VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRALS DUBLIKAT 93 / 2003 Anna-Maria Koivisto Vattenkvaliteten i Närpes ås vattendrag och kvicksilverhalten i fisk åren 1999-2002 Forskningsavdelningen 2003
Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2. Material och metoder..3 2.1 Undersökningsområde 3 2.2 Metoder..4 3.Resultat och granskning av resultaten.....5 3.1 Närpes å..5 3.1.1. Vattenflöde 5 3.1.2 Vattenkvalitet.6 3.2 Kivi- och Levalampi samt Säläisjärvi..11 3.2.1 Vattenkvalitet...11 3.2.2 Kvicksilverhalten i gäddor och abborrar..12 3.3 Västerfjärden 14 4. Sammanfattning....14 Källor 17 BILAGA 2
1. Inledning Vattendragsarbeten som påverkar vattenflödet och översvämningarna har utförts i Närpes å från 1960-talet fram till medlet av 1990-talet. Dessa vattendragsarbeten inkluderar rensningar, invallningar, nya fåror, dammkonstruktioner och konstgjorda vattenmagasin. Den primära avsikten med vattenståndsregleringen och är att säkerställa att Oy Metsä Botnia Ab:s cellulosafabrik har tillgång på råvatten. Minskningen av översvämningarnas skadeverkningar har också varit av stor betydelse. Programmet för kontroll av Närpes å förutsätter uppföljning av ås tillstånd och rapportering om uppföljningen. Vattenkvaliteten uppföljs i Närpes å och de konstgjorda sjöarna under kritiska tider genom att ta vattenprov (Storberg 2000). Västra Finlands miljöcentral ansvarar för genomföringen av uppföljningen och både Västra Finlands miljöcentral och Oy Metsä Botnia Ab ansvarar för kostnaderna. Ytterligare ingår i programmet särskilda utredningar, till exempel år 2001 utreddes särskilt kvicksilverhalten i fisk. I den här rapporten granskas tillståndet i Närpes å och de sjöar som ligger på Närpes ås avrinningsområde åren 1999-2002. 2. Material och metoder 2.1 Undersökningsområde Närpes å flyter via Jurva och Närpes och rinner ut i havet vid Kaskö (bild 1). Åns totallängd är 78 km och avrinningsområdet är 992 km 2. Av avrinningsområdet är 27% tallskog, 24% åkermark, 19% blandskog, 12% avverkningsområde och plantskog, 10% myrmark och 7% lövskog. Sjöprocenten i Närpes å är 0,4% (Österholm-Granqvist 1997). De största sjöarna på avrinningsområdet är den konstgjorda sjön Kivi- och Levalampi, Säläisjärvi samt Västerfjärden som har dämts upp som vattenmagasin. 3
Bild 1. Närpes ås avrinningsområde och provtagningspunkter. 2.2 Metoder Vattenprov har tagits i Närpes å vid järnvägsbron i Närpes, vid bron som ligger vid riksväg 8 i Pörtom och i Pyörni (bild 1). Flera vattenprov har årligen tagits vid järnvägsbron i Närpes (13-16 st.), eftersom objektet hör till det nationella uppföljningsprojektet i vilket föremålet för undersökning är mängden näringsämnen och fasta partiklar som förs med åvattnet till havet. Per år har 3-4 vattenprov tagits vid bron på riksväg 8 i Pörtom och i Pyörni. Temperatur, ph, alkalinitet, aciditet, elledningsförmåga, sedimenterat material, färg, kemisk syreförbrukning, totalkväve, totalfosfor, järn, aluminium och sulfat har analyserats av vattenproverna. Vattenprover har också tagits i Säläisjärvi, Kivi- och Levalampi och Västerfjärden (bild 1). Vattenprover har tagits på dessa ställen en gång om året på vårvintern och proverna har använts för analys av temperatur, ph, elledningsförmåga, syrehalt och mättnad, färg, totalkväve, totalfosfor, järn och mangan. Kvicksilverhalten i gäddor och abborrar har också analyserats i Säläisjärvi och Kivi- och Levalampi. I Säläisjärvi analyserades år 2001 nio gäddor vars totala vikt varierade från 285 gram till 808 gram. I Säläisjärvi analyserades också 10 abborrar år 2001 och 5 abborrar år 2002. Abborrarnas totala vikt varierade från 59 gram till 598 gram. I Kivi- och Levalampi analyserades tio gäddor vars totala vikt varierade från 475 gram till 2139 gram. I Kivi- och 4
