Erfarenheter av eldning med fasta bränslen Eksta Bostads AB Nordanstigs Bostäder AB Flen Bostäder AB Projekt nr 21 651-1 December 2006
Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...3 2. BAKGRUND...4 3. PROJEKTET...4 3.1. SYFTE OCH MÅL...4 3.2. METODIK OCH GENOMFÖRANDE...4 4. NÅGOT OM ELDNING MED FÖRÄDLADE TRÄDBRÄNSLEN...5 4.1. ALLMÄNT...5 4.2. PELLETS...5 4.3. BRIKETTER...5 4.4. SAMMANFATTNING TIDIGARE STUDIER...6 5. EKSTA BOSTADS AB...7 5.1. ENERGI- OCH MILJÖARBETE INOM EKSTA...7 5.2. EKSTA OCH BIOBRÄNSLEN...8 6. RESULTAT, SAMMANSTÄLLNING AV NOTERADE FEL... 10 6.1. NOTERADE FEL VID ELDNING AV PELLETS... 11 6.2. NOTERADE FEL VID ELDNING AV BRIKETTER... 13 7. RESULTAT AV INTERVJUER... 14 7.1. PELLETSELDNING -ERFARENHETER OCH UPPLEVDA PROBLEM... 14 7.2. BRIKETTELDNING -ERFARENHETER OCH UPPLEVDA PROBLEM... 16 7.3. IAKTTAGELSER OCH RÅD FÖR BÅDE PELLETS- OCH BRIKETTANVÄNDNING... 17 7.4. ÖVRIGA ERFARENHETSMÄSSIGA IAKTTAGELSER... 17 7.5. KOMPLETTERANDE SYNPUNKTER FRÅN FLENS BOSTADS AB... 18 7.6. ERFARENHETER FRÅN NORDANSTIGS BOSTÄDER AB... 19 8. SLUTORD... 21 8.1. RELEVANS... 21 8.2. SLUTSATSER... 21 8.3. REKOMMENDATIONER... 22 9. KÄLLOR... 24 Bilagor: Bilaga 1. Fastbränsleanläggningar inom Eksta och Nordanstig med noterade fel och driftsstörningar fördelade per anläggning och period 2 (24)
1. Sammanfattning Inom det allmännyttiga bostadsföretaget Eksta Bostads AB finns mångårig erfarenhet av eldning med förädlade biobränslen för uppvärmningsändamål. Ekstas biobränsleanläggningar omfattar elva stycken pannor för fastbränsleeldning, fördelat på tio stycken panncentraler. Fem pannor eldas med briketter och sex pannor eldas med pellets. Pannorna är i storleksklass från 95 kw till 1500 kw värme med en koncentration kring 500 kw värme. Erfarenheter av pelletseldning i Flens och Nordanstigs kommunala bostadsbolag kompletterar studien I rapporten redovisas drifterfarenheter av fastbränsleeldning på två sätt. Dels redovisas en sammanställning av antal fel och driftstörningar per panncentral under en tvåårsperiod mellan maj 2004 till april 2006 och dels driftspersonalens egen uppfattning om problem och framgångsfaktorer vid fastbränsleeldning såsom de beskrivits vid djupintervjuer. Fel och driftsstörningar har indelats i fem kategorier samt en övrigt-post. Kategorierna är bränsleinmatning, styr- och övervakning, bränslebrist, askhantering, bränslekvalitet samt övrigt. Fel och driftsstörningar redovisas för pellets och briketter separat. Under den studerade perioden har det för anläggningar med pelletseldning noterats 132 fel och driftsstörningar fördelat på sex pannor i lika många centraler. Flest fel återfinns inom styr- och övervakning (31 %) och bränsleinmatning (23 %). Den stora mängden fel inom kategorin styr- och övervakning kan i huvudsak förklaras med driftstörningar i en enskild anläggning som periodvis förekommit med stor frekvens. Under den studerade perioden har det för anläggningar med briketteldning noterats 205 fel och driftsstörningar fördelat på fem pannor i fyra centraler. De vanligaste felen finns i kategorin bränsleinmatning (42 %) och styr- och övervakning (19 %). Driftpersonalen inom Eksta Bostads AB upplever framför allt problem med sintring i pannorna vid pelletseldning, det är inte lika vanligt vid eldning av briketter. För briketteldning uppger personalen istället att problemen i huvudsak kan hänföras till bränsleinmatningen, en uppgift som också som stöds av sammanställningen av noterade fel. Personalen upplever att en betydande del av de upplevda problemen kan hänföras till bränslets kvalitet. Vid pelletseldning uppger man att om bränslet har för låg asksmältpunkt blir problemen med sintring betydande. Vid briketteldning upplever man i första hand att det briketternas storlek som påverkar antal fel och driftsstörningar. Under vinterperioden upplever man att bränslet är hårdare och levereras i allt för stora fraktioner vilket resulterar i problem vid bränsleinmatningen. I anläggningarnas driftjournaler har i stort sett inga noteringar om bristande bränslekvalitet noterats under den studerade perioden. Det finns dock skäl att anta att fel som har noterats som bränslebrist eller bränslestopp kan vara hänförliga till bristande bränslekvalitet. Gällande fastbränsleeldningens påverkan på närmiljön upplever man inom Eksta att det förekommer begränsade klagomål från närboende avseende buller från mottagning av pellets samt till viss del vid eldningen av briketter. Med utgångspunkt från noterade fel och upplevda problem inkluderar rapporten en sammanställning av rekommendationer vid uppförande av medelstora fastbränsleanläggningar. 3 (24)
2. Bakgrund Projektet har genomförts inom ramen för BeBo, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus. Excerpt från Energimyndighetens projektbeslut: Mellanstora biobränsleanläggningar med pellets eller briketter som bränsle är ett hållbart alternativ i tätorter där fjärrvärmen ligger långt borta och inte planerar anslutning på många år eller där fjärrvärme saknas. /.../ Många av de anläggningar som är i drift uppvisar brister avseende driftsäkerheten ofta med anknytning till bränsleinmatningen och dess funktion. Förbättrad driftprestanda och driftsäkerhet med mindre antal driftavbrott är angeläget ur tillgänglighets- och driftssäkerhetssynpunkt. En förbättring ökar också den ekonomiska konkurrenskraften för alternativet. Ökad säkerhet säkerställer ökad efterfrågan i takt med att förtroendet för tekniken förbättras och alternativet kan uppnå högre spridning. Det kan konstateras att driftserfarenheter från mellanstora biobränsleanläggningar inte finns tillgänglig eller dokumenterad. Olika studier angående miljöeffekter, utsläpp, ekonomi, utformning, dimensionering och lokalisering finns tillgängliga. Det finns samlad information om konverteringar till biobränsleuppvärmning och olika tekniklösningar samt ett antal goda exempel. Det som saknas är dokumentation av några års kontinuerlig drift med erfarenheter och driftsäkerhet samlade. Det saknas också sammanställning för att kunna bedöma marknadens utbud och någon typ av checklista/manual för potentiella användare. Alla tvingas göra sina egna misstag idag om man inte redan tidigare varit i kontakt med tekniken och detta är en tröskel som hindrar spridningen av alternativet. 