Datum Diarienr. Kemikalieinspektionens budgetunderlag 2018-2020 Kemikalieinspektionen Postadress Besök & leverans Faktureringsadress Telefon & fax Internet Org nr Box 2 Esplanaden 3A FE 124 Telefon 08-519 41 100 www.kemi.se 202100-3880 172 13 Sundbyberg 172 67 Sundbyberg 838 80 Frösön Fax 08-735 76 98 kemi@kemi.se
Innehållsförteckning Kemikalieinspektionens förslag... 3 Extern påverkan... 4 Förändringar som medför behov av ökade resurser eller nedprioriteringar... 7 Anslagsfinansierad verksamhet ap.1... 7 Långsiktighet i finansieringen av arbetet för en giftfri vardag... 7 Verksamhet finansierad av kemikalieavgiften... 14 Anslagsfinansierad verksamhet ap.2... 16 Finansiering av prövning och tillsyn av bekämpningsmedel, förslagen i helhet... 16 Behov av resurser 2018-2020... 17 Nulägesbeskrivning... 17 Översikt verksamhetens finansiering (tkr)... 20 Verksamhetsinvesteringar (tkr)... 21 Låneram (tkr)... 21 Avgiftsbelagd verksamhet... 21 2 (22)
Kemikalieinspektionens förslag I budgetunderlaget för 2018-2020 tar Kemikalieinspektionen upp sådant som kommer att påverka eller kan påverka den anslags- respektive avgiftsfinansierade verksamheten. Kemikalieinspektionen lämnar följande förslag: UO 20:1:6 ap.1 Regeringen fattar beslut om att öka anslaget för att effektivt kunna arbeta med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, uppfylla de kemikalierelaterade aspekterna i de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och nå regeringens ambitioner i handlingsplan Smart industri. Detta avser: o stärkt EU-arbete implementering och utveckling av Reach-förordningen tillfällig förstärkning av ämnesutvärderingar inom Reach-förordningen under intäktsbortfall för Svenska Rapportörprogramsverksamheten (SERP) 2019-2020. o ökade internationella insatser insatser för nya globala mål, handlingsplan och bindande instrument. bilateralt kemikaliesamarbete med strategiska länder o stärka Kemikalieinspektionens arbete i syfte att främja näringslivets substitution av farliga ämnen i produkter och varor. Regeringen fattar beslut om att nollställa det ackumulerade överskottet som redovisas mot inkomsttitel 9433 allmänkemikalier. UO 20:1:6 ap.2 Regeringen fattar beslut om att Kemikalieinspektionen får disponera avgifterna för bekämpningsmedel from 2020 i enlighet med tidigare förslag. Regeringen fattar beslut om ett anslagssparande och kreditutnyttjande upp till 10 % av anslagsposten i linje med vad som föreslås i Ekonomistyrningsverkets (ESV) redovisning av regeringsuppdraget Styrning av offentligrättsliga avgifter (ESV 2013:53). Regeringen nollställer det ackumulerade underskottet som redovisats mot inkomsttitel 9437 bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen hänvisar därmed till ESV rapport (ESV 2013:53) som stöd till förslaget. Regeringen fattar beslut om ett nytt ekonomiskt mål med avgiftsnivåer i enlighet med redovisat regeringsuppdrag (dnr 04.6.1.a H13.00390) för ansökningar som rör mindre användningsområden, små odlingsarealer, dispenser för att undanröja fara samt biologiska växtskyddsmedel. Eftersom avgifterna för dessa inte är satta i syfte att nå full kostnadstäckning kommer Kemikalieinspektionen att redovisa ett fortsatt underskott så länge som frågan kvarstår ohanterad. 3 (22)
Extern påverkan Här redovisas ett urval av externa händelser som kommer att påverka eller kan påverka Kemikalieinspektionens verksamhet 2018-2020 Nationellt EU Digitalisering är ett viktigt verktyg för verksamhetsutveckling. Information och tjänster behöver vara lättillgängliga för företag och allmänhet. Samtidigt behöver känsligt och sekretessbelagt material skyddas. Miljömålssystemet går in i sin slutfas. Arbetet behöver intensifieras samtidigt som förberedelser för åren efter 2020 behöver göras. De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 innebär att vi genom arbetet för en giftfri miljö bidrar till dessa mål. Ökade insatser för strategisk upphandling innebär även en möjlighet att minska risker för farliga kemiska ämnen. Det finns en efterfrågan i den offentliga sektorn på hur man kan ställa krav i upphandlingen vad gäller farliga ämnen. Till exempel visar kommunerna ett generellt ökat intresse för det förebyggande kemikaliearbetet. Klimatavtalet innebär att det behövs stora samhällsomställningar och teknikutveckling. Det finns stora vinster om kemikaliefrågorna kan integreras i detta arbete, till exempel inom grön kemi, bioekonomi, annan energi- och råvaruförsörjning, bostadsbyggande, infrastruktur och livsmedelsförsörjning. Regeringen har beslutat handlingsplan Smart industri en nyindustraliseringsstrategi för Sverige. I den lyfter regeringen fram att information, kunskap och substitution av så kallade särskilt farliga ämnen till allt mindre farliga ämnen är ledord för hållbar industri och näringsliv. En särskild utredning har tillsats för att utreda förutsättningarna för att inrätta ett centrum för ökad substitution av särskilt farliga ämnen i kemiska produkter och varor. Intresset för substitution av särskilt farliga ämnen är stort hos Sveriges kommuner och delar av det svenska näringslivet. Kemikalieaspekten saknas ofta i forskningsansökningar om nya tekniska lösningar. Ökad global e-handel är exempel på en ny utmaning för tillsynen av kemikalier. Föroreningar i dricksvatten, såsom spridning av föroreningar av det högfluorerade ämnet perfluoroalkylsulfonat (PFAS) och bekämpningsmedel, antibiotikaresistens, hormonstörande ämnen, ökade avfallsmängder och mikroplaster är fortsatt viktiga vad gäller kemikalierelaterade risker. Ett ökat byggande innebär också användning av kemiska ämnen och material som kan innehålla farliga kemiska ämnen. Byggnader kan ses som materialdepåer i en cirkulär ekonomi, vilket kräver eftertanke vid val av material. Det finns också en ökad medvetenhet kring problem med särskilt farliga ämnen i inomhusmiljön. Miljömålssystemet går in i sin slutfas. Arbetet behöver intensifieras samtidigt som förberedelser för åren efter 2020 behöver göras. Kommissionen beslutade i oktober 2016 om nya prioriteringar för arbetsprogrammet för utvärdering av verksamma ämnen i växtskyddsmedel, vilket gäller för de kommande 5 åren. På grund av kommissionens bristande resurser att i tid fatta beslut om fortsatt godkännande/icke godkännande har man valt att prioritera ansökningar för ämnen med särskilt farliga egenskaper (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, CMR-ämnen och persistenta, bioackumulerbara samt toxiska ämnen, PBT-ämnen) som 4 (22)
