Patientinformation se Radiofrekvensablation (RFA) vid atrieflimmer
Hjärtflimmer, förmaksflimmer och atrieflimmer är alla namn på samma hjärtrytmrubbning. Vid Aleris- Hamlet-sjukhusen kallar vi det för atrie flimmer. Atrieflimmer kan behandlas effektivt med så kallad ablation eller radiofrekvensablation (RFA). Med hjälp av behandlingen kan du slippa din medicin och få livskvaliteten tillbaka. Aorta Övre hålvenen Lungartärer Lungvener Pulmonalisklaff Vänster förmak Höger förmak Mitralisklaff Nedre hålvenen Muskelvägg Höger kammare Vänster kammare Hjärtats anatomi 2
Vad är atrieflimmer? Atrieflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen eller arytmin, som det också kallas. Omkring 150 000 svenskar lider av övergående eller kroniskt atrieflimmer. Risken att drabbas av atrieflimmer ökar markant med åldern och fler än var tionde svensk över 70 år lider av sjukdomen. Atrie flimmer drabbar oftare kvinnor än män och är vanligare hos patienter med diabetes, högt blodtryck, vissa ämnesomsättningssjukdomar samt hos patienter med andra hjärtsjukdomar. Oregelbundna elektriska impulser uppstår på olika ställen i förmaket och stör den normala hjärtrytmen. Förutom att många upplever sänkt livs kvalitet ger förmaksflimmer även ökad risk för hjärtsvikt och blodproppar i hjärnan. Hur uppstår atrieflimmer? Hjärtats sammandragningar, hjärtslagen, styrs normalt av elektriska impulser från den så kallade sinusknutan i höger förmak. Hos personer som lider av atrieflimmer uppstår det dock oregelbundna elektriska impulser även på andra ställen i förmaket. Detta skapar vajsing på tråden, med oregelbunden puls och försämrad blodgenomströmning i hjärtat som följd. Atrieflimmer utlöses oftast på grund av extraslag från hjärtats förmak. Dessa extraslag uppstår vanligtvis i närheten av lungvenerna, där friskt, syresatt blod leds tillbaka in i hjärtat från lungorna. De oregelbundna elektriska impulserna kan påverka förmaket och störa de vanliga impulserna från sinusknutan. Förmaksfladder Förmaksfladder hör till samma grupp av sjukdomar som förmaksflimmer, men vid fladder går de elektriska impulserna snarare runt i cirkel i förmaket vanligtvis det högra. Pulsen blir då hög men är oftast helt regelbunden. Störningen kan innebära att hjärtats kamrar får fler impulser än normalt, vilket i sin tur leder till förhöjd puls. Symptom på atrieflimmer De vanligaste symptomen vid atrieflimmer är hjärtklappning, oregelbunden puls, andnöd, trötthet, yrsel och bröstsmärtor. Vid atrie flimmer kan hjärtat slå uppemot 150 200 slag per 3
minut, jämfört med normalt 60 90 slag per minut. Många patienter har så stora besvär att de inte klarar av att arbeta eller utföra vanliga vardagssysslor. Det finns tre typer av atrieflimmer: Relativt korta anfall: Pågår oftast i mindre än ett dygn, men kan i vissa fall vara upp till en vecka. Anfallen går alltid över av sig själva. Längre anfall: Går inte över av sig själva utan kräver behandling, vilket vanligtvis innebär elstötar som ges under bedövning (s.k. elkonvertering). Kroniskt atrieflimmer: Detta tillstånd innebär att normal hjärtrytm inte kan uppnås med vare sig medicinering eller elstötar. Hur ställs diagnosen? Läkaren ställer diagnosen atrieflimmer med hjälp av elektrokardiogram ett EKG. Om atrieflimret inte pågår vid läkarbesöket kan man välja att göra ett s.k. långtids-ekg eller ambulatoriskt EKG, där mätning sker över flera dygn (R-test eller Holter-mätning) och chansen att fånga ett anfall i mätningen ökar. Det kan vara svårt att uttyda om ett EKG verkligen visar atrieflimmer. Andra rytm rubbningar, som förmaksfladder, kan likna atrieflimmer, men