3. Projektet 3.1. Syfte och mål Denna rapport syftar till att sammanställa drifterfarenheter och är ett försök att visa på vilka brister och problem med fastbränsleeldning som man har upplevt inom Eksta Bostads AB och några andra allmännyttiga bostadsföretag. Målet med utvärderingen och denna rapport är att ge värdefull information till fastighetsägare och potentiella beställare av anläggningar för fastbränsleeldning. Analys av insamlade drifterfarenheter kan också indikera på behov av teknikförbättringar och vilka krav som ska ställas på leverantörerna avseende teknisk utveckling. Sammantaget syftar projektet till att underlätta för fastighetsägare att övergå från el- och oljeeldning till biobränslen. 3.2. Metodik och genomförande Sammanställningen av driftserfarenheter från Eksta är baserad dels på djupintervjuer med driftspersonal och dels på sammanställning av fel som noterats i de driftsjournaler som finns i anläggningarna. Intervjuerna har genomförts utan färdiga frågor utan har genomförts med karaktär av resonerande samtal. Sammanställningen av fel är en statistiksammanställning av de av driftpersonalen förda journalanteckningarna. Metodiken är tänkt att kombinera en subjektivt beskriven problembild med konstaterade och kvantifierbara driftsproblem. Det är författarens är förhoppning att resultatet därmed 4 (24)
ska nyttjas både som teknisk erfarenhetsbeskrivning för presumtiva biobränsleanvändare och som underlag för resursuppskattning och kostnadsbedömningar i olika sammanhang. Kompletterande uppgifter har inhämtats genom studiebesök och intervjuer med representanter för Nordanstigs Bostäder AB och Flens Bostads AB. Båda företagen har mångårig erfarenhet av biobränsleeldning. Rapporten har sammanställts av Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm med stöd från Gunnar Wiberg, SABO. Genomgång av driftjournaler och sammanställning av driftfel har genomförts av Joakim Vester, Eksta Bostads AB. 4. Något om eldning med förädlade trädbränslen 4.1. Allmänt Användningen av förädlade trädbränslen som i form av briketter och pellets började i samband med oljekriserna under 1970-talet. Under 1980-talet startades svensk produktion av pellets i större skala. På grund av stora fluktuationer i oljepris varierade intresset för biobränslen under 1980-talet. Några tillverkare tvingades till och med i konkurs, delvis på grund av sviktande efterfrågan. Den senaste tidsperioden har oljeprisutveckling och energibeskattning resulterat i en ökande ekonomisk konkurrenskraft för biobränslebaserad uppvärmning. Detta har drivit upp intresset för biobränsleeldning och allt fler värmeverk baserar en stor del av sin produktion på biobränsleeldning. Även hos småhusägare och fastighetsägare har förbättrade ekonomiska förutsättningar medfört ett allt större intresse för tekniken. Större medvetenhet om fossilbränslebaserad förbrännings miljöpåverkan i takt med att marknaden mognar har ytterligare bidragit till ett ökat intresse för biobränslebaserad uppvärmning. 4.2. Pellets Bränslepellets är ett förädlat trädbränsle som tillverkas genom att torrt material sammanpressas under tryck till cylinderformade enheter med diameter mindre än 20 mm. Vanligen anger man att pellet har en diameter om 6-12 mm och en längd som är max 4 gånger diametern. Råvaran utgörs i stor utsträckning av biprodukter från skogsindustrin som sågspån och bark. Värmevärdet för bränslepellets är ca 4,7-5,0 MWh/ton bränsle. Pellets har en skrymdensitet på 550-700 kg/m 3. Det innebär att pellets är cirka tre gånger mer skrymmande per energienhet än eldningsolja. Pellets definieras enligt Svensk standard SS 18 71 20. 4.3. Briketter Briketter är i likhet med pellets ett förädlat trädbränsle. Briketter är dock större än pellets då de har en minsta diameter på 20 mm. Vanligen är diametern på briketterna 50-75 mm och de har en längd på ca 50-200 mm. Briketter tillverkas på liknande sätt som pellets, materialet är dock inte lika finfördelat som vid pelletstillverkning. Värmevärde och fukthalt är ungefär lika som för pellets. 5 (24)
Figur 1: Pellets, foto: Kristin Berglund Figur 2: Briketter, foto: Per Forsling 4.4. Sammanfattning tidigare studier I rapport 559 från Värmeforsk, Erfarenheter från eldning med briketter och pellets från trä, redovisas användarerfarenheter från 23 eldningsanläggningar, främst värmeverk. I rapporten finns en sammanställning av svar från enkätundersökning om erfarenheter av eldning med briketter och pellets. Undersökningen omfattade delområden som bränslekvalitet, transportörer, eldningsutrustning, närmiljö, säkerhetsfrågor och så vidare. Resultatet från enkätundersökningen visade att bränsleberoende driftstörningar förekom vid 1-4 tillfällen per månad. Felen klassificerades i den undersökningen i fyra klasser; bränslehantering, panna, rökgasrening och restprodukthantering. Vidare innehöll enkätundersökningen frågor om huruvida man upplevde problem med erosion, korrosion och beläggningar i pannan. Svaren från undersökningen är varierande, i vissa fall saknas helt uppgifter och det är därför svårt att utifrån enkätundersökningen lyfta fram kvantifierbara uppgifter. Rapporten avslutas med en del rekommendationer om bland annat utformningen av pannanläggningar, rekommendationer som baseras på erfarenheter och enkätsvar. Bland de rekommendationer som anses vara relevanta för fastighetstillämpning kan nämnas: - Transportörer för briketter skall dimensioneras kraftigt. 6 (24)
- Transportörer skall vara slutna och väl tätade. Skaktransportörer och skopelevatörer genererar mycket damm och bör därför undvikas helt. I Värmeforsk rapport nr 661, Problematik vid lagring och hantering av biobränslen, redovisas erfarenheter från ett flertal värmeverk avseende storskalig lagring och hantering av biobränslen. Några slutsatser som bedöms relevanta för fastighetstillämpningar från den rapporten: - Problem med bränslematningsutrustning är vanligare i nyuppförda anläggningar. Det antas bero på att systemen måste anpassas och optimeras utifrån lokala förutsättningar. När sådana anpassningar gjorts minskar problemen. - Lukt- och bullerstörningar kan åtgärdas med hjälp av inkapsling och bullerplank 5. Eksta Bostads AB Eksta Bostads AB nedan kallat Eksta är ett av två allmännyttiga bostadsföretag i Kungsbacka kommun. Bolaget ägs till 100 % av kommunen. Bolaget har till uppgift att inom Kungsbacka kommun förvärva och sälja fastigheter för att därpå uppföra och förvalta bostadshus med tillhörande kommersiella lokaler för kommunal verksamhet (i kommunal eller privat regi) och kollektiva anordningar. Eksta har en tydlig miljöprägel på sin verksamhet, något som bland annat tar sitt uttryck i teknikval, driftstrategier och förhållningssätt till boende och verksamheter. Eksta förvaltar en total yta om ca 128 000 m 2. Totalt förvaltas ca 1 200 bostadslägenheter och ett 70-tal lokaler. Beståndet är i huvudsak byggt