Kvalitetsredovisning 2015-2016 ProCivitas Helsingborg Henrik Heide, rektor 1
Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen... 4 2. Information om ProCivitas Helsingborg... 4 3. Skolans förutsättningar... 4 3.1. Personal... 4 3.2. Elever... 6 4. Viktiga händelser under året... 7 5. Vårt kvalitetsarbete... 9 5.1. Bakgrund... 9 5.2. Vårt sätt att mäta kvalitet... 9 5.3. Vårt kvalitetsarbete på skolan... 9 5.4. Intern och/eller extern granskning... 11 5.5. Klagomål och synpunkter... 11 6. Vårt värdegrundsarbete... 12 7. Resultat... 13 7.1. Funktionell kvalitet... 13 7.1.1. Kunskapsresultat... 13 7.1.2. Värdegrundsresultat... 15 7.2. Upplevd kvalitet... 16 7.2.1. Sammanfattande analys... 16 7.2.2. Åtgärder för utveckling... 16 7.3. Ändamålsenlig kvalitet... 17 7.3.1. Sammanfattande analys... 17 7.3.2. Åtgärder för utveckling... 17 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret 2015-16... 18 7.4.1. Studiero på skolan... 18 7.4.2. Ökad kollegialt lärande... 18 7.4.3. Ökad satsning på kunskap om ett hållbart samhälle... 18 7.4.4. Struktur elevhälsa... 18 8. Nya utvecklingsområden... 18 8.1. Relevans i undervisningen... 18 8.1.1. Bakgrund... 18 2
8.1.2. Åtgärder... 19 8.2 Effektiv feedback... 19 8.2.1 Bakgrund... 19 8.2.2. Åtgärder... 19 8.3. Effektiva studier, ökat arbete med elevernas studieteknik... 19 8.2.1 Bakgrund... 19 8.2.2. Åtgärder... 19 3
1. Information om huvudmannen ProCivitas Privata Gymnasium AB är ett fristående gymnasieföretag inom AcadeMedia. Vi erbjuder i skrivande stund studieförberedande utbildningar vid fyra skolor Helsingborg (start 1997), Växjö (start 1999), Malmö (start 2002) och Lund (start 2014). Skolorna ingår i AcadeMedias Teoretiska Gymnasieskolor. Inom ProCivitas har vi som ambition att vara Sveriges Bästa Gymnasieskola. Vi lägger ner mycket arbete på att skapa bästa tänkbara skolmiljö som attraherar engagerade och välutbildade lärare och studiemotiverade elever. Skolan har en stark koppling till det lokala näringslivet bl.a. genom gästföreläsningar och ett väl utbyggt mentorsprogram där alla elever i åk3 får en egen mentor från näringslivet. Vi samarbetar också med företag och organisationer i Helsingborg. ProCivitas har också i vid ett flertal tillfällen under senare år blivit Svenska Mästare i Ung Företagsamhet, vunnit priser vid Unga forskares tävlingar samt en rad andra utmärkelser. Skolmiljön är ett högt prioriterat område och eleverna har mycket att säga till om på skolan. Det existerar mycket sällan skadegörelse och det råder ordning och reda på skolorna, något som vi ser som en självklar förutsättning för goda studieresultat. 2. Information om ProCivitas Helsingborg ProCivitas har en tydlig strävan att bli Sveriges bästa gymnasieskola. Med ett högt söktryck, motiverade elever och engagerad personal, utlovar och levererar ProCivitas i Helsingborg hög kvalité i såväl undervisning som allmän trivsel. Skolans popularitet har gjort att skolan expanderat de senaste åren både lokal- och elevmässigt. Under läsåret 2015/16 gick ca 530 elever på skolan. Skolan erbjuder tre olika program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsprogrammet samt Ekonomiprogrammet. 3. Skolans förutsättningar 3.1. Personal Skolans organisation täcker väl de behov som finns i nuläget. Förutom rektor och biträdande rektor finns programansvariga på respektive program vilka har ett stort ansvar för skolutvecklingsfrågor. ProCivitas har även en skoladministratör, en vaktmästare på 50% samt en näringslivskoordinator på heltid (SYV ingår i denna tjänst på 20%), tre kockar i köket som lagar mat från grunden, en kurator på 30%, specialpedagog på 15%, en skolsköterska på 60% samt skolläkare och skolpsykolog och till sist två städerskor. Under föregående läsår var 23 lärare aktiva på skolan de flesta jobbade heltid men några lärare i mindre ämnen delade/delar vi med andra skolor. Tre lärare saknar lärarlegitimation men två väntar besked från Skolverket under nästkommande läsår varav en av de två har utländsk behörighet. Vid nästa läsårsslut räknar vi med att samtliga lärare är legitimerade. Antal elever per lärare ligger på 26,1. Detta är något högre än genomsnittet i Sveriges men upplevs inte som något problem då eleverna är motiverade och det råder lugn och ro i klassrummet. 4
