett planarbete. Omvårdnadsförvaltningen följer kontinuerligt behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Behovet av platser uppdateras månatligen. I samband med det årliga budgetarbetet lämnar förvaltningen uppgifter om behovet av bostäder för de kommande tre åren. Ett nytt gruppboende för personer med funktionsnedsättning kommer att tas i drift våren 2013. Planering för detta boende pågår under 2012. Nämnden har beslutat om upphandling av drift och igångsättning av gruppbostaden i kvarteret Sparrisen. Tvärsektoriella frågor Omvårdnadsnämndens arbete ska på ett tydligt sätt integrera de tvärsektoriella frågorna i sin verksamhet. Frågorna ska enligt stadens verksamhetsplan och budget 2013 fokusera på likabehandling och internationellt arbete. Omvårdnadsnämnden fortsätter att utveckla sitt tvärsektoriella arbete under verksamhetsperioden. Det sker bland annat genom projekten ArbetSam och Carpe som båda finansieras med medel från Europeiska Socialfonden. ArbetSam är ett kompetensutvecklingsprojekt som har till syfte att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. ArbetSam syftar till att stärka medarbetare som på grund av bristande kompetens har en svag ställning på arbetsmarknaden. Projektet är ett samarbete mellan bland annat Lidingö stad och äldrecentrum i Stockholm. Under 2012 deltar Humaniora vård- och omsorg och Temabo AB. Projektet är förlängt och pågår till och med juni 2013. Projektet Carpe vänder sig till verksamheter inom LSS- området och syftet är att genom en långsiktig och kontinuerlig kompetensutveckling uppnå en ökad kvalitet i omsorgen samt att höja yrkets status. Alla LSS-verksamheter inom Humaniora vård och 6
omsorg deltar. Carpe 1 avslutades 31 mars 2012 och Carpe 2 startade 1 april 2012 och pågår till och med 30 juni 2014. Omvårdnadsnämnden fortsätter arbetet med att införa valfrihetssystem (LOV). I ett tvärsektoriellt perspektiv innebär LOV att fler företagare ges möjlighet att utföra tjänster i Solna, fler arbetstillfällen skapas och tjänsterna ges utifrån individuella behov såsom språk, kultur och andra individuella behov. Under första halvåret av 2012 har 6 nya utförare tillkommit och fler utförare är på gång under hösten. 1 november 2010 infördes LOV, Lagen om valfrihet inom hemtjänsten. Vid införandet fanns det 7 utförare av hemtjänst att jämföra med i dagsläget 29 utförare. Avtal har även tecknats med en utförare av boendestöd. Fortsatt arbete med införandet av LOV inom hemtjänsten med möjlighet att välja utifrån individuella behov kan även ses som en del i arbetet med att uppnå effektmålet Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst ska minst vara nöjda med hemtjänsten motsvarande nöjdhetsindex 70, år 2013. Omvårdnadsnämnden fortsätter arbetet att integrera frivilligorganisationer i verksamheterna. Detta arbete har skett kontinuerligt under flera år. Arbetet intensifieras inför budget 2013 då omvårdnadsnämnden har fått i uppdrag att se över frivilligverksamheten. I de ekonomiska ramarna ingår även en riktad besparing utifrån att omvårdnadsnämnden ska frigöra 1,0 mkr genom att se över frivilligverksamheten. Det påbörjade arbetet med att integrera stadens andra förvaltningar såsom samarbetet med kultur- och fritidsförvaltningen och arbetsmarknadsenheten fortsätter. Samarbete pågår mellan Skoga vård- och omsorgsboende och Tallbackaskolan. SO- lärare och elever besöker regelbundet Skogas trädgårdscafé. Arbetsmiljöverket gjorde i mars en inspektion på Humaniora hemtjänst med fokus på hållbar arbetsmiljö för kvinnor. Humaniora hemtjänst har arbetat fram rutiner för att riskbedöma olika arbetsmoment för kvinnor i arbetet i enskilda hem. Arbetet med att systematiskt förbättra arbetsmiljön för medarbetare fortsätter enligt stadens riktlinjer. Under verksamhetsperioden fortsätter omvårdnadsnämnden att utveckla arbetet med likabehandling genom att beakta likabehandling i biståndshandläggningen och genom att fokusera på likabehandling i verksamheterna. Under 2013 fortsätter förvaltningen att redovisa könsuppdelad statistik/nyckeltal i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Statistiken/nyckeltalen ska analyseras och användas i arbetet med verksamhetsoch kvalitetsutveckling Kvalitetsarbete Omvårdnadsnämndens arbete med att utveckla kvaliteten inom äldreomsorgen och inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning har hög prioritet och ställer stort krav på kravställande, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna och av de mål som sätts för de olika verksamhetsområdena. I och med den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin 2010 har Solna stad beslutat att ta fram kvalitetsdeklarationer inom samtliga verksamheter. Omvårdnadsnämnden har sedan tidigare antagit sex kvalitetsdeklarationer för verksamhetsområdena hemtjänst, vård- och omsorgsboende för äldre, för boende för vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, anhörigstödet samt två för myndighetsutövning enligt Socialtjänstlagen och enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Under hösten 2012 kommer omvårdnadsnämn- 7