Levalampi analyserades tio abborrar år 2001 och sex abborrar år 2002. Abborrarnas totala vikt varierade från 106 gram till 460 gram. 3. Resultat och granskning av resultaten 3.1 Närpes å 3.1.1 Vattenflöde Vattenflödet varierar mycket mellan olika årstider i Närpes å (bilderna 2, 3, 4 och 5). Under tidsperioden 1999-2002 var det minsta vattenflödet 0,3 m 3 /s (20.-22.7.1999) och det största 134 m 3 /s (10.4.2001). På våren förorsakar snösmältningen att vattenflödet ökar och vattennivån höjs. På våren förekommer de största vattenflödet i april och maj. Höstregn ökar också vattenflödet och höjer vattennivån. Regnfattiga höstar syns också i flödeskurvan på det sättet att hösttoppen saknas, såsom under den torra hösten år 2002 (bild 5). 140 120 100 80 60 40 20 0 1.1.1999 1.2.1999 1.3.1999 1.4.1999 1.5.1999 1.6.1999 1.7.1999 1.8.1999 1.9.1999 1.10.1999 1.11.1999 vattenföring m 3 /s 1.12.1999 datum Bild 2. Vattenflödet i Närpes å vid mätstationen i Allmänningsforsen år 1999. vattenföring m 3 /s 140 120 100 80 60 40 20 0 1.1.2000 1.2.2000 1.3.2000 1.4.2000 1.5.2000 1.6.2000 1.7.2000 1.8.2000 1.9.2000 1.10.2000 1.11.2000 1.12.2000 datum Bild 3. Vattenflödet i Närpes å vid mätstationen i Allmänningsforsen år 2000. 5
vattenföring m 3 /s 140 120 100 80 60 40 20 0 1.1.2001 1.2.2001 1.3.2001 1.4.2001 1.5.2001 1.6.2001 1.7.2001 1.8.2001 1.9.2001 1.10.2001 1.11.2001 1.12.2001 datum Bild 4. Vattenflödet i Närpes å vid mätstationen i Allmänningsforsen år 2001. vattenföring m 3 /s 140 120 100 80 60 40 20 0 1.1.2002 1.2.2002 1.3.2002 1.4.2002 1.5.2002 1.6.2002 1.7.2002 1.8.2002 1.9.2002 1.10.2002 1.11.2002 1.12.2002 datum Bild 5. Vattenflödet i Närpes å vid mätstationen i Allmänningsforsen år 2002. 3.1.2 Vattenkvalitet Vattnet i Närpes å är näringsrikt. Totalfosforhalterna varierar på sommaren mellan näringsrik och mycket näringsrik så att totalfosforhalten ökar tydligt då man flyttar sig nedströms (bild 6). Totalfosforhalten vid järnvägsbron har varit ungefär på samma nivå åren 1999-2002, m.a.o. minskning eller ökning av totalfosforhalten har inte konstaterats (bild 7). På grund av den tätare provtagningen vid järnvägsbron är också antalet extremvärden större. De avvikande höga halterna 1.11.2000 och 9.4.2001 kan förklaras med den höga partikelhalten som förde med sig mycket fosfor till ån. Den höga partikelthalten beror på översvämningen. Annars är partikelhalterna vanligen på en sådan nivå som inte är till skada för fisk (EU 1978). Sedimenthalterna ökar då man flyttar sig nedströms (bild 8). 6
totalfosfor 1999-2002 µg/l 350 300 250 200 150 100 50 0 Pyörni Pörtom riksväg 8 Närpes järnvägsbro max 92 190 330 min 27 50 40 median 31,5 59 71 Bild 6. Totalfosforhalten i Närpes å ökar när man flyttar sig nedströms. Antalet provtagningsgånger: Pyörni n = 14, Pörtom riksväg 8 n = 15 och järnvägsbron i Närpes n = 64. totalfosfor µg/l µg/l 400 300 200 100 0 datum Bild 7. Totalfosforhalterna vid järnvägsbron i Närpes åren 1999-2002. fast substans 1999-2002 mg/l 120 100 80 60 40 20 0 Pyörni Pörtom riksväg 8 Närpes järnvägsbro max 13 20 110 min 0.5 0.5 2.2 median 1.65 6.9 17 Bild 8. Sedimenthalterna i Närpes å ökar när man flyttar sig nedströms. Antalet provtagningsgånger: Pyörni n = 14, Pörtom riksväg 8 n = 15 och järnvägsbron i Närpes n = 64. 7
