Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal? Rapporten, som jag förra året gav ut för första gången, gör en sammanställning och utfall av föregående vinter. Jag kan konstatera att för vintern 2013/2014 var ett rörligt pris mest fördelaktigt, givet förhållandena. Hur ser då läget ut inför kommande vinter? Rapporten ger en bild av nuläget på elmarknaden med tillgänglighet för vattenkraft och kärnkraft, och vad vi har att förvänta oss för prissituation den kommande vintern. För vinterns priser är vädret samt tillgången till vattenkraft och kärnkraft nyckelfaktorer. När vi nu är på väg in i vinterperioden ser vi relativt låga nivåer för vattenkraften men å andra sidan en förväntad god kärnkraftproduktion. Därför har vädrets utveckling störst påverkan på elpriset framöver. Givet förutsättningarna blir därför min generella rekommendation att välja Rörligt elpris. Som konsument bör man vara medveten om att rekommendationen kan variera från år till år. Förutsättningarna för elproduktionen varierar på samma sätt som vädret och gör att inget år är det andra likt. Jessica Krook Elmarknadsexpert sid 2/9

öre/kwh Elprisets utveckling Sedan 2008 har det rörliga priset generellt varit i nivå med eller lägre än fastprisavtalen. Under perioder kan dock det rörliga priset bli mycket högt vilket framgår av den röda linjen i diagrammet som visar priserna för en villa med elvärme. 120 Villa med elvärme 100 80 60 40 20 0 Rörligt pris 1-årsavtal 2-årsavtal 3-årsavtal Detta föranleds ofta av t.ex. underskott i vattenmagasinen, låg kärnkraftproduktion, ovanligt låga temperaturer eller försämrade överföringsmöjligheter av el mellan länder. I värsta fall samverkar några eller flera av dessa faktorer, vilket har varit fallet under de historiska topparna för det rörliga priset. Tydliga exempel är pristopparna 2008, 2010 och 2011. Risken för pristoppar måste man som kund ha med i beräkningen om man har ett hushåll med hög förbrukning. För perioden 2008-2014 har det rörliga priset varit det mest fördelaktiga, om man har haft rörligt avtal över tid. Det gäller då att man har kommit in på avtalet i rätt tid och inte prickar in en pristopp, då dröjer det innan avtalet står sig mot de fasta alternativen. Tyvärr sammanfaller ofta höga priser med hög förbrukning, vilket direkt blir märkbart på fakturan. Då el inte kan lagras, fungerar marknadsmekanismen så att priset går upp för att kunna möta efterfrågan. Även om de fasta priserna ligger något högre än det rörliga under perioder, så ger ett fast avtal fördelen att man slipper oroa sig för prisuppgångar som kan bli dyra. sid 3/9

Vem vann vintern 2013/2014? Vintern 2013/2014 var en mild vinter vilket resulterade i en mindre förbrukning hos de flesta. Elmarknadsläge med god kärnkraftproduktion, ett hydrologiskt läge som låg runt det normala samt milda temperaturer, resulterade i att vi fick historiskt låga priser. Kronan började stärkas igen mot euron efter uppgången på hösten 2013, vilket gjorde elen billigare i Sverige. Förbrukningen i Sverige hamnade för högsta timmen under vintern på 24 760 MW, vilket vi uppnådde under en av de kalla vinterveckor som vi såg i januari. Svenska Kraftnäts prognos inför vintern var att högsta förbrukningen skulle nå upp till 26 200 MW. En eluppvärmd villa som den milda decembermånaden förbrukade 2 040 kwh, betalade med ett rörligt pris 1 787 kr för december och