SURAHAMMARS KEMISKA TVÄTT

Länsstyrelsen i Västmanlands Län SURAHAMMARS KEMISKA TVÄTT Förstudie med avseende på föroreningar i mark och porluft Stockholm 2006-01-31 SWECO VIAK AB Östra Regionen Per Claesson Jan Nilsen Kristina Sjödin ra02s 2005-11-11 Uppdragsnummer 1154816 000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10 Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

Sammanfattning SWECO VIAK har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands Län undersökt förekomst av klorerade kolväten vid f d Surahammars Kemiska Tvätt. Objekten har av Länsstyrelsen tidigare klassats i riskklass 2 efter inventering enligt MIFO fas 1. Surahammars kemiska tvätt låg i bottenplan på en villa på Vallgatan 9 strax öster om Surahammars centrum. Idag används huset som bostadshus. Kemtvättning bedrevs med en sluten maskin och perkloretylen (tetrakloreten) användes som tvättvätska. Tvättverksamheten startade i början av 50-talet och lades ned 1977. Den geologiska kartan visar berg i dagen eller morän i området. Tomten bakom huset är delvis uppfylld. Spridningsrisken i marken bedöms som måttlig främst eftersom bergöverytan ligger så pass ytligt inom området. Porluftsspetsar har etablerats runt huset för att kunna detektera eventuella klorerade kolväten i porluften i jorden. Mätningar av föroreningsinnehåll i porluften har genomförts. Jordprover har tagits i sex punkter. Inget grundvatten påträffades. Tetrakloreten påträffade i relativt höga halter i porluften i flera punkter och i en punkt i jorden. De uppmätta halterna i porluften ligger över vad som betecknas som lågrisknivå i inomhusluft, både för trikloreten och för tetrakloreten. Eftersom ingen mätning kunde genomföras i jorden under plattan är det möjligt att ännu högre halter finns där. Halterna i jorden klassas som mycket allvarligt enligt Naturvårdsverkets rapport 4918. Det finns en möjlighet att klorerade kolväten, om de släppts ut i större mängder, har letat sig ner i berget via sprickor och förorenat berggrundsvattnet. Detta har inte undersökts. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Riskerna för miljön bedöms som relativt små, men riskerna för boende i huset där kemtvätten legat bedöms som stora. Det föreslås Surahammars kemiska tvätt klassas i riskklass 2, stor risk, enligt MIFO-metodiken. SWECO VIAK bedömer att föroreningssituationen om möjligt bör utredas vidare för att avgöra om det finns klorerade kolväten under byggnaden, och om dessa i så fall medför skadliga halter i inomhusluften. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 1 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Bakgrundsmaterial 3 2.1 Områdesbeskrivning 3 2.2 Geologi och hydrogeologi 3 3 Historik 4 4 Uppdragets genomförande 4 4.1 Uppdragsorganisation 4 4.2 Luftprovtagning 5 4.3 Markprovtagning 6 4.4 Grundvattenprovtagning 6 5 Föroreningssituation 7 5.1 Luft 7 5.2 Jord 8 6 Samlad riskbedömning 9 6.1 Karakteristika för klorerade kolväten 9 6.2 Bedömningsgrunder 11 6.3 Utspädning till inomhusluft 12 6.4 Känslighet och skyddsvärde 12 6.5 Riskbedömning 13 6.6 Riskklassning 13 7 Förslag på efterbehandling/vidare undersökningar 14 7.1 Kostnadsbedömning 14 8 Kvalitetssäkring 14 9 Referenser 16 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Bilageförteckning: 1. Geokarta 2. Skiss med provtagningspunkter 3. Fältanteckningar 4. MIFO-blanketter 5. Analysresultat Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 2 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