kräver helt annan behandling. Därför vill våra hjärtspecialister helst se en eller flera EKG-mätningar gjorda under ett pågående atrieflimmeranfall. Behandling av atrieflimmer Vilken typ av behandling som sätts in vid atrieflimmer beror på vilken typ av flimmer det handlar om och hur svåra symptomen är. Vissa patienter kan behandlas med läkemedel men enbart medicinering hjälper långt ifrån alla. Det kan dels bero på bristande mottaglighet för läkemedlet men också på grund av att biverkningarna blir alltför påfrestande. Dessa patienter kan vi erbjuda så kallad ablationsbehandling eller radiofrekvensablation (RFA). RFA-behandling RFA har blivit en av standardbehandlingarna vid atrieflimmer. Syftet med RFA-behandlingen är att neutralisera de onormala elektriska impulserna som bildas i hjärt muskelns celler och orsakar rytmrubbningen. Många patienter är efter behandlingen helt botade från sin hjärtarytmi. Boka behandling Om du vill få behandling med RFA vid Aleris-Hamlet bör du helst få en remiss från din egen husläkare eller en specialistläkare. Du kan dock även själv ringa till oss och presentera din sjukdomshistoria för någon av våra specialutbildade läkarsekreterare. De kan sedan tala om för dig vilka ytter ligare uppgifter och undersökningsresultat vi behöver. 4
Våra specialister vill bland annat gärna se en eller flera EKG-mätningar gjorda under ett hjärtflimmer. Det är också till stor hjälp om vi kan begära ut kopior på dina tidigare journaler. När vi har fått alla uppgifter kan vi snabbt ge dig råd om vilken behandling vi anser passar dig bäst. Vi har kort väntetid till RFA-behandling, så det är oftast enkelt att hitta en tid som passar. Vi lägger stor vikt vid god kontakt med din vanliga läkare och berörda sjukhusavdelningar, och vi samarbetar med dem när det gäller din behandling både före och efter ingreppet. Förberedelser Medicin Du fortsätter som vanligt med all den hjärtmedicin du brukar ta. Du ska även fortsätta att ta eventuell blodförtunnande medicin (t.ex. Pradaxa, Waran, Warfarin, Marevan, Marcoumar). Rökning Du får inte röka på själva operationsdagen. Transport Om du vill får du gärna ta med dig någon som ledsagare. Vi rekommenderar övernattning på Herlev Kro Hotel, som ger 10 procents rabatt till Aleris-Hamlets patienter och deras anhöriga. Det är dock inte nödvändigt att ha en led sagare, eftersom du mycket väl själv kan bära din övernattningsväska och transportera dig på utskrivningsdagen, oavsett om du väljer att köra bil, åka kollektivt eller flyga. Rakning Dagen före inläggningen ber vi dig att raka bort eventuell kroppsbehåring i och omkring höger ljumske med Om du inte står på blodförtunnande behandling med något av dessa preparat ska sådan behandling inledas minst fyra veckor före RFA-behandlingen. Vid blodkoagulationsmätning ska INR-värdet ligga över 2 (helst mellan 2 och 3) i tre veckor före RFA-behandlingen. Övrig medicin och eventuell Trombyl eller liknande tablett ska också tas som vanligt. 3D-kartläggning av hjärtat 5
Ablationskateter Målområden (s.k. hot spots ) Behandlade områden kring lungvenerna RFA radiofrekvensablation Tunna katetrar förs via ett blodkärl i ljumsken upp till hjärtats vänstra förmak. Här värmebehandlas de målområden som orsakar atrieflimret. en engångsrakhyvel. Om du inte har möjlighet att göra detta hjälper vi dig med det vid inläggningen. Inläggning Fasteregler Om du har tid före klockan 9.00 ska du komma på fastande mage, d.v.s. du får inte ha ätit något sedan senast midnatt och inte druckit något annat än lite vatten eller juice. Du får inte ha ätit frukost och du får inte ha ätit eller druckit mjölkprodukter, kaffe