totalt 5 331 kr för vintern. Vid ett kallt scenario hade priset för vintern istället uppgått till 7 840 kr med dåvarande priser. Dock brukar även priserna stiga i ett sådant scenario. Vi ser också att skillnaden mellan ett milt och ett normalt scenario under vintermånaderna blir 941 kronor för den som valde rörligt pris. Vi kan konstatera att de som valde ett rörligt elpris vintern 2013/2014 totalt betalade mindre än kunder med ett Fastpris. Den milda vintern gav en relativt marginell skillnad mot Fastpris 1 år och uppgår till 313 kr. Jämfört med Fastpris 3 år var vinsten för kunden med Rörligt pris 317 kronor. Priserna i beräkningen nedan är baserat på Prisområde 3, Stockholm. Vintern 2013/2014 Milt scenario Normalt Scenario Kallt scenario 17000 kwh 20000 kwh 25000 kwh Fastpris 1 år Elpris Skatt Moms Totalt pris Förbrukning Kostnad kr Förbrukning Kostnad kr Förbrukning Kostnad kr öre/kwh Dec 44,0 29,3 1,25 91,63 2040 kwh 1869 kr 2400 kwh 2199 kr 3000 kwh 2749 kr Jan 42,3 29,3 1,25 89,45 2210 kwh 1977 kr 2600 kwh 2326 kr 3250 kwh 2907 kr Feb 41,2 29,3 1,25 88,16 2040 kwh 1798 kr 2400 kwh 2116 kr 3000 kwh 2645 kr Fastpris 2 år 6290 kwh 5644 kr 7400 kwh 6641 kr 9250 kwh 8301 kr Dec 43,9 29,3 1,25 91,53 2040 kwh 1867 kr 2400 kwh 2197 kr 3000 kwh 2746 kr Jan 42,7 29,3 1,25 89,97 2210 kwh 1988 kr 2600 kwh 2339 kr 3250 kwh 2924 kr Feb 41,9 29,3 1,25 88,98 2040 kwh 1815 kr 2400 kwh 2135 kr 3000 kwh 2669 kr 6290 kwh 5671 kr 7400 kwh 6671 kr 9250 kwh 8339 kr Fastpris 3 år Dec 43,3 29,3 1,25 90,80 2040 kwh 1852 kr 2400 kwh 2179 kr 3000 kwh 2724 kr Jan 42,5 29,3 1,25 89,71 2210 kwh 1983 kr 2600 kwh 2332 kr 3250 kwh 2915 kr Feb 41,8 29,3 1,25 88,91 2040 kwh 1814 kr 2400 kwh 2134 kr 3000 kwh 2667 kr 6290 kwh 5648 kr 7400 kwh 6645 kr 9250 kwh 8307 kr Rörligt Dec 40,8 29,3 1,25 87,61 2040 kwh 1787 kr 2400 kwh 2103 kr 3000 kwh 2628 kr Jan 37,3 29,3 1,25 83,21 2210 kwh 1839 kr 2600 kwh 2164 kr 3250 kwh 2704 kr Feb 37,5 29,3 1,25 83,56 2040 kwh 1705 kr 2400 kwh 2005 kr 3000 kwh 2507 kr 6290 kwh 5331 kr 7400 kwh 6272 kr 9250 kwh 7840 kr * Energiskatten är oförändrad 2014 sid 4/9

En tumregel säger att en grads kallare väderlek än normalt brukar ge fem procent större energianvändning för uppvärmning av ett hus. Skulle det exempelvis vara i genomsnitt 5 grader kallare kallare än normalt, innebär det en ungefärlig värmeförbrukning som är 25 procent högre än normalt. Som framgår av räkneexemplet så är påverkan för kunder med Fastpris helt kopplad till ökad energianvändning och beror på vilket pris kunden har bundit sitt pris till. Kunden med Rörligt pris påverkas däremot både av variation i förbrukning och pris. Räkneexempel Förbrukning vid Kallt scenario januari Rörligt elpris för januari 2014 Summa månadsräkning Påverkan av högre rörligt pris i januari 2011 jämfört januari 2014 Påverkan pga. ökad förbrukning mellan normalt och kallt Summa högre elräkning för en eluppvärmd villa 2011 jämfört med 2014 3 250 kwh 83,21 öre/kwh 2 704 kr + 1 383 kr + 540 kr + 1 923 kr Läget inför förestående vinter 2014/2015 Inför kommande vinter har Svenska Kraftnät gjort en prognos för förbrukningen i landet. Den högsta förbrukningen förväntas bli ca 25 600 MW vid en normalvinter och 27 100 MW vid en tioårsvinter. Detta är 600 MW lägre än i 2013 års prognos vilket beror på att elförbrukningen i Sverige har minskat det senaste året jämfört med föregående år. Med