1 Inledning SWECO VIAK har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands Län undersökt förekomst av klorerade kolväten vid f d Surahammars Kemiska Tvätt. Undersökningen har utförts parallellt med undersökningar av fem andra f d kemtvättar i Västmanland (SWECO VIAK, 2006 a-d). Objekten har av Länsstyrelsen tidigare klassats i riskklass 2 efter inventering enligt MIFO fas 1. 2 Bakgrundsmaterial SWECO VIAK har till sitt förfogande haft blanketterna från inventeringen i MIFO fas 1, geologiska och hydrogeologiska kartblad samt muntlig information från Länsstyrelsen. 2.1 Områdesbeskrivning Surahammars kemiska tvätt låg i bottenplan på en villa på Vallgatan 9 strax öster om Surahammars centrum. Fastigheten ses på foto på framsidan av denna rapport. Idag används villan som bostadshus. 2.2 Geologi och hydrogeologi Den geologiska kartan visar berg eller morän i området. På framsidan av huset finns berg i dagen. Baksidan och östra sidan av huset (åt höger på fotot på framsidan) är delvis uppfyllda. En geologisk karta över området finns i bilaga 1. Spridningsrisken i marken bedöms som måttlig främst eftersom bergöverytan ligger så pass ytligt inom området. Det kan dock finnas en risk för spridning via sprickor i berggrunden om mängden klorerade kolväten som läckt ut är stor. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 3 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

3 Historik Uppgifter kommer från Länsstyrelsen, MIFO-blanketter samt från samtal med personen som bor i huset där kemtvätten legat. Kemtvättning bedrevs med en sluten maskin och perkloretylen användes som tvättvätska. Tvättverksamheten startade i början av 50-talet och lades ned 1977. Nu används villan som bostad och ägs av en privatperson. Marken på baksidan av huset fylldes upp i början/mitten på 80-talet, från ca 2 meter bakom huset till tomtgränsen. Bakom huset finns en grävd grop. I gropens kant mot huset sticker två trasiga rör ut och i anslutning till gropen påträffades ett löst liggande föremål som kan ha varit ett lock till en tank. Enligt husägaren har det legat en tank för villaolja på platsen. Tanken togs bort för tre-fyra år sedan (Into, muntligen). 4 Uppdragets genomförande 4.1 Uppdragsorganisation Uppdragsledare har varit Jan Nilsen. Ansvarig miljötekniker i fält och handläggare var Per Claesson. Kristina Sjödin har genomfört jordprovtagning och ansvarat för mätningar med fält-gc och utvärdering av dessa mätdata. Kvalitetsgranskare har Anneli Liljemark varit. Rolf Wendelmark, SWECO VBB i Västerås har utfört borrning med borrbandvagn för uttag av jordprover och etablering av grundvattenrör. PB:s håltagning AB i Västerås anlitades för håltagning i betong i samband med etablering av porluftsspetsar. Laboratorieanalyser har utförts av ALcontrol, som är ackrediterade för de aktuella analyserna. Länsstyrelsens handläggare har varit Camilla Lindholm och projektledare har varit Helena Segervall. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 4 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

4.2 Luftprovtagning 4.2.1 Inledande porluftsprovtagning Den ursprungliga planen var att etablera fem stycken porluftsspetsar inomhus, genom bottenplattan på huset. Då fastighetsägaren motsatte sig detta gjordes istället etablering av nio stycken porluftsspetsar runt huset och på baksidan på huset. Denna etablering genomfördes 25 maj 2005. Mätningar genomfördes senare samma dag, efter omsättning av luften i porluftsrören med hjälp av en luftpump. Cirka 2-6 liter porluft omsattes innan provtagning i varje punkt. Etableringen gick till så att ett hål gjordes av borrbandvagnen med hjälp av ett sonderingsstål som slogs ner i marken till cirka 70 cm djup. En porluftsspets med påkopplad slang placerades i botten av hålet. Filtersand lades runt porluftsspetsen och upp till en bit under markytan. Tätning gjordes med bentonitlera i den översta decimetern av hålet, så att inte utomhusluft skulle ta sig direkt ner till spetsen. Spetsarna etablerades runt huset och i en punkt vid den plats där en tank tidigare legat, eftersom det då misstänktes att den kan ha använts för lagring av perkloretylen. Lokaliseringen av provpunkterna redovisas på skisserna i bilaga 2. Fältanteckningar från provtagningen redovisas i bilaga 3. I provpunkt 8 togs prov i ett absorbentrör med aktivt kol för laboratorieanalys för verifiering av de halter som mätts upp med fält- GC. Cirka 10 liter luft pumpades genom kolrör med hjälp av en luftpump. Kolröret lämnades sedan till ALcontrol för analys med avseende på 9 stycken olika klorerade kolväten. Först gjordes mätning med vanlig PID (fotojonisationsdetektor) för att avgöra om det verkar finnas några högre halter i någon punkt. Detta gjordes också för att avgöra var kolrörsprovet skulle tas. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Vid provtagning med fält-gc sugs luft in i fält-gc:n (modell Photovac Voyager). Luften passerar en kolonn där eventuellt föroreningsinnehåll delas upp. Det tar olika lång tid för varje ämne att passera kolonnen varje ämne har en specifik retentionstid. Vid slutet av kolonnen finns en känslig PID-detektor som kontinuerligt kvantifierar de ämnen som kommer ut ur kolonnen. På så sätt erhålls en graf där olika ämnen representeras av toppar i grafen. I ett dataprogram Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 5 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