ska fasas ut samt ämnen som man tror är så kallade lågriskämnen (biologiska bekämpningsmedel och växtextrakt) vars användning man vill stimulera. Utvärderingarna för övriga ämnen har man beslutat att skjuta upp 2-3 år. Konsekvensen är att samtliga 10 kemiska ämnen som Kemikalieinspektionen är rapporterande medlemsland (RMS) eller medrapporterande medlemsland (Co-RMS) för har skjutits upp och att beräknade intäkter för detta arbete uteblir 2018-2020. Flera inflytelserika EU-länder går inom kort till nyval, såsom Frankrike, Italien och Tyskland. Detta liksom Storbritanniens aviserade utträde ur EU, ny president i USA, krig, stora flyktingströmmar, terrorhot och ekonomisk instabilitet påverkar den politiska agendan och sätter EU-samarbetet på prov. Översyn av bland annat Reach och Växtskyddsmedelslagstiftningen kan innebära risk för sänkt skyddsnivå vad gäller särskilt farliga ämnen när olika krafter driver på för lättnader och förenklingar i regelverken. Översyner ger även möjligheter att förbättra och förtydliga lagstiftningarna. EU möter knapphet på resurser med en handlingsplan för cirkulär ekonomi. Förslag om nya lagstiftningsområden saknas, men kommissionen anser att ekodesigndirektivet ska användas bättre. Inom handlingsplanen ska bland annat en plaststrategi tas fram och kopplingar mellan avfalls- och kemikalieregelverken utredas. Samtidigt som utveckling av ny lagstiftning inom EU går trögt, pågår nu implementering av stora lagstiftningskomplex såsom biocidförordningen, växtskyddsmedelsförordningen, Reach och CLP-förordningen. Viktiga områden är till exempel tillståndssystemet i Reachförordningen, arbetet med begränsningar i denna förordning, kriterier för hormonstörande ämnen i biocid- och växtskyddsmedelsförordningen och jämförande bedömningar för bekämpningsmedel. Biocidförordningen innebär ett betydligt större tillämpningsområde än det tidigare biociddirektivet. Biocidbehandlade varor är exempelvis ett helt nytt område. Därmed prövas viktiga principer för en hög skyddsnivå, såsom begränsning av särskilt farliga ämnen, tillämpning av försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen. I arbetet strävar Kemikalieinspektionen efter att ha ett högt skydd för barn och känsliga grupper. Begränsningsarbetet i EU är kraftfullt när det levererar beslut och ger den harmoniserande verkan som företagen ofta efterfrågar. Få länder bidrar och Sverige spelar därför en viktig roll i detta arbete, till exempel genom att ta fram dossiers till klassificeringar, begränsningar och ämnen till kandidatförteckningen i Reach-förordningen, samt delta med expertis i pågående processer. Kemikalieinspektionens erfarenheter från EU-arbetet är att bred närvaro och aktivitet i EU:s olika arbets- och expertgrupper ger goda förutsättningar att påverka beslutens utformning. Implementeringen av Reach-förordningen medför att senast 31 maj 2018 ska registreringar av ämnen i volymer på 1-100 ton per år vara gjorda, vilket berör många fler företag än vad tidigare registreringsomgångar gjort. Den strategi för en giftfri miljö som ska tas fram till år 2018 kan bidra till att miljö och hälsa åter får en större tyngd vid tillämpning av EU:s kemikalielagstiftningar. Internationellt En mer komplex och osäker värld där lokala kriser kan påverka stabilitet och ekonomi i hela världen. Produktionen av kemiska ämnen och varor utanför EU fortsätter att öka vilket också innebär att okunskapen om innehållet av farliga ämnen i material och varor på marknaden 5 (22)
ökar. System för överföring av information om särskilt farliga kemiska ämnen i varor blir än mer betydelsefullt. Konsumtionen ökar globalt. När nya marknader blir större och det bildas nya handelsblock finns än större anledning att hålla goda kontakter med regioner och länder på frammarsch. Många av dessa länder behöver fortsätta att bygga upp kapacitet inom förebyggande kemikaliekontroll. Målsättningar om förebyggande kemikaliekontroll inom den globala kemikaliestrategin, Strategic Approach for International Chemicals Management (SAICM) löper ut år 2020. Nu diskuteras mål och strategier för perioden efter 2020, liksom behovet av ett globalt instrument för att reglera andra ämnesgrupper som kan utgöra globala problem än vad de nuvarande konventionerna har möjlighet att göra. Globala begränsningar av långlivade organiska föroreningar, så kallade POPs-ämnen (Persistent Organic Pollutant) har i ett par fall gått före EU-regleringar. Internationellt arbete kan därmed fungera som hävstång när EU-arbetet går trögt. 6 (22)
Förändringar som medför behov av ökade resurser eller nedprioriteringar Anslagsfinansierad verksamhet ap.1 Långsiktighet i finansieringen av arbetet för en giftfri vardag Användningen och produktionen av kemikalier ökar kraftigt. Olämplig hantering och spridning av kemikalier påverkar människors hälsa och miljön negativt, leder till föroreningar och kostar samhället och företag stora pengar. Förebyggande kemikaliekontroll bidrar direkt och indirekt till FN:s sjutton hållbarhetsmål och Agenda 2030. För åtta av de sjutton hållbarhetsmålen finns tydliga och direkta kopplingar till det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Regeringens satsning på handlingsplanen giftfri vardag har gjort det möjligt för Kemikalieinspektionen att kraftigt öka insatserna nationellt, inom EU och internationellt. Handlingsplanen innebär en kraftfull förstärkning av myndighetens basverksamhet. Den finansierar till exempel en stor del av myndighetens EU-arbete och över hälften av all tillsyn som gäller särskilt farliga ämnen i varor. Vi anser att det på sikt är bättre att myndighetens grundanslag förstärks framför särskilda satsningar för att vårt arbete i EU för att nationell varutillsyn och andra områden ska kunna bedrivas mer långsiktigt. Regering och riksdag har beslutat att handlingsplanen för en giftfri vardag ska fortsätta till och med år 2020. För att möta de stora återstående utmaningar som finns inom kemikalieområdet behövs, enligt Kemikalieinspektionen, en fortsatt långsiktig satsning. Senast den 1 september 2017 ska Kemikalieinspektionen slutredovisa det arbete som gjorts hittills i handlingsplanen för en giftfri vardag. I den slutrapporteringen avser myndigheten att lämna förslag till de områden som är särskilt viktiga att arbeta