ett antagande om ca 90 procents tillgänglighet för kärnkraften beräknas 8 004 MW kärnkraft vara tillgänglig när kraftbehovet är som störst. Kärnkraften är också den känsligaste faktorn då den har en stor påverkan vid oväntade produktionsbortfall. Vindkraften fortsätter att byggas ut och vi ser ca 1 GW högre installerad vindkraft under 2014. Sverige förväntas för vintern 2014/2015 vara självförsörjande på el, även i de timmar då efterfrågan är som störst. Det är 900 MW bättre än prognosen för föregående vinter. Dels beror det på lägre förväntad elförbrukning, dels på att mer produktionskapacitet förväntas vara tillgänglig jämfört med föregående vinter. Det hydrologiska läget har försämrats under året framförallt efter en torr och varm sommar. När sid 5/9

vi kom in i sommarmånaderna bjöds det på varmt och torrt väder vilket resulterade i ett sjunkande hydrologiskt läge. Det varma vädret resulterade i att Sverige tappade en del potentiell produktion som dunstade bort. I Norge fick man det motsatta då det kom tillskott i magasinen när det smälte i glaciärerna. September månad fortsatte att vara torr och det hydrologiska underskottet fortsatte att försämras. De senaste veckorna har bjudit på mer nederbörd och framöver visar prognoserna på ytterligare nederbörd. Vädret har en stor påverkan på den nordiska elmarknaden och om man ser mer eller mindre nederbörd jämfört med normalt så driver detta marknaden.i övrigt ser produktionsutbudet bra ut inför vintern. Även kronans utveckling mot euron har påverkan på elpriset. Rekommendation inför vintern 2014/2015 Det är alltid viktigt att utgå från den egna ekonomin och de förutsättningar man har inför fluktueringar i elpriset. Inför vintern ser situationen god ut med minskad elförbrukning och god förväntad elproduktion. Men trots detta kan man under vintern få pristoppar vid kallt väder och oväntat bortfall i elproduktionen. Om man har en generellt lägre förbrukning eller känner att man kan ta tillfälliga kostnadsökningar, kan ett rörligt pris vara ett bra alternativ. Men den ekonomiska effekten blir större vid en kall vinter då den avtalstypen ger en ökning både i pris och elförbrukning. Har man valt ett fast pris blir man endast påverkad av den ökade elförbrukningen då priset ju är känt i förväg. För vinterns priser är vädret samt tillgången till vattenkraft och kärnkraft nyckelfaktorer. När vi nu är på väg in i vinterperioden ser vi relativt låga nivåer för vattenkraften men å andra sidan en förväntad god kärnkraftproduktion. Därför har vädrets utveckling störst påverkan på elpriset framöver. Priserna i Tyskland påverkar vår prisbild i Sverige och i Norden då Sverige eller de andra länderna kan exportera eller importera kraft. Tyskland ligger aningen högre än de nordiska elpriserna gör men styrs framförallt av bränslemarknaden och priset på utsläppsrätter, som har haft en fallande utveckling den senaste tiden. Framförallt har den globala efterfrågan minskat på fossila bränslen men en stark dollar har också drivit marknaden då både kol och olja handlas i USD. Under hela 2014 har vi sett låga priser på elmarknaden och har inte haft några pristoppar. Sammanfattningsvis så ser läget stabilt ut framöver men vi är på väg in i en kallare period med högre efterfrågan. Det ser ut som att vi är på väg in i vinterperioden med lägre nivåer än normalt i vattenmagasinen vilket kan skapa utrymme för prisuppgång. Bjuder istället vädret på mer nederbördsrika månader så borde marknaden sjunka. Min huvudsakliga rekommendation är att teckna Rörligt pris då vi sammantaget ser ut att ha en god kraftbalans inför vintern. Vill man vara säker på sitt elpris under kommande vinter finns det många bra Fastprisalternativ med fördelaktiga priser. sid 6/9