EHT består av skolsköterska, skolläkare, rektor, biträdande rektor, kurator, specialpedagog och skolpsykolog. EHT träffas en gång/vecka för att kunna följa upp pågående ärende såväl som kunna jobba förebyggande. Vi lägger också stor vikt vid att arbeta hälsofrämjande och förebyggande bl.a. genom att utbilda elever och personal i studieteknik. Uppföljning sker vid två ytterligare tillfällen under elevernas gymnasietid. Vi jobbar också mycket med examinationsplaneringen för eleverna för att på så sätt minimera stress och belastning som inverkar negativt på hälsa och studieresultat. Examinationerna planeras vid skolstart i augusti. Rektor samordnar och följer upp fortlöpande. Eleverna får också möta externa föreläsare under året som tar upp aktuella ämnen inom hälsa och välmående. Skolans elevhälsogrupp, elever från alla program och årskurser, finns som ett bollplank för EHT för att lyfta elevernas syn på vilka behov och utvecklingsområden som finns. Vi har sex förstelärartjänster på skolan. Förstelärarsatsningen i år har varit på kollegialt lärande med pedagogiska frågor i fokus. Projektet har löpt under hela året och i huvudsak handlat om auskultationer med efterföljande reflektion, både i större grupp såväl som i mindre. Stort fokus har legat på hur hjärnan fungerar och hur man i en lektionssituation ska arbeta med hjärnan och inte mot hjärnan. Vid uppföljningen i slutet av året framkom att projekten har varit mycket lyckade och det finns nu ett stort intresse att fortsätta med dessa kommande läsår. Eftersom det är svårt att med säkerhet bestämma att vidtagna pedagogiska åtgärder varit de avgörande insatserna för elevernas resultat, har lärarens gemensamma utvärdering fått gälla som uppföljning. Denna har skett i de grupper där arbetet skett och har lämnats in skriftligt till rektor. Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: 2016-02-05 Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Andel (%) Andel (%) med Andel (%) med Totalt antal lärarlegitim med lärarlegitim Totalt ation och pedagogisk ation och antal behörighet högskoleex behörighet i minst ett ämne amen i minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74,9 1 378 77,6 73,9 ProCivitas 52,0 86,4 64 85,9 84,4 ProCivitas Privata Gymnasium, Helsingborg 18,4 85,6 23 91,3 87,0 Riket 15 450,0 79,1 19 973 86,6 79,5 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015. 5
Gymnasieskolan - Personalstatistik Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15,4 1 525,0 15,2 ProCivitas 60,2 24,7 61,2 23,8 ProCivitas Privata Gymnasium, Helsingborg 20,5 26,1 19,1 26,0 Riket 27 244,5 11,9 27 145,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober 2014. 3.2. Elever Skolan blev under läsåret 2015/16 fullt utbyggt med fem paralleller i varje årskurs. Ekonomi- & Naturvetenskapsprogrammet har fler elever än Samhällsvetenskapsprogrammet då vi tar in två NAoch EK-klasser varje år men bara en SA-klass. Andelen flickor på skolan är ca 60% vilket förklaras av de höga meritvärdena för att bli antagen på skolan. Frånvaron är låg på alla program och över de tre åren. Oanmäld frånvaro följs upp dagligen med föräldrakontakt om eleven är omyndig. Det har inte gått att se något mönster i den frånvaro som varit. Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Elever i år 1 Elever i år 2 Elever i år 3 Summa program Ekonomiprogrammet 71 67 83 221 Naturvetenskapsprogrammet 71 67 72 210 Samhällsvetenskapsprogrammet 37 33 34 104 Summa årskurs 179 167 189 535 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober 2015. Närvaro (%), lå 2015/16, v. 35-22 Närv aro Förälderanmäld Anmäld frånvaro Oanmäld frånvaro Sen ankomst ProCivitas Helsingborg 91,8 0 7,7 0,5 0 Källa: Schoolsoft 6
4. Viktiga händelser under året Våra åk1-elever genomförde ett innovationsprojekt med inriktning mot Hållbar utveckling. Forskare från Lunds Universitet handledde och gav feedback på innovationerna. De tre främsta deltog i en tävling Innocarnival Skåne 2016 och placerade sig på plats 1,2 och 3. Vinsten blev en resa till Hongkong där utbyten med universitet och miljömyndigheter genomfördes i augusti. Ca 30 elever genomförde den internationella matematiktävlingen Kängurun där vi hade en elev som kom på tredje plats i Sverige. Våra åk1-elever deltog i en europeisk naturvetenskapstävling EUSO. En av våra elever kom på topp- 10-placering i Sverige och fick delta i riksfinalen i Stockholm. Två NA3:or tilldelades Molecular