den besluta om kvalitetsdeklarationer för dagverksamheter för äldre och för trygghetslarm. Omvårdnadsnämnden fortsätter 2013 arbetet med att fastställa kvalitetsdeklarationer för övriga verksamheter. Kvalitetsdeklarationerna utgår från såväl de mål som omvårdnadsnämnden har beslutat ska gälla för äldreomsorgen som från de krav som ställs vid upphandling. I kvalitetsdeklarationerna beskrivs närmare de områden som förvaltningen funnit vara särskilt betydelsefulla för att den enskilde ska uppleva att insatserna är av god kvalitet. En viktig del i kvalitetsdeklarationerna är att den enskilde ska känna sig nöjd med den vård och omsorg som ges. Om kvalitetsbrist uppstår eller insatser uteblir ska det rättas till så snart som möjligt och den enskilde har rätt till kompensation. Under verksamhetsperioden ska riktlinjer för kompensation utarbetas. Dessutom kommer ett system för implementering och uppföljning av kvalitetsdeklarationerna att tas fram. Befintliga kvalitetsdeklarationer ska i ett särskilt projekt implementeras både i verksamheterna och hos den enskilde medborgaren. Projektet ska följas upp under verksamhetsperioden för att säkerställa att åtagandena uppfylls och att de leder till en verksamhetsutveckling som ger ständiga verksamhetsförbättringar. Under 2012 har en biståndshandläggare arbetat med ett projekt som omfattar särskilda boendeformer. Syftet med projektet har varit att genomföra uppföljning dels på individnivå och dels en mer övergripande uppföljning av kvalitetsdeklarationerna. Utifrån projektet har vissa förbättringsområden identifierats. En projektrapport kommer under senare delen av 2012 att presenteras och erfarenheter från projektet kommer under 2013 att implementeras i verksamheten. Ett av effektmålen 2013 är Solnabor 65 år och äldre med omvårdnadsboende ska minst vara nöjda med omvårdnadsboende motsvarande nöjdhetsindex 70, år 2013. Ett nyckeltal för att mäta detta är andel omvårdnadspersonal som har undersköterskekompetens. Sextiosju (67) omvårdnadspersonal från alla verksamheter deltar i en utbildningssatsning Omvårdnadslyftet med målet att uppnå undersköterskekompetens. Regeringen har avsatt pengar även för 2013 och omvårdnadsnämnden har för avsikt att ansöka om att få ta del av dessa. Omvårdnadsnämnden fortsätter utvecklingsarbetet genom brukarundersökningar, granskningar, utbildningar, projekt, nätverksarbete och samarbete med forskning och utveckling (FOU nu). Arbetet organiseras i en särskild stab för kvalitetsutveckling och genom omvårdnadsakademin involveras intresseorganisationer, högskolor och forskning. Omvårdnadsnämnden har beslutat att införa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som motsvarar kraven i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och har gett förvaltningen i uppdrag att utarbeta detta. Värdegrund En ny lag trädde i kraft 1 januari 2011; Värdigt liv i äldreomsorgen. Lagen innebär bl.a. att en nationell värdegrund ska tydliggöra etiska värden och normer samt att en högskoleutbildning i värdegrundsarbete arbetas fram. Det ska även finnas lokala värdighetsgarantier som beskriver hur kommunen arbetar med lagreglerade, nationella krav och med 8
socialstyrelsens föreskrifter. De lokala värdighetsgarantierna ska bidra till att ge den enskilde som har stöd och hjälp från äldreomsorgen bättre förutsättningar för ett värdigt liv och att känna välbefinnande. En garanti ska ge något utöver vad den enskilde redan beviljats för att ha ett värde. Omvårdnadsnämndens kvalitetsdeklarationer fungerar som lokala värdighetsgarantier. Det sedan tidigare påbörjade värdegrundsarbetet fortsätter år 2013. Genom värdegrundsprojektet vill omvårdnadsförvaltningen öka kunskapen inom området etik samt höja medvetenheten om etiska frågeställningar. Ute i verksamheterna finns resurspersoner i form av utbildade reflektionssamtalsledare som håller det etiska perspektivet levande. Det är viktigt att ständigt pröva våra värderingar i vardagen och att det ges tillfälle att samtala och reflektera runt etiska frågeställningar för att få kunskap om, och insikt i, vilka värderingar som styr oss i vårt dagliga arbete. Omvårdnadsnämnden har ansökt och beviljats stimulansmedel för att ytterligare utveckla värdegrundsarbetet. Som ett led i värdegrundsarbetet har sex personer deltagit i en högskoleutbildning på Uppsala universitet Värdegrund för äldreomsorgen, som omfattar 7,5 högskolepoäng. Deltagarna representerar Humaniora vård och omsorg, avdelningen för myndighetsutövning och staben för kvalitet och uppföljning Värdegrundsprojektet innehåller olika aktiviteter såsom utbildning i värdegrundsarbete kopplat till nämndens kvalitetsdeklarationer, uppföljning av biståndshandläggare hos alla nyinflyttade personer på vård- och omsorgsboende för genomgång av genomförandeplan och för information och uppföljning av kvalitetsdeklarationen. Detta som ett led i att skapa ökad trygghet och nöjdhet hos boende på vård- och omsorgsboende och deras närstående. Konkurrensplan Konkurrensplanen för omvårdnadsnämnden redovisar nuläge och planering för 2013, avseende driftformer, avtalstider och planerade upphandlingar. Inom området stöd och service till personer med funktionshinder planeras ny upphandling av enstaka platser i boende för vuxna och barn samt korttidstillsyn för barn över 12 år enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Enligt föregående konkurrensplan skulle dessa insatser upphandlas enligt LOU. Förslaget att upphandla enligt LOV grundas på att detta ger möjlighet att få in nya verksamheter fortlöpande. En ramavtalsupphandling enligt LOU binder upphandlingen till de företag som fyller kriterierna vid ett visst datum. Enligt förvaltningens bedömning borde en LOV-upphandling ge ett bredare utbud. Enligt 2012 års konkurrensplan skulle LSS-insatserna ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice upphandlas enligt LOV. Detta föreslås utgå p.g.a. pågående översyn. Konkurrensplanen bifogas i sin helhet i bilaga 2. 9