efter 1985 och domineras av låga byggnader av radhus- eller villakaraktär. Eksta har sedan lång tid tillbaka utnyttjat biobränslen för värmeproduktion, den första biobränsleeldade anläggningen sattes i drift redan 1979. Under 1990- och 2000-talet har man successivt ökat andelen biobränslen för värmeproduktion och för år 2005 täcktes 88 procent av värmebehovet i det egna beståndet av sol- och biobränslebaserad värme. Eksta Bostads AB levererar även värme till bostäder och verksamheter som ligger i nära anslutning till det egna beståndet. Bland värmekunderna finns vårdcentral, kyrka, församlingshem, simhall, skolor, kontor bostadsrättsföreningar och villor. Eksta har egen driftspersonal för drift- och skötsel av panncentralerna. I stort sett all tillsyn och skötsel sköts av egen personal. Den egna personalen hanterar även stora delar av det felavhjälpande underhållet, både på ordinarie arbetstid och under jourtid. Driftspersonalen består i första hand av två personer med specialistkompetens. Dessa har ett övergripande funktionsansvar för anläggningarnas drift. Till stöd finns fastighetsskötare som utför enklare tillsyn och felavhjälpande underhåll. 5.1. Energi- och miljöarbete inom Eksta Eksta har under lång tid arbetat aktivt med det man kallar hållbara energilösningar. Man driver ett långsiktigt och strategiskt arbete att skapa ett företag som till stora delar genomsyras av ekologiskt tänkande, förnybar energi och låg miljöbelastning. Ekstas arbete har rönt intresse både nationellt och internationellt. Ekstas energikoncept brukar sammanfattas Bruka utan att förbruka Energi- och miljöfrågorna är grundläggande för Ekstas verksamhet, såväl när det gäller nyproduktion som förvaltning. Ekologiskt tänkande styr val av material och 7 (24)
konstruktioner. Man har sedan lång tid arbetat med energisnåla lösningar och med information till hyresgäster och brukare för att reducera energianvändningen i beståndet. Eksta använder solenergi, både i form av solvärme och med solceller för elproduktion. Under 2005 invigdes en stor solcellsanläggning på vårdcentralen i Fjärås, enligt uppgift är det för närvarande Skandinaviens största solcellsanläggning som förser vårdcentralen med hela dess elenergibehov och man kan till och med leverera ett överskott direkt ut i elnätet. Vårdcentralen drivs till 100 % av förnyelsebar energi då den värms från den närliggande panncentralen som eldas med biobränsle kompletterat med solvärme. 5.2. Eksta och biobränslen Eksta har lång erfarenhet av biobränsleeldning, den första anläggningen sattes i drift redan 1979. Eksta äger ett tiotal biobränsleanläggningar och man förser via egna kulvertledningar beståndet med fjärrvärme. För 2004 eldades drygt 5 300 ton biobränsle i form av pellets och briketter. Totalt sett är det 88 procent av värmebehovet från förnyelsebar energi. Andelen värme från förnyelsebara källor ökar kontinuerligt. 5.2.1. Biobränsleanläggningar inom Eksta Bostads AB Eksta har i huvudsak två typer av biobränsleanläggningar, i dessa eldas pellets respektive briketter. Nedan ges en översiktlig beskrivning av de tekniklösningar och typiska komponenter som ingår i de olika anläggningarna. Ekstas biobränsleanläggningar består idag av elva stycken pannor för fastbränsleeldning, fördelat på tio stycken panncentraler. Fem pannor eldas med briketter och sex pannor eldas med pellets. Pannorna är i storleksklass från 95 kw till 1500 kw värme med en koncentration kring 500 kw värme. För en fullständig redovisning av anläggningarna, se bilaga 1. En majoritet av Ekstas värmeanläggningar har ursprungligen varit utformade för oljeeldning. Dessa har under hand konverterats till biobränsleeldning. Reservkapacitet i form av oljeeldning har dock bibehållits. Oljeeldning nyttjas då biobränsleeldning inte är möjligt eller som spetsenergi när den installerade biobränslekapacitet inte räcker till. Som bränsleförråd används ett flertal olika lösningar. För brikettanläggningarna används så kallad växelcontainer. Vid bränsleleverans skiftas hela den tomma containern mot en fylld container. En panncentral är utrustad med tippficka för brikettlagring. Vid leverans av bränsle till den anläggningen tippas briketterna direkt från flakbil ner i ett lagringsutrymme. Lagring av bränslepellets sker i pelletsilo, både liggande och stående silo förekommer. Vid leverans av pellets blåser man in bränslet via en trycksatt slang från bränslebil till silo. Biobränslepannorna är i samtliga fall försedda med automatisk bränsleinmatning från fristående bränsleförråd. För bränsleinmatning används uteslutande mekaniska skruvtransportörer. Växelcontainrar är försedda med bottenskrapor med hydraulisk drivning. Eldning i de större pelletspannorna (större än 150 kw) sker på horisontella skraproster. För de mindre pelletspannorna sker eldning med pelletsbrännare. Eldning av briketter sker i samtliga fall i pannor med skraproster. I ett flertal anläggningar kompletteras biobränsleeldning med solfångare som ger ett värmetillskott framför allt under vår, sommar och höst. Tre pannor är försedda med rökgaskondensering. I kombination med en 8 (24)
värmepump kan de nyttjas för att öka verkningsgraden i förbränningsprocessen. De bör poängteras att samtliga rökgaskondenseringsanläggningar är tagna ur drift på grund av alltför omfattande driftsstörningar. De större pannorna (>150 kw) är försedda med automatsotning som innebär att pannan normalt inte behöver släckas för sotning. De mindre pelletspannorna behöver dock eldas ner och sotas ur med viss regelbundenhet, något som kan upplevas som arbetskrävande under framför allt vintersäsongen. Askhantering sker även det på ett automatiserat sätt via askutmatning direkt från pannan. Anläggningar som är försedda med cyklon för stoftavskiljning ur rökgaser är även de försedda med automatisk utmatning av de fasta partiklarna. Aska, sot och stoftpartiklar matas via mekaniska skruvar till askcontainer som sedan töms av den lokale renhållningsentreprenören. För de mindre pelletspannorna hanteras askan i större utsträckning manuellt, där ingår tömning av askbehållare som en del av fastigheternas normala tillsyn och skötsel. Samtliga eldningsanläggningar är utrustade med datoriserad styr- och övervakning som bland annat möjliggör att driftoptimering, övervakning och larmhantering kan ske på distans. 5.2.2. Organisation för periodisk övervakning och inställelsetid vid larm Pellets- och briketteldning klassificeras som fasta bränslen. För eldning med dessa bränslen ställs en del krav på övervakningsintervall och inställelsetid vid larm. Kraven finns formulerade i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta anordningar (AFS 2002:1). Effekten av dessa regler innebär att eldningsanläggningen måste övervakas med ett minsta tidsintervall. Beroende på vilka tekniska skyddsåtgärder som vidtagits och hur stor panneffekt som finns installerad kan dessa tidsintervall vara ett till två dygn, under helger kan övervakningsintervall upp till 72 timmar accepteras. Krav på längsta inställelsetid vid larm från pannanläggningarna är i normalfallet 30 minuter. I det fall ett ackrediterat kontrollorgan har bedömt anläggning och organisation enligt särskilda kriterier kan inställelsetid på upp till 90 minuter accepteras. Inom Eksta löser man kraven på längsta övervakningsintervall och inställelsetid med egen personal. Åtta personer delar på jourtjänstgöring. Enligt ett rullande schema har de jouransvar var åttonde vecka. Eventuella larm under jourtid skickas via mobiltelefonnätet till den person som för tillfället har jourtjänstgöring. 9 (24)