Totalkvävehalterna berättar också om eutrofieringen i ån, eftersom Närpes å enligt klassificeringen som baserar sig på totalkvävehalterna hör till klassen näringsrik eller ibland till och med klassen mycket näringsrik (Anonym 1988). Totalkvävehalten ökar också när man flyttar sig nedströms (bild 9). Totalkvävehalterna vid järnvägsbron har däremot inte förändrats åren 1999-2002 (bild 10). totalkväve 1999-2002 µg/l 5000 4000 3000 2000 1000 0 Pyörni Pörtom riksväg 8 Närpes järnvägsbro max 1500 4200 4600 min 590 810 710 median 770 1200 1800 Bild 9. Totalkvävehalterna i Närpes å ökar när man flyttar sig nedströms. Antalet provtagningsgånger: Pyörni n = 14, Pörtom riksväg 8 n = 15 och järnvägsbron i Närpes n = 64. totalkväve µg/l µg/l 6000 4000 2000 0 datum Bild 10. Totalkvävehalterna åren 1999-2002 vid järnvägsbron i Närpes. Mängden humusämnen är stor i Närpes å. På grund av detta är vattnet i ån brunskiftande. Höga värden i analyseringen av vattnets färg och kemisk syreförbrukning indicerar humusämnen. Humusämnen binder järn och minskar på det viset de skadliga effekter som den höga järnhalten i åvattnet har för fisk (Vuori 2001a). Järn i åvattnet härstammar antagligen från de alunjordar som omger ån. Till följd av dränering förs järn med regnvattnet till ån från dessa alunjordar Järnhalterna i Närpes å (910-4400 µg/l) är avsevärt under de gränsvärden (1700-3700mg/l) som orsakar akut giftighet och som har mätts i finska humushaltiga åar och älvar (Vuori 2001a). När vattnet är surt, kan järn sedimentera på bottnen. I surt vatten kan järn också sätta sig på fiskarnas gälar. Järn irriterar fiskarnas gälar och gälarna kan börja avsöndra slem som kan kväva fisken. I de prov som hade tagits från Närpes å åren 1999-2002 varierade ph- värdet mellan 4,6 och 7,1 (tabell 1). När minimivärden för ph granskas, ökar vattnets surhet när man flyttar 8
sig nedströms (bild 11). Låga ph- värden är skadliga för samtliga levande organismer trots att de skulle vara kortvariga. Vattnets alkalinitet varierar mellan -0,015 och 0,572 mmol/l. Enligt klassificeringen av buffertkapacitet (Heikkinen och Alasaarela 1988) är buffertkapaciteten i Närpes å som lägst dålig och ån kraftigt försurad. Den höga surheten och låga alkaliniteten i Närpes å beror på surt vatten som rinner genom alunjordar och som innehåller sulfat och vätejoner. Sulfat sköljs ut i ån särskilt efter långa torra perioder då regnvatten löser upp sulfater från markens försurade övre skikt. När vattnet är surt, ökar också vattnets aluminiumhalt då det sura vattnet löser upp aluminium från jordmånen. På samma gång ökar elledningsförmågan. Aluminiumhalten i Närpes å är relativt hög, till exempel vid järnvägsbron i Närpes var medianen för aluminiumhalten 1940 µg/l åren 1999-2002. De höga aluminiumhalterna är skadliga för fisk, eftersom aluminium sätter sig på fiskarnas gälar och förhindrar andningen (Vuori 2001b). Surt vatten förenat med en hög aluminiumhalt försvårar också fiskarnas förökning. Angående Kyro älv har man konstaterat att de nykläckta gäddyngeln inte tål ett ph- värde under 5,0 utan de dör (Hudd et. al. 1984). Hudd et.al (1984) konstaterade också angående Kyro älv att de nykläckta abborryngeln inte klarar av om vattnets ph är under 4,8. Sannolikheten för en lyckad befruktning av rom minskade då vattnets ph-värde sjönk under 5. Man har också konstaterat att mörtarnas förökning blir störd redan då ph sjunker under 5,5 (Koli 1998). Vattnets ph-värden i Närpes å är ofta låga på våren. Sådana phvärden som är under 5 har mätts i Närpes å t.ex 25.4.1999, 3.5.2000, 9.5.2000, 17.4.2001 och 7.5.2001. Detta har sannolikt försämrat fiskarnas förökning i Närpes å. 9