Frontiers stipendium och fick delta i ett symposium i Göteborg där flera Nobelpristagare deltog. Alla NA2:or genomförde en projektvecka där syftet var att inspirera för naturvetenskapliga studier. Ett stort antal grundskolor fick besök där det genomfördes laborationer, shower och experiment. NA2:or genomförde en projektvecka där en majoritet av eleverna jobbade med externa projekt vid exempelvis Lunds Universitet. Två stipendiater fick delta i Berzeliusdagarna Stockholm och inspireras för kemistudier. Under hösten deltog två NA3:or i Sonja Kovalevsky-dagarna, ett event som fokuserar på elever som är framstående inom matematik. Vid de regionala UF-tävlingarna vann ProCivitas i Helsingborg fyra guld och ett antal nomineringar. Bl.a. vann skolan platser till SM i de tunga kategorierna: Bästa företag, Bästa vara, Bästa tjänst och Bästa säljare. 2 av våra UF-företag vann guld respektive silverplatserna då Helsingborgs stad och Företagarnas Riksorganisation i Hbg utsåg Årets unga företagare i Helsingborg. Elever från Naturvetenskapsprogrammet vann vid tävlingen Unga forskare priset att försvara Sveriges färger vid en mässa för Hållbar utveckling i USA. Till sommaren 2015 är två elever från Naturvetenskapsprogrammet antagna att forska vid Karolinska institutet och tre elever från samma program är antagna vid RAYS forskarskola. I januari arrangerade vi en dag för alla i årskurs 1 under namnet Vive la Différence!. Temat var mångfald och kulturmöten. Varje år arrangeras FN-rollspel i Rådhuset i Helsingborg. Vid årets tävlingar vann elever från Samhällsprogrammet flera priser som delades ut t.ex. Bästa delegat, Bästa resolution, Bästa talare. Under våren arrangerades PC Case Competition, en tävling där eleverna på SA- och EK-programmet fick ett case att sätta sig in i och efter 55 timmar presentera sina lösningar på. Caset levererades av Helsingborgs Cityförening och handlade om ett verkligt problem i staden Helsingborg, kopplat till en stadsdel i city. Caset krävde lösningar med så väl ekonomiska som sociala och ekologiska 7
aspekter. Arrangemanget fick stor medial uppmärksamhet och blev mycket uppskattat av våra samarbetspartners. Under slutet av vårterminen önskade ett trettiotal representanter från Helsingborgs stad (politiker, fastighetsägare i city, m fl) komma till skolan för att lyssna på elevernas lösningar och förslag ännu en gång. Skolan har ett utbyte med University of Michigan och åtta elever besökte USA under våren för att sedan ta emot amerikanska studenter någon vecka senare. Skolan bjöd in ca 300 högstadieelever som fick ta del av SA-elevernas fördjupningsarbeten och muntliga presentationer. Temat var intressekonflikter som pågår i världen idag utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Good Life Design - ett projekt som fokuserade på hållbar utveckling utifrån både ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv. Alla elever och personal fick under en dag ta ett gemensamt avstamp i många viktiga frågor såsom t.ex. stresshantering och balans i livet, motverkan mot näthat, flyktingkrisen och medmänsklighet, jämställdhet - allt för att skapa medvetenhet och engagemang för en hållbar livsstil. Denna dag ser vi som en del av ett förhållningssätt som på sikt ska genomsyra vår verksamhet. SA-elever drev inom kursen Entreprenörskap ett flertal uppmärksammade projekt, så väl lokalt i Helsingborg som i andra länder. Ett exempel är att ca 300 högstadie-elever besöktes på sina skolor där de fick delta i workshops med syftet att motverka ett dåligt klimat på nätet. Projektet hette #nätpepp och blev mycket uppskattat av elever och lärare på högstadieskolorna. Ett annat projekt, No Limits, hade som syfte att jobba för ökad jämställdhet och för tjejers självförtroende och rättigheter. Projektgruppen skapade ett utbyte mellan högstadietjejer i Helsingborg och flickor på en skola i Tanzania och bidrog även med en stor summa pengar till skolan i Tanzania, vilket gav fler tjejer möjlighet till en utbildning. Ett annat exempel är ett UF-företag med fokus på ett socialt och hållbart entreprenörskap. Företaget hette Tillsammans för flyktingar och hade en affärsidé som gick ut på att skapa möten mellan nyanlända ensamkommande ungdomar och svenska ungdomar så väl som arbetsgivare. Även detta blev mycket uppmärksammat i media. Varje läsår genomförs studieresor med koppling till