1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

Relevanta dokument
Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Del 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet.

Marknadsekonomins grunder

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, ÖVERSIKTLIGT, NOGA

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Betalningsbalans och utlandsställning

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Betalningsbalans och utlandsställning

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Monopol. Monopolets vinstmaximering

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

Betalningsbalans och utlandsställning

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

BNP Kvartal. 29 november 2018

BNP Kvartal. 13 september 2018

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

BNP Kvartal. 30 maj 2018

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

Betalningsbalans och utlandsställning

BNP Kvartal. 13 september 2017


BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24


ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

tisdag 23 oktober 12 Samhällsekonomi

Syfte: Lärandemål: Innehåll:

BNP Kvartal. 28 februari 2018

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp

Definitiv beräkning av BNP för år 2009

Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Försättsblad Tentamen

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

Nationalräkenskaper 2014

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Det cirkulära flödet

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Betalningsbalans och utlandsställning 2014

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) MP/NR Ann-Marie Bråthén. Publikationer i pdf-format samt kommentarer angående innehållet:

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp Ansvarig lärare: Anders Edfeldt ( ) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Mdr kr

Betalningsbalans och utlandsställning

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Välkommen till SCB:s frukostseminarium

MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR. Pontus Hansson

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Transkript:

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST nationalprodukt: värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år

förädlingsvärde = försäljningsvärde inköpsvärde spannmål mjöl bröd nationalprodukten = de summerade förädlingsvärdena = slutprodukternas försäljningsvärde nationalprodukt = nationalinkomst / gemensam beteckning: Y

OLIKA NATIONALPRODUKTSBEGREPP bruttonationalprodukt - kapitalförslitning = nettonationalprodukt NP till marknadspris - indir skatter + subv = NP till faktorkostnad nominell NP * inflationsjustering = real NP (löpande p) (basårets p) (fasta p)

NATIONALPRODUKTEN SOM VÄLFÄRDSMÅTT 1. BNP-begreppet fångar bara det som köps/säljs på en officiell marknad 2. BNP-måttet tar inte hänsyn till resursförbrukning och miljöförstöring 3. BNP-måttet säger inget om produktionens innehåll 4. BNP/capita säger inget om produktionsresultatets fördelning

EKONOMISK TILLVÄXT = procentuell årlig ökning av real BNP bestämningsfaktorer: I. a) kvantiteten arbete: befolkningens storlek, arbetstid, förvärvsfrekvens b) arbetetskraftens kvalitet: hälsostatus, utbildningsnivå II. a) kvantiteten kapital - kapitalutrustning/anställd b) kapitalets kvalitet - teknikutveckling III. strukturella faktorer - nya kombinationer av produktionsfaktorerna och stordriftsfördelar IV. institutionella faktorer - rättssystem mm V. sociala faktorer det sociala kapitalet

2. KONSUMTION(C), SPARANDE(S) och INVESTERING(I) sparande: allt som inte förbrukas kapitalstock: ett lands samlade bestånd av realkapital (byggnader, vägar, maskiner, mm) investering: uppbyggnad av kapitalstocken Bruttoinvestering - kapitalförslitning = nettoinvestering Bruttoinvestering - reinvestering = nyinvestering

huvudtyper: byggnads-, maskin-, lager- investeringskvot: investeringarnas andel av nationalprodukten Y=C+S Y=C+I S=I

3. SKATTER(T) och OFFENTLIGA UTGIFTER(G) offentlig sektor: stat, kommun, landsting konsoliderad o.s. inkluderar socialförsäkringssystemen Skatter - transfereringar = nettoskatt (T) (TR) (NT) skatter: inkomstskatt (31%), arbetsgivaravgift (35%), indirekta (25%), företag och egendom (9%)

skattekvot: skatterna som andel av BNP (44%) inkomstkvot: skatter avgifter mm som andel av BNP (c:a 50%) utgiftskvot: G + TR BNP (c:a 50%) G BNP (c:a 30%) negativt budgetsaldo (NT< G) ger en statsskuld statsskuld = ackumulerade budgetsaldon Y = C + S + NT Y= C + I + G S + NT = I + G

4. IMPORT(Z) och EXPORT(X) nettoexport: X-Z Y = C + S + NT Y = C + I + G + (X-Z) S + NT + Z = I + G + X

5. DEN GRUNDLÄGGANDE IDENTITETEN S + NT + Z = I + G + X = (S - I) + (NT - G) = X - Z privata sektorns finansiella sparande: S - I (I är realt sparande) offentliga sektorns finansiella sparande: NT - G (budgetsaldot) landets finansiella sparande = nettoexporten nettoexport + investeringar = totalt sparande landets sparkvot: I + (X-Z) BNP

6. FÖRSÖRJNINGSBALANSEN Y = C + I + G + (X - Z) Tillgång Användning BNP 100 Privat konsumtion 50 Import 50 Offentlig konsumtion 30 150 Bruttoinvesteringar 20 Export 50 150 7. BNP uppdelad på sektorer

8. FUNKTIONELL INKOMSTFÖRDELNING lönesumma + driftsöverskott = nationalinkomst 2/3 1/3 9. VERTIKAL INKOMSTFÖRDELNING Ginikoefficient: ytan mellan kurvan och diagonalen som andel av hela ytan under diagonalen (0 helt jämn, 1 maximalt ojämn fördelning) faktorinkomst - skatter + transfereringar = disponibel inkomst

10. BETALNINGSBALANS bytesbalans + finansiell balans = valutareservens transaktions- (X - Z) (Z K - X K ) förändring bytesbalans: handelsbalans: netto av varuutbyte med utlandet tjänstebalans: netto mellan export och import av tjänster faktorinkomster: netto av löner och aktieutdelningar löpande transfererigar: netto mellan gåvor till och från utlandet (ex: u-hjälp, EU-avgift, EU-bidrag ) finansiell balans: netto mellan kapitalimport (lån och utländska investeringar) och kapitalexport (utlåning och investeringar utomlands) utlandsställning (= finansiella balansens saldo ackumulerat + valutareserven) = bytesbalansen ackumulerad bytesbalansen = Δ utlandsställning

positiv bytesbalans = förbättrad utlandsställning negativ bytesbalans = försämrad utlandsställning negativ utlandsställning = utlandsskuld statsskuld: p g a statens budgetunderskott utlandsskuld: p g a landets bytesbalansunderskott