vidare med för att kunna genomföra strategin om en giftfri vardag. Om handlingsplanen upphör eller minskar efter 2020, utan en motsvarande förstärkning av grundanslaget, kommer Sveriges insatser för en förebyggande kemikaliekontroll och bidrag till att uppnå Agenda 2030 att minska mycket kraftigt. Det gäller arbetet på såväl nationell, på EU- som internationell nivå. Detta skulle också få konsekvenser för tillgänglig kompetens och anställd personal för Kemikalieinspektionen. Behov av resursförstärkning För att Kemikalieinspektionen de kommande åren effektivt ska kunna arbeta med den förebyggande kemikaliekontrollen i syfte att nå miljömålet Giftfri miljö, uppfylla de kemikalierelaterade aspekterna i Agenda 2030 och nå regeringens ambitioner i bland annat handlingsplan Smart industri, krävs resursförstärkningar. Vi har identifierat tre viktiga områden: stärkt EU-arbete o implementering och utveckling av Reach-förordningen o tillfällig förstärkning av ämnesutvärderingar inom Reach-förordningen under intäktsbortfall för SERP-verksamheten 2019-2020 ökade internationella insatser o insatser för nya globala mål, handlingsplan och bindande instrument o bilateralt kemikaliesamarbete med strategiska länder stärka Kemikalieinspektionens arbete för att främja svenska näringslivets substitution av 7 (22)
särskilt farliga ämnen. Tabell 1. Förstärkning av arbetet för en giftfri vardag (tkr) Motivering till behovet av resursförstärkning Bakgrund Förebyggande kemikaliekontroll är en förutsättning för en hållbar utveckling samt ett medel för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och för att bidra till många av målen i Agenda 2030. (Underlag för Sveriges genomförande av agenda 2030, KemI rapport 10/16). En väl fungerande förebyggande kemikaliekontroll är också nödvändig för att det ska vara möjligt att nå en cirkulär ekonomi. En grundläggande komponent i den förebyggande kemikaliekontrollen är substitution av särskilt farliga ämnen mot mindre farliga alternativ. Arbetet med substitution är dessutom innovationsdrivande och kan ge nya affärs- och exportmöjligheter för svenska företag som ligger långt framme inom miljöområdet. Kemikalieinspektionen vill understryka den syn som regeringen presenterar i handlingsplan Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige: Det behövs mer fokus i arbetet för att minska påverkan av farliga kemikalier och utfasning av särskilt farliga ämnen. Information, kunskap och substitution av särskilt farliga ämnen till allt mindre farliga ämnen är ledord för hållbar industri och näringsliv. För att bidra till detta behöver Kemikalieinspektionens proaktiva och utåtriktade arbete för att främja det svenska näringslivets substitution, Kemikalieinspektionens EU-arbete samt det internationella arbetet stärkas. Myndighetens olika verktyg och databaser, till exempel PRIO och varuguiden, behöver utvecklas. Stärkt EU-arbete Kemikalieinspektionen menar att EU fortsatt är den viktigaste arenan för att nå en giftfri vardag. Kemikalieinspektionen anser att förstärkningar behövs för att upprätthålla nivån på myndighetens EU-arbete för att: myndighetens behov av insatser ökar, bland annat för att Reach-förordningen stegvis har trätt i kraft i alla delar 8 (22)
påverka tillämpning och utveckling av lagstiftningen krävs bred närvaro med experter i många olika formella och informella EU-grupper myndigheten behöver bredda vårt EU-arbete för att få genomslag för kemikalieaspekter inom andra områden som cirkulär ekonomi stärka arbetet med ämnesutvärderingar inom Reach-förordningen (kopplat till nedgång i finansiering av SERP) Implementering och utveckling av Reach-förordningen I Kemikalieinspektionens rapport om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (Rapport 10/16) pekar myndigheten på att handlingsplanen för en giftfri vardag i ökad utsträckning innebär satsningar på nationella begränsningar och åtgärdsprogram. Det har inneburit att en minskande andel av handlingsplanens resurser nu går till EU-arbetet. Samtidigt har behovet av insatser från Kemikalieinspektionen i EU ökat i takt med att Reach-förordningen stegvis har trätt i kraft i alla sina delar. Där utöver väntar nu översyner av stora lagsstiftningar som Reach- och växtskyddsmedelsförordningen samt flera strategiskt viktiga övergripande initiativ från kommissionen, såsom EUstrategin för giftfri miljö och arbete med handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Nu skapas också nya möjligheter att arbeta med kvaliteten på registreringar inom Reach-förordningen och samtidigt hantera farliga ämnen gruppvis genom samarbete mellan den europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), behöriga myndigheter i medlemsländerna och olika branscher på EU-nivå. Detta är till stor del nya arbetsuppgifter för Kemikalieinspektionen. Kemikalieinspektionens erfarenhet från arbetet hittills är att det krävs bred närvaro med experter i tekniska arbets- och expertgrupper för att det ska var möjligt att effektivt påverka tillämpning och utveckling av Reach-förordningen och annan EU-lagstiftning. En väl utvecklad EU-lagstiftning är en förutsättning för att ekonomiska och informativa styrmedel ska vara effektiva. Medlemsländernas arbete med förslag till åtgärder mot riskerna med olika ämnen är ett villkor för att lagstiftningen ska fungera och utvecklas. Listning av ämnen som farliga (klassificeringslistan) eller som särskilt farliga (kandidatförteckningen) i Reach-förordningen ger även ökade möjligheter att använda andra styrmedel nationellt som till exempel offentlig upphandling och branschdialoger med ökat tryck på substitution och minskad marknad för särskilt farliga ämnen som följd. På samma sätt är det viktigt att grundläggande regler, till exempel kriterier om hormonstörande ämnen och nanomaterial, ger en hög skyddsnivå och börjar tillämpas på rätt sätt för att andra regler ska vara effektiva, men även för att ekonomiska och informativa styrmedel effektivt ska kunna bidra till ökad substitution. Kemikalieinspektionen ser också ett ökat behov av insatser från myndigheten för att få in kemikaliefrågorna som en viktig del av beslutsunderlag i andra sammanhang. Kemikaliefrågorna tenderar att glömmas bort, trots att de i vissa fall borde ha avgörande betydelse för vilka åtgärder som beslutas. Cirkulär ekonomi är ett exempel på ett område där det är viktigt att kontinuerligt arbeta för att de förebyggande kemikalieaspekterna vägs in och där det kommer vara hög aktivitet de närmaste åren. Tillfällig förstärkning av ämnesutvärderingar inom Reach-förordningen under intäktsbortfall för SERP-verksamheten 2019-2020. Kemikalieinspektionen är behörig myndighet för den prövning av verksamma ämnen på EU-nivå som myndigheten gör enligt växtskyddsmedelsförordningen (EG (nr) 1107/2009) respektive biocidförordningen (EU (nr) 528/2012). Den del av myndighetens åtaganden som rör utvärdering av verksamma ämnen i växtskyddsmedel och biocidprodukter kallas Svenska Rapportörprogrammet (SERP). Verksamheten finansieras av ansökande företag och möjligheterna till avgiftsuttag samt 9 (22)