Tabell 1. Närpes ås ph-värden i de vattenprov som har tagits vid järnvägsbron i Närpes, Pörtom riksväg 8 och Pyörni. Närpes järnvägsbro Pörtom riksväg 8 Pyörni datum ph ph ph 26.1.1999 4,7 10.3.1999 6,5 6,3 5,5 30.3.1999 6,2 13.4.1999 5 21.4.1999 5 25.4.1999 4,7 4.5.1999 5,3 5,7 5,9 17.5.1999 6,4 18.5.1999 6,3 27.5.1999 7 26.7.1999 6,9 12.8.1999 6,5 17.8.1999 7 6,6 6,2 27.9.1999 6,9 1.11.1999 5,9 6,3 6,4 15.11.1999 5,6 18.1.2000 4,6 2.3.2000 5,1 15.3.2000 5,6 5,5 16.3.2000 5,8 12.4.2000 5,1 17.4.2000 5,4 25.4.2000 5,1 3.5.2000 4,7 9.5.2000 4,9 15.5.2000 5,6 17.5.2000 6 5,7 14.6.2000 6,1 15.8.2000 6,5 6,6 6 17.8.2000 6,8 13.9.2000 6,4 1.11.2000 5,3 5,4 5,3 7.11.2000 4,7 19.12.2000 4,7 24.1.2001 6,1 7.3.2001 6,2 12.3.2001 6,4 5,7 9.4.2001 5,7 17.4.2001 4,9 23.4.2001 5,2 3.5.2001 5,1 7.5.2001 4,9 15.5.2001 5,5 5,6 5,7 16.8.2001 6,4 17.9.2001 4,7 23.10.2001 5,4 5,6 5,7 20.11.2001 6,4 11.12.2001 6,1 15.1.2002 6,4 5.3.2002 6,1 13.3.2002 6,6 18.3.2002 6,4 5,7 8.4.2002 5,6 15.4.2002 5,7 22.4.2002 5,8 2.5.2002 5,5 6.5.2002 5,1 14.5.2002 5,8 6 5,8 13.6.2002 7 8.8.2002 6,7 13.8.2002 6,7 22.8.2002 6,9 7,1 16.9.2002 7 22.10.2002 7 7 6,3 20.11.2002 6,8 10
ph 7,5 6,5 7 6 5,5 4,5 5 4 Pyörni Pörtom riksväg 8 Närpes järnvägsbro max 6,4 7,1 7 min 5,3 5,4 4,6 median 5,7 6,3 5,8 Bild 11. Närpes ås ph-värden åren 1999-2002. 3.2 Kivi- och Levalampi samt Säläisjärvi 3.2.1 Vattenkvalitet I Kivi- och Levalampi fanns inget syre i det bottennära vattenskiktet i mars 2002 (tabell 2). Enligt klassificeringen av fiskevatten var däremot mängden löst syre i vattenlagret 1m från bottnen nöjaktigt i maj år 2001 och utmärkt år 2000 (Anonym 1988). Uppgifter från år 1999 finns inte att tillgå. År 2002 fanns löst syre emellertid i vattenlagret nära ytan så att fiskar kunde fly till ytvattnet vid syrebrist. En fullständig syrebrist förekom under tidigare vårar åren 1980, 1981, 1982, 1985, 1986 och 1988 (Österholm-Granqvist 1997). Tabell 2. Syrehalten och mängden löst syre i yt- och bottenvatten i Kivi- och Levalampi på vårvintern åren 1999-2002. 1m från ytan 1m från ytan 1m från botten 1m från botten datum O 2 mätnads % O 2 mg/l O 2 mätnads % O 2 mg/l 30.3.1999 32 4,5 - - 15.3.2000 69 9,8 40 5,5 12.3.2001 61 8,5 12 1,6 18.3.2002 34 4,9 0 0 Enligt klassificeringen av fiskevatten är mängden löst syre i det bottennära vattenlagret i Säläisjärvi utmärkt åren 1999, 2001 och 2002 (tabell 3) (Anonym 1988). Uppgifter från år 2000 finns inte att tillgå på grund av att man övergår till det nya övervakningsprogrammet. 11
Tabell 3. Syrehalterna och mängden löst syre i yt- och bottenvatten i Säläisjärvi på vårvintern åren 1999, 2001 och 2002. 1m från ytan 1m från ytan 1m från botten 1m från botten datum O 2 mätnads% O 2 mg/l O 2 mätnads % O 2 mg/l 30.3.1999 81 11,8 33 4,3 12.3.2001 70 9,8 57 7,8 18.3.2002 74 10,5 46 6,2 I Kivi- och Levalampi varierade ph-värdet mellan 5,2 och 5,7 i vattenlagret 1 m från vattenytan. I Säläisjärvi varierade ph-värdet mellan 5,7 och 5,9 i ytvatten (tabell 4). Båda sjöarna är alltså i någon mån försurade. Tabell 4. ph-värdet i ytvattnet i Kivi- och Levalampi samt Säläisjärvi åren 1999-2002. Kivi- och Levalampi Säläisjärvi datum ph ph 30.3.1999 5,2 5,7 15.3.2000 5,5-12.3.2001 5,2 5,9 30.10.2001 5,7-18.3.2002 5,4 5,9 3.2.2 Kvicksilverhalterna i gäddor och abborrar Man har observerat höga kvicksilverhalter i fisk som har fångats från Kivi- och