6. Resultat, sammanställning av noterade fel I Ekstas samtliga panncentraler finns en driftsjournal där fel och driftsstörningar noteras. Fel och driftstörningar har indelats i fem huvudkategorier samt en övrigt-post. Kategorierna har definierats av rapportförfattaren i samråd med Ekstas driftspersonal innan genomgången av driftsjournalerna hade påbörjats. Utgångspunkten var att fånga upp så många av felen som möjligt inom de kategorier som på förhand bedömdes vara relevanta. Val av kategorier gjordes också med utgångspunkt från de myter och föreställningar om problem som ofta används som argument mot biobränsleeldning. I efterhand kan kategoriernas utformning ifrågasättas. I det fall liknande studier ska genomföras bör fel och brister kategoriseras i bättre överensstämmelse med det vokabulär och synsätt som används av driftspersonalen. Sammanställningen av fel i de olika kategorierna har gjorts för samtliga panncentraler uppdelat säsongsvis (höglast eg. vinter respektive låglast eg. sommar). Den studerade perioden är 2004-05-01 till 2006-05-01, totalt två års drift. Kategorierna och exempel på fel och driftsstörningar inom de olika kategorierna ges nedan. 1. Bränsleinmatning Mekaniska fel vid bränsleinmatning som stopp i matarskruvar, överbelastade motorer och problem med växellådor till matarskruvar. Problem med container och bränslelager, fel inkopplad hydraulik till skrapor och så vidare. 2. Styr- och övervakningsproblem Fellarm, problem med givare och sensorer som fotoceller, nivåvakter, signalsystem, styr- och reglercentraler, duc/dhc, styrdon till ventiler och spjäll. 3. Bränslebrist Tomt i bränsleförrådet pg a felbeställningar, brist hos leverantören, lång leveranstid, sen beställning. 4. Askhantering Mekaniska fel vid askmatning. Stopp i matarskruvar, överbelastade motorer och problem med växellådor till matarskruvar. Problem med askcontainer, tömning av aska 5. Bränslekvalitet Mjölig pellets, för låg asksmältpunkt För stora briketter, för små briketter. Andra brister i bränslekvaliteten. 6. Övriga fel Fellarm med oklar orsak etc. Fel och driftstörningar i panncentraler som inte ryms inom ovanstående indelning. 10 (24)
6.1. Noterade fel vid eldning av pellets Pelletseldning Totalt antal noterade fel från 6 anläggningar 30 25 Bränsleinmatning Styr och Övervakning Bränslebrist Askhantering Bränslekvalite Övrigt 20 Antal fel 15 10 5 0 Maj 04 - Sep 04 Okt 04 - Apr 05 Maj 05 - Sep 05 Okt 05 - Apr 06 Figur 3: Totalt antal fel per kategori och period, pelletseldning maj 2004-april 2006 För de eldningsanläggningar inom Eksta som använder pellets som bränsle (total sex stycken) har det under den studerade perioden noterats 132 fel i driftsjournalerna. Noterbart är att antalet fel verkar ha ökat under den studerade perioden. Detta motsäger alltså en vanligt förekommande uppfattning att det främst är under anläggningarnas första driftsäsong som det uppkommer driftstörningar vid pelletseldning. Felen fördelas per kategori enligt tabell 1 nedan. Cirka 31 procent av felen har bedömts vara hänförliga till styr- och övervakningssystemen. I stort sett samtliga dessa fel är från en enskild anläggning Hammerö. Felen i den anläggningen är koncentrerade under sommarmånaderna 2005 och är i huvudsak så kallade tändmissar då eltändningen inte fungerat. Resterande fel uppträder under både perioder med stort och litet värmebehov. Andelen fel som uppkommit i systemen för bränsleinmatning uppgår till 23 procent. Noterbart är att endast ett fel är direkt hänförligt till brister i bränslets kvalitet, detta kan antas bero på att sådana fel oftast registreras på annat sätt, i första hand som fel i bränsleinmatningen. Det är därmed svårt att med säkerhet fastställa antalet fel på grund av bristande bränslekvalitet.. Andelen noterade fel inom kategorin bränsleinmatning är 23 procent, det är en kategori där man på förhand upplevde att en stor andel av felen uppträder. Den uppfattningen visade sig alltså stämma väl med det konstaterade utfallet. Att andelen fel som beror på bränslebrist är så stort som 14 procent får anses vara anmärkningsvärt. Sådana fel får till konsekvens att eldning måste ske med andra (dyrare) bränslen under en period, ibland flera dagar. Det är därför angeläget att reducera sådana fel till ett absolut minimum. Eksta uppger att fel av typen bränslebrist i några fall har berott på att driftspersonalen glömt att 11 (24)
beställa bränsle i tid eller att leveranstiden varit längre än vad som kunnat förutses. Det bör i sådana fall vara relativt enkelt att genom förbättrade rutiner reducera antalet tillfällen då bränslebrist uppstår. Askhanteringen står för 13 procent av det totala antalet fel. Personalen har påtalat att sådana fel i första hand uppträder när sintrad aska försvårar den automatiska askutmatningen, se även avsnitt 7.3.1 om askhantering. Fullständig redovisning av noterade fel per anläggning ges i bilaga 1 Kategori Totalt antal fel Andel Bränsleinmatning 30 23 % Styr och Övervakning 41 31 % Bränslebrist 19 14 % Askhantering 17 13 % Bränslekvalitet 1 1 % Övrigt 24 18 % Totalt 132 100 % Tabell 1: Totalt antal fel per kategori, pelletseldning, maj 2004-april 2006 Under sammanställningen av denna rapport har Eksta vidtagit åtgärder för att arbeta bort felkällor i form av arbetsrutiner med mera.. Man har förutom nya arbetsrutiner även genomfört utbildning av personal och installerat nya nivågivare i bränslesilo. 12 (24)