eller te. Från och med midnatt får du heller inte röka. Om du har tid efter klockan 9.00 får du äta en lätt frukost senast klockan 7.00, dock inte mjölkprodukter, kaffe eller te. Från och med klockan 7.00 får du heller inte röka. Eftersom det är viktigt att du inte fastar onödigt länge ber vi dig att äta och dricka som vanligt fram till den rekommenderade fastetidpunkten. Saker att ta med Kom ihåg att ta med toalettartiklar, morgonrock, inneskor och lätta, behagliga kläder för ombyte. Ta dessutom med dig all din vanliga medicin och ditt sjukförsäkringskort från Försäkringskassan. 6
Ankomst När du kommer till Aleris-Hamlet möts du av din sjuksköterska, som visar dig till rätta och berättar vad du kan förvänta dig av din vistelse vid Aleris- Hamlet. Du får bland annat information om vid vilken tid behandlingen kommer att utföras och vilka särskilda förhållningsregler som gäller. Behandlingsförberedelser Före behandlingen får du en kanyl av plast inlagd i ett blodkärl på handen. Genom denna mäts blodtryck och puls samt tas blodprov och EKG. Specialistläkaren träffar dig före behandlingen och berättar mer ingående om ingreppet, bland annat om det är något särskilt med just din rytmstörning som har betydelse för behandlingsresultatet och eventuella biverkningar. Ni har gott om tid vid samtalet och eventuella anhöriga är naturligtvis välkomna att delta. Ultraljudsundersökning Innan själva kateterbehandlingen börjar gör hjärtspecialisten en särskild ultraljudsundersökning av hjärtat via matstrupen (s.k. TEE-undersökning). Undersökningen görs under full bedövning så du känner ingenting. Undersökningen utförs i syfte att säkerställa att det trots den blodförtunnande behandlingen inte har bildats några blodproppar inne i vänster förmak. Om så skulle ha skett måste ingreppet i sällsynta fall ställas in och den blodförtunnande behandlingen ändras, annars finns det risk att blodpropparna lossnar under ablationsbehandlingen. RFA-behandlingen Efter ultraljudsundersökningen genomförs RFA-behandlingen under lokalbedövning; det tar som regel 2 3 timmar. Vi ger alltid fortlöpande smärtstillande och avslappnande medicin, så att du känner dig lite dåsig under behandlingen. Det kan låta konstigt men att genomföra behandlingen under full narkos skulle faktiskt orsaka mycket större obehag och öka riskerna, jämfört med den metod vi följer som rutin. Många av våra patienter småpratar med läkaren under större delen av behandlingen. I behandlingsrummet finns en hel del teknisk utrustning som en röntgenapparat och olika datorskärmar. Vid behandlingen förs tunna katetrar via ett blodkärl i ljumsken upp till hjärtat. Katetrarnas position kontrolleras med hjälp av så kallad fluoroskopi en genomlysnings teknik med röntgenstrålar. Man använder sig dessutom av ett särskilt kartläggningssystem som skapar en bild över hjärtats elektriska aktivitet. Katetrarna mäter det elektriska flödet i hjärtat och med hjälp av svaga elektriska impulser från utrustningen går det oftast att utlösa din rytmrubbning. 7
Under anfallet mäter man på olika ställen i hjärtat och när läkaren har hittat utgångspunkten för din arytmi läggs kateterns spets an mot hjärtats innervägg. Kateterspetsen värms upp till omkring 65 grader, vilket sätter de specifika hjärtmuskelceller som orsakar störningen ur spel inom loppet av några få minuter. Om du behandlas för kroniskt atrieflimmer krävs vanligtvis lite längre värmebehandling, vanligtvis runt 20 40 minuter, för att neutralisera muskel fibrerna som orsakar problemet ordentligt. Du känner inte av katetrarna som sådana i hjärtat, men värmebehandlingen kan ibland ge