Levalampi samt Säläisjärvi. I de undersökta gäddorna i Kivi- och Levalampi överstiger kvicksilverhalten en maximal halt av 1 mg/kg i den del som används som livsmedel i de gäddor som väger 1800 gram eller mera (bild 8). För abborrarnas del är situationen ännu värre, eftersom kvicksilverhalten översteg en maximal halt av 0,5 mg/kg i den del som används som livsmedel redan i de minsta undersökta abborrarna som vägde cirka 100 gram (bild 9). I Säläisjärvi vägde den största undersökta gäddan cirka 800 gram och kvicksilverhalten i den var lite under gränsvärdet för den i livsmedel tillåtna halten (bild 10). Däremot överstiger kvicksilverhalten gränsvärdet för användning som livsmedel i abborrar som väger endast 100 gram (bild 11) (Livsmedelverket 2002). När fisk innehåller 0,5 mg/kg kvicksilver, kan fisk ätas två gånger i veckan och sammanlagt 200 gram utan att WHO:s rekommendation om maximal mängd metylkvicksilver 0,2 mg/vecka överstigs. När fisk innehåller 1,0 mg/kg kvicksilver, kan man äta fisk 200 gram en gång i veckan utan att intaget överstiger WHO:s rekommendation om maximal mängd metylkvicksilver ( 0,2 mg/vecka). Andelen metylkvicksilver i det kvicksilver som fisk innehåller är i medeltal 90% (Livsmedelverket 2002). 12
1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 0 500 1000 1500 2000 2500 fiskens totalbiomassa g gränsvärde 1 mg/kg Bild 8. Kvicksilverhalterna ( mg/kg) i gäddor från Kivi- och Levalampi. 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0 100 200 300 400 500 fiskens totalbiomassa g gränsvärde 0,5 mg/kg Bild 9. Kvicksilverhalterna( mg/kg) i abborrar från Kivi- och Levalampi. 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0 200 400 600 800 1000 fiskens totalbiomassa g Bild 10. Kvicksilverhalterna ( mg/kg) i gäddor från Säläisjärvi. gränsvärde 1 mg/kg 13
1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 gränsvärde 0,5 mg/kg 0 100 200 300 400 500 600 700 fiskens totalbiomassa g Bild 11. Kvicksilverhalterna (mg/kg) i abborrar från Säläisjärvi. 3.3 Västerfjärden Vattenprov har inte tagits från det bottennära vattenskiktet i Västerfjärden åren 1999-2002. Vattenbassängen är emellertid grund så att syrehalten i vattenskiktet nära ytan ger en ganska bra bild om hela vattnets syrehalt. Enligt klassificeringen av fiskevatten var syrehalten i ytvattneta mellan god och utmärkt på vårvintern år 2001 och 2002 (Anonym 1988). I Västerfjärden var vattenprovets ph 6,2 på vårvintern år 2001 och 6,3 på vårvintern år 2002. Man måste ändå ta hänsyn till att Närpes å rinner ut i Västerfjärden och om vattnet i Närpes å är surt, sjunker också ph-värdet i Västerfjärden. Särskilt under översvämningar liknar vattnets kvalitet i Västerfjärden vattnets kvalitet i Närpes å. Humushalten i Närpes å är stor, vilket syns då man analyserar vattnets färg i Västerfjärden. 4. Sammanfattning Vattnet i Närpes å är mörkt och näringsrikt. Totalkvävehalterna och totalfosforhalterna har varit desamma under åren 1999-2002. Vattnets ph var som lägst 4,6, dvs. vattnet var tidvis ytterst surt. De sura perioderna är särskilt skadliga för vattenorganismer fast perioderna skulle vara korta. Surt vatten som rinner genom alunjordar gör att ph-värdet sjunker och samtidigt sköljs aluminium ut i ån. Höga järn- och aluminiumhalter är skadliga för fisk, eftersom de försvårar fiskarnas andning och förökning. Höga aluminium- och järnhalter är också skadliga för bottenfaunan. I Kivi- och Levalampi förekom syrebrist i det bottennära vattenskiktet på vårvintern år 2002. Syre fanns emellertid i ytvattnet. Annars förekom syrebrist inte under andra år som har inkluderats i denna övervakningsrapport. Vattnet i Kivi- och Levalampi är surt. Höga kvicksilverhalter förekommer i sjöarnas rovfiskar. Kvicksilverhalten i abborrar och stora gäddor överstiger gränsvärdet för användning som livsmedel (gädda kvicksilver 1,0 mg/kg och abborre 0,5 mg/kg). 14