6.2. Noterade fel vid eldning av briketter Briketteldning Totalt antal noterade fel från 4 anläggningar 35 30 25 Bränsleinmatning Styr och Övervakning Bränslebrist Askhantering Bränslekvalite Övrigt Antal fel 20 15 10 5 0 Maj 04 - Sep 04 Okt 04 - Apr 05 Maj 05 - Sep 05 Okt 05 - Apr 06 Figur 4: Totalt antal fel per kategori och period, briketteldning maj 2004-april 2006 För de eldningsanläggningar i Ekstas bestånd som använder briketter som bränsle har man noterat totalt 205 driftfel under perioden maj 2004-april 2006. För briketteldning är bränsleinmatningen den vanligaste felkällan, cirka 42 procent av felen hamnar i den kategorin. I likhet med pelletseldningen är det vanligt med fel som kan hänföras till styroch övervakningssystemen, cirka 19 procent av felen har sorterats in i den kategorin. I detta fall är felen inte enbart koncentrerade till en anläggning utan spridningen är större och kan antas vara mer generellt förekommande. Felen från styr- och övervakningssystemen är framför allt från de optiska sensorer som övervakar bränslenivåer och matarskruvarnas funktion. Sensorerna sitter i en relativt dammutsatt miljö och felaktiga larm från dessa är vanliga Antalet fel inom varje kategori är relativt konstant över den studerade perioden, under perioder med stort värmebehov kan man notera att problemen med bränsleinmatning ökar. Det bedöms i första hand ha den triviala förklaringen att mer bränsle passerar via bränsletransportörerna. Det kan dock även till del förklaras av att briketterna är hårdare och håller en annan kvalitet under de kalla månaderna. Se även avsnitt 7.2.3 om personalens upplevda problem vid bränsleinmatning av briketter. För briketteldningen har det visat sig att men har få (inga) fel i kategorin bränslekvalitet. Detta ska inte tolkas som att bränslet är kvalitetsmässigt felfritt. På samma sätt som för pelletseldning bedöms brister i bränslets kvalitet i huvudsak ha blivit noterade som fel i bränsleinmatningen, det vill säga den kategori som står för flest antal fel totalt sett. 13 (24)
Kategorin bränslebrist står för cirka 7 procent av felen. Bränslebrist har uppstått då personalen har varit för sen med bränslebeställning eller på grund av oväntat långa leveranstider från leverantören. Det har hänt att briketterna helt enkelt tagit slut hos leverantören efter en längre period med kall väderlek. Hälften av samtliga fel (102 av 205) i brikettanläggningarna är hänförliga till anläggningen på Ögärdet i Fjärås. Den anläggningen är den enskilt största panncentralen i Ekstas bestånd och är också den tekniskt mest komplexa anläggningen. Både rökgaskylning/värmepump och solfångare finns som kompletterande värmekällor i den anläggningen. En fullständig sammanställning av antalet noterade fel per anläggning ges i bilaga 1 Kategori Totalt Andel Bränsleinmatning 87 42 % Styr och Övervakning 39 19 % Bränslebrist 15 7 % Askhantering 28 14 % Bränslekvalite 0 0 % Övrigt 36 18 % Totalt 205 100 % Tabell 2: Totalt antal fel per kategori, briketteldning, maj 2004-april 2006 7. Resultat av intervjuer Driftpersonal med särskilt ansvar för panncentralerna inom Eksta har intervjuats. De har då givits möjlighet att fritt uttrycka vad de anser vara de största problemen förknippade med biobränsleeldning. De har också lämnat många exempel på framgångsfaktorer för att uppnå enkel och störningsfri drift av eldningsanläggningar. De intervjuade har stor erfarenhet av fastbränsleeldning och en gedigen teorisk utbildning. Personen med huvudansvar för all värmeproduktion har titel driftingenjör. Han har i grunden en civilingenjörsutbildning och lång erfarenhet från industrin samt erfarenhet som produktionschef på energiverk. Driftingenjören har sex års erfarenhet av Ekstas pannanläggningar. Som stöd till driftingenjören finns en drifttekniker med två års högskolestudier inom energi- och driftteknik. Han har flerårig erfarenhet som fastighetsskötare på Eksta innan han för tre år sedan tillträdde tjänsten som drifttekniker med panncentraler som primär arbetsuppgift. 7.1. Pelletseldning -erfarenheter och upplevda problem 7.1.1. Eldning Det upplevt största problemet vid pelletseldning är sintring (bildande av stelnad aska) som medför att primärluftsintagen sätter igen. Detta medför oljud och dålig förbränning. Personalen tror att det beror på eldningstemperaturer hamnar över asksmältpunkten, det kan eventuellt vara konstruktionsfel i pannan eller bero på ojämn/dålig bränslekvalitet. Det verkar vara störst problem när pannan går med ojämn belastning över dygnet, i första hand vår och höst då värmebehovet är stort nattetid och litet dagtid. En teori är att pannan blir sval och bränslebädden för tunn när det inte finns något värmebehov. Det medför att mängden primärluft blir för stor och när pannan eldas upp vid ökat behov blir det för varmt med sintring som följd. Moderna pannor har enbart on/off-styrning på primärluftspjället, endast sekundärluften reglerar. Nyare pannor har en bättre regleringsmöjlighet för primärluften, med modernare teknik antas problemen med sintring minska. Vid enstaka tillfällen har man kunnat härleda sintringsproblem till brister i bränslekvaliteten då bränsleleveranser har orsakat omfattande sintring. Efter att ha 14 (24)
framfört klagomål till leverantören har sådana leveranser ersatts med bränslen av bättre kvalitet. Personalen upplever att den svenska standard (SS 18 71 20) som beskriver pelletskvalitet inte är tillräcklig för att beskriva dess eldningsegenskaper. Man har också svårt att som beställare göra bra kvalitetskontroller på bränslet som man får levererat. Istället förlitar man sig på de leverantörer som erfarenhetsmässigt har bäst produkter. 7.1.2. Lager Inom Eksta används två typer av standardsilo, stående och liggande. Bäst drifterfarenheter har man från stående silo. Fördelarna är framför allt att det är lätt att uppskatta kvarvarande bränslevolym och mindre problem med att bränslet hänger sig på kanterna i silon. Vidare upplever man att mjölningen får större påverkan i liggande silo. I liggande silo blir mjölet kvar i botten, för stående silo kommer mjölet att följa med när pelletarna transporteras till pannan. För liggande silo upplever man att det är ett större behov av tillsyn och skötsel, man måste se till att bränslet inte fastnar på förrådets kanter och att bränslet hela tiden når matarskruven i förrådets botten. Detta tillsynsbehov finns inte för stående silo i samma utsträckning. Liggande silo väljs i första hand vid platsbrist eller då arkitektonisk utformning inte medger stående silo. 7.1.3. Leverans och bränslemottagning Leveranstiden för pellets är ca 3 vardagar, dvs om beställning sker på en torsdag kommer leveransen först på tisdagen, i praktiken innebär det att leveranstiden är 5 dagar. Leverans till samtliga Ekstas