Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012



Relevanta dokument
Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Inlåning & Sparande Nummer februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer september 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 8 september Sidan 2 Riksbanken eller marknaden? Sidan 4 Valet, räntorna och kronan

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Sidan 3 Stora skillnader i ränterisk. Sidan 5 Längre bindningstider på bolånen Sidan 10 Bilaga Regional kommunindelning

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr

Inlåning & Sparande Nummer januari 2015

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Val av bindningstid. Specialstudie 13 januari Sidan 2 Stora skillnader i låntagarnas val av bindningstid

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

VECKOBREV v.44 okt-13

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Månadskommentar juli 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv

Makrokommentar. April 2017

Svårt att navigera i bolånedjungeln

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Makrokommentar. Mars 2017

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

PMI steg till 60,1 i december Produktionen avslutar på topp

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Boräntan, bopriserna och börsen 2017

Penningpolitik när räntan är nära noll

Inköpschefsindex tjänster

PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017

Makrokommentar. Februari 2017

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

Sportlovet Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

VECKOBREV v.13 mar-14

Inköpschefsindex tjänster

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

PMI sjönk till 59,3 i oktober men kvarstår på en hög nivå

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2015

Bostadspriserna & boräntorna december 2013

Inköpschefsindex tjänster

Inledning om penningpolitiken

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015

Räntefokus 8 november Fördel korta räntor

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder mars 2014

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Vart är vi på väg? Boräntenytt nr 2, 28 maj 2018

Inköpschefsindex tjänster

VECKOBREV v.41 okt-14

Sidan 3 Stora risker men ingen ny finanskris. Sidan 4 Greklandskris ger osäker ränteprognos. Sidan 6 Oro i den globala ekonomin

Transkript:

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att vara nere i 1 procent efter Riksbankens räntemöte i april. Boräntorna bör också gå ned de kommande månaderna. Det väger ganska jämnt mellan korta och långa räntebindningstider, vilket innebär att spridning mellan olika bindningstider är att föredra. De konjunktursignaler som kommit från omvärlden efter Riksbankens senaste räntemöte den 19 december har varit något motstridiga. Positiva signaler har kommit från vissa delar av omvärlden, främst från Nordamerika och Asien, medan andra delar bidragit med en del negativa signaler. Inköpschefsindexen låg i de flesta länder på en lite högre nivå i december än i november, vilket antyder att den globala ekonomin mår lite bättre. Det handlar dock än så länge snarare om en avbruten nedgång än en tydlig uppgång. Även den amerikanska arbetsmarknaden har visat sig vara mindre svag än väntat. Positivt är också att den starka tillväxten verkar hålla i sig i Kina, samtidigt som inflationstrycket där avtar. Det är fortfarande svårt att se att en långsiktigt hållbar lösning på skuldkrisen bland euroländerna, vilket innebär att de internationella finansmarknaderna fortfarande är stressade. Detta spiller i sin tur över på den svenska räntemarknaden där statsobligationsräntorna fortsätter att vara nedtryckta och riskpremierna ligger på samma nivåer som under krisen Tillväx Tillbakagång Globalt Inköpschefsindex Industrin Tjänstesektorn jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 55 50 45 40 35 30 SBAB BANK BORÄNTENYTT 1 NUMMER 1 19 JANUARI 2012