I Säläisjärvi var syrehalten utmärkt på vintern åren 1999, 2001 och 2002. Vattenprover från år 2000 saknas. Vattnet i Säläisjärvi ärpåverkat av försurning. Den största undersökta gäddan vägde cirka 800 gram och kvicksilverhalten i den var lite under gränsvärdet på 1,0 mg/kg. Kvicksilverhalten i de abborrar som vägde cirka 100 gram översteg däremot gränsvärdet för kvicksilver i den del som används som livsmedel. Enligt klassificeringen av fiskevatten var syrehalten i ytvattenskiktet i Västerfjärden mellan god och utmärkt på vårvintern 2001 och 2002. Syreuppgifter från andra år saknas. Vattnet är mörkt, vilket förorsakas av humushalten i Närpes å. Tack Stort tack till L M. Rautio, K-E. Storberg och A Teppo för era kommentarer. Tack också till Piia Kallioniemi som har översatt texten till svenska. 15
16
Källor: Anonyymi 1988: Vesistön laadullisen käyttökelpoisuuden luokittaminen. Vesi- ja ympäristöhallinnon julkaisuja 20. Elintarvikevirasto 2002: Riskiraportti Elintarvikkeiden ja talousveden kemialliset vaarat. Elintarvikevirasto. 68s. Euroopan unioni 1978: Neuvoston direktiivi suojelua ja parantamista edellyttävien makeiden vesien laadusta kalojen elämän turvaamiseksi (78/659/ETY), EVYL N:o L 222, 14.8.1978. (ref. Sirkka Heinimaa, Anne Laine och Pekka J. Vuorinen 2000: Kalojen vedenlaatuvaatimukset, -http://www.vyh.fi/ympsuo/projekti/lifeppo/kiintoai.htm [WWW, hänvisat 29.4.2003]). Heikkinen, K och Alasaarela, E 1998: Happamoituneiden vesistöjen neutralointi, kirjallisuus katsaus. Vesi- ja ympäristöhallinnon julkaisuja 18. Hudd et. al. 1984: Fiskeriundersökning av Kyro älvs mynnings- och influensområde. Vattenstyrelsen rapport 242b. (ref. Wistbacka R. & Snickars, M. 2000: Rannikoiden pienvedet kalojen kutupaikkoina Pohjanmaalla 1997-1998. Kala- ja riistahallinnon julkaisuja 48/2000). Koli, L. 1998: Suomen kalat. WSOY. Borgå. s.133-136. Storberg, K-E. 2000: Närpiönjoen tarkkailuohjelma vuosille 2000-2010 Program för kontroll av Närpes å åren 2000-2010. Vuori, K.-M. 2001a: Rauta jokivesistöissä. -http://www.vyh.fi/ympsuo/projekti/lifeppo/haitall/rauta.htm.[www, hänvisat 4.4.2003] Vuori, K.-M. 2001b: Alumiini jokivesistössä..http://www.vyh.fi/ympsuo/projekti/lifeppo/haitall/alumiini.htm.[www, 4.4.2003] hänvisat Österholm-Granqvist, S. 1997: Utveckling av vattenkvaliteten i Närpes ås vattendragsområde åren 1980-1995. Västra Finlands miljöcentrals duplicat 10/1997. 17
18
Bilaga 1 1/5 Närpes järnvägsbro vp 9200 kordinater: 6941495:3209103 datum övre djup siktdjup temperatur C alkalinitet mmol/l aciditet mmol/l el. ledningsförmåga ms/m 26.1.1999 1 0,2 0,01 22 10.3.1999 1 0,2 0,27 10 30.3.1999 0,5 0,1 0,23 14 13.4.1999 1 0,3 0,01 13 21.4.1999 1 4,7 0,01 12 25.4.1999 0,5 5,5 0,01 15 4.5.1999 1 4,7 0,01 12 17.5.1999 1 10,4 0,16 13 18.5.1999 1 0,2 10,8 0,13 13 27.5.1999 1 12,9 0,26 6,4 26.7.1999 0,5 19 0,55 17 12.8.1999 1 0,3 16 0,48 14 17.8.1999 1 15,8 0,39 11 27.9.1999 1 9,4 0,25 7,3 1.11.1999 1 4,9 0,06 20 15.11.1999 1 1,9 0,02 24 18.1.2000 1 0,1-0,03 26 2.3.2000 0,1-0,1 0,01 16 16.3.2000 1 0,3 0,1 0,07 14 12.4.2000 1 0,4 0,01 16 17.4.2000 1 0,03 9,6 25.4.2000 1 4,3 0,01 10 3.5.2000 1 6,1 0,01 16 9.5.2000 1 10,5 