pelletsanläggningar sker via bulkbil som blåser in bränslet i förrådet. Denna hantering är tidskrävande och kan i vissa fall vara störande för omgivningen. En leverans av pellets tar upp till en och en halv timme att genomföra. Under den perioden går bilen på tomgång och buller från både bil, kompressor och pelletsinblåsning kan upplevas som störande av närboende. Leveranserna kan ske under veckans alla dagar, såväl tidiga mornar och sena eftermiddagar. Inga leveranser sker dock nattetid. Eksta har fått en del klagomål från närboende. Även påpekanden från miljö- och hälsoskyddskontoret har förekommit, dock utan att hanteringen bedömts vara så störande att man tvingats åtgärda några brister. För att komma tillrätta med störningsproblematiken skulle en lösning kunna vara att styra transporterna så att de i större utsträckning sker vid tidpunkter då majoriteten av de boende är på sina arbetsplatser o dyl. Det upplevs dock vara svårt att styra transporterna så att leveranser inträffar vid lämpliga tidpunkter. Tidpunkten för leverans bestäms i första hand av åkarens ruttplanering för att få en rationell logistik hos leverantören. Eksta uppger att man prioriterar att få fram bränsle så enkelt, snabbt, säkert och billigt som möjligt. Driften prioriteras alltså framför omkringboendes (begränsade) klagomål än så länge. Om klagomålen på bullerstörningar ökar kan man komma att tvingas ändra sin prioritering. 7.1.4. Bränsleinmatning Inom Eksta har man i huvudsak goda erfarenheter av de bränslematningsutrustningar som används vid pelletseldning. Generellt sett upplever man att det är enkelt och störningsfritt att transportera pellets från bränslelager till pannan. Man uppger att pellets rinner på ett bra sätt och att det är ovanligt att pelletsskruvar hakar upp sig, sätter igen eller fastnar. 15 (24)
7.2. Briketteldning -erfarenheter och upplevda problem 7.2.1. Eldning Eldning av briketter upplevs generellt sett vara mindre problemfylld än pelletseldning. Eksta upplever färre problem med själva förbränningen av briketter i jämförelse med eldning av pellets. Driftpersonalen tror själva att det beror på att bränslet lägger sig i en bädd som inte är fullt så kompakt som bränslebädden som för pellets. Därigenom blir lufttillförseln till förbränningen jämnare och problem med sintring kan lättare undvikas. 7.2.2. Lager, leverans och bränslemottagning Vid panncentralerna lagras briketter i containrar av typ växelcontainer med färdigmonterad matarstång. Vid bränsleleverans backar en containerbil upp till lagringsplatsen och skiftar de tomma containrarna mot fyllda. En leverans tar 10-15 minuter och bedöms inte störa omgivningen nämnvärt. Bullerkällor är begränsade till själva lastbilen och i viss utsträckning ett kortvarigt gnisslande ljud då containern ställs på plats. Systemet med växelcontainer upplevs vara helt dammfritt, något som uppskattas av driftspersonalen. En av panncentralerna har lager i form av tippficka med fast monterad matningsutrustning i fickans botten, bränsleleverans till den anläggningen sker genom att en flakbil tippar sitt lass direkt i bränslefickan. Även vid sådan lösning upplevs endast mycket marginella bullerstörningar. Tippning av bränslet genererar dock mer damm än vid mottagning via växelcontainer. Nedskräpningen av den anläggningen är därför något större än andra brikettanläggningar, dock inte av den storleksordning att det anses vara problematiskt. 7.2.3. Bränsleinmatning Problem med bränsleinmatning vid briketteldning uppträder i första hand vintertid, det beror troligen på två saker, man upplever att briketterna är större under vintern (enligt leverantörens specifikation ska de inte vara längre än 50 mm, men man ser ofta briketter som är 100-150 mm långa) Dessutom upplever man att briketterna är mycket hårdare under vintern, kanske är de frysta, kanske beror det på tillverkningsprocessen. Som konsekvens får man problem i inmatningen, skruvarna är inte gjorda för att förflytta stora briketter, och när de dessutom är extra hårda kommer de inte att falla sönder som de gör sommartid när briketterna är mjukare. De motorer som driver matarskruvarna riskerar då att gå varma när skruvarna fastnar och motorskydden löser ut med stopp i bränsleinmatningen som följd. Även onormalt slitage och deformation av matarskruvar förekommer. För att komma tillrätta med detta kan man tänka sig att öka godstjocklek (och eventuellt öka dimension) på matarskruvarna och montera kraftigare motorer. Genom att ha kraftigt dimensionerade matningsutrustning bör kan även stora/hårda briketter hanteras bättre. 7.2.4. Bullerstörningar För briketteldning uppstår störande buller inte i första hand vid mottagning (som för pellets). Bullerstörningar uppträder däremot vid drift. Inom Eksta upplever man att de störande ljuden primärt kommer från matningsutrustningen, särskilt från slussmataren där briketterna faller ner från matarskruven på en plåtlucka med ett återkommande slagljud som följd. Särskilt störande ljud uppträder också då matarskruvarna går tomma, till exempel då container är tom eller bränsle inte matas fram på rätt sätt. 16 (24)
7.3. Iakttagelser och råd för både pellets- och brikettanvändning 7.3.1. Askhantering Askhantering var från början en källa till problem som under hand har utvecklats och förfinats. Ursprungligen användes vanliga säckhållare, askan samlades i plastsäckar och hanterades manuellt med tunga lyft och bristande arbetsmiljö som följd. Nu hanteras askan från de större pannorna med automatik, en särskild askskruv leder askan till en container. Askcontainern töms av renhållningsentreprenör vid behov. För framtida anläggningar överväger man ett utförande med så kallad askgrop där askan samlas i nedgrävd tank som vid behov sugs ren av entreprenör. Detta skulle minimera behovet av askskruvar som lyfter askan i vertikalled, något som kan vara en felkälla enligt Ekstas driftspersonal. Eksta upplever sammantaget inga stora problem med askhanteringen utan uppger att det fungerar i stort sett problemfritt. De brister som man ändå vill framhålla är att cellmataren under cyklonen sätter igen och att askan packar sig i matarskruvar så att de stoppar. Även sintrad aska ger stopp i askutmatningsutrustningen. Stopp på askutmaningen är inget akut fel, det bör åtgärdas snarast men är inte skäl för utryckning. Felen klassas som B- eller C-larm. 7.3.2. Sotning Automatsotning av pannorna gör att behovet av tillsyn blir relativt begränsat och goda eldningsegenskaper kan upprätthållas, Eksta har enbart goda erfarenheter av system med automatsotning. Man använder sig uteslutande av ett system med mekanisk automatsotning. Små pannor har dock ingen automatsotning vilket medför att behovet av tillsyn och skötsel blir större. Under vintern måste en sådan panna eldas ner och sotas/askas ur. Under sommaren sker det ca 1 ggr/månad. Varje tillfälle tar 1-2 timmar. 