skolans tre olika program och studieinriktningar. SA-eleverna besökte under hösten Dublin där de bl a besökte Googles europeiska huvudkontor. EK-eleverna besökte London och gjorde studiebesök på banker, BBC, ekonomiutbildningar på London School of Economics and Political Science, King s College, mm. Samtliga elever i NA3 gjorde i mars en resa till Geneve där man under två dagar besökte världens största forskningsanläggning - CERN. Utöver denna inspiration för naturvetenskap besöktes även FNhögkvarteret Nationernas palats där eleverna fick en intressant inblick i internationell politik. Det eleverna upplevde som den största behållning av resan var dock den starka klassgemenskapen de fick under denna vecka i Geneve. 8
5. Vårt kvalitetsarbete 5.1. Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2. Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter. Dessa utgår från den så kallade AcadeMediamodellen: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3. Vårt kvalitetsarbete på skolan Vid skolårets slut sammanställs och utvärderas året som varit. Medverkar gör personal och elever men rektor ansvarar för kvalitetsredovisningen där all fakta sammanställs, mäts av och analyseras. Kvalitetsredovisningens analys ligger sedan till grund för Verksamhetsplanen som personalen och skolledning enas om vid skolstart. I denna finns gemensamma mål och uppföljningsstrategier och tidpunkt för dessa. I samtal med rektor sätts också individuella mål för året vilka följs upp vid medarbetarsamtalen i januari och sedan efter läsårets slut. Vissa mål är självklara för verksamheten och definieras i lagen medan andra mål definieras i en dialog mellan olika parter t.ex. skolledare/lärare, elev/lärare. Under hösten följs Verksamhetsplanen upp vid två tillfällen, formen varierar efter behov. Innan skolåret börjar träffas personal från olika skolor i Helsingborg för att säkerställa likvärdig betygsättning och bedömning. Detta sker både inom Procivitaskoncernen men också mellan skolor med olika huvudmän. Eleverna får själva sätt upp mål för sina studier som sedan följs upp i slutet av läsåret med en kontrollstation längs vägen i januari. Detta sker i samarbete med klasscoachen. Utvärdering av arbetet inom respektive program görs löpande (en gång/vecka) av programansvariga samt undervisande lärare. Vid läsårets slut sker en utvärdering av arbetet utifrån ett större 9
helhetsperspektiv. Vid denna utvärdering granskas genomförda tvärvetenskapliga samarbetsområden/projekt, arbetssätt samt profil- och programförstärkande inslag (så som gästföreläsningar, studiebesök eller andra kontakter med näringslivet och samhällsinstanser). Utvärderingen sker utifrån de examensmål som finns formulerade i styrdokumenten för respektive program. Detta gäller således programspecifika mål, examensmål för ämnesinnehåll samt examensmål för förhållnings- och arbetssätt. Vid detta tillfälle sker även planering och mål för kommande läsår. Inför nytt läsår följs utvärderingen och planeringen upp samt konkretiseras i tidsbestämda delmål och moment. Under hösten följs betygen kontinuerligt upp och formella avstämningar sker två gånger varje läsår då en rapport om betygsläget skickas in till huvudmannen. Ändamålsenlig kvalité följs upp i november och återkopplas till personalen. Två gånger/termin har eleverna elevplenum vars tankar och idéer går vidare till skolledning och personal. Efter eventuella åtgärder/diskussioner sker återkoppling till plenum som i sin tur för ut informationen till klasserna. I januari genomförs en undersökning av skolan centralt från Academedia allt från undervisning, miljö, trivsel, undervisning o.s.v. Detta återkopplas sedan till alla involverade parter, både elever och personal, och mål sätts upp för förbättringspunkter som identifieras. Dessa förs in i Verksamhetsplanen och följs upp vid årets slut. Två gånger varje läsår gör skolan en betygsprognos för att tidigt upptäcka eventuella avvikelser. Elevhälsoplanen följs upp två gånger/läsår. Detta gör EHT och sedan går relevanta slutsatser vidare i organisationen till personal och elever. Detsamma gäller Planen för diskriminering och kränkande behandling (PDK) och ordningsreglerna. Vägen ut till eleverna går via klasscoachen samt via rektor. Minst två gånger varje läsår säkerställer rektor/bitr rektor att betygssättning sker på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. Efter