Appendix Prisutveckling 2008-2013 vad påverkar priset? Spotpriser, årsmedel per Elområde* 2009 2010 2011 2012 2013 SE1 39,3 54,3 42,9 27,7 33,9 SE2 39,3 54,3 42,9 27,7 33,9 SE3 39,3 54,3 40,8 28,2 34,1 SE4 39,3 54,3 43,6 29,8 34,5 *öre/kwh Historisk produktion/förbrukning i TWh 2009 2010 2011 2012 2013 Vattenkraft 66 66 66 77 61 Vindkraft 3 3 6 7 10 Kärnkraft 51 55 58 61 63 Övrig värmekraft 16 19 16 15 14 Summa elproduktion 135 144 145 160 148 Import/Export 5 2-7 -19-10 Förbrukning 138 147 140 143 140 Temperaturkorrigerad förbrukning 140 144 143 144 141 2009 Sveriges elanvändning minskade med 3,9 procent men på årsbasis uppstod ändå en nettoimport. En förklaringsfaktor var att kärnkraften endast levererade 50 TWh. Spotpriset var fallande fram till andra halvan av året, då vände trenden. Vintern 2009/ 2010 blev den kallaste på många år, vilket sammanföll med problem i den svenska kärnkraften och ledde till timvisa rekordpriser. En tidig vårflod och mycket regn under sommaren och hösten 2010 medförde att vattenmagasinen kunde fyllas till historiskt höga nivåer. Köldknäppen under slutet av 2009 och början av 2010, resulterade i att priset på den nordiska elbörsen under några timmar steg kraftigt. Den 17 december var priset uppe på 14 kronor per kwh under två timmar och den 8 januari uppgick det till 10 kronor per kwh under tre timmar. En bidragande orsak vid båda tillfällena var som tidigare nämnt att kärnkraft var ur drift eller kördes begränsat. Den hydrologiska balansen försämrades successivt samtidigt som kraftig kyla slog till. Svenska Kraftnät varnade för ansträngd effektsituation. Effektreserven fick aktiveras flera gånger under vintern. sid 7/9

2010 Året inleddes dramatiskt. En kall och utdragen vinter inledde året och en kall och tidig vinter avslutade året. Ökad efterfrågan, dels till följd av återhämtning i industriförbrukningen, dålig tillrinning och periodvis lägre kraftproduktion gav rekordhöga spotpriser vintertid. Förbrukningen ökade med 6,3 procent för året och importen landade på 2,1 TWh. Kärnkraften nådde knappt 56 TWh i årsproduktion. På det politiska planet fattades beslut om att Sveriges nuvarande tio kärnkraftreaktorer ska få ersättas med nya reaktorer. Det genomsnittliga systempriset blev drygt 50 öre/kwh, vilket kan jämföras med 37 öre/kwh år 2009. Den sämre tillgången på vattenkraft medförde att det genomsnittliga priset i Tyskland var cirka 10 procent lägre än i Norden under året. Tidigare var relationen omvänd. 2011 Året startade med en kall vinter och kärnkraft med fortsatt låg drifttillgänglighet. Detta ledde under våren till ett underskott på el som i vanliga fall hade kunnat leda till elbrist men tack vare en tidig vårflod lättade trycket på elmarknaden. Resten av året skedde återhämtning och vattenmagasinen fylldes på. I takt med återhämtningen vände också priserna ned under senare delen av året. I takt med ökad fyllnadsgrad i magasinen, högre temperaturer och en ekonomisk osäkerhet som dämpade efterfrågan, pressades spotpriserna nedåt till