avgifternas storlek framgår av respektive EU-förordning samt i förordning (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter. Kemikalieinspektionen disponerar avgiften. Sverige (Kemikalieinspektionen) blev rapportör för sitt första verksamma ämne i växtskyddsmedel 2001, och har sedan dess haft en relativt jämn nivå av utvärderingar över åren och har kunnat balansera mindre förändringar av antalet ansökningar med arbete i annan anslagsfinansierad verksamhet eller genom rekrytering. Ett av målen för den ekonomiska styrningen av verksamheten har varit att hålla antalet utvärderingar relativt konstant över tid. Antalet verksamma ämnen för vilka Kemikalieinspektionen är rapporterande medlemsland (RMS) bestäms genom förhandlingar med kommissionen, övriga behöriga myndigheter i EU samt sökande företag. I den senaste planeringen av arbetsprogrammet för översyn av verksamma ämnen i växtskyddsmedel, vars godkännande går ut under åren 2019-2021, utsågs Kemikalieinspektionen till RMS för sju kemiska ämnen och tolv mikroorganismer samt CoRMS för ytterligare tre kemiska ämnen för utvärdering under perioden 2017-2021. Den fördelningen innebar en gradvis, och önskad, minskning av SERP-verksamheten över åren till ett behov av cirka tolv personår och skulle innebära en förhållandevis jämn nivå av ärenden samt resurs- och kompetensbehov över tid. I oktober 2016 presenterade kommissionen en uppdatering av arbetsprogrammet som var baserat på nya politiska prioriteringar. Prioriteringarna är en följd av kommissionens bristande resurser att kunna hantera alla ansökningar i tid. Man har därför valt att i första hand prioritera ansökningar för ämnen med särskilt farliga egenskaper (CMR och PBT) som ska fasas ut samt ämnen som man tror är så kallade lågriskämnen (biologiska bekämpningsmedel och växtextrakt) vars användning man vill stimulera. Utvärderingarna för övriga ämnen har man beslutat att skjuta upp 2-3 år. Konsekvensen är att samtliga 10 kemiska ämnen som Kemikalieinspektionen är RMS eller CoRMS för har skjutits upp. Dessutom har företagen för ett av de sju kemiska ämnena samt två av mikroorganismerna som Kemikalieinspektionen är RMS för och vilkas ansökan skulle ha varit inlämnad 30/11 respektive 31/10 2016 valt att inte ansöka om förlängt godkännande. Konsekvensen av kommissionens nya prioriteringar, samt uteblivna ansökningar från företagen, blir för SERP-verksamheten en kraftig, men tillfällig, minskning av antalet utvärderingar under 2019-2020, med motsvarande intäktsbortfall. Från 2021 och framåt bedömer vi dock att antalet utvärderingar, och därmed intäkterna, går upp igen och kommer att ligga på en nivå jämförbar med 2018, se tabell 2 nedan. Tabell 2. Intäktsprognos SERP (tkr) Kommissionens nya prioriteringar får sannolikt liknande konsekvenser i övriga medlemsländer, men det är troligt att Kemikalieinspektionen ändå är särskilt drabbad då samtliga av de kemiska ämnen myndigheten är RMS för finns i den gruppen av ämnen som skjutits upp 2-3 år. Kemikalieinspektionen ser det som mycket angeläget att, under de två åren med låga intäkter från avgifter, bibehålla kompetent och erfaren personal som på ett effektivt sätt kan återuppta arbetet med utvärdering av verksamma ämnen 2021. Med en tillfällig förstärkning skulle myndigheten under perioden kunna öka antalet ämnesutvärderingar inom Reach-förordningen, öka satsningen på screening och prioritering av ämnen som bör regleras, öka granskningen och därmed regleringen av hormonstörande ämnen samt delta i bransch-dialoger på EU-nivå, med fokus på gruppvis reglering av ämnen. 10 (22)
Konsekvens av utebliven förstärkning av anslaget: Utan förstärkning blir det nödvändigt att på kort tid avveckla en stor del av SERP-verksamheten för att redan ett år senare börja bygga upp verksamheten igen. Det finns risk för förlust av viktig och erfaren spetskompetens och fördyring av verksamheten på grund av kortsiktig omställning och kompetensförlust. En viss minskning av antalet utvärderingar uppstår redan under 2018, men bedömningen är detta kan hanteras inom befintlig budget. Möjlighet med tillfällig förstärkning av anslaget: Genom en tillfällig förstärkning av anslaget kan befintlig kompetens göra viktiga insatser i arbetet med Reach-förordningen under en fokuserad period. När SERP-verksamheten återupptas enligt kommissionens beslut om arbetsprogrammets genomförande finns kompetens på plats. Onödiga kostnader för rekrytering, kompetensutveckling/introduktion och omställning kan undvikas. Ökade internationella insatser Insatser för nya globala mål, handlingsplan och bindande instrument. Kemikalieinspektionen anser, trots att det tillfälligt finns en ökad politisk osäkerhet om hur det internationella samarbetet på miljöområdet ska utvecklas, att den globala arenan kommer att bli allt mer betydelsefull för kemikaliekontrollen. Det globala målet för kemikalier som finns idag sträcker sig fram till år 2020. Den globala kemikaliestrategin SAICM är knuten till detta mål. Kemikalieinspektionen menar därför att det är särskilt viktigt att vara aktiv de kommande åren för att kunna påverka den globala ambitionsnivå som kommer att läggas för minst ett årtionde framåt, genom att: anordna internationella seminarier, workshoppar och liknande för att påverka inriktningen på nästa årtiondes globala kemikaliepolitik förankra svenska ståndpunkter och förslag hos viktiga länder och organisationer verka för ett nytt bredare bindande) instrument. Produktionen av kemikalier i världen ökar. Farliga ämnen sprids över nationsgränser, via luft och vatten och via varuhandel. De problem som kemikalier kan ge kommer inte vara lösta till 2020, utan ett nytt mål och en fortsatt strategi bortom 