läsåret följs årets mål upp: betyg, åtgärdsprogram, elevhälsa, värdegrundsarbete etc och förs in i Kvalitetsredovisningen. Efter läsåret får läraren analysera hur det gått i respektive kurs samt sätta upp konkreta mål inför nästa år baserat på de kunskapskrav som eleverna behöver förbättra för att nå en högre måluppfyllelse. Dessutom får varje lärare analysera samtliga icke godkända betyg, vilka insatser som gjordes och verkan av dessa samt vilka åtgärder som är lämpliga inför nästa läsår. Det finns mål för verksamheten som rektor bestämmer men inom ämnesgrupperna finns också tydliga utvecklingsprojekt dock är utvecklingsmålen alltid riktade mot elevernas utveckling, antingen kunskapsutveckling men kan också röra värdegrundsfrågor eller demokratiska frågor. I denna process tas elevernas åsikter upp och utvecklingsområdena och målen ska sedan diskuteras med eleverna. Eventuellt justeras målen efter elevernas åsikter blivit hörda. Uppföljningen efter/under genomförande sker både via enkätundersökningar bland eleverna men också i de forum vi har för uppföljning t.ex. elevplenum och programforum. Dock är kanske det viktigaste forumet den 10
tid varje vecka som klasscoachen och klassen har till sitt förfogande för skolutvecklings/- demokratifrågor. Ett bra samtalsklimat där uppföljning, diskussion, planering inte ses som ett engångsinitiativ ger på längre sikt en bättre utveckling. ProCivitas Helsingborgs kvalitetsår 5.4. Intern och/eller extern granskning Under läsåret 2015/16 genomförde Skolinspektionen en huvudmannagranskning av ProCivitas. ProCivitas i Helsingborg fick inga anmärkningar. Granskningen var en så kallad bastillsyn och omfattade följande områden: - Undervisning och lärande - Trygghet & studiero - Styrning och utveckling av verksamheten. 5.5. Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendets gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. På skolans intranät finns dokument för anmälan av klagomål och denna är tillgänglig för både personal, elever och vårdnadshavare. Klagomålen diskuteras och analyseras och sedan återkopplas responsen till avsändaren samt dokumenteras. Inga skriftliga klagomål har inkommit under året. 11
6. Vårt värdegrundsarbete Skolan har som ambition att vara Sveriges bästa gymnasieskola och detta kräver ett bra värdegrundsarbete med en miljö som gynnar en arbetsmiljö där eleverna får möjlighet att nå så långt de kan i sin utveckling. Värdegrundsarbetet följs upp på många sätt bl.a. via enkätundersökningar två gånger/år men också via informella kanaler via programforum, enskilda möten, spontana samtal o.s.v. Oftast justeras vårt arbete med värdegrundsfrågor efter behov men samlas alltid ihop och analyseras efter läsårets slut. Kommunikationen via sociala medier är den källa vi har identifierat som det största problemet. Vid tillfällen media har uppmärksammat problem med nya appar o.s.v. har vi tagit detta med oss in i klassrummet som diskussionsfrågor vilket har gett bra resultat. Skolans strategi är också att agera snabbt i de ärenden som dyker upp vilket har gett bra effekt. Eleverna får två gånger varje år genomgå en självskattningsprocess för att kunna förstå sina styrkor och svagheter samt sätta mål för sin egen utveckling. Detta rör värdegrundsfrågor i samma utsträckning som kunskapsmål. Planen mot diskriminering och kränkande behandling arbetas fram tillsammans med elevplenum. Medverkar gör skolledning, personal och elever. Därefter tar klassrepresentanter upp planen i respektive klass för att sedan ta med sig arbetet tillbaka till elevplenum och personal. Därefter fastställs planen. Planen bygger på utvärdering av föregående år. Skolan bjuder in föreläsare som tar upp olika delar av den värdegrund skolan vilar på. Fokus i år har varit demokratifrågor samt mångfaldsfrågor. Eleverna har varje vecka tid avsatt i schemat med sin klasscoach för att bl.a. diskutera, och ventilera värdegrundsfrågor, demokratifrågor eller annat som är aktuellt. Syftet med denna återkommande tid är att värdegrundsarbetet inte ska ses som något tillfälligt utan vara en självklar del på skolan. Som tabellen under 7.1.2 visar känner sig eleverna både trygga och respekterade på skolan. 12