Intern kontroll Intern kontroll syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande internkontroll, dvs. att de med en rimlig grad av säkerhet uppnår följande mål. - en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten - att tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer följs - säkerhet i system och rutiner Omvårdnadsnämnden ska i samband med sin verksamhetsplanering genomföra en väsentlighets- och riskanalys. Potentiella risker och felkällor i verksamheten ska identifieras och riskanalysen ska leda till framtagandet av en internkontrollplan. Intern kontroll är en process, där såväl den politiska som den professionella ledningen och övrig personal samverkar. Omvårdnadsnämnden och förvaltningsledningen har utifrån målsättningen gjort en övergripande väsentlighets- och riskanalys för år 2013, bilaga 3. De riskområden som bedömts som väsentligast har tagits med i 2013 års internkontrollplan, bilaga 4. 10
Ekonomisk ram Kommunstyrelsen har beslutat om att tilldela omvårdnadsnämnden en ram för löpande driftskostnader för 2013 på 789 224 tkr netto. Det är en ökning med 20 939 tkr vilket motsvarar en ökning med 2,7 procent jämfört med 2012. Omvårdnadsnämnden har i ramen för 2013 fått kompensation för befolkningsförändringen i för verksamheten relevanta åldersklasser. I ramen ingår även kompensation med 1 procent för löne- och prisökningar. Ramen innehåller även en riktad besparing på 1 000 tkr inom området frivilligverksamhet. Omvårdnadsnämnden ansvarar för att anpassa sin verksamhet till befintlig budgetram och förvaltningen är skyldig att föreslå åtgärder så att verksamhetens nettokostnader kan inrymmas i budgetramen. Ram 2012 tkr Volymberäknad ram (varav volymökning och LSS 22 mkr) 768 285 Ram 2012 768 285 Ram 2013 Volymberäknad ram 791 105 Avgår sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar -745 Avgår sänkt internränta -136 Avgår riktad besparing -1 000 Ram 2013 789 224 Volymberäknad ram 804 304 Ram 2014 804 304 År 2015 Volymberäknad ram 818 556 Ram 2015 818 556 I det här dokumentet presenteras hur den av kommunstyrelsen beslutade ramen fördelas på omvårdnadsnämndens verksamheter. Verksamheten har delats in i sex områden: Vård- och omsorgsboende Hemtjänst Omsorg om funktionshindrade enligt LSS Förebyggande verksamhet Avdelningen för myndighetsutövning Övrig verksamhet (nämnd, förvaltningsövergripande verksamhet, IT, utbildning m m) 11
Budget per verksamhet - sammanfattning Budget 2012 Budget 2013 Differens 2013/2012 Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Kostnad Intäkt Mkr Kostnad Intäkt Vård- och omsorgsboende 440,7-78,2 362,5 450,1-81,8 368,3 5,8 Hemtjänst 176,5-24,3 152,2 173,9-24,5 149,4-2,8 Omsorg om funktionshindrade enligt LSS 188,8-21,4 167,4 201,2-22,6 178,6 11,2 Förebyggande verksamhet 19,5-2,6 16,9 17,1-1,0 16,1-0,8 Avdelningen för myndighetsutövning *) 33,3 0,0 33,3 40,6 0,0 40,6 7,3 Övrig verksamhet **) 36,1-0,1 36,0 36,3-0,1 36,2 0,2 Summa 894,9-126,6 768,3 919,2 130,0 789,2 20,9 Ram 768,3 789,2 *) inkl bostadsanpassning, boendestöd och turbundna resor **) förvaltningsledning, nämnd, IT, utbildning, information, lokalunderhåll Budgetförslaget bygger på att verksamheternas kostnader har räknats upp utifrån avtalsenliga prisuppräkningar samt antagna löneökningar på 2,6 procent från 1 april 2013 för verksamheter i egen regi. Kostnader för helårseffekter av volymökningar 2012. Driften av en ny gruppbostad med 5 platser i Jungfrudansen med start 1 april är budgeterat. Budgeten för frivilligverksamheter är anpassad till riktad besparing om 1,0 mkr. Budget för volymökningar 2013 för externa platser inom vård- och omsorgsboende och inom LSS-verksamheten finns till större del medräknat i budgeten. För att inrymma nuvarande verksamhet och viss volymökning är effektiviseringar i verksamheten nödvändig. I nedanstående sammanställning följer de effektiviseringar och förändringar som är inräknade i budgetförslaget för 2013. Effektiviseringar/förändringar i verksamheten: LSS: Hemtagning av 4 externa placeringar 1 april till ny gruppbostad Jungfrudansen LSS: Hemtagning av 5 externa boendeplaceringar till satellitlägenheter i Jungfrudansen med insatsen boendestöd LSS: Hemtagning av 4 externa boendeplaceringar till lägenheter på Hallen med insatsen boendestöd LSS: Hemtagning av 5 externa boendeplaceringar till lägenheter på Hallen successivt under året med insatsen boendestöd (Summa LSS 12,3 mkr) SoL/LSS: Översyn av tiden för beställda insatser SoL: Översyn av ersättningsmodell inom hemtjänsten för avböjda besök och frånvaro SoL: Översyn av riktlinjer avseende serviceinsatser inom hemtjänsten (Summa SoL/LSS 8,8 mkr) SoL: Anpassning av budget för vård- och omsorgsboende i egen regi för att möta lägre ersättningsnivåer vid ny upphandling av vård- och omsorgsboende 2016 (1,7 mkr) SoL: Prisförhandling avseende vård- och omsorgsboenden som drivs på entreprenad (2,3 mkr) 12