7.4. Övriga erfarenhetsmässiga iakttagelser Under sommaren är det relativt mycket arbete med revisioner av pannanläggningarna, detta gäller i första hand de större pannorna, personalen uppger att det är lätt att glömma bort hur arbetskrävande biobränsleeldning är även under sommaren. När man projekterar och planerar för fastbränsleeldning är det viktigt att fundera över organisationens förutsättningar. Hur hanteras olika krav på inställelsetid vid larm? Det är rekommenderat att noga studera Arbetsmiljöverkets föreskrifter och tryckkärlsdirektivet (PED). Dessa dokument ställer krav på regelbunden tillsyn och inställelesetid vid larm. Öppet eller slutet expansionssystem ger olika krav på tillsyn, vid sluten expansion kommer det ett krav på rondering även under helger. Fundera på krav gällande årlig besiktning av tryckkärl enligt PED. Dock finns också krav på egenkontroll och fortlöpande tillsyn enligt AFS 2002:1. Se även avsnitt 5.2.2 för vidare information om Ekstas organisatoriska lösning. Tillbakabrand från pannan till stokerbehållaren har inträffat vid enstaka tillfällen, sprinklersystemet har då fungerar väl och man har inte haft några problem med tillbakabrand i matarskruvar eller förråd. Dammexplosioner har inte uppträtt, små puffar har noterats, dock utan skador som följd. 17 (24)
Sotnedfall i närmiljön har noterats vid enstaka tillfällen, i första hand har man haft klagomål gällande nedsmutsade bilar. Omfattningen av sådana klagomål är mycket begränsat. För att komma undan bullerstörningar bör man sträva efter att ha panncentraler i en egen avskild byggnad, därigenom minimeras bullerstörningarna både från fordonstransport och vid lossning. Även bullerstörningar från bränslematning kan minimeras genom att panncentraler placeras i separata byggnader. 7.4.1. Något om rökgaskylning och solfångare Man har i Eksta ett flertal anläggningar med rökgaskylare, det har visat sig vara problematiskt eftersom man får problem med igensatta kylflänsar och frätskador. När rökgaskylaren blir igensatt blir undertrycket i pannan för litet. Det resulterar sämre förbränning med lägre verkningsgrad som följd. Enligt Ekstas erfarenheter är det därför olämpligt att installera rökgaskylare på fastbränslepannor i den storleksordning och med den utformning som här studerats här. Personalen uppger dock att det kan finnas utrustning och tekniker på marknaden som är bättre anpassade för de driftsförhållanden som råder vid fastbränsleeldning. Inom Eksta har man ett flertal anläggningar där solfångare kompletter biobränsleanläggningarna. Solvärme tillförs i flera fall till biobränlsecentralerna medan man i andra system tillför solenergin i undercentralerna. I båda dessa alternativ har ackumulatorer installerats. Dessa utgör dels lager för solvärme, dels värmelager för energin från biobränslepannorna. Med kombination solvärme och biobränsle varierar effektbehovet som pannanläggningen skall klara mer än för de fall man enbart har biobränsle. Det är i första hand baslasten under sommartid bestående av förluster från kulvert och ledningar som minskar efterson man klarar dessa förluster med solenergi. För att minska problemen med dessa effektvariationer har de flesta anläggningarna utrustats med ackumulatorer samt en mindre oljepanna/pelletspanna/elpanna/elkassett. För att erhålla låga energikostnader vill Eksta givetvis använda biobränsle i så stor omfattning som möjligt vilket gör att man i större anläggningar försöker utnyttja pannorna året runt. Problem uppkommer när effektbehovet i värmesystemet understiger den lägsta nivån som pannorna kan reglera ner till, i detta läge måste pannorna eldas ner manuellt. För pannor med on-off reglering uppkommer inte dessa problem. Man måste, för större pannor med begränsad automatisk effektreglering, vara uppmärksam på hur sommarens varierande belastning ska hanteras. 7.5. Kompletterande synpunkter från Flens Bostads AB Flens Bostads AB har idag (2006) fem anläggningar med biobränsleeldning, i samtliga fall är det pellets som används som bränsle. Ytterligare en anläggning planeras. Den minsta anläggningen är på 20 kw. Man har anläggningar upp till ca 300 kw. I de flesta fall har man ersatt befintliga oljepannor med biobränslepannor, man har alternativ värmekälla i form av elpanna eller befintlig oljepanna som behållits. Pellets har hittills valts i de lägen då fjärrvärme inte är ett möjligt alternativ. Flens Bostads AB anser att kvaliteten på pellets har stor påverkan på eldningsegenskaper och hur driften löper. Framför allt har man upplevt att pellets med för låg asksmältpunkt för konsekvenser för eldningen. Vid ett tillfälle har man använt en alternativ leverantör, då fick man problem med sintring, lufthål satte igen och låg verkningsgrad eller stoppad panna blev följd. Nuvarande leverantör håller en pelletskvalitet som är jämnare och 18 (24)
bättre. Från Flens Bostads AB efterlyser man därför en bättre kvalitetsdefinition av pellets, den nuvarande definitionen anser han vara alltför generell och täcker inte eldningsegenskaperna. Askhantering görs inom Flens Bostads AB med en extern entreprenör som åker runt till samtliga anläggningar. Under vintern behöver pannans asklåda tömmas ca 2 ggr/vecka, under sommaren mer sällan. Sotning av pannan görs ca 1 ggr/månad. 7.5.1. Allmänna erfarenheter från genomförda projekt Behåll om möjligt befintlig oljepanna, den ger backup och flexibilitet. Tillgängligt utrymme ger förutsättningarna, plats för oljetank måste eventuellt finnas även efter att pelletspanna installeras. Service köps vid behov, gör alltså ingen särskild upphandling eller teckna långa serviceavtal. Flens Bostads AB upplever att eftermarknaden är relativt omogen, det är svårt att få tag i reservdelar. Entreprenörerna har inga egna lager av delar utan måste beställa vanliga slitdelar med onödiga leveranstider och driftstörningar som följd. 7.5.2. Störningar och problem I de anläggningar som Flens Bostads AB eldar med biobränsle är i samtliga fall pelletspannor. Bränslet lagras silos, i de flesta fall i det utrymme som tidigare nyttjades för oljetank. Leverans av bränsle sker i samtliga fall via bulkbil som blåser in bränslet i silon. Vid själva leveranstillfället uppstår betydande buller och man har fått ta emot klagomål från närboende som störts av bilarna. För att komma tillrätta med det har man i Flen krävt att leveranserna endast ska ske under dagtid, mellan klockan 7-20 vardagar. 