2008/2009. Flertalet euro-länder fick nyligen sina kreditvärdighetsbetyg sänkta av Standard & Poor s och kreditutsikterna är fortsatt negativa. Fortfarande kämpar man på alla politiska plan för att hitta rätt blandning av policyåtgärder för att lösa problemen. Vårt huvudscenario är att den monetära unionen består men att det kommer att ta tid att komma tillrätta med alla problem. Det går inte heller att utesluta att något land kan komma att lämna unionen, troligen då med ytterligare finansiell turbulens som följd. Den europeiska centralbanken (ECB) har vidtagit kraftiga åtgärder för att motverka den kredit- och likviditetsåtstramning som följt i finansorons spår. Styrräntan har sänkts till 1 procent och stora köp av de värst drabbade ländernas statsobligationer har gjorts. Under december har ECB också lånat ut stora summor till bankerna i treåriga lån till låg ränta. Ytterligare ett treårigt lån planeras till februari. Sammantaget verkar åtgärderna fått en viss stabiliserande effekt på marknaderna. Tioåriga statsobligationsräntor Sverige Tyskland USA Procent 0,0 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Nedåt för den svenska ekonomin Signalerna från den inhemska ekonomin har varit ganska entydigt negativa under december och januari. Siffror över produktionstillväxten i industri- och servicesektorn visar att den minskat ganska snabbt. Tillväxtsiffrorna i detaljhandeln är också svaga och utrikeshandeln går allt trögare. Förmodligen har BNP-tillväxten under det fjärde kvartalet varit negativ. Den svaga utvecklingen har också slagit igenom på arbetsmarknaden där varslen stigit, antalet vakanser slutat öka och arbetslösheten är på väg upp. Bostadspriserna var i december i genomsnitt 6 procent lägre än under samma månad i fjol. Inflationen enligt konsumentprisindex föll från 2,8 procent i november till 2,3 procent i december, rensat för effekter av räntekostnader var nedgången ännu större, från 1,1 procent till 0,5 procent. Produktion Orderingång Produktion och orderingång i svensk industri Index 2005= jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 125 115 110 105 95 90 85 75 Byte i Riksbanksdirektionen Vid Riksbankens nästa räntemöte, den 15 februari, tar två nya ledamöter plats i sexmannadirektionen. De som lämnar är Svante Öberg och Lars Nyberg. Svante Öberg har under sina år i direktionen vid ett antal tillfällen röstat för en stramare räntepolitik än vad majoriteten gjort men har aldrig avvikit åt andra hållet. Lars Nyberg är mer svårplacerad. Han har ofta följt majoritetens linje. I hans få reservationer har han lika ofta velat ha högre ränta som han velat ha lägre ränta. Hur de nya direktionsledamöterna, Per Jansson och Kerstin af Jochnick, kommer att ställa sig till majoritetens linje kan vi bara spekulera i. Per Jansson har varit anställd hos Riksbanken under lång tid och ligger förmodligen, som tidigare ansvarig för Riksbankens analys- och prognosverksamhet, nära majoritetsuppfattningen. Kerstin af Jochnick kommer troligtvis att inrikta sig mer mot finansiell stabilitet (hon har erfarenhet från bland annat Riksbanken, Finansinspektionen och Bankföreningen). Med tanke på det trängda läget på finansmarknaderna finns det därför en möjlighet att hon Utfall Riksbankens prognos Räntemarknadens förväntningar SBAB:s prognos Riksbankens styrränta jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 SBAB BANK BORÄNTENYTT 2 NUMMER 1 19 JANUARI 2012