0,01 17 15.5.2000 1 11,2 0,03 14 14.6.2000 1 0,3 13,9 0,09 17 15.8.2000 1 15,9 0,19 9,9 17.8.2000 1 0,2 16 0,19 11 13.9.2000 1 11,1 0,15 14 1.11.2000 1 3,7 0,04 22 7.11.2000 1 5,9 0,01 20 19.12.2000 1 1,4 0,01 19 24.1.2001 1 0,2 14,9 7.3.2001 1 0,1 18 9.4.2001 1 0,1 8,6 17.4.2001 1 1,2 15 23.4.2001 1 3 14 3.5.2001 1 5,9 13 7.5.2001 1 6,6 15 15.5.2001 1 12,2 0,25 13 16.8.2001 1 15,9 9,9 17.9.2001 1 11,4 20 23.10.2001 1 3,5 0,31 17 20.11.2001 1 0,4 16 11.12.2001 1 0,1 17 15.1.2002 1 0,1 13 5.3.2002 1 0,2 0,2 13 13.3.2002 1 0,5 0,2 0,21 12 8.4.2002 1 1 12 15.4.2002 1 2,3 7,5 22.4.2002 1 4,5 11 2.5.2002 1 8,1 14 6.5.2002 1 7,1 12 14.5.2002 1 11,6 0,2 13 13.6.2002 1 0,3 19,9 0,39 16 8.8.2002 1 0,3 18,1 0,35 11 13.8.2002 1 20,2 12 22.8.2002 0,1 20,8 13 16.9.2002 1 12,4 11 22.10.2002 1 1,4 12 20.11.2002 1 0,1 17 19
Bilaga 1 2/5 Närpes järnvägsbro vp 9200 kordinater: 6941495:3209103 datum fast substans mg/l färg Pt/l COD mg/l Fe µg/l Al AAG µg/l sulfat TUA mg/l sulfat ;F;IC mg/l 26.1.1999 16 24 1200 63 10.3.1999 16 32 2900 15 30.3.1999 28 35 13.4.1999 28 28 1500 33 21.4.1999 18 29 1500 46 25.4.1999 19 28 1300 33 4.5.1999 14 26 1300 29 17.5.1999 7,9 23 1400 8,2 18.5.1999 23 40 27.5.1999 3,5 21 1200 9,9 26.7.1999 19 35 4400 5,3 12.8.1999 29 62 17.8.1999 17 26 3100 77 27.9.1999 15 23 1900 88 1.11.1999 14 22 1200 46 15.11.1999 13 20 1200 48 18.1.2000 12 24 1100 23 2.3.2000 25 17 1700 27 16.3.2000 24 54 12.4.2000 36 22 1700 51 17.4.2000 40 30 2100 40 25.4.2000 23 28 1500 17 3.5.2000 12 24 950 32 9.5.2000 14 23 910 63 15.5.2000 16 23 1100 60 14.6.2000 24 58 15.8.2000 19 33 2400 38 17.8.2000 36 42 13.9.2000 18 28 1900 18 1.11.2000 110 38 6200 44 7.11.2000 33 36 1700 43 19.12.2000 16 9,5 1400 34 24.1.2001 6,4 28,6 1600 1590 42 7.3.2001 6 24 1800 1550 37 9.4.2001 92 130 34 4000 4660 17 17.4.2001 23 27 1500 2930 62 23.4.2001 35 80 27 1600 2880 51 3.5.2001 33 140 35 2300 4100 42 7.5.2001 6,4 130 32 1100 2600 45 15.5.2001 18 26 1100 2010 18 16.8.2001 31 37 2000 1600 29 17.9.2001 22 41 1600 2690 32 23.10.2001 15 34 1600 2274 17 20.11.2001 17 32 2000 2310 29 11.12.2001 10 29 1900 2150 40 15.1.2002 2,2 27 2400 1070 32 5.3.2002 5,9 26 1800 1630 33 13.3.2002 28 12 8.4.2002 25 26 1600 1760 12 15.4.2002 21 31 1900 2010 10 22.4.2002 12 27 1400 2010 9,7 2.5.2002 16 28 1200 1940 20 6.5.2002 21 36 1500 22 14.5.2002 17 27 1200 1740 13.6.2002 28 8.8.2002 34 13.8.2002 18 37 3200 1090 22.8.2002 35 3400 670 16.9.2002 12 26 2400 830 22.10.2002 4,7 21 1800 490 20.11.2002 10 21 1800 712 20
Bilaga 1 3/5 Pörtom riksväg 8 kordinater: 6966805:3224011 datum övre djup temperatur C alkalinitet TIB mmol/l alkalinitet TIH mmol/l aciditet mmol/l el. ledningsförmåga ms/m 10.3.1999 0,5 0,2 0,2 0,214 7,2 4.5.1999 1 4,7 0,045 7 17.8.1999 0,2 16,2 0,14 4,4 1.11.1999 0,2 5,3 0,117 17 15.3.2000 0,5 0,2 0,061 11 17.5.2000 0,2 10,2 0,068 7,8 15.8.2000 0,2 14,9 0,165 7,7 1.11.2000 1 3,7 0,061 16 12.3.2001 1 0,2 0,263 0,19 9,4 15.5.2001 0,2 11,8 0,053 0,21 11 23.10.2001 1 3 0,07 0,22 11 18.3.2002 0,5 0,1 0,212 0,16 7,9 14.5.2002 1 12 0,082 0,16 8,8 22.8.2002 0,1 20,3 0,227 5,7 22.10.2002 1 0,2 0,299 0,09 7,5 Pörtom riksväg 8 kordinater: 6966805:3224011 datum fast substans mg/l färg mg Pt/l COD mg/l tot. N µg/l tot. P µg/l Fe µg/l Al µg/l sulfat F;IC mg/l 10.3.1999 6,3 300 33 1200 69 2200 9,4 4.5.1999 9,2 180 26 1100 50 1500 17 17.8.1999 0,5 200 23 810 53 1600 4,9 1.11.1999 7,2 120 20 1800 62 1100 50 15.3.2000 10 160 27 1300 53 1500 28 17.5.2000 6,9 160 25 1000 53 1300 20 15.8.2000 3,2 250 32 1200 90 2100 13 1.11.2000 20 