7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. 7.1.1. Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis 2014/15* 2015/16* * GBP för elever med examen Program 2015/16* 2014/15* 2014/ 2015/16* * 15** Ekonomiprogrammet 96,2 98,5 17,8 17,4 18,0 17,5 Ekonomiprogrammet - riket - 90,7-14,4-14,8 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 100,0 18,0 18,1 18,0 18,1 Naturvetenskapsprogrammet - riket - 93,9-15,5-15,9 Samhällsvetenskapsprogramm et 100,0 97,4 18,3 17,4 18,3 17,6 Samhällsvetenskapsprogramm et - riket - 90,2-14,2-14,7 ProCivitas Helsingborg 98,4 98,5 18,0 17,6 18,1 17,7 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS Avgångselever: elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen: procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. GBP för elever med examen eller studiebevis: genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. GBP för elever med examen: genomsnittliga betygspoängen för de elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12 Program Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 3 år Inom 4 år (examen 2014/15) (examen 2013/14) Ekonomiprogrammet 97,2 88,7 Ekonomiprogrammet - riket 82,0 76,8 13
Naturvetenskapsprogrammet 98,6 88,6 Naturvetenskapsprogrammet - riket 85,8 78,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 100,0 91,2 Samhällsvetenskapsprogrammet - riket 79,3 74,0 ProCivitas Helsingborg 98,3 89,1 Nationella program totalt - riket 77,0 71,4 Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och kursbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska 5 167 2,4% 80,8% 16,8% Engelska 6 167 1,8% 78,4% 19,8% Matematik 2B 101 0,0% 86,1% 13,9% Matematik 2C 67 0,0% 82,1% 17,9% Matematik 3B 81 0,0% 92,6% 7,4% Svenska 1 169 2,4% 66,9% 30,8% Svenska 3 179 3,4% 69,8% 26,8% ProCivitas Helsingborg 931 1,8% 77,4% 20,7% Riket (VT2015) 703 032 8,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling 7.1.1.1. Sammanfattande analys Elevernas resultat är högre än genomsnittet för riket men korrelerar väl med de ingångsvärden eleverna har när de börjar gymnasiet. Meritvärdet för året är högre än föregående år för EK och SA men något lägre för NA. Dock är dessa skillnader inom den årliga marginalen av naturlig variation då meritvärdet brukar variera några tiondelar mellan åren. Vid en jämförelse mellan NP och kursbetyg ser man att kursbetygen är något högre. Skillnaden motiveras av att ett enskilt delprov på NP drar ner slutbetyget på NP men inte behöver vara avgörande för betyget på kursen. Kursbetyget har en större kvantitet examinationer, samt lektioner som bedömningsunderlag vilket ger eleverna större möjlighet att visa sina färdigheter. Störst skillnad mellan betyg på NP och kursbetyg finns i Svenska 1 och Svenska 3. 14
7.1.1.2. Åtgärder för utveckling Vi kommer fortsätta på den inslagna vägen men kommer att lägga ännu mer fokus på att tidigt få igång elevernas gymnasiearbete så de har kommit längre i arbetet vid höstterminens slut i årskurs 3. Tre elever lämnade gymnasieskolan utan examensbevis vilket berodde på att eleverna inte hade fullgjort sitt gymnasiearbete och därmed inte tagit examen. Två av eleverna uttalade klart att de inte önskade slutföra gymnasiearbetet medan personliga motgångar låg bakom det tredje fallet. Skolan: specialpedagog, rektor, klasscoach, kurator, har under året haft många samtal med eleverna om deras situation och vilka följder ett ej inlämnat gymnasiearbete får. 7.1.2. Värdegrundsresultat ProCivitas Helsingborg ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 88% 84% 83% 85% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 93% 94% 90% 92% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 98% 97% 97% 98% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 92% 90% 82% 83% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 93% 92% 85% 87% 69% 71% Källa: Markör 7.1.2.1. Sammanfattande analys Siffrorna visar att eleverna känner sig både trygga och respekterade på skolan såväl som de anser att det är bra studiero på skolan. Eleverna har dock i olika sammanhang lyft fram problemen kring hur man kommunicerar på sociala medier. Klassen har varje vecka 15 min avsatt för att ta upp olika aktuella frågor där stort fokus kommer att vara på värdegrundsfrågor. Under läsåret 2015/16 har vi också bildat en Elevhälsogrupp som ska fungera som bollplank för skolledning och personal i frågor som rör värdegrundsarbetet på skolan. Målet är att tydliggöra elevernas behov av det förebyggande elevhälsoarbetet. Vi jobbar också aktivt för att hjälpa elevkåren i sitt arbete med gemensamma aktiviteter på skolan som främjar samarbete och sociala aktiviteter. 7.1.2.2 Åtgärder för utveckling Vi kommer fortsätta med klasstiden som huvudkanal för att föra diskussioner kring värdegrundsfrågor samt fortsätta med elevhälsogruppen. I år kommer vi också att lyfta in externa förläsare i ämnen Juridik och sociala medier för att informera om de juridiska aspekterna av nätkränkningar. Detta är något vi provade för två år sedan med mycket lyckat resultat. 15