kommer att luta mer mot den minoritet, på två personer, som under drygt två år velat ha lägre styrränta och/eller lägre räntebana än vad majoriteten klubbat igenom. Sammantaget bedömer vi därför att sannolikheten för räntesänkningar ökat något i och med personbytena. Riskpremier och Riksbankens extraordinära åtgärder Första extraordinära åtgärden Sista extraordinära åtgärden Prognos 2,5 2,0 1,5 Styrräntan nere i 1 procent i april Marknadsutvecklingen och utfallet för ekonomiska indikatorer i omvärlden och i Sverige under de senaste veckorna har styrkt oss i vår uppfattning om vart Riksbanken är på väg. Vi håller därför fast vid vår tidigare Riksbanksprognos. Prognosen baseras på att konjunkturen blir svag och att återhämtningen går långsamt men att det inte blir någon allvarlig kris. I prognosen räknar vi med att Riksbanken sänker styrräntan från dagens nivå på 1,75 procent ned till 1,00 procent efter räntemötet i april. Vi tror således på dels en sänkning med 0,25 procentenheter och dels en sänkning med 0,50 procentenheter vid de kommande två räntemötena. Detta är något snabbare sänkningar än vad räntemarknaden förväntar sig, vilket innebär att korta marknadsräntor bör gå ned en del under våren. Givet att riskpremierna på den svenska räntemarknaden är uppe i samma nivåer som för tre år sedan, så ser vi också en viss sannolikhet för att Riksbanken återstartar någon av de extraordinära åtgärder som var i gång under 2008-2010, om inte likviditets- och kreditriskpremierna snart börjar falla. Kort eller lång boränta? Vi räknar med att ytterligare sänkningar av styrräntan tillsammans med krympande riskpremier bidrar till att den kortaste boräntan med bindningstid på 3 månader sjunker. Tremånadersräntan bottnar på cirka 3,25 procent under 2013 innan den börjar stiga igen när styrräntan höjs. Den femåriga boräntan påverkas mindre av styrräntan och mer av internationella obligationsräntor. Då vi ännu inte ser några tecken på att skuldkrisen bland euroländerna är på väg att bedarra, vilket bör leda till stigande svenska långräntor, så har vi skjutit fram den väntade långränteuppgången ett par månader. Den femåriga boräntan väntas nu gå ned något under första halvåret 2012 innan den vänder uppåt. En jämförelse mellan olika räntebindningstider visar att den kortaste boräntan med en bindningstid på 3 månader är att föredra jämfört med bindningstider på 1-3 år. Jämförelsen med bindningstider på 4 år och uppåt faller dock ut till de längre bindningstidernas fördel. De beräknade skillnaderna mellan nuvarande bundna boräntor och det prognostiserade genomsnittet för tremånadersräntan under motsvarande period är små i förhållande till osäkerheten i ränteprognosen. För den som vill vara försiktig är det därför viktigt att dela upp bolånet på både korta och långa räntebindningstider. jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 Procent Ränteskillnad bostadsobligation och statsobligation Skillnad interbankränta och statsskuldsväxelränta Prognos för SBAB:s boräntor, olika bindningstider 19-jan-12 jun-12 dec-12 dec-13 3 mån 4,42 3, 3,50 3, (+0,10) (+0,10) 2 år 3,84 3, 3,90 4, 5 år 4,33 4,10 4,90 5,70 (-0,70) (-0,30) (-0,10) Anm: Förändring i prognosen från Boräntenytt 20 december anges inom parentes 4,42 3,98 Bundna boräntor och beräknad bunden tremånadersränta under bindningstiden SBAB Banks bundna boränta SBAB Banks prognos av bunden tremånaders boränta 3,84 3,88 3,82 3,69 4,17 4,10 4,44 4,33 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Tor Borg ekonomiskasekretariatet@sbab.se Procent 1,0 0,5 0,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 SBAB BANK BORÄNTENYTT 3 NUMMER 1 19 JANUARI 2012