LSS: Anpassning av budget för gruppbostäder i egen regi med hänsyn till omsorgsnivå (2,1 mkr) Övrigt: Vakanshållning av tjänster (0,3 mkr) Totalt innebär ovanstående effektiviseringar/förändringar minskade kostnader med 27,5 mkr 2013. Förvaltningen kommer tillsammans med stadsledningsförvaltningen följa effekterna av verksamhetsförändringarna och volymutvecklingen. Nettokostnadsökningen för vård- och omsorgsboende 5,8 mkr beror främst på kostnader för helårseffekt för volymökningar 2011 avseende externa köp av platser i andra kommuner och avtalsenliga prisuppräkningar för vård- och omsorgsboenden på entreprenad och egen regi. I budgeten ingår även anpassning av budgeten för vård- och omsorgsboende i egen regi för att möta lägre ersättningsnivåer vid ny upphandling 2016. Hänsyn har också tagits i budgeten till effekter av ny prisförhandling avseende vårdoch omsorgsboenden på entreprenad. Ökningen av intäkter beror på högre avgifter samt ökade momsintäkter. För hemtjänsten budgeteras totalt en nettokostnadsminskning på 2,8 mkr. Budgeten innehåller kostnadsökningar för avtalsenliga prisuppräkningar, kostnader för helårseffekt för volymökningar 2012 samt kostnadsminskning genom volymminskning för anhöriganställda. I budgeten har även lägre kostnader budgeterats avseende minskade kostnader m.a.a. översyn av tiden för beställda insatser, översyn av ersättningsmodellen för upphandlad hemtjänst samt översyn av riktlinjer för serviceinsatser. För vård- och omsorg om funktionshindrade har 11,2 mkr högre nettokostnader budgeterats. Ökningen beror främst på kostnader för helårseffekter av volymökningar 2012 och indexuppräkningar. I budgeten har även lägre kostnader budgeterats utifrån att hemtagning sker av externa placeringar till gruppbostaden Jungfrudansen samt hemtagning till satellitlägenheter. Hemtagning till lediga lägenheter på Hallen och till lägenheter på Hallen som blir successivt lediga under 2013. En anpassning av budgeten för gruppbostäder i egen regi har gjorts med hänsyn till omsorgsnivå. För förebyggande verksamhet har 0,8 mkr lägre nettokostnader budgeterat. Främsta anledningen beror på minskade kostnader på grund av 1,0 mkr i riktad besparing utifrån förändrad frivilligverksamhet samt kostnader för indexökning för biståndsbedömda dagverksamheter på entreprenad. För avdelningen för myndighetsutövning har 7,3 mkr högre kostnader budgeterats 2013. Ökningen beror på kostnader för helårseffekt för volymökningar 2012 för boendestöd samt ökad budget för boendestöd i samband med hemtagning av externa boendeplaceringar till boende i lägenheter med insatsen boendestöd. Budgeten för bostadsanpassning har ökat med hänsyn till ökat behov och därmed ökade kostnader. Närmare förklaring till respektive budgetpost återfinns under respektive verksamhet. 13
Volymökningar 2013 riskbedömning Vid fördelningen av omvårdnadsnämndens tilldelade ram och budgeterade effektiviseringar har till större del volymökningar 2013 för omsorg om funktionshindrade (LSS) kunnat läggas in i budgeten. Volymökningar inom LSS-verksamheten kommer av erfarenhet och med hänsyn till befolkningsutvecklingen att komma även 2013. För att få en uppfattning om vad volymökningarna kan komma att innebära i kostnader har förvaltningen gjort en riskanalys. Riskanalysen är gjord utifrån samma metod som använts vid Väsentlighets- och riskbedömningen 2013, se bilaga 1. Utifrån riskområdet Budget i obalans med riskindex 12 har en utvidgad väsentlighetsoch riskbedömning gjorts när det gäller volymökningar inom LSS-verksamheten. Vid uppskattningen av sannolikheten för att volymökningar ska inträffa 2013 har tre riskgrupper använts. Sannolikhet. Sannolik 4 Det är mycket troligt att ökningen infaller 2013 Möjlig 3 Det finns risk att ökningen infaller 2013 Mindre sannolik 2 Risken är liten att ökningen infaller 2013 Konsekvenserna vid samtliga händelser är allvarlig eller kännbar. Insats Antal personer Kostnad tkr Risk Hög Boende, vuxna 9 7 700 x Personlig assistans, LASS 1 140 x Personlig assistans, LSS 3 1 245 x Daglig verksamhet 4 1 440 x Korttidstillsyn, barn över 12 år 1 200 x Korttidsvistelse 3 360 x Summa 21 11 085 Risk Mellan Risk Låg Boende, vuxna 3 4 200 x Personlig assistans, LASS 4 280 x Personlig assistans, LSS 5 1 245 x Daglig verksamhet 8 1 440 x Korttidstillsyn, barn över 12 år 2 200 x Summa 22 7 365 Daglig verksamhet 4 720 x Korttidsvistelse 1 120 x Summa 5 840 Ovanstående uppskattade kostnader hamnar i intervallet 11,0 mkr till 19,3 mkr. Tabellen bygger på en riskanalys som grundar sig på en uppskattad sannolikhet att beslutade insatser verkställs, inkomna ansökningar blir beviljade, kända personer kommer in med ansökan samt att ett antal ej kända personer tillkommer varje år. Förvaltningen har i tabellen gjort en uppskattning av den troliga kostnaden 2013 med hänsyn tagen till att ansökningar, beslut och verkställighet sker successivt under året. Åtgärder för att finansiera ovanstående kostnader enligt gjord riskbedömning har i huvudsak inarbetats i budgetförslaget. 14