beräknas sedan halterna för de olika ämnena utifrån denna graf. Detektionsgränsen ligger på cirka 1 ppb (parts per billion). I punkt 7 användes också en annan kolonn (C-kolonn) som ger en bättre uppdelning av små molekyler. På så sätt kunde innehållet av vinylklorid kontrolleras med större säkerhet. Vid användandet av standardkolonnen (B-kolonn) kommer vinylkloridtoppen så tidigt i kromatogrammet att det är svårt att urskilja den mot annat brus som kan komma i nästan samma position i kromatogrammet. I punkt 7 gjordes också provtagning med Dräger-rör ett direktvisande adsorbentrör för vinylklorid. Punkt 7 valdes för dessa undersökningar eftersom höga halter tetrakloreten hade uppmätts i denna punkt. 4.3 Markprovtagning Markprovtagning utfördes genom skruvborrning med borrbandvagn i sex punkter (A-F) samtliga på baksidan av huset, eftersom jorddjupen bedömdes som mycket små på övriga sidor av huset, se skiss i bilaga 2. Jordprover uttogs minst ett prov per meter, tätare i ytlagren och med anpassning till förändring i jordarter. Prover uttogs som dubbelprover, dels i diffusionstät plastpåse, dels i glasburk. På samtliga jordprover gjordes PID-mätningar. Mätningar gjordes direkt i plastpåsarna. Resultaten från PID-mätningar presenteras i fältanteckningarna i bilaga 3. 4.4 Grundvattenprovtagning Ursprungligen planerades för etablering av grundvattenrör i samband med jordprovtagningen, men eftersom jordprovtagningen indikerade att det inte fanns något grundvatten ovanför bergytan sattes inga rör. Någon borrning i berg har inte utförts Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 6 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

5 Föroreningssituation 5.1 Luft Resultaten från mätningar med fält-gc och analys av kolrör presenteras i tabell 1 nedan. Tabell 1. Resultat från porluftsmätningar med fält-gc och analys på kolrör från porluftsspetsar etablerade vid f d Surahammars Kemiska Tvätt. Provpunkt Metod trans 1,2 DCE (ppb) cis 1,2 DCE (ppb) Trikloreten (ppb) Tetrakloreten (ppb) 1 fält-gc <1 <1 <1 <1 2 fält-gc <1 <1 <1 <1 3 fält-gc <1 <1 <1 <1 4 fält-gc <1 <1 <1 122 5 fält-gc <1 <1 <1 <1 6 fält-gc <1 <1 57 462 7 fält-gc <1 <1 6 1 640 8 fält-gc <1 <1 9 436 8 kolrör <25 <25 <18 213 9 fält-gc <1 <1 <1 2 600 I Naturvårdsverkets MIFO-rapport (NV 4918) finns inget underlag för tillståndsklassning eller för bedömning av avvikelse från jämförvärde för porluft. En diskussion om bedömningsgrunder förs i avsnitt 6.2 nedan. Mätningarna med avseende på vinylklorid med C-kolonn i fält-gc:n respektive med Dräger-rör i punkt 7 gav inga halter över detektionsgränsen på cirka 5 ppb. 5.1.1 Lufttryck Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Lufttrycket kan påverka resultaten vid porluftsmätningar. Om lufttrycket går från lågtryck till högtryck under mätningarna kan halterna som uppmätts vara något underskattade, eftersom det finns ett nettoflöde av ren luft ner i marken. Om det motsatta gäller, d v s att trycket går från högtryck till lågtryck, kan halterna överskattas något eftersom det generellt sett blir ett nettoflöde av luft upp genom marken. Lufttrycksdata har hämtats in från SMHI:s mätstationer i Sala och Eskilstuna. Dessa visar att det vid mätningarna i Surahammar i maj Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 7 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