7.5.3. Personal Flens driftspersonal har ingen särskild utbildning för att hantera eldningsanläggningar, de ansvariga har tidigare erfarenhet som fastighetsskötare utan någon särskild teoretisk utbildning. 7.6. Erfarenheter från Nordanstigs Bostäder AB Nordanstigs Bostäder AB är det allmännyttiga bostadsföretaget i Nordanstig. De förvaltar ca 750 lägenheter inom Nordanstigs kommun som ligger strax norr om Hudiksvall. Kommunen består av i huvudsak fyra centralorter, den spridda bebyggelsen inom kommunen har inneburit att fjärrvärmeutbyggnaden i kommunen är starkt begränsad. Bostadsföretaget insåg redan 2002 att något måste göras för att komma bort från den allt dyrare eldningsoljan. Man tog in anbud på att konvertera några anläggningar till pellets, men anbuden som inkom var alldeles för höga. Då bestämde man sig för att lära sig själv hur man skulle bygga om sina panncentraler, man gjorde ett antal studiebesök hos andra som redan konverterat från olja till biobränsle. Mellan åren 2003 till 2007 har Nordanstig Bostäder AB konverterat ett 25-tal oljeeldningsanläggningar åt sig själva och åt kommunen. Den årliga oljeanvändningen har reducerats från ca 900 kubikmeter till ca 50 kubikmeter. 7.6.1. Allmänna erfarenheter från projekten En viktig lärdom som man drog tidigt var att anläggningarna skall dimensioneras för 100 % eldning med pellets. Oljepannorna finns kvar men enbart som effektreserv (alltså inte 19 (24)
som spetsenergi). Då man studerar totalekonomin för dessa anläggningar visar det sig att om de skulle köra med exempelvis 10 procent oljespets så ökar totalkostnaden för anläggningen med ca 10 öre per kwh. Som ett utgångsläge för effektdimensionering kan man använda ca 50 W/m 2 (BOA+LOA). En annan erfarenhet är att pelletsen ej skall innehålla bindmedel och vid påfyllning skall blåsas in snällt. En majoritet av Nordanstig Bostäders pelletsanläggningar betjänar fastigheter i storleksordningen 4 000 till 5 500 m 2. Det har medfört att företaget har liknande utrustning på ett flertal platser. En standardinstallation består av Ecotec brännare på 2 300 kw. På de mindre anläggningarna använder man pannor av typ Viessmann med brännare från Janfire på ca 100 kw. En intressant speciallösning är en anläggning i Gnarp där man valt att ställa en 10 m hög silo med både en 300 kw panna och bränsleförråd inbyggt. Anläggningen är även försedd med automatsotning. Anläggningen eldas enbart med pellets, ingen spets- eller reservkraft finns installerad. Företaget känner sig så säkra på tekniken att de i fiskeläget Mellanfjärden konverterat 12 lgh med vattenburen elvärme till en 50 kw pelletspanna utan spets eller reservkraft. Figur 5: Containerlösning i Gnarp 300 kw Fel och driftstörningar Tre anläggningar har studerats via driftjournaler och sammanställning av de problem som uppstått (se bilaga 1). En anläggning är en större anläggning som varit i drift i snart tre år. De övriga två startades i mitten av 2005. Det kan konstateras att antal fel och driftstörningar har minskat kraftigt i de nyare anläggningarna relativt den äldre anläggningen. Det kan förklaras med att driftsorganisationen lärt sig hur en pelletsanläggning bör se ut för att åstadkomma störningsfri drift. Även leverantörer och entreprenörer har utvecklat sig under den studerade perioden. Felen i Nordanstigs anläggningar är fördelade ungefär som anläggningarna i Eksta Bostads AB med ungefär en tredjedel av felen inom de 20 (24)
respektive kategorierna bränsleinmatning, styr- och övervakning samt övrigt. Företaget har uppmärksammat ett visst problem med spånbildning i silo, som man tänker lösa genom rengöring en gång per år. Drift och underhåll Driftansvarige Rolf Burman uppskattar att företagets personal lägger ner cirka en timme per värmecentral i veckan under året i allmän drift. Till detta kommer sotning av de äldsta centralerna ca 2 gång per månad. De nyare centralerna sotas med 1-2 månaders mellanrum. Företaget har en mobil dammsugare på en släpvagn som används för sotningen. En sådan mobil dammsugare kostade 40 000 kr, att jämföra med ca 30 000 kr per anläggning för att förse varje anläggning med dammsugare. Kostnaden för sotning uppskattar företaget till ca 2 000 kr per anläggning och år. Den administrativa delen av driften med bränslebeställning mm uppskattas till ca 100 timmar per år. Man uppskattar den årliga kostnaden för underhåll till ca 5 000 kr per anläggning i reservdelar. Personal Nordanstig Bostads AB sköter själva driften av dessa anläggningar med fyra fastighetsskötare som även håller jourbevakning på anläggningarna. Personalen har tidigare erfarenhet från drift av en kommunal fliscentral, i övrigt har fortbildning skett genom självstudier och erfarenheter från daglig drift. 8. Slutord 8.1. Relevans Genomgång och sammanställning av driftserfarenheter av fastbränsleeldning har i denna rapport fokuserats på de brister och fel som man har kunnat konstatera via journalanteckningar och genom mer subjektiva uppfattningar hos personalen. De genomförda intervjuerna och de fel och brister som noterats för studerade anläggningarna hos Eksta och i Nordanstig ger underlag att lämna ett antal råd och rekommendationer. De studerade bostadsföretagens erfarenheter antas vara representativa även för andra fastighetsägare med medelstora fastbränsleanläggningar. Rekommendationerna kan därför i stor utsträckning anses vara tillämpbara även för andra fastighetsägare med likartade förutsättningar. 8.2. Slutsatser Antalet fel som noterats för Ekstas samtliga anläggningar bedöms vara relativt få, totalt har det noterats 237 fel för elva pannor under två års drift. Det innebär ett fel var tredje dag på samtliga anläggningar. Per anläggning blir motsvarande genomsnittssiffra ett fel var 34:e dag. Många av de fel och driftstörningar som uppträder vid fastbränsleeldning kan hänföras till brister i de tekniska systemen. Fel uppträder i störst utsträckning inom bränsleinmatningen. Problemen vid bränsleinmatningen varierar beroende på vilket bränsle som studeras. För pelletseldning uppträder problemen i silo och förråd då bränslet stockar sig eller hänger sig på förrådets kanter och därmed inte når matarskruvarna på avsett sätt. Bränsleförrådets utformning är centralt för att minimera sådana problem. Vid användning av briketter uppträder problem främst i matningsutrustningen. Matarutrustningen utformning och drivmotorernas dimensionering är avgörande för att uppnå en god och stabil funktion för matning av briketter. 21 (24)