7.2. Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. ProCivitas Helsingborg ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium 2016 2015 2016 2015 2016 2015 NKI 89 86 82 83 64 66 Rek. grad 97 93 91 90 66 70 Trivsel 96 93 93 92 77 80 Studiemiljö 89 87 84 85 73 75 Undervisning 81 81 76 78 66 67 Källa: Markör 100 80 60 40 20 Upplevd kvalitet 97 96 93 93 89 91 93 89 90 92 86 87 81 81 82 84 83 85 76 78 77 80 73 75 64 66 66 70 66 67 0 2016 2015 2016 2015 2016 2015 ProCivitas Helsingborg ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 7.2.1. Sammanfattande analys Eleverna är som statistiken visar mycket nöjda med skolan. Vi satsar mycket på trivsel såväl som evenemang som skapar mervärde. ProCivitas elevkår får mycket utrymme till positiva aktiviteter på skolan och elevernas delaktighet står kontinuerligt i centrum. Tillsammans jobbar ProCivitas för att en stark gemensam skolkultur där man får lov att lyckas, får lov att vara sig själv och där empati och delaktighet är en självklarhet. Skolan bidrar också men många olika event, temadagar, projektveckor o.s.v. för att öka variationen i skolan samt trivseln. 7.2.2. Åtgärder för utveckling Vi kommer i stort fortsätta det arbete som vi påbörjat men kommer jobba mer i klassrummen med att bryta eventuella grupperingar i klasserna. Enkla medel såsom att läraren delar in eleverna i grupper fungerar bra. 16
7.3. Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten efter ca 3 år. Följs främst upp genom intervjuer. Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommendera din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? ProCivitas Helsingborg ProCivitas AcadeMedia Gymnasium 2015 100% 99% 71% 2014 100% 96% 63% 2015 100% 98% 74% 2014 95% 97% 69% 2015 86% 80% 65% 2014 88% 81% 55% 2015 67% 62% 42% 2014 67% 59% 34% Källa: telefonintervjuer av elever genomförda av Markör under 2015. Leverans av resultat skedde januari 2016. 7.3.1. Sammanfattande analys Vi har ett digert samarbete med våra f.d. elever s.k. alumnis. Vi har personal som i sitt uppdrag håller kontakt och följer upp hur det går för våra gamla elever. Detta gör att vi är väl uppdaterade hur det går för våra elever i fortsatta studier samt i arbetslivet. Regelbundna alumniträffar samt att många kommer tillbaka till skolan för att dela med sig av sina erfarenheter bidrar också till att vi är uppdaterade om hur det går för dem. Bl.a. får alla treor träffa alumnielever under en hel dag första skolveckan för att ta del av deras erfarenheter, tips och råd. Både trivsel och förberedande av högre studier får höga resultat. 7.3.2. Åtgärder för utveckling Vi kommer jobba vidare på samma väg som tidigare år. 17
7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret 2015-16 7.4.1. Studiero på skolan Detta har fungerat mycket bra. Vi har alltid haft ett bra studieklimat men målet för utvecklingsområdet var kopplat till datorer och mobiltelefoner. Mer fokus av lärarna på att tekniken används rätt, tillsammans med samtal med eleverna kring detta, har lett till att lärarna upplever bra effekt av satsningen. Dock svårt att mäta av i reella siffror. 7.4.2. Ökad kollegialt lärande Gemensamma mål, uppföljningar och diskussioner kring målen har lett till en ökad samsyn och ett ökat samarbete vilket kommer fortsätta i år. Det är svårt att mäta effekterna av detta vad gäller elevernas måluppfyllelse men ett ökat samarbete stödjer tydligt forskningens slutsatser om en ökad förståelse genom tvärvetenskapligt samarbete. 