var ett stabilt lufttryck på cirka 1018 bar. Lufttrycket bedöms därmed inte ha påverkat mätningarna. 5.2 Jord PID-mätningar indikerade förekomst av flyktiga kolväten i punkt E. Prover för laboratorieanalys valdes därför huvudsakligen från denna punkt för att avgöra om det var klorerade kolväten som gett utslag vid PID-mätningarna. Analysresultaten presenteras i tabell 2 nedan. Tabell 2. Resultat från laboratorieanalyser på jordprov från f d Surahammars Kemiska Tvätt, samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM), från NV rapport 4638. Endast ämnen där halter över detektionsgränsen påträffats redovisas. För kompletta analysprotokoll, se bilaga 5. Halter redovisas i mg/kg TS. Punkt E E E F KM MKM Djup (m) 0-0,5 0,5-1 1-1,9 0,5-1 Diklorbensen <0,02 0,20 <0,02 <0,02 15 30 Diklormetan 0,19 <0,1 <0,05 <0,05 Tetrakloreten 54 310 75 0,30 3 60 Trikloreten 0,03 0,16 0,05 <0,02 5 60 Fet Över KM Fet och kursiv Över MKM Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 8 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

6 Samlad riskbedömning 6.1 Karakteristika för klorerade kolväten Informationen i detta avsnitt är huvudsakligen hämtad från Agency for toxic substances and disease registry (www.atsdr.cdc.gov) samt från databasen Kemiska ämnen (kemi.prevent.se). Gemensamma egenskaper för de klorerade kolväten som brukar hittas vid kemtvättar är att de är lättflyktiga klorerade kolväten, vilket innebär att de förekommer i porluften på områden som är förorenade. De är lösliga i vatten i viss utsträckning, tetrakloreten och trikloreten i mindre utsträckning än de övriga. De aktuella substanserna bioackumuleras inte. De kan dock brytas ned och omvandlas till andra ämnen. Tetrakloreten bryts vanligen ner till trikloreten och vidare till dikloreten under anaeroba (syrefria) förhållanden. Dikloreten kan sedan brytas ner till vinylklorid (kloreten) och vidare till eten och koldioxid och vatten. Detta sker främst under aeroba (med syre) förhållanden. Kloretenerna är vätskor vid rumstemperatur förutom vinylklorid som är en gas. Vätskorna är tyngre än vatten och svårlösliga i vatten. Om de tränger ned i marken kan de fortsätta ner genom marken och ner genom grundvattnet tills de träffar på ett tätt lager där de stannar. Således kan fri fas eller mycket höga halter kloretener finnas i fickor på bergytan eller lerytor nere i marken. Kloretenerna kan också sprida sig mot grundvattenströmningsriktningen om de täta ytor de träffar på lutar åt motsatt håll. Dessa egenskaper gör det besvärligt att undersöka och åtgärda kloretenföroreningar. De klorerade kolvätenas flyktighet gör dock att undersökningar av halter i porluft ger en mycket god indikation på om förekomsten av klorerade kolväten i marken. Tetrakloreten (perkloretylen) används som tvättvätska vid kemtvättar samt för avfettning i metallindustrin. Det används också som råvara för framställning av andra produkter. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Exponering för tetrakloreten som finns i jorden sker huvudsakligen via inandning av ångor eller vid intag av förorenat grundvatten. Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord. Inandning av höga koncentrationer av tetrakloreten kan ge yrsel, huvudvärk, trötthet, balans- och talsvårigheter, medvetslöshet och död. Tetrakloreten har orsakat cancer vid djurförsök. Tetrakloreten är Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 9 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