Flerårsbudget År 2014 Tkr Volymberäknad ram 804 304 Ram 2014 804 304 År 2015 Volymberäknad ram 818 556 Ram 2015 818 556 Den volymberäknade ramen för 2014 har räknats upp med 1,91 procent jämfört med 2013 års ram. 2015 års ram har räknats upp med 1,77 procent jämfört med 2014. I de volymberäknade ramarna för 2014 och 2015 ingår även en årlig uppräkning av ramarna med 1 procent som kompensation för löne- och prisökningar. Investeringsbudget Omvårdnadsnämnden har erhållit ett anslag för investeringsutgifter på 1 500 tkr. Budgeten ska användas till kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder m m. 15
Befolkningsutveckling Solnas befolkning uppgår 2012 till drygt 71 000 personer. Fram till år 2021 beräknas befolkningen öka med nästan 23 000 personer och uppgå till ca 94 000 personer år 2021. Befolkningsprognos 0 64 år Antalet personer i åldersgruppen 0-12 år beräknas öka från 9 532 personer år 2012 till 9 923 personer 2013. 2021 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 13 365 personer. Små barn med funktionsnedsättning kan ha behov av insatser från LSS. Inom åldersgruppen 0-12 år ökar de yngsta barnen mellan 0-5 år från 5 803 personer till 5 950 personer. Det är en ökning med 147 personer. Antalet små barn som får omfattande insatser har ökat under de senaste åren. Man kan därför anta att ökningen inom åldersgruppen ytterligare kan påverka nämndens resursbehov. Skolungdomar över 12 år kan få insatsen korttidstillsyn. Antalet personer i åldersgruppen 13-19 år beräknas öka från 4 675 personer 2012 till 4 795 personer 2013. Det är en ökning med 120 personer. 2021 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 6 702 personer. Inom åldersgruppen 20-44 år ökar åldersgruppen Antalet personer i åldersgruppen 20-44 år beräknas 2012 till 31 353 personer. Gruppen beräknas öka med 964 personer till 32 317 personer 2013. 2021 beräknas gruppen uppgå till 42 923 personer. Inom åldersgruppen ökar antalet personer i de yngre åldersgrupperna 20-24 år från 4 815 personer 2012 till 5 013 personer 2013. Det är en ökning med 198 personer. Det är i denna åldersgrupp ungdomar börjar flytta hemifrån. 15 381 personer beräknas vara mellan 45 och 64 år 2012. Gruppen beräknas öka med 262 personer till 15 643 personer 2013. 2021 beräknas gruppen ha ökat till 19 490 personer. 16
Totalt beräknas antalet personer i åldern 20-64 år öka från 46 734 personer 2012 till 47 960 personer 2013. Det är en ökning med 1226 personer. 2021 beräknas gruppen ha ökat till 62 413 personer. När antalet personer i åldern 20-64 år ökar är sannolikheten stor att även behovet av LSS-insatserna boende med särskild service och daglig verksamhet ökar. Befolkningsprognos 65 år och äldre Antalet personer i åldersgruppen 65-79 år beräknas uppgå till 8 248 personer år 2013. Det är en ökning med 258 personer jämfört med år 2012. År 2021 beräknas 10 101 personer vara mellan 65-79 år i Solna. År 2013 beräknas antalet personer i åldersgruppen 80-84 år uppgå till 1 444 personer, vilket är en minskning med 45 personer jämfört med år 2012. Fram till år 2021 beräknas antalet personer i åldersgruppen ha ökat till 1 699 personer. Antalet personer i åldersgruppen 85-89 år beräknas uppgå till 1 168 personer 2013, vilket är en minskning med 55 personer jämfört med 2012. År 2021 beräknas antalet personer i åldersgruppen ha minskat till 997 personer. År 2013 beräknas antalet personer i åldersgruppen 90-w år uppgå till 828 personer, vilket är en ökning med 41 personer jämfört med år 2012. År 2021 beräknas åldersgruppen minska till 771 personer. Inom åldersgruppen minskar antalet personer mellan 90 och 92 år medan antalet personer 93 år och äldre ökar kraftigt. Utifrån befolkningsprognosen har omvårdnadsförvaltningen gjort en prognos över behovet av vård- och omsorgsboende. I ett särskilt ärende har förvaltningen redogjort för det uppskattade behovet av omvårdnadsplatser under tiden 2012-2021. Prognosen visar på ett ökat behov på mellan 40-50 platser i vård- och omsorgsboende. Dock finns osäkerhetsfaktorer som kan påverka behovet av platser som exempelvis förekomst av trygghetsboende, parboende, hälsoutvecklingen m.m. 17
Verksamhetsförändringar Från och med 1 januari 2013 kommer enstaka platser för korttidsvistelse och daglig verksamhet vara upphandlad enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). En ny gruppbostad för vuxna i Jungfrudansen med fem lägenheter planeras starta 1 april 2013. Nämnden har beslutat upphandla driften av gruppbostaden. Till gruppbostaden kommer även fem satellitlägenheter att vara kopplade. Inom området stöd och service till personer med funktionshinder planeras ny upphandling av enstaka platser i boende för vuxna och barn samt korttidstillsyn för barn över 12 år enligt lag om valfrihetssystem (LOV). För att möta kommande volymökning finns behov av ytterligare en gruppbostad 2013 med plats för fem-sex personer. LOV-upphandling planeras för enstaka platser inom äldreomsorgen Projekt VillGott avslutas 2012 och aktiviteterna integreras i den ordinarie verksamheten vilket förutsätter att samarbete och samverkan