2020 behövs. Det finns också ett behov av att på global nivå kunna reglera ämnen som sprids internationellt och som kan ge stora problem. Idag finns globala konventioner för långlivade organiska föroreningar (Stockholmskonventionen) och för kvicksilver (Minamatakonventionen). För att kunna få till stånd globala förbud eller begränsningar mot andra ämnen än dessa finns idag ingen fungerande mekanism, annat än att förhandla fram en ny konvention för varje ämne, vilket inte är ett effektivt sätt att arbeta. Det finns därför ett behov av ett nytt bredare instrument för ämnen som behöver regleras globalt. En process för att ta fram en ny struktur bortom 2020 har inletts. För att Sverige ska vara framgångsrikt i att driva ett nytt starkt globalt mål på kemikalieområdet, med en effektiv strategi för genomförandet samt ett nytt instrument, som ger möjlighet att förbjuda eller begränsa de farligaste ämnena, behövs ett arbete med att utveckla förslag och förankra dessa med viktiga aktörer. Det gäller såväl länder som organisationer. Frågan kan också på lämpligt sätt tas upp i anslutning till kommande globala möten. 11 (22)
Bilateralt kemikaliesamarbete med strategiska länder Produktionen och konsumtionen av kemikalier ökar i världen och ökningstakten är betydligt högre i regioner med stark tillväxt än inom EU. Samtidigt är kemikaliekontrollen ofta svagare där. Bättre kemikaliekontroll i dessa regioner leder till minskad global spridning av farliga ämnen i varor, luft och vatten, vilket påverkar miljön även i Sverige och då också våra miljömål, främst Giftfri miljö. Förebyggande kemikaliekontroll bidrar direkt och indirekt till FN s hållbarhetsmål och Agenda 2030. För åtta av de sjutton hållbarhetsmålen finns tydliga och direkta kopplingar till det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Idag ansöker Kemikalieinspektionen medel från Naturvårdsverkets anslag 1:13 för detta ändamål. Myndighetens förslag innebär att medel för bilateralt kemikaliesamarbete med strategiska länder tillförs direkt till Kemikalieinspektionens anslag. Det innebär att myndigheten fortsättningsvis inte skulle ansöka om medel från Naturvårdsverkets anslag. Finansiering via Kemikalieinspektions anslag innebär en ökad stabilitet och långsiktighet för Kemikalieinspektionen och de länder som myndigheten samarbetar med. Kemikalieinspektionen ser det som angeläget att samarbeta med länder med stor produktion av varor som omsätts i global handel samt länder med ett stort inflytande i sin region och i globala förhandlingar. Kemikalieinspektionen har sedan 2013 arbetat med Brasilien, Indonesien, Kina, Sydafrika, Vietnam och Uruguay. Gemensamt för de länder som vi samarbetar med är att de är i ett skede av omdaning av lagstiftning i riktning mot modern förebyggande kemikaliekontroll. Samarbetet inriktas i huvudsak på diskussioner och seminarier kring teman som är relevanta i globala förhandlingar samt institutionell kapacitet, genom att bidra till ländernas utveckling av strategier, lagstiftning och organisation. Det är viktigt att förtroenden som byggs upp kan upprätthållas och långsiktiga kontinuerliga kontakter är därför en förutsättning. Ett fortsatt samarbete med flera av BRIICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina och Sydafrika) och andra strategiska länder har stor betydelse för att kunna nå de svenska miljömålen och de globala hållbarhetsmålen samt att få ett bra genomförande av Stockholmskonventionen, Minamatakonventionen och Rotterdamkonventionen. Dessa kontakter blir också av betydelse för processen med en ny global struktur bortom 2020, då det nuvarande globala kemikaliemålet upphör. Sammantaget skulle samarbetet ge: möjligheter att stödja länderna i att utveckla välfungerande kemikaliekontroll möjligheter till dialog om sådant som förhandlas i globala konventioner och överenskommelser och möjlighet att vinna gehör för svenska förslag möjligheter att dela med sig av Kemikalieinspektionens erfarenheter och exempel som kan underlätta ländernas genomförande av internationella konventioner möjligheter att informera om och uppmuntra till tillämpning av frivilliga globala program, till exempel om bättre information om kemikalier i varor. Stärka Kemikalieinspektionens proaktiva och utåtriktade arbete för att främja det svenska näringslivets substitution av farliga ämnen Kemikalieinspektionens erfarenheter från kommunnätverket och från branschdialogerna talar för att det finns ett större intresse än någonsin tidigare hos kommuner och delar av det svenska näringslivet att mer aktivt arbeta med substitution av särskilt farliga kemikalier i varor. Ett blivande centrum för substitution utreds för närvarande och skulle, om det ges rätt förutsättningar, på ett 12 (22)
kostnadseffektivt sätt kunna ta till vara det stora intresse som finns för substitution. Kemikalieinspektionens roll att i ökad utsträckning agera proaktivt, stödjande och utåtriktat blir viktig för att bland annat ett nytt substitutionscentrum ska kunna ges det stöd och den vetenskapliga grund som behövs för att bli framgångsrikt. En förstärkning av Kemikalieinspektionens anslag skulle betyda att myndigheten kan: påtagligt öka förutsättningarna för att ett kommande centrum för substitution ska bli framgångsrikt genom att Kemikalieinspektionen upprätthåller, utvecklar och uppdaterar myndighetens olika verktyg för substitution, bland annat myndighetens databaser prioriteringsguiden (PRIO), varuguiden samt myndighetens andra webbverktyg få ut ytterligare substitutionsdrivande effekt av Kemikalieinspektionens kommunnätverk och befintliga och nya branschdialoger medverka till att toxikologiska aspekter beaktas i strategiska innovationsprogram och därigenom att innovationssatsningar och nya lösningar beaktar förebyggande kemikalieaspekter och Giftfri miljö i ett tidigt skede. En åtgärd i regeringens handlingsplan Smart industri gäller inrättandet av ett svenskt centrum för ökad substitution av särskilt farliga ämnen i kemiska produkter och i varor. Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett sådant centrum för att stödja näringslivet. Regeringen pekar även på att kommunerna behöver stöd i sitt substitutionsarbete. Kemikalieinspektionen har inom ramen för handlingsplanen för en giftfri vardag haft dialoger med näringslivet, med syftet att företag ska gå längre i sitt substitutionsarbete än vad detaljkrav i lagstiftningen kräver. Både de deltagande företagen och Kemikalieinspektionen var övervägande positiva till hur dialogen fungerar som arbetsmetod. Kemikalieinspektionen har också etablerat ett kommunnätverk för en giftfri vardag. Hittills har över 150 kommuner anslutit sig till nätverket. Erfarenheterna visar att många företag särskilt små och medelstora, liksom de flesta kommuner, har begränsad kompetens på området kemiska risker. För att substitutionsarbetet ska få riktig fart krävs det ett betydligt mer kraftfullt och praktiskt inriktat stöd. Både kommuner och företag efterfrågar i allt högre utsträckning konkreta och specifika råd som gäller valet av enskilda ämnen, kemiska produkter, material och varor. På grund av sin myndighetsroll kan inte Kemikalieinspektionen ge sådana specifika råd, utan enbart mer generella råd om till exempel vilka ämnen som är begränsade, klassificerade som farliga eller finns upptagna på Reach-förordningens kandidatlista för särskilt farliga ämnen. Även om ett centrum för substitution i vissa fall också skulle ha svårt att bedriva rådgivning på den mer detaljerade nivån, så skulle det dock kunna vara betydligt friare och mer långtgående i sin rådgivning än vad en myndighet kan vara. Kemikalieinspektionen bedömer att ett centrum för substitution behöver tillgång till och möjlighet att stödja sig mot bland annat de databaser och andra verktyg som Kemikalieinspektionen som myndighet har utvecklat och tillhandahåller. Dessa databaser och verktyg är dock i behov av utveckling och löpande uppdatering. Kemikalieinspektionen skulle kunna öka förutsättningarna påtagligt för att ett centrum för substitution ska bli framgångsrikt. Myndigheten kan relativt enkelt bygga upp kompetens och förutsättning som är nödvändiga som grund för att stödja centrats arbete. Vårt verktyg PRIO tydliggör på ett konkret sätt vilka kemiska ämnen som bör prioriteras för utfasning respektive riskminskning i enlighet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det används redan idag av tillverkande industri, importörer av varor eller andra som arbetar med inköp som stöd att fatta mer välinformerade beslut om vilka farliga kemikalier man bör undvika. PRIO kan utvecklas ytterligare för att bli ett starkare stöd i substitutionsarbetet. Databasen varuguiden syftar 13 (22)
till att inordna varor i ett system som visar vilka varor och material som används i Sverige. Varuguiden innehåller generella kunskaper om varor och deras vanliga sammansättning. Ett utvecklat verktyg som samlar kunskap om kemiska ämnen i material och varor skulle också vara ett mycket bra stöd i substitutionsarbetet för företagen och andra aktörer i arbetet för cirkulär ekonomi.. Det finns även andra databaser på Kemikalieinspektionen som behöver utvecklas för att underlätta företags och kommuners substitution av farliga ämnen. Det finns metoder utvecklade för substitution som har en stark ställning hos vissa internationella företag, exempelvis GreenScreen for Safer Chemicals. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD) har i en rapport (Current Landscape of Alternatives Assessment Practice: A Meta-Review. OECD Series on Risk Management No.26) sammanställt och utvärderat de viktigaste metoderna som används internationellt. Metoderna kan grupperas efter i vilken omfattning de täcker företagens och kommunernas behov: 1. identifiering av vilka ämnen som bör undvikas av hälso- eller miljöskyddsskäl 2. identifiering av tekniskt lämpliga alternativ 3. vägning mellan olika alternativs hälso- och miljörisker. För att vidareutveckla metoder och ge stöd i svåra vetenskapliga tolkningsfrågor för metodgrupperna 1 och 3 krävs, förutom kunskap om metoderna, omfattande kunskap i toxikologi, ekotoxikologi och kemikalielagstiftning. Kemikalieinspektionen har, om förstärkning ges, goda förutsättningar att effektivt stödja ett substitutionscentrum. Metodgrupp 2 ligger idag huvudsakligen utanför myndighetens kompetensområde, men en utvecklad varuguide skulle ge en vägledning till företag och kommuner. En ytterligare utveckling av Kemikalieinspektionens olika databaser och kompetens i en substitutionsstödjande riktning skulle, genom att ge ett bra stöd till ett blivande substitutionscentrum, även innebära en möjlighet att få ut ytterligare substitutionsdrivande effekt av kommunnätverket och myndighetens branschdialoger. Därigenom skulle det skapas bättre förutsättningar att tillgängliggöra information från Kemikalieinspektionens databaser till fler målgrupper som till exempel företag och kommuner. Verksamhet finansierad av kemikalieavgiften Kemikalieavgiften är den avgift som betalas av företag som tillverkar, för in eller importerar kemiska produkter till Sverige. Avgiften ska bekosta tillsyn, tillsynsvägledning och stöd till dessa företag. Allmänkemikalieavgiften har under flera år byggt upp ett stort överskott när kostnaderna inte motsvarat intäkterna. Åtgärder har vidtagits enligt den handlingsplan Kemikalieinspektionen tagit fram för att nå balans mellan intäkter och kostnader. Behov av resurser 2018-2020 Intäkterna har ökat från ca 43 000 tkr 2015 till knappt 46 000 tkr eftersom antalet produkter ökar. Det finns därför ett stort behov av ökad verksamhet för att genom den förebyggande kemikaliekontrollen verka för att miljömålet Giftfri miljö nås och för att samtidigt ha en balans mellan intäkter och kostnader. 14 (22)
Tabell 3. Verksamhet där avgifterna inte disponeras (tkr) Förslaget Kemikalieinspektionen lämnar syftar till att bibehålla en rimlig tillsynsfrekvens samt öka och utveckla stöd till företag förstärka tillsynsverksamheten för att ytterligare öka tillsynssamverkan för en effektivare kemikalietillsyn inom EU reducera det överskott som byggts upp under flera år Förslaget myndigheten lämnar förutsätter att anslaget ökar med 3 000 tkr från 2018. Motivering Kemikalieinspektionen har ansvar för tillsyn över tillverkare och importörer och för att ge stöd till näringslivet när det gäller information och utbildning om EU:s kemikalielagstiftning. Verksamheten är viktig för att säkerställa hög regelefterlevnad och på så sätt bidra till att nå miljömålet Giftfri miljö. Omfattningen av verksamheten ska också stå i proportion till intäkterna. Lagstiftningen fortsätter att utvecklas och succesivt kommer fler regler i EU:s kemikalielagstiftning (Reach-förordningen) och lagstiftning om klassificering och märkning (CLP-förordningen) träda ikraft fram till 2018. Exempelvis ska alla lågvolymämnen vara registrerade 2018. Detta medför ett ökat behov av stöd till företag och tillsyn för att kontrollera att de nya bestämmelserna följs. Kemikalielagstiftningen är till största delen EU-gemensam. För att få en effektiv och likvärdig tillsyn, och därmed likvärdiga marknadsförhållanden på den gemensamma EU-marknaden, är tillsynssamarbete en viktig del av tillsynen. Kemikalieinspektionen har ökat verksamheten kopplad till allmänkemikalieavgiften under de senaste åren enligt tidigare plan. När intäkterna nu ökar ytterligare krävs utökning av verksamheten för att nå balans mellan intäkter och utgifter. Kemikalieinspektionens bedömning är att det upparbetade överskottet inte kommer att kunna hanteras genom att enbart öka kostnaderna. Nuläge Avgiften för allmänkemikalier beräknas dels per produkt och dels på volym anmälningspliktiga produkter. Det finns ett maximalt belopp per produkt och för volym i ton för ett och samma företag. Intäktsnivån för allmänkemikalier kan därför variera beroende på hur företagen organiserar sig. Det sker idag en fortsatt ökning av antalet produkter och intäkterna har ökat från ca 43 000 tkr till ca 46 000 tkr. Kemikalieinspektionen bedömer att den intäktsnivån är relativt stabil och bedömer inga större variationer avseende intäkterna under 2018-2020. 15 (22)
Anslagsfinansierad verksamhet ap.2 Finansiering av prövning och tillsyn av bekämpningsmedel, förslagen i helhet Möjligheten att disponera intäkter behöver ses över I budgetunderlaget 2013-2015 konstaterades att det är svårt att nå finansiell balans då ansökningsavgifter varierar kraftigt mellan åren och inte motsvarar kostnaden för enskilda år. Förslaget innebar bland annat att ansökningsavgifter till större del disponeras av Kemikalieinspektionen så att intäkterna periodiseras gentemot kostnaderna i linje med övrig prövningsverksamhet inom samma EU-förordningar. Möjligheten att disponera intäkter behöver ses över igen. I myndighetens redovisning av regeringsuppdraget (dnr 04.2.2a H15.08201), Uppföljning av handläggning av prövningsärenden, Rapport 5/16 beskrivs hur andra medlemsländer inom EU arbetar för att nå de EU-harmoniserade tidsfristerna. Ett antal framgångsfaktorer har identifierats av dessa länder. En av dessa faktorer är just myndighetens möjlighet att själv kunna disponera avgifterna. Höjning av anslagskredit och anslagssparande för ap.2 För att utjämna villkoren för bruttoredovisade avgifter, och med nuvarande finansieringsmodell, önskar Kemikalieinspektionen att få balansera resultat mellan åren. Kemikalieinspektionens förslag är att det till anslagsposten knyts ett medgivande om ett anslagssparande och utnyttjande som höjs till att utgöra upp till 10 % av anslagsposten i linje med vad som föreslås i Ekonomistyrningsverkets redovisning av regeringsuppdraget Styrning av offentligrättsliga avgifter (ESV 2013:53). Nollställning av ackumulerat underskott Kemikalieinspektionen föreslår också att regeringen tar ställning till hantering av den bruttoredovisade verksamheten och nollställer det ackumulerade underskottet. Kemikalieinspektionen hänvisar härvidlag till ESV rapport (ESV 2013:53) som stöd för förslaget. Nytt ekonomiskt mål för subventionerade ärenden Stora delar av verksamheten inom anslagsposten ska finansieras med avgifter som redovisas mot inkomsttitel. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Eftersom avgiftsnivåerna för ansökningar som rör mindre användningsområden, små odlingsarealer, dispenser för att undanröja fara samt biologiska växtskyddsmedel inte är beräknade att täcka kostnaderna för prövningen kommer målet om full kostnadstäckning inte att kunna uppnås för dessa ärendetyper. Nuvarande avgiftskonstruktion kommer därmed inte leda till att full kostnadstäckning kan nås. Kemikalieinspektionen föreslår att regeringen tar ställning till förslag om ett nytt ekonomiskt mål med avgiftsnivåer i enlighet med redovisat regeringsuppdrag (dnr 04.6.1.a H13.00390) för ansökningar som rör mindre användningsområden, små odlingsarealer, dispenser för att undanröja fara samt biologiska växtskyddsmedel. Med ett sådant beslut kan det göras möjligt för Kemikalieinspektionen att inte behöva redovisa ett underskott för denna del av verksamheten. Alternativet är att höja avgifterna, vilket inte är att föredra då det skulle kunna få negativa konsekvenser för tillgången till dessa medel i Sverige. 16 (22)
Behov av resurser 2018-2020 I tabell 4 redovisas förväntade kostnader för verksamhet som ingår i anslagspost 2 under perioden 2018-2020. Kemikalieinspektionen bedömer att denna anslagsnivå ger möjlighet att uppnå och upprätthålla balans i ärendeflödet med fortsatt hög skyddsnivå för hälsa och miljö i enlighet med den handlingsplan som tagits fram och lämnats till regeringen. Tabell 4. Förslag avseende kostnader för ingående verksamheter anslagspost 2 (tkr) Nulägesbeskrivning Avgiftsbelagd verksamhet Prognos om ärendeinflöde och inneliggande ärenden I tabell 5 redovisas förväntade inflödet av ärenden under åren 2017 2020. Kostnaden för att ta hand om inneliggande ärenden har lagts till kostnaden för att handlägga inkommande nya ärenden. Antalet prövningsärenden förväntas öka under perioden. Tabell 5. Utfall och prognos över nytt inflöde av prövningsärenden per år Bedömningen är att det framtida ärendeinflödet för växtskyddsmedel kommer vara relativt konstant under perioden 2017-2020. För ärenden med Sverige som zonrapportör kan Kemikalieinspektionen se en förväntad topp under 2017 avseende ansökningsärenden om förnyade godkännanden som hanteras enligt reglerna i växtskyddsmedelsförordningen (EU) nr 1107/2009. Åren därefter bedömer myndigheten ett något minskat antal inkomna ärenden. Variationen i antalet inkommande ärenden över åren beror dels på godkännandetider för produkter och dels när god- 17 (22)