giftigt för vattenorganismer och kan orsaka långtidseffekter I vattenmiljön. Trikloreten, tri, har sin huvudsakliga användning som lösningsmedel i metallindustri, där fett tvättas bort med tri innan metallen genomgår annan ytbehandling. Den används också vid framställning av andra kemikalier och har ibland använts som tvättvätska vid kemtvättar. Exponering för människor sker huvudsakligen genom inandning av ångor eller genom intag av förorenat dricksvatten. Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord. Tri har flera kända hälsoskadliga effekter. Vi långvarig exponering kan skador på lever och njurar uppstå. Tri har orsakat cancer vid djurförsök. Exponering för ångor av tri kan ge huvudvärk och påverka nervsystemet. Vid hudkontakt kan irritation uppstå. Tri är också skadligt för vattenorganismer. Cis-1,2-dikloreten och trans-1,2-dikloreten förekommer i naturen huvudsakligen som ett resultat av nedbrytning av andra klorerade föreningar, t ex trikloreten och tetrakloreten. Människor exponeras för dikloreten främst genom inandning av ångor på ett förorenat område, eller vid intag av förorenat dricksvatten. Dikloreten har visat sig vara farligt vid inandning. Det kan då ge yrsel och trötthet. Det kan också orsaka effekter på lever och blod. Dikloreten är inte klassat som cancerframkallande. Dikloreten är skadligt för vattenorganismer. Vinylklorid används för att tillverka PVC-plast (polyvinylklorid). Vinylklorid kan också bildas vid nedbrytning av andra klorerade föreningar, t ex dikloretener, trikloreten och tetrakloreten. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Exponering för vinylklorid sker via inandning av förorenad luft eller via intag av förorenat grundvatten. Inandning av höga halter vinylklorid kan ge yrsel och trötthet, medvetslöshet och död. Lång exponering för höga nivåer av vinylklorid kan ge skador på lever och nervsystemet. Vinylklorid är dokumenterat cancerframkallande hos människor. Vanligast är levercancer, men även hjärntumörer, lungcancer och leukemi har upptäckts. Vinylklorid bedöms som den farligaste av de klorerade kolvätena på grund av att vinylklorid är cancerframkallande och mycket flyktigt. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 10 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

6.2 Bedömningsgrunder 6.2.1 Luft I tabell 3 nedan redovisas jämförvärden för klorerade kolväten i luft. Nivågränsvärde (NGV) och korttidsvärde (KTV) är hygieniska gränsvärden enligt AFS 2000:3. Dessa är utgivna av Arbetarskyddsstyrelsen och är tänkt att skydda mot kemiska arbetsmiljörisker. NGV anger högsta godtagbara genomsnittshalt under en arbetsdag och KTV är medelvärde för exponering under 15 minuter. Dessa gränsvärden är dock framtagna av arbetsmiljöskäl i industrier där man hanterar de aktuella kemikalierna. De är därför egentligen inte tillämpbara för riskbedömning men anges ändå här som en jämförelse. De svenska referensvärdena är hämtade från IMM:s rapport 1/98, Risk assessment of carcinogenic air pollutants och är baserat på LOEL-värden (Lowest Observed Effect Level) från djurförsök, med osäkerhetsfaktorer på 1000-5000 gånger. De är så kallade lågriskvärden som anger en nivå där ingen risk för effekter ska kunna föreligga. Det finns olika typer av värden framtagna i andra länder, men det är de svenska som används vid beräkning av Naturvårdsverkets riktvärden (enligt den nya vägledning för riskbedömningar som nu är ute på remiss). Värden i andra länder är i vissa fall betydligt lägre, beroende på en annan syn på risker med låga halter (i Sverige antas att det finns en tröskel under vilken effekter inte finns, i t ex USA antas att effekter finns oavsett halt), och acceptabel cancerrisk (ett fall på 100 000 personer i Sverige, ett fall på 1 000 000 i USA). Vi har valt att använda de svenska referensvärdena eftersom de utgår från svenska normer. För dikloretenerna saknas värden i ovanstående publikationer. Tabell 3. Gränsvärden och riktvärden för klorerade kolväten i luft Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Vinylklorid (ppb) Trikloreten (ppb) Tetrakloreten (ppb) Nivågränsvärde, NGV 1 000 10 000 10 000 Korttidsvärde, KTV 5 000 25 000 25 000 Referensvärde Sverige 1 4,3 100 Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 11 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