utvecklas ytterligare mellan olika enheter både intern och externa. Osäkerhetsfaktorer Befolkningsökningen de närmsta åren, främst i åldersgrupperna 20 64 år, kan komma att påverka behovet av LSS-insatserna boende med särskilt stöd och daglig verksamhet. De är troligt att när denna åldersgrupp ökar så kommer det även att finnas personer med behov av ovanstående insatser. Det krävs lång planering för att möta behovet av framför allt boende. Förvaltningen ser det som angeläget att detta behov finns med vid planeringen av nya bostadsområden. I dagsläget gör förvaltningen bedömningen att behov finns för ytterligare ett nytt boende per år med plats för 5-6 personer. Samhällsförändringar påverkar stödet för målgruppen LSS. Antalet personer med multiproblematik och med behov av insatser utöver LSS ökar. Dessa personer kan vara i behov av insatser från olika förvaltningar. Som exempel kan nämnas personer med Aspergers syndrom och missbruksproblematik Både barn och vuxna får diagnoser eller omdiagnostiseras i en större omfattning än tidigare, vilket innebär att deras möjligheter att få insatser enligt LSS ökar. Även personer med en neuropsykiatrisk diagnos ökar. Ombyggnation av Karolinska sjukhuset kommer att pågå 2010-2014. Det kan eventuellt påverka vårdtiden för Solnas medborgare samt medföra en ökad kostnad för förvaltningen. Solna har i förhållande till kranskommunerna fler personer på Karolinska sjukhuset. I samband med ombyggnationen ser förvaltningen att det kan finnas risk för att vårdtiderna kortas ytterligare jämfört med idag. Personerna blir då föremål för stadens insatser. Under 2013 avser landstinget att utöka åldersgränsen för geriatrikplatser att även omfatta patienter under 65 år. Solna kan komma att påverkas av att Danderydsgeriatriken öppnar upp för att ta emot även patienter under 65 år. Några indikationer på att antalet platser kommer att öka har inte skett. Detta kan påverka Solna utifrån att behovet av kommunala insatser kan öka i form av hemtjänst/korttidsplatser. Strukturförändringar inom Landstinget avseende akut- och primärvården kan komma att påverka kommunen genom ökade krav på hälso- och sjukvård i särskilt boende och krav på mer avancerad vård. 18
En nationell samordnare är tillsatt av regeringen med uppdrag att stödja kommunaliseringen av hemsjukvården i landet. Syftet är att på frivillig väg få ett kommunalt huvudmannaskap för hemsjukvården. Stockholms läns landsting har ännu inte fattat beslut om organisation och tidsplan för arbetet. Sannolikt kommer det att bildas en särskild politisk styrgrupp, en styrgrupp med ledande tjänstemän samt ett antal arbetsgrupper. Medarbetare från omvårdnadsförvaltningen kommer att ingå i några av arbetsgrupperna. Regeringen har fattat beslut om tillägg i Socialtjänstlagen gällande att parboende ska införas från och med 1 november 2012. Det innebär att det i begreppet skälig levnadsnivå ingår att få fortsätta bo tillsammans med sin make i särskilt boende, oavsett om maken har behov eller inte av att bo i sådant boende. Detta medför att staden måste kunna erbjuda parboende i vård- och omsorgsboende. Lagändringen innebär endast att medboende får flytta med till boendet, inte att de har rätt till insatsen omvårdnad och service, då måste de ha ett eget bistånd. Den medboendes möjlighet att bo kvar upphör när make med biståndsbeslut avlider 19
Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende ges till personer med stort omvårdnadsbehov efter beviljad ansökan. I Solna finns nio vård- och omsorgsboenden. På några finns även korttidsplatser. Vård- och omsorgsboendena består av ett antal lägenheter med eget badrum och trinettkök. Varje boende har tillgång till gemensamma matsalar och vardagsrum. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Åtta vård- och omsorgsboenden drivs på entreprenad och ett drivs i egen regi. Omvärldsfaktorer Utifrån befolkningsprognosen har omvårdnadsförvaltningen gjort en prognos över behovet av vård- och omsorgsboende. I ett särskilt ärende har förvaltningen redogjort för det uppskattade behovet av omvårdnadsplatser under tiden 2012-2021. Prognosen visar på ett ökat behov på mellan 40-50 platser i vård- och omsorgsboende. Dock finns osäkerhetsfaktorer som kan påverka behovet av platser som exempelvis förekomst av trygghetsboende, parboende, hälsoutvecklingen m.m. Verksamhetsförändringar LOV- upphandling planeras för enstaka platser inom äldreomsorgen. 20
Ekonomi Vård- och omsorgsboende Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr 2011 2012 2012-2013 2013 2014 2015 Egen regi 65 279 67 527-659 66 868 68 145 69 351 Entreprenader 327 882 335 998 1 839 337 837 342 808 345 725 Köpta platser 37 974 37 155 8 269 45 424 46 292 47 111 Summa kostnader 431 135 440 680 9 449 450 129 457 244 462 188 Avgifter -57 411-57 956-2 925-60 881-60 881-60 881 Moms -19 988-20 285-631 -20 916-23 406-23 591 Övriga intäkter -314 0 0 0 0 0 Summa intäkter -77 713-78 241-3 556-81 797-84 287-84 472 Nettokostnader 353 422 362 439 5 893 368 332 372 957 377 716 De budgeterade bruttokostnaderna för vård- och omsorgsboende 2013 uppgår till 450,1 mkr. Det är en ökning med 9,4 mkr jämfört med budget 2012. Bruttokostnaderna för vård- och omsorgsboende