kännande för verksamma ämnen löper ut. Sverige har som det ser ut idag fler produkter vars godkännande löper ut under 2018 än åren efter. Det är svårt att prognostisera inflödet av ärenden gällande nyansökningar och förnyade produktgodkännanden. Ärendeinflödet av förnyade produktgodkännanden styrs av när godkännandet för ett verksamt ämne blir förnyat vilket är en process som styrs av kommissionen. Om beslut om förnyelse av godkännandet av ämnet drar ut på tiden i EU så tas beslut om en administrativ förlängning av produktgodkännandet på Kemikalieinspektionen. Antalet biocidproduktärenden väntas öka under perioden. Ökningen av inkommande ärenden beror på att fler och fler biocidprodukter kräver godkännande enligt biocidförordningen (EU) nr 528/2012. Reglerna innehåller även nya procedurer för gemensam prövning inom EU vilket bedöms leda till en ökning av antalet ansökningar om produktgodkännanden inom respektive produkttyp. Ökningen av antalet ärenden utgörs dock till viss del av ärenden av mindre omfattande karaktär. Även dessa ärenden är en följd av den nya biocidförordningen. I och med att antalet ärenden som ska hanteras enligt biocidförordningen ökar innebär det samtidigt att en större andel av ärendena kommer att ha tidsgränser som är reglerade av EU-förordningar. Förutom att Kemikalieinspektionen bedömer att det framtida ärendeinflödet för biocidprodukter kommer att öka i omfattning så har myndigheten i dagsläget liten erfarenhet av vissa biocidprodukttyper som ska prövas enligt biocidförordningen de kommande åren. Framför allt rör det desinfektionsmedel och konserveringsmedel. Det är svårt att uppskatta hur många produktansökningar det totalt kommer att handla om. I dagsläget finns ungefär 1 200 biocidprodukter registrerade inom dessa produkttyper i Kemikalieinspektionens produktregister, men antalet är sannolikt större än så då inte alla biocidprodukter på marknaden kommer upp i sådana kvantiteter att det krävs en produktanmälan till registret. Kemikalieinspektionen uppdaterar löpande sina bedömningar enligt myndighetens omvärldsanalys för att ha bästa möjliga framförhållning avseende hur många ansökningar för dessa produkttyper som myndigheten behöver planera för. Stöd till bekämpningsmedelsföretag Behovet av resurser för stöd till bekämpningsmedelsföretag är fortsatt högt. Kemikalieinspektionen ser dock inget ytterligare behov av resurser till stöd och informationsinsatser till sökande företag under perioden i relation till 2017 års budget. Arbete pågår med att utöka stödinsatser riktade till små och medelstora företag som arbetar med biocidprodukter. Biocidprodukter omfattas av ett komplicerat regelverk som myndigheten behöver informera om för att underlätta för företag. Register På myndigheten finns en databas för att hålla ordning på samtliga beslut om bekämpningsmedel. Databasen underlättar det dagliga arbetet på myndigheten och fungerar även som informationskälla för allmänheten, näringsidkare och den kommunala tillsynen. I kostnaderna för systemstöd ingår förvaltning och vidareutveckling av, förutom bekämpningsmedelsregistret, även andra system för till exempel planering och uppföljning samt webbaserade ansökningsverktyg och utvecklandet av e-tjänster för företagen. Tillsyn av bestämmelser för bekämpningsmedel Behovet av resurser avseende operativ tillsyn av bestämmelser för bekämpningsmedel är fortsatt högt. Resurserna behövs under perioden för att kunna möta det ökade behovet av tillsyn när nya regler trätt i kraft eller utvecklas. När allt fler biocidprodukter ska fasas in i godkännandeprocessen ökar antalet företag som behöver tillsyn, liksom behovet av tillsyn av de företag som släpper ut otillåtna medel på marknaden. 18 (22)
Tabell 6. Förslag- Prognos kostnader och intäkter av den avgiftsfinansierade delen av prövning och tillsyn (tkr) Icke avgiftsbelagd verksamhet Verksamhet i anslutning till prövningen Anslagsposten för prövning och tillsyn innefattar även verksamhet relaterad till ärendeprövningen som inte täcks av avgifter. Exempel är normerande verksamhet som syftar till att säkra en konsekvent riskbedömning och hantering av prövningsärenden, både inom myndigheten och mellan EU:s medlemsländer, utifrån gällande lagstiftning och regelverk. Genom normeringsarbetet i olika arbetsgrupper har Kemikalieinspektionen kunnat påskynda harmoniseringen av produktprövningen inom EU för växtskyddsmedel och biocidprodukter. Harmoniseringen mellan länderna innebär inte bara en ökad effektivitet utan också att de beslut som fattas i tillståndsärenden ger avsett skydd för hälsa och miljö. Den nya biocidförordningen kräver att Kemikalieinspektionen anpassar sitt arbetssätt och tar fram en policy och en strategi för att kunna ta hand om nya ärendetyper och beslutsprocedurer. Ärenden som rör mindre användningsområden, med mera Kemikalieinspektionen har redovisat ett regeringsuppdrag om finansieringen av ansökningar som rör mindre användningsområden, små odlingsarealer, dispenser för att undanröja fara samt biologiska växtskyddsmedel (Avgift för nationell prövning av bekämpningsmedel, 2013-09-02, Dnr H13-00390). I utredningen uppskattades det årliga underskottet för dessa subventionerade ärenden till 7 000 tkr. Från 2018 så räknar myndigheten med ett underskott på cirka 4 500 tkr. I denna beräkning ingår en minskning av kostnaden hos Kemikalieinspektionen i samband med att ansvaret för godkännande av nematoder, insekter och spindeldjur flyttas över till Naturvårdsverket. Kemikalieinspektionen föreslog i redovisningen av uppdraget att kostnaderna för prövningen av dessa ärenden inte heller i fortsättningen helt bör täckas av avgifter. I avvaktan på regeringens ställningstagande kommer Kemikalieinspektionen redovisa fortsatt underskott i denna del av prövningsverksamheten, eftersom avgiftskonstruktionen och ansökningsavgifterna för dessa ärenden inte täcker kostnaderna. Det innebär konsekvenser för andra delar i verksamheten och bidrar årligen till ett underskott i myndighetens redovisning. Myndighetens förslag här om finansiering är i linje med redovisat uppdrag och förslaget om annat ekonomiskt mål för handläggning av dessa ärenden. Det beräknade underskottet för perioden baserades på ett uppskattat antal ärenden för varje ärendetyp. Anslagsbehovet beräknas till 3 500 tkr under 2017 för att därefter uppgå till drygt 4 500 tkr per år under perioden 2018-2020, som framgår i tabell 4 i avsnitt 3.2.1.1 Behov av resurser 2018-2020. 19 (22)
Översikt verksamhetens finansiering (tkr) Översikten avser all den verksamhet som Kemikalieinspektionen ansvarar för, oavsett hur verksamheten finansieras eller i vilken form verksamheten bedrivs. 20 (22)
Verksamhetsinvesteringar (tkr) Låneram (tkr) Avgiftsbelagd verksamhet Avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna disponeras (tkr) 21 (22)
Avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras (tkr) 22 (22)