6.2.2 Jord För jord finns generella riktvärden för förorenad jord framtagna av Naturvårdsverket. Dessa presenteras i NV rapport 4638. Riktvärden finns för känslig markanvändning (KM, t ex bostäder, daghem etc.) och mindre känslig markanvändning (MKM, t ex kontor, industri, vägar etc.). En jämförelse mellan uppmätta halter och de generella riktvärdena finns i tabell 2 ovan. För diklormetan saknas generella riktvärden. I Naturvårdsverkets rapport 4918 (Bedömningsgrunder för förorenade områden) finns en tillståndsklassning som baseras på de generella riktvärdena. Tillståndsklassningen för de aktuella ämnena presenteras i tabell 4 nedan. För diklormetan saknas värden för tillståndsklassning. Tabell 4. Indelning av tillstånd för förorenad mark, mg/kg TS. Från NV rapport 4918. Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Diklorbensen <15 15-45 45-150 >150 Trikloreten <5 5-15 15-50 >50 Tetrakloreten <3 3-9 9-30 >30 6.3 Utspädning till inomhusluft De värden som anges i tabell 3 ovan gäller för inandningsluft. De halter som uppmätts är för porluften i jorden utanför huset. Halterna i inomhusluften blir betydligt lägre eftersom luften kommer att spädas ut genom den luftomsättning som finns i huset. Erfarenhetsmässigt och utifrån Naturvårdsverkets spädningsmodeller så brukar utspädningen vara åtminstone 1000 gånger från jorden under plattan till inomhusluften. Eftersom ingen mätning kunde genomföras i jorden under plattan är det möjligt att högre halter finns där. 6.4 Känslighet och skyddsvärde Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Objektet ligger i tättbebyggt område och ingen särskilt skyddsvärd miljö finns såvitt känt i närområdet. Skyddsvärdet bedöms därför som måttligt enligt NV 4918. För boende i huset där kemtvätten legat bedöms känsligheten vara stor, eftersom exponering kan ske i hemmiljön där man vistas stora Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 12 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

delar av dygnet. I övrigt vistas människor endast tillfälligtvis vid objektet. Känsligheten för övriga människor bedöms därför som liten. 6.5 Riskbedömning De uppmätta halterna i porluften ligger över vad som betecknas som lågrisknivå i inomhusluft, både för trikloreten och för tetrakloreten. Eftersom ingen mätning kunde genomföras i jorden under plattan är det möjligt att ännu högre halter finns där. Risker kan därför finnas för boende i huset. Klorerade kolväten påträffades också vid jordprovtagningen. I tre prov (alla i punkt E) var halterna över KM-värdet och i två av dessa även över MKM-värdet. I en tillståndsklassning enligt NV 4918 hamnar alla dessa tre halter i klassen mycket allvarligt. I och med att PIDmätningarna inte gav utslag i någon av de andra punkterna bedöms det inte finnas några klorerade kolväten i övriga provpunkter. Det är inte otänkbart att spridning av föroreningar kan ske via infiltrerande vatten, antingen längs bergytan till angränsande fastigheter eller ner i sprickor i berget. Risker förknippade med spridning via grundvatten bedöms dock vara relativt små, eftersom det såvitt känt inte finns några skyddsobjekt i närheten som bedöms kunna påverkas. Riskerna för miljön bedöms som relativt små. Inga tecken på påverkan finns på tomten och inga speciellt skyddsvärda miljöer finns i närheten. Sammantaget bedöms riskerna för boende i huset där kemtvätten legat som stora. Riskerna för övriga människors hälsa, i omkringliggande fastigheter, och risker för miljön bedöms som måttliga. 6.6 Riskklassning Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Det föreslås att Surahammars kemiska tvätt klassas i riskklass 2, stor risk, enligt MIFO-metodiken. Detta baseras på att mycket farliga föroreningar hittats och att det inte kan uteslutas att det finns föroreningar under huset som kan ge upphov till skadliga halter i inomhusluften i huset. MIFO-blanketter redovisas i bilaga 4. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 13 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

7 Förslag på efterbehandling/vidare undersökningar SWECO VIAK bedömer att föroreningssituationen om möjligt bör utredas vidare för att avgöra om det finns klorerade kolväten under byggnaden, och om dessa i så fall medför skadliga halter i inomhusluften. Om fastighetsägaren inte tillåter borrning genom golvet kanske åtminstone mätning av halter i inomhusluften kan genomföras. Om fastighetsägaren motsätter sig alla typer av undersökningar i huset bör handräckning övervägas. Alternativt bör undersökningar utföras inför eller i samband med en överlåtelse av fastigheten. Som tidigare nämnts kan det eventuellt ha läckt ner klorerade alifater i berggrunden. Ingen åtgärd i form av borrning i berg föreslås dock då risken bedöms som liten. 7.1 Kostnadsbedömning Kostnader för borrning och etablering av porluftsrör, provtagning, analys, mätning av halter i inomhusluft och rapportering uppskattas till cirka 70 000 kr. Kostnad för mätning av halter i inomhusluft (om endast den genomförs) uppskattas till cirka 10 000 kr inklusive rapportering. 8 Kvalitetssäkring Samtliga fältinstrument har kalibrerats varje morgon då mätning ska genomföras. Kalibrering har utförts enligt instruktionsboken för respektive instrument. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Prov från kolrör för verifiering av halter uppmätta med fält-gc gav en avvikelse på i medeltal 37 % vid undersökningarna av de sex kemtvättar som genomförts parallellt med samma metodik och under samma tidsperiod runt om i Västmanland. I totalt tre kolrörsprover av sex detekterades halter över detektionsgränsen, i två av dem bara för tetrakloreten, i det tredje även för trikloreten och cis-1,2-dikloreten. Den maximala avvikelsen från halten uppmätt med fält-gc var 56 %. SWECO VIAK bedömer därmed att tillförlitligheten hos halterna mätta med fält-gc var relativt god. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 14 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