bedriven i egen regi och på entreprenad ökar med 3,7 mkr. Minskningen för egen regi på 0,7 mkr innehåller dels budgetökning enligt avtalsenliga indexökningar dels minskning av budgeten för anpassning till lägre ersättningsnivåer inför ny upphandling av vård- och omsorgsboende 2016. Budgetökningen på entreprenad på 1,9 mkr beror dels på 5,0 mkr i avtalsenliga indexökningar, dels budgetminskning med 0,6 mkr p.g.a. att en dubblett för parboende på Tryggheten avslutats. I budgeten har även lagts in minskade kostnader med 2,5 mkr utifrån att ny prisförhandling sker med entreprenörer för vård- och omsorgsboenden. Budgeten för lokalhyror ökar med 0,5 mkr medan budgeten för el- sopkostnader minskar med 0,5 mkr. Utöver indexökningar på 0,7 mkr ökar budgeten för köp av externa platser med 7,5 mkr för att täcka kostnader för helårseffekter för volymökningar 2012. Ökningen beror på köp av fler platser på vård- och omsorgsboenden med specialinriktning. Budgeten för intäkter 2013 uppgår till 81,8 mkr, vilket är en ökning med 3,6 mkr jämfört med 2012. Det beror på ökade intäkter avseende avgifter 2,9 mkr och moms 0,7 mkr. Budgetprinciper Vård- och omsorgsboenden som drivs på entreprenad är budgeterade utifrån avtalade priser och platser. Skoga är budgeterat utifrån ramavtalspriser med avdrag för overheadkostnader samt ersättning för markunderhåll som Skoga själv ansvarar för. Den biståndsbedömda dagverksamheten som drivs på Skoga inryms i Skogas totala budget. Skogas budget har anpassats till lägre ersättningsnivåer inför ny upphandling av vård- och omsorgsboende 2016. 21
För de anslagsfinansierade verksamheterna som organisatoriskt tillhör Skoga, paramedicinsk personal och hälso- och sjukvård på servicehusen har budgeterats för löneökningar och prognos för övriga driftkostnader. Köpta platser i andra kommuner har budgeterats utifrån nuvarande behov. Volymökningar 2013 har till viss del budgeterats. 22
Budgeterade dygnspriser och platser Boende Antal Entreprenör Uppräkning Vårddygnspris 2013 platser Björkgården 60 Förenade Care enligt avtal 2013-01-01 1 556 kr AB 2013-03-01 1 587 kr Polhemsgården 84 Förenade Care enligt avtal 2013-01-01 1 737 kr AB 2013-03-01 1 772 kr Ametisten 80 Carema Äldreomsorg enligt avtal 2013-01-01 1 545 kr AB 2013-03-01 1 576 kr Hallen 47 Aleris omsorg enligt avtal 2013-01-01 1 585 kr AB 2013-03-01 1 617 kr Hallen korttidsbo 22 Aleris omsorg enligt avtal 2013-01-01 1 737 kr AB 2013-03-01 1 772 kr Oskarsro 33 Kavat Vård AB enligt avtal 2013-01-01 1 627 kr 2013-03-01 1 660 kr Tryggheten 32 Aleris omsorg enligt avtal 2013-01-01 1 545 kr AB 2013-03-01 1 576 kr Frösunda 44 Attendo Care enligt avtal 2013-01-01 1 868 kr Köpta platser Utifrån enligt avtal 2013-01-01 prognos i senaste Mini- och maxpris 812kr 3 840 kr budgetuppföljningen Berga 96 Temabo AB enligt avtal 2013-01-01 1545 kr 2013-03-01 1576 kr Skoga 88 Egen regi ramavtal minus overhead och anpassning till ny ersättningsnivå, faktiska kostn inkl löneuppräkning för rehabpersonal och hemsjukvård s-hus, markunderhåll Skoga korttidsbo 12 Egen regi ramavtal minus overhead och anpassning till ny ersättningsnivå 2013-01-01 1 479 kr 2013-03-01 1 509 kr inkl dagverksamhet, + anslag för rehabpersonal s-hus, hemsjukvård s-hus samt ersättning för markunderhåll 2013-01-01 1 665 kr 2013-03-01 1 698 kr 23
Hemtjänst Till personer som behöver stöd i den dagliga livsföringen erbjuder kommunen hemtjänst. Hemtjänsten består av insatser i den enskildes hem i form av personlig omvårdnad och praktisk hjälp t ex med städning, tvätt och inköp. Insatserna kan ges under dygnets alla timmar. Hemtjänst kan också ges i form av larm via trygghetstelefoner som installeras hemma hos respektive kund. Solna har kundval för personer som har fått hemtjänst beviljad. Det innebär att kunden kan välja mellan ett flertal hemtjänstutförare. Från och med 1 november 2010 infördes LOV, Lagen om Valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär att fler utförare ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. I juni 2012 finns totalt 29 privata utförare och en kommunal. Dessa utförare ger hemtjänst mellan klockan 07.00-22.00. Larmmottagning, larmutryckningar samt nattpatrull är upphandlat och drivs som intraprenad. Hemtjänst kan i särskilda fall utföras av anhöriga anställda av kommunen. Verksamhetsförändringar En ny insats- och ersättningsmodell för hemtjänsten infördes den 1 december 2010. Den nya modellen är framtagen utifrån förändringarna i socialtjänstlagen som gäller från 1 januari 2011 där värdighets- och välbefinnande för äldre lyfts fram infördes Efter en övergångstid med bl.a. utbildning i det nya arbetssättet och för att kunna fastställa det nya timpriset togs den nya insats- och ersättningsmodellen i bruk fullt ut den 1 juni 2011. Den nya ersättningsmodellen innebär att ersättningen för omvårdnadsinsatser blir för faktiskt utförd tid. Ersättning och timpris för serviceinsatser och fria insatser blir oförändrat d.v.s. utifrån schablontid per utförd insats. Syftet med den nya modellen är att förenkla beställningar, minska administration, och öka flexibiliteten för både beställare, utförare och hemtjänstkunder. Inom den upphandlade hemtjänsten pågår ett kontinuerligt arbete med att se över olika delar i den nya insats- och ersättningsmodellen. Delar som ses över är omfattningen av tiden i beställda insatser samt ersättningsmodell för insatserna avböjda besök samt frånvaro. En översyn av riktlinjerna avseende serviceinsatser bör även göras. 24