lätt, övergående smärta. Därför ger vi dig smärtstillande medicin direkt i blodet under värmebehandlingen, så att du inte ska känna alltför stort obehag. Eftersom du kan tala med läkaren och sjuksköterskan under behandlingens gång är det enkelt att reglera läkemedelsdosen och värmeintensiteten efter hur du mår. Om du skulle drabbas av atrieflimmer under behandlingen försöker vi genast att återställa normal hjärtrytm med hjälp av elkonvertering via bröstkorgen under full bedövning. Efter behandlingen Efter behandlingen tas alla slangar ut och läkaren lägger tryck mot ljumsken för att stilla blodflödet. Sedan körs du tillbaka upp på avdelningen för observation av sjuksköterska under de närmaste 2 4 timmarna. Under den här tiden bör du ligga helt stilla i sängen för att undvika att såret i ljumsken börjar blöda. Om du vill får du dock genast äta och dricka något. Du får också gärna ringa mobilsamtal till anhöriga och berätta hur det har gått. Om du känner obehag, smärta, hög värme eller svullnad i ljumsken ska du tala om detta för sjuksköterskan. När observationen är avslutad flyttas du över till den sjuksal där du ska stanna över natten, och sjuksköterskan kan hjälpa dig att komma upp ur sängen. Du får bära en liten radio sändare med vilken vi övervakar ditt EKG till morgonen därpå (s.k. telemetri). På eftermiddagen efter behandlingen, och som regel även morgonen därpå, träffar du specialistläkaren. Här har du tillfälle att fråga om behandlingsresultatet och du får även veta vad du ska tänka på i framtiden. Utskrivning På morgonen före utskrivningen, innan du går på badrummet, kontrolleras såret i ljumsken. Du får även ett medicinkort och eventuella recept. Före utskrivningen får du som regel även en kopia på den behandlingssammanfattning (s.k. epikris) som vi skickar till den remitterande läkaren 8
eller mottagningen. Du har därmed tid att läsa igenom den och ställa eventuella frågor till specialistläkaren innan du skrivs ut. Därefter är det dags att åka hem. Du får gärna själv köra bil eller åka kollektivt direkt efter utskrivningen, men många tycker att det är skönt att ha med sig någon som stöd. Efter utskrivningen Blåmärke Det uppstår vanligtvis ett litet blåmärke i ljumsken där katetern fördes in. Vissa patienter får en lite större blodutgjutelse (ett s.k. hematom) som kan vara generande och ge färgförändringar i huden ett par veckor efter behandlingen, men besvären försvinner för det mesta inom kort. Smärta Många patienter upplever lite smärta, tryck och obehag i bröstet under de första dagarna efter behandlingen särskilt om de andas djupt eller när de ligger ned. I dessa fall kan vanlig Panodil eller liknande smärtstillande läkemedel hjälpa. Medicin Vi rekommenderar vanligtvis att du fortsätter oförändrat i ytterligare minst tre månader med den hjärtmedicin du fått före behandlingen. Du ska även fortsätta att ta den blodför tunnande medicinen (Pradaxa, Waran, Warfarin, Marevan, Marcoumar) i minst tre månader efter behandlingen. Medicineringen bör endast ändras i samråd med din läkare, som även är välkommen att kontakta våra specialister vid frågor. Det är särskilt viktigt att du inte slutar ta den blodförtunnande medicinen utan klartecken från din läkare. Hjärtklappning eller atrieflimmer En del patienter upplever hjärtklappning eller atrieflimmer även efter behandlingen. Det kan bero på irritation av hjärtmuskulaturen till följd av ingreppet och behöver inte innebära att behandlingen har misslyckats. Anfallen är vanligare under de första 2 3 månaderna efter behandlingen, därefter avtar oftast symptomen. Det slutgiltiga behandlingsresultatet kan därför inte bedömas förrän omkring tre månader efter ingreppet. Behandlingen kan dock behöva upprepas. Vår erfarenhet säger att omkring en tredjedel av patienterna behöver genomgå ytterligare ett behandlingstillfälle innan optimalt resultat har uppnåtts. Om du drabbas av hjärtklappning eller atrie flimmer rekommenderar vi följande: Om symptomen liknar dem du hade före behandlingen kan du vänta och se om anfallet går över av sig självt. 9