Tidpunkten viktig för val av fast elpris Tidpunkten när man tecknar fast elpris är viktig för att det ska vara fördelaktigt. Säsongmönstret talar för att välja fasta elavtal under första halvåret. Fast elpris med två- och treåriga avtal har varit något mer fördelaktigt än ettåriga avtal. Den här vintern har det rörliga elpriset hittills varit lågt och legat under de fasta elpriserna med avtal på 1-3 år. Topparna i det rörliga elpriset i februari och december 2010 finns emellertid i färskt minne. Vågar man verkligen välja rörligt elpris? Rörligt elpris Fast elpris 1 år Fast elpris 2 år Fast elpris 3 år Rörligt och fast elpris 1 1 140 Liten genomsnittlig prisskillnad Elprisernas utveckling framöver är svår att bedöma. Den beror på utbudet och på efterfrågan på el, som båda kan bjuda på överraskningar. Utbudet påverkas bland annat av mängden nederbörd och fyllnadsgraden i vattenkraftens magasin samt av kärnkraftens tillgänglighet. Efterfrågan varierar bland annat med konjunkturen men också med temperaturen, särskilt i de tätbefolkade områdena. En prognos av elpriserna är därför osäker. De historiska elpriserna kan emellertid ge viss vägledning i valet mellan rörligt och fast elpris. Utifrån månadsdata för perioden april 2004 till november 2011 har vi jämfört fasta elpriser, med avtal på 1-3 år, med genomsnittet av det rörliga elpriset under avtalsperioden. 1 För att ta ett exempel, så jämförs det ettåriga elpriset i november 2007 med genomsnittet av det rörliga elpriset under de 12 månaderna från november 2007 till oktober 2008. Jämförelsen visar att det i genomsnitt är små skillnader mellan att välja rörligt eller fast elpris. Det fasta ettåriga elpriset har sedan 2004 i genomsnitt varit 1,1 öre/kwh dyrare än det genomsnittliga rörliga elpriset under motsvarande avtalsperiod. De fasta två- och treåriga elpriserna har däremot varit 0,9 respektive 2,0 öre/kwh billigare än det genomsnittliga rörliga elpriset under motsvarande avtalsperiod. För en typkund i villa med elvärme och en förbrukning av 20 000 kwh per år har således valet av fast eller rörligt elpris bara handlat om en vinst eller förlust på 200-400 kronor per år. jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 Ettårsavtal och rörligt elpris under 1 år Fast elpris 1 år Rörligt elpris under 1 år jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 140 130 110 90 70 men stora prisvariationer De genomsnittliga skillnaderna under den studerade perioden mellan fasta elpriser med avtal på 1-3 år och rörligt elpris är således små men prisvariationerna är desto större. Tidpunkten när man tecknar det fasta elavtalet är därför mycket viktig. För den som valde ett fast ettårigt elpris i oktober 2006 blev kostnaden under de följande tolv månaderna 6 0 kronor högre än för den som valde rörligt elpris. För den som valde ett fast ettårigt elpris i december 2009 blev däremot kostnaden under den följande tolvmånadersperioden 3 700 kronor lägre än för den som valde rörligt elpris. Skillnaden i kostnaden Skillnad i kostnad mellan fast och rörligt elpris Fast 1 år-rörligt under 1 år Fast 2 år-rörligt under 2 år Fast 3 år-rörligt under 3 år Fast elpris är billigare än rörligt Fast elpris är dyrare än rörligt Tusental kronor/år apr-04 apr-05 apr-06 apr-07 apr-08 apr-09 apr-10 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 1 Elpriserna, inklusive skatt och moms, avser en typkund i villa med elvärme och en årsförbrukning på 20 000 kwh. SBAB BANK BORÄNTENYTT 4 NUMMER 1 19 JANUARI 2012

mellan bästa och sämsta tidpunkten för ett ettårsavtal är således drygt 10 000 kronor. Eftersom den genomsnittliga skillnaden mellan fast och rörligt elpris är liten över längre tidsperioder kan man tycka att det spelar mindre roll vilken avtalsform man väljer. Argumentet för fast elpris blir då främst att man på så sätt kan undvika tillfälligt mycket höga elräkningar. Hur ska man då välja den bästa tidpunkten om man vill ha fast elpris? Elprisernas utveckling under de senaste åren visar att säsongmönstret kan vara till viss hjälp för att välja när man ska teckna fasta elavtal. Första halvåret, och då särskilt från februari till maj, har ofta varit en bättre period för att välja fasta elpriser än andra halvåret. Det bör dock noteras att eftersom säsongmönstret inte kan förklaras så är det svårt att bedöma hur stabilt det kommer att vara framöver. Sammanfattningsvis har det långsiktigt varit liten skillnad mellan rörligt elpris och fasta avtal men variationerna i prisskillnaden har varit stora. Vill man välja fast elpris, för att undvika tillfälligt höga elräkningar, är tidpunkten när man tecknar avtalet viktig. Säsongmönstret under de senaste åren talar för att teckna fasta elavtal under första halvåret. Det har också varit mer fördelaktigt med två- och treåriga elavtal än med ettåriga. Säsongskillnad mellan fast och rörligt elpris Fast 1 år-rörligt under 1 år Fast elpris är dyrare än rörligt Fast 2 år-rörligt under 2 år Fast 3 år-rörligt under 3 år Fast elpris är billigare än rörligt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se Boräntenytt är ett nyhetsbrev från SBAB Bank. Boräntenytt har sammanställts av SBAB Bank:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn 08-614 43 88 Tor Borg, tfn 08-614 38 84. Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB Bank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Boräntenytt men ange alltid källa. SBAB Bank AB (publ) Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 Postadress: Box 27308 102 54 Stockholm Tel 08-614 43 00 Fax 08-611 46 00 Internet: www.sbab.se E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr. 556253-7513) SBAB BANK BORÄNTENYTT 5 NUMMER 1 19 JANUARI 2012