Ekonomi Hemtjänst Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr 2011 2012 2012-2013 2013 2014 2015 Upphandlad hemtjänst 150 851 148 780 1 208 149 988 152 853 155 558 Upphandlad trygghetslarm och nattpatrull 17 158 16 821 846 17 667 18 004 18 323 Anhöriganställda, boendestöd, övrig hemtjänst 9 864 10 900-4 661 6 239 6 358 6 471 Summa kostnader 177 873 176 501-2 607 173 894 177 215 180 352 Avgifter -15 388-16 524-11 -16 535-16 535-16 535 Moms -6 958-7 751-188 -7 939-9 171-9 333 Övriga intäkter -65 0 0 0 0 0 Summa intäkter -22 411-24 275-199 -24 474-25 706-25 868 Nettokostnader 155 462 152 226-2 806 149 420 151 509 154 484 De budgeterade bruttokostnaderna för hemtjänsten 2013 uppgår till 173,9 mkr. Det är en minskning med 2,6 mkr jämfört med 2012. De budgeterade bruttokostnaderna för den upphandlade hemtjänsten ökar totalt med 1,2 mkr. Budgeten har räknats upp med 3,0 mkr beroende på avtalsenlig prisuppräkning av hemtjänstpriset. Kostnader för helårseffekter för volymökningar 2012 budgeteras till 7,4 mkr. I budgeten har även hänsyn tagits till minskade kostnader m.a.a. översynen av tiden för beställda insatser, översyn av ersättningsmodellen för upphandlad hemtjänst samt översyn av riktlinjer för serviceinsatser. De minskade kostnaderna beräknas sammantaget uppgår till 9,2 mkr. Budgeterade bruttokostnader för trygghetslarm och nattpatrull ökar med 0,8 mkr. Ökningen beror på 0,4 mkr för avtalsenliga indexökningar och 0,4 mkr för volymökningar inom nattpatrullen. Budgeterade bruttokostnader för anhöriganställda minskar med 5,3 mkr p.g.a. volymminskning. För boendestöd i egen regi budgeteras en volymökning motsvarande 0,7 mkr. Budgeten för intäkter 2013 uppgår till 24,5 mkr, vilket är en ökning med 0,2 mkr jämfört med 2012. Ökningen beror på 0,2 mkr ökade momsintäkter. Budgetprinciper Den upphandlade hemtjänsten är budgeterad utifrån avtalat pris och volym. För serviceinsatser och fria insatser, 321 kr per timme för januari och februari och 327 kr per timme från och med mars. För omvårdnadsinsatser är ersättningen 357 kr per utförd timme för januari och februari och 364 kr per timme från och med mars. Budgeten för den upphandlade hemtjänsten är beräknad för 432 775 timmar. 25
I budgeten har även lägre kostnader budgeterats avseende minskade kostnader m.a.a. översyn av tiden för beställda insatser, översyn av ersättningsmodellen för upphandlad hemtjänst samt översyn av riktlinjer för serviceinsatser. Nattpatrull, larmmottagning samt larmutryckningar är budgeterade utifrån avtalad ersättning och antal besök respektive larmkunder. Anhöriganställda, boendestöd och övrig hemtjänst budgeteras utifrån behov, löneökningar samt prognos för övriga kostnader. 26
Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) omfattar tio insatser och ges till personer som omfattas av lagen. De personer som omfattas av lagen, den sk personkretsen är uppdelad i tre grupper där varje grupp har olika behov. Personkrets ett innefattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets två omfattar personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Bedömningen om en person tillhör personkrets ett eller två bygger alltså på medicinska diagnoser. Till personkrets tre hör personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättning som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. De tio insatser som ges till personer tillhörande personkrets 1-3 utifrån LSS är: 1. Rådgivning och annat personligt stöd (Landstingets ansvar) Syftet med insatsen är att tillförsäkra personer med stora funktionsnedsättningar och deras anhöriga tillgång till kvalificerade expertinsatser såsom kurator, psykolog, logoped, sjukgymnast m.m. 2. Personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans Med personlig assistans avses ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Stödet skall vara knutet till personen och inte till någon viss verksamhet. Med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen skall ges. Personlig assistans bör alltid övervägas som alternativ för vuxna till att bo på en institution. Personer över 65 år har inte rätt till utökad assistans men bibehåller de assistanstimmar som beviljats senast dagen före 65 årsdagen. 3. Ledsagarservice Denna insats skall tillgodose den funktionshindrades behov av att få en annan person till stöd för att kunna delta i samhällslivet. Det kan gälla ledsagning till fritidsaktiviteter, för att besöka vänner, läkare m.m. 4. Avlösarservice i hemmet Med avlösarservice avses vanligen avlösning i det egna hemmet, dvs. att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Föräldrar till funktionshindrade barn behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller för att genomföra aktiviteter, så att föräldrarna t.ex. skall kunna ägna sig åt det funktionshindrade barnets syskon eller för att resa bort. 5. Kontaktperson Kontaktpersonens uppgift kan vara att bryta den enskildes isolering genom samvaro 27