Om symptomen känns annorlunda rekommenderar vi att du uppsöker din läkare och gör en ny EKG-undersökning. Om anfallet är outhärdligt eller varar i mer än 24 timmar bör du läggas in på sjukhus i syfte att stabilisera hjärtrytmen med läkemedel eller elkonvertering. Kontakta din egen läkare. Vid ofta återkommande återfall kan det bli aktuellt att under en period byta till en starkare hjärtmedicin, för att komma till rätta med rytmstörningarna. Din egen läkare kan besluta om inläggning på sjukhus i syfte att prova ut ny medicinering. Vi föreslår oftast en amiodaronkur (Cordarone, Cordan) under en tremånadersperiod. Detta tål de flesta patienter utan några väsentliga biverkningar. Om du upplever våldsamma bröstsmärtor, svår andnöd eller yrsel bör du omedelbart uppsöka läkare. Det är en bra idé att alltid anteckna alla symptom du upplever, hur länge de varar och hur ofta de uppträder. Ta med listan när du kallas till rutinkontroll vid ditt hemsjukhus eller hos din hjärtläkare, ungefär tre månader efter behandlingen. Du är alltid välkommen att kontakta Aleris-Hamlet Søborg om du har några frågor eller är orolig över något. Fysisk ansträngning Du bör undvika fysisk ansträngning under de första två dygnen efter behandlingen. Arbete Du kan börja arbeta igen ungefär en vecka efter behandlingen. Möjliga komplikationer I sällsynta fall (sammanlagt mindre än 2 % risk) kan följande komplikationer tillstöta. Dessa kräver observation eller särskild behandling vid Aleris-Hamlet: Blodansamling Det kan uppstå en större blodansamling vid instickssåret i ljumsken, eventuellt i samband med bildandet av en kanal mellan blodådra och pulsådra. Blod eller vätska i hjärtsäcken Blod eller vätska kan ansamlas i hjärtsäcken, som då måste tömmas under lokalbedövning. I mycket sällsynta fall kan akut operation krävas. Luft i lungsäcken Om luft samlas i lungsäcken måste den dräneras. Mindre blodpropp Mindre blodproppar kan bildas i blodkärl, hjärta eller i andra organ (hjärna, njurar, lungor). 10
Skador på hjärtats retledningssystem Vid vissa typer av rytmrubbningar finns det en liten risk (mindre än 1 2 %) att man vid behandlingen oavsiktligen skadar hjärtats normala retledningssystem. Om detta skulle inträffa kan det bli nödvändigt att efter en viss tids observation sätta in en pacemaker. Även denna operation kan genomföras vid Aleris-Hamlet. Vid samtalet med specialistläkaren före ablationsbehandlingen får du ytterligare information om risken för dessa och andra komplikationer. 11
Aalborg Sofiendalsvej 97 DK - 9200 Aalborg SV Tlf. +45 3637 2750 aalborg@aleris-hamlet.dk Aarhus Brendstrupgårdsvej 21 DK - 8200 Aarhus N Tlf. +45 3637 2500 aarhus@aleris-hamlet.dk Esbjerg Bavnehøjvej 2 DK - 6700 Esbjerg Tlf. +45 3637 2700 esbjerg@aleris-hamlet.dk Herning Birk Centerpark 28 DK - 7400 Herning Tlf. +45 3637 2600 herning@aleris-hamlet.dk Besøg os på www.aleris-hamlet.dk København Gyngemose Parkvej 66 DK - 2860 Søborg Tlf. +45 3817 0700 kobenhavn@aleris-hamlet.dk Telefon åbningstider i sekretariatet Mandag - torsdag 8-18 Fredag 8-15 Lørdag - søndag Lukket Aleris-Hamlet Hospitaler Andra utgåvan: januari 2014. Utarbetad av BIH. Nästa revidering januari 2017. Godkänd av BOJ: 2012-02-10