220 38 4200 190 3900 41 12.3.2001 1,6 240 1400 83 2100 1060 14 15.5.2001 13 180 1600 50 1300 2170 34 23.10.2001 6,3 240 1500 59 1700 1909 32 18.3.2002 7,8 250 32 1200 77 2300 1100 13 14.5.2002 8,4 180 27 1200 52 1400 1410 22 22.8.2002 1,1 220 27 1100 90 1900 360 4,8 22.10.2002 1,1 200 22 980 51 1400 300 6,7 Pyörni kordinatert: 6968767:3242509 datum övre djup temperatur C alkalinitet TIB mmol/l alkalinitet TIH mmol/l aciditet mmol/l 10.3.1999 0,2 2,4 0,08 0,085 4.5.1999 1 2,8 0,046 17.8.1999 0,2 17,1 0,058 1.11.1999 0,2 6,1 0,391 15.3.2000 0,5 2 0,056 17.5.2000 0,2 11,4 0,044 15.8.2000 0,2 16,3 0,062 1.11.2000 1 3,9 0,043 12.3.2001 0,5 2,6 0,085 0,23 15.5.2001 0,2 12,6 0,054 0,18 23.10.2001 1 5,7 0,062 0,15 18.3.2002 0,5 2,7 0,101 0,24 14.5.2002 1 14,1 0,065 0,16 22.10.2002 1 1,3 0,082 0,08 21
Bilaga 1 4/5 Pyörni kordinater: 6968767:3242509 datum el. ledningsförmåga ms/m fast substans mg/l färg mg Pt/l COD mg/l tot. N µg/l tot. P µg/l Fe µg/l Al µg/l sulfat F;IC mg/l 10.3.1999 3,5 1,9 300 37 800 32 1800 3,2 4.5.1999 3 1,8 200 29 820 30 1300 3,7 17.8.1999 2,3 3,1 160 24 770 39 990 2,4 1.11.1999 13 6,5 270 28 1000 92 4100 23 15.3.2000 3,5 1 240 31 780 27 1400 4,2 17.5.2000 2,8 1,4 180 27 590 27 1000 3,8 15.8.2000 29 0,5 200 28 650 39 1200 3,4 1.11.2000 5,8 13 200 38 1500 84 2200 12 12.3.2001 3,7 0,5 240 36 960 31 1700 775 3,8 15.5.2001 2,7 3,6 200 710 28 1000 723 3,5 23.10.2001 2,8 0,5 250 760 30 1300 647 3,1 18.3.2002 3,4 0,5 280 37 770 32 1800 630 3,3 14.5.2002 2,7 3,4 200 29 660 27 1000 615 3 22.10.2002 2,8 1,5 200 25 660 34 1200 320 2,6 Säläisjärvi kordinater: 6960552:3243400 datum övre djup total djup siktdjup temperatur C el. ledningsförmåga ms/m färg mg Pt/l tot. P µg/l 30.3.1999 1 0,4 3,3 210 25 30.3.1999 3 4,4 3 260 29 12.3.2001 1 3,2 0,7 1,6 3,3 200 26 12.3.2001 2,2 3,2 0,7 2,2 3,1 200 25 18.3.2002 1 3,3 0,8 0,9 3,1 200 25 18.3.2002 2,3 3,3 0,8 3 3,3 220 29 Säläisjärvi kordinater: 6960552:3243400 datum övre djup total djup tot. N µg/l Fe µg/l Mn µg/l 30.3.1999 1 1100 1100 45 30.3.1999 3 810 1700 54 12.3.2001 1 3,2 710 1100 12.3.2001 2,2 3,2 760 1100 18.3.2002 1 3,3 580 1300 18.3.2002 2,3 3,3 650 1400 Kivi- och Levalampi koordinater: 6972156:3245288 datum övre djup total djup siktdjup temperatur C el. ledningsförmåga ms/m färg mg Pt/l 30.3.1999 1 5,3 1,1 3,3 280 30.3.1999 5 5,3 0,4 6,1 550 15.3.2000 1 3,5 0,9 0,8 3,3 210 15.3.2000 2,5 3,5 0,9 1,9 3,3 240 12.3.2001 1 4,8 0,7 1,6 3,2 240 12.3.2001 3,8 4,8 0,7 3,6 3,2 300 30.10.2001 1 5,2 0,75 5,2 2,8 200 30.10.2001 2,5 5,2 0,75 5,2 18.3.2002 1 5 0,7 1,3 3 280 18.3.2002 4 5 0,7 4,6 4,2 350 23.10.2002 1 5,2 0,75 1,4 2,4 160 22
Bilaga 1 5/5 Kivi- och Levalampi kordinater: 6972156:3245288 datum övre djup total djup tot. P µg/l tot. N µg/l Fe µg/l Mn µg/l 30.3.1999 1 5,3 25 970 1400 52 30.3.1999 5 5,3 110 1300 5900 140 15.3.2000 1 3,5 24 790 1100 36 15.3.2000 2,5 3,5 26 800 1200 38 12.3.2001 1 4,8 24 910 1200 12.3.2001 3,8 4,8 24 840 1600 30.10.2001 1 5,2 26 730 1100 29 30.10.2001 2,5 5,2 18.3.2002 1 5 26 850 1400 18.3.2002 4 5 54 960 3500 23.10.2002 1 5,2 30 640 1000 16 Västerfjärden kordinater: 6933439:3204603 datum övre djup total djup siktdjup temperatur C ph el. ledningsförmåga ms/m O 2 mätnads % O 2 mg/l 12.3.2001 1 2,5 0,75 0,2 6,2 20 78 11,3 18.3.2002 1 2,6 0,6 0,1 6,3 13 81 11,7 23.1.2003 1,2 2,2 1,4 53 7,4 Västerfjärden kordinatert: 6933439:3204603 datum övre djup total djup färg mg Pt/l tot. P µg/l tot. N µg/l Fe µg/l 12.3.2001 1 2,5 200 76 2100 1800 18.3.2002 1 2,6 180 77 1500 2100 23.1.2003 1,2 2,2 23