7.4.3. Ökad satsning på kunskap om ett hållbart samhälle Vi har inte lyckats nå fram till en tydlig röd linje i vårt arbete med detta men ändå kommit en bit på vägen. Vi har under året gjort punktinsatser såsom en temadag, Good life design. Samhällsprogrammets åk3 fokuserar mycket på social entreprenörskap i kursen Entreprenörskap. Även eleverna på Ekonomiprogrammet i åk2 kommer i kontakt med samhällets krav på dagens företag då de driver UF under åk2 och om de önskar åk3. NA-eleverna har deltagit i InnoCarnival en tävling där hållbarhet och innovationer står i fokus. Det finns således mycket initiativ på skolan men ingen policy som håller ihop skolans hela arbete. 7.4.4. Struktur elevhälsa Målet för året var att få igång en bättre struktur på arbetet med elevhälsan. Detta för att vi tidigare år inte haft alla kompetenser samlade samma dag. Strukturen är nu bra och vi kan agera snabbare med rätt insatser gentemot eleverna. 8. Nya utvecklingsområden 8.1. Relevans i undervisningen 8.1.1. Bakgrund En viktig del av ProCivitas identitet är att undervisningen ska uppfattas som relevant för eleverna. Detta kan vara en relevans i form av nytta i det dagliga livet, men också en relevans inom ämnet. Eleverna måste känna att lektioner, undervisning och skolan är meningsfull och kan användas i praktiken. Eleverna upplevelse av att skolan är meningsfull ökar deras lust att lära samt motivation att lägga ner den tid de behöver på skolan. Vi har också gjort undersökningar bland nuvarande elever såväl som alumnielever och föräldrar vad de uppskattar/uppskattade med skolan. Relevans i undervisning kommer alltid i topp och motiverar valet av utvecklingsområde för skolan och garanterar också att vi lägger ner tid och energi på ett viktigt område. Vi tycker det är viktigt att fokusera på detta även om det redan fungerar bra på skolan då vi kan göra det ännu bättre. 18
8.1.2. Åtgärder Ökat samarbete mellan vetenskaper och ämne samt ökad koppling mellan arbete som sker i skolan och arbetslivet. Detta kan ske via ökat samarbete med externa organisationer och företag samt att vi i skolan försöker se till de krav som framtiden ställer på våra elever. Detta kommer följas upp under året via personalmöte men från elevernas horisont via en undervisningsutvärdering. Målet är 4,0 av 5 i utvärderingen. 8.2 Effektiv feedback 8.2.1 Bakgrund Målet är att lärare och elever ska på ett effektivt sätt identifiera vad eleverna behöver förbättra samt enas om strategier för hur eleven ska nå målen. Feedback och hur feedback till eleverna tas emot är nyckeln för att eleverna ska utvecklas i rätt riktning. För att eleverna ska kunna ta till sig den hjälp de får måste eleverna hantera och processa den feedback de får av lärarna. För lärarnas del är detta en arbetsuppgift som tar mycket tid och kan effektiviteten förbättras är detta en stor vinst för lärarna. 8.2.2. Åtgärder Två förstelärare har detta som sitt uppdrag under läsåret. De har personalmöte avsatt för att kunna driva processen i hela lärarkåren. I första hand kommer dessa två gå utbildning i Effektiv feedback, en externt anordnad utbildning. Målet är att eleverna ska uppfatta den feedback de får som något viktigt och som stöd i deras utveckling i vår undervisningsutvärdering är målet 4,0 av 5 på denna fråga. Vidare är målet att lärarna ska uppleva en positiv utveckling av området både gällande effekten av den feedback de ger men också som en tidsbesparande åtgärd. 8.3. Effektiva studier, ökat arbete med elevernas studieteknik 8.2.1 Bakgrund Då vi ser ett stort behov av och en klar vinst med (när det gäller effektivitet, balans och resultat) att eleverna är medvetna om och känner till hjärnans sätt att arbeta, hur vi lär oss, hur minnet fungerar samt hur viktigt det är att kunna se helheter för att kunna komma till förståelse har vi skapat ett utbildningspaket i studieteknik. Detta löper över de tre åren och utgörs av såväl föreläsningar som mer praktiska övningar, strategier för kontinuerlig träning samt verktyg att använda i studievardagen. 8.2.2. Åtgärder Under läsåret 2016/17 får alla elever och all personal en egen bok i ämnet. Denna kommer eleverna under hösten att läsa och diskutera tillsammans med sin klasscoach på klasstiden varje vecka. Detta för att ytterligare förstärka tillfällena för reflektion och en ökad medvetenhet om den egna studiesituationen. Uppföljning sker vid utvecklingssamtalen (höst och vår) samt vid läsårets slut då eleverna får svara på en utvärdering kring upplevelsen och utvecklingen av sin studieteknik och sina strategier kopplat till resultaten. Klasscoacherna följer upp vid utvecklingssamtalen och därefter sker en uppföljning i hela personalgruppen. 19