rekordlåga nivåer under hösten. Vattenbalansen återställdes dock under året och snittpriset i Norden blev cirka 10 procent lägre än i Tyskland. Alltså omvänd relation jämfört med 2010. Första delen av året präglades således av en hög spot, kall väderlek och ett stort underskott i den hydrologiska balansen. Vecka 52 2010 fanns det ett underskott på 40 TWh vilket vände till plus under vecka 32. Kalenderåret avslutades med ett överskott i hydrologin på nästan 8 TWh. 2011 var även året som fick igång kärnkraftdebatten ordentligt; kärnkraftolyckan i Fukushima skakade hela världen. Tyskland fattade kort därefter beslut om att stänga all kärnkraft i landet till år 2022. En annan stor händelse var att Svenska Kraftnät delade in Sverige i fyra elområden. Inledningsvis gav detta stora skillnader mellan områdena som över tid har jämnat ut sig. 2012 Vintern 2012 betraktas som en normalvinter, även om det på sina håll var ovanligt kallt och nederbördsrikt i december. God tillgänglighet i kärnkraften gav en stabil prisutveckling. Både total elproduktion, vindkraft och export slog rekord med god marginal. God tillgång på vattenkraft, förbättrad tillgänglighet i kärnkraften och internationell lågkonjunktur bidrog till sid 8/9

spotpriser som var på en relativt låg nivå hela vintern. Undantagen var ett par pristoppar i december och januari när förbrukningen var som högst. År 2012 var liksom 2011 ett vattenrikt år med en fyllnadsgrad under hösten som låg cirka 10 procentenheter över medel i de svenska vattenmagasinen. När efterfrågan var som störst i början av december, slutet av januari och mitten av mars importerades mer el än vad som exporterades men för året som helhet nådde exporten rekordnivån 20 TWh. Våtår, hög tillgänglighet i kärnkraftverken och tidvis milt väder är de främsta förklaringarna till den stora exporten. 2013 Året inleddes med kallt och torrt väder där vi fick med oss ett stort hydrologiskt underskott. Vintermånaderna höll sig ändå stabilt till följd av en fortsatt global lågkonjuktur, stabil kärnkraftproduktion på ca 90 % i Sverige och framförallt att vi inte fick någon ihållande kyla över landet. Högst priser fick vi under mars/april då det drog in en sen kyla samtidigt som det var låga tillrinningar. Magasinsnivåerna före vårfloden var 6 procent lägre än normalt och underskottet var knappt 20 TWh. Under 2013 var kärnkraftrevisionerna främst planerade under vår och höst. Det blev även en del oplanerade stopp men generellt var det ett bra kärnkraftår. Under hösten fick vi kraftiga nederbördsmängder och det hydrologiska underskottet återhämtade sig ordentligt och var nästan på normala nivåer vid årsskiftet. Vi såg även en extremt kraftig vindproduktion under slutet av året som också satte press på priserna och i euro fick vi de lägsta priserna för året. Dock försvagades den svenska kronan vilket fick en effekt på priserna och i kronor blev sommarmånaderna ändå lägst. I början av året stod kronan runt 8,55 medan den i slutet av december hade försvagats till 9,00. Skillnaderna mellan de fyra prisområden var inte stora under året. Årsmedelpriset var för Luleå/Sundsvall 338,51 kronor, Stockholm 340,77 kronor och Malmö 345,02 kronor. Framförallt var det under november månad som Malmöpriserna blev högre då vädret blev kallare samtidigt som det var kapacitetsbegränsning mellanprisområde Stockholm (SE3) och Malmö (SE4). sid 9/9