Vinylklorid visade sig vara svår att detektera med den kolonn som användes vid provtagningarna. För att kontrollera vinylkloridförekomst genomfördes vid några provpunkter i de parallella undersökningarna kontroll med en annan kolonn, anpassad för vinylklorid, bl a i punkt 7 vid Surahammars kemiska tvätt där höga halter av andra klorerade kolväten uppmättes. Där användes också ett Drägerrör ett direktvisande adsorbentrör för vinylklorid. Inga halter över detektionsgränser (ca 5 ppb) påträffades. SWECO VIAK AB Östra Regionen Jan Nilsen Uppdragsledare Per Claesson Ansvarig handläggare Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 15 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

9 Referenser ATSDR (Agency for toxic substances and disease registry) ToxFAQs och Public Health Statements, http://www.atsdr.cdc.gov, 2005-09-08 Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet (IMM), 1998 Risk assessment of carcinogenic air pollutants, IMM-rapport 1/98, Katarina Victorin Into, Erik Tapani, muntligen via telefon, 2005-07-25. Kemiska ämnen, databas, http://kemi.prevent.se Naturvårdsverket, 1997 Generella riktvärden för förorenad mark, NV rapport 4638 Naturvårdsverket, 1998 Metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918 SWECO VIAK, 2006-01-31 Fagersta kemiska tvätt- och press SWECO VIAK, 2006-01-31 Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping, förstudie SWECO VIAK, 2006-01-31 Centraltvätten Hedåsen, förstudie SWECO VIAK, 2006-01-31 Arboga kemcenter, förstudie Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Surahammars Kemiska Tvätt 16 (16) Uppdrag 1154816 000; PECL e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport surahammar.doc

Bilaga 3 Surahammars kemiska tvätt Fältanteckningar, 050525 Jordprovtagning genom skruvborrning Punkt Djup (m) Material PID (ppm) Labanalys Kommentar A 0-0,6 Flesa 0 Tegelrester 0,6 STOPP Fortsatt fyllning? B 0-0,5 Flet/sa 0 0,5-1 Fsa 0 1-1,7 Fsisa 0 1,7 STOPP Fortsatt fyllning? C 0-0,5 Fsa/let 0 0,5-1 Fsa+gr 0 1-2 FlesiSa 0 2 STOPP mot fyllning/berg D 0-0,5 Flesa 0* 0,5-1 Flesa+gr 0* 1 STOPP i fyllning, skruvborr fastnade E 0-0,5 FsileSa 26* X 0,5-1 FsileSa 26* X 1-1,9 FsasiLe 22 X 1,9 STOPP mot fyllning? F 0-0,5 FsasiLe Inslag av tegel 0,8-1 0,5-1 FsasiLe X *Ihopslagna prover i diffusionstät påse till PID-mätning Surahammar, jord fältant. 2005-11-25 E:\1175\1154816000 Kemtvättar, Västmanland\19ORIGINAL\Till pdf\fältanteckningar Surahammar jord 1 (1)

Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1(1) Objekt Surahammars kemiska tvätt ID nr F1907-0070 Kommun Surahammar Upprättad Camilla Lindholm 2004-03-25 Senast reviderad Per Claesson, SWECO VI 2006-01-29 Inventeringens namn Kemtvättar 2004 Dossiernummer Preliminär riskklassning enligt BKL 2 Inventeringsfas enl. MIFO 2 Bransch Branschkod enligt SNI Kemtvätt Anteckningar för bransch Län (namn, kod) Västmanlands län 19 Kommun (namn, kod) Topografiska kartan Ekonomiska (gula) kartan Surahammar 11G SV 11G 4e Fastighetens koordinater (rikets nät) X: 6620845 Y: 1524011 Z: Fastighetsbeteckning (enl. CFD) Surahammar 9:165 Byggnader och anläggningar, nuvarande och tidigare, översiktligt: 1 tegelvilla Objektets adress Vallgatan 9 Anläggningsägare Tidigare anläggningsägare Namn: Adress: Postnr: Postort: Nuvarande fastighetsägare om annan än anäggn.ägare med adress Kontaktpersoner med adress hos tillsynsmyndighet el dyl Fastighetens storlek (m²) 1095 m² 1907 Surahammars kemiska tvätt(fram till ca 1977)Hultgren & Co kemiska tvätt HB(fram till nedläggning) ERIK TAPANI INTO VALLGATAN 9 735 32 SURAHAMMAR Finns tidigare utredningar Om ja, ange vilka Finns andra källor (kartor, foton etc) Om ja, ange vilka samt var de finns Fixpunkter (placering) Finns brunnar/undersökningsrör Om ja, ange läge, skick och typ Surahammars kemiska tvätt - Förstudie med avseende på föroreningar i mark och porluft, SWECO VIAK, 2005. Dnr 5776431-05 Deklaration miljöfarligt avfall 1976. Telefonkataloger 1953, 1959, 1965, 1968, 1970, 1973, 1975,1977,1979, 1980 300 meter SO om objektet finns en energibrunn som är 150 meter djup. Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 1(3) Objekt Surahammars kemiska tvätt ID nr F1907-0070 Kommun Surahammar Upprättad Camilla Lindholm 2004-03-25 Senast reviderad Per Claesson, SWECO VI 2006-01-29 Fältbesök (namn, datum) Camilla Lindholm 2004-06-21 Fältbesök (namn, datum) Camilla Lindholm, Per Claesson, Jan Nilsen 2005-05-03 Verksamhetsbeskrivning Anläggningens status Nedlagd efter 1969 Anläggningsområdets tillgänglighet Öppet Verksamhetstid (ungefärligt antal år) Driftstart (år) <1953 Driftslut (år) Antal miljöstörande verksamhetsår Produktion (produkt och mängd, om möjligt årtal för produkterna) Beskrivning nuvarande processer (översiktligt) Beskrivning tidigare processer (översiktligt) Avloppsvatten från processerna, nuvarande hantering Avloppsvatten från processerna, tidigare hantering I processerna hanterade kemikalier Restprodukter från processerna, mellanlagring (förekomst och typ) Efterbehandlingsåtgärder, genomförda 1977 (tvättning) Ca 25 år Bostad? Kemtvätt. Tvätt med perkloretylen i en sluten tvättmaskin. Endast en tvättmaskin fanns.?? Perkloretylen Perkloretylen destilleras och återvinnes, körs till fabriken i egen regi, 80 liter perkloretylen under perioden 1 april-30 juni 1976. Fasta föroreningar i form av kiselgur, tvättförstärkare, salter, fett och olja Typ av genomförda åtgärder Efterbehandlingsåtgärder, planerade. Typ av plan. åtgärder Konflikter Tätbebyggt område, nära en skola Området och omgivningen Markanvändning på objektet Markanvändning inom påverkansområdet Avstånd från objekt till bostadsbebyggelse (m) Synliga vegetationsskador inom objektet Synliga vegetationsskador inom påverkansområdet Tätort/Bebyggelse Tätort/Bebyggelse 0-50 Nej Nej Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 2(3) Dominerande markförhållande inom området Topografi, lutning (%) 2 % Sandig morän, hårdgjorda ytor Typ av närrecipient Närrecipient (namn) Å Kolbäcksån Avstånd från förorening till närrecipient (m) 1000 meter Huvudavrinningsområde enligt SMHI Norrström, 61 Byggnader och anläggningar Byggnader, även rivna (ålder och skick) En tegelvilla, lite nergången. Förorenade markområden Lokalisering av förorenad mark Volym förorenade massor (m³) 100 Utbredning av förorening, yta (m²) 100 På tomten till villan där kemtvätten legat, vid grop där tank tidigare legat, intill huset. Kanske också under huset - inte provtaget Koordinater på förorenade markområdet (rikets nät) Föroreningar X: Y: Z: Tetrakloreten Förorenat grundvatten Förorenade sediment Deponier Dagvatten Dagvattendränering (typ) Dagvattenrecipient (typ) Övrigt Övrigt HISTORIK <1953 startades kemtvätten av Björn Sandström 1976-77 Köptes kemtvätten av Gunnar Hultgren, tvättningen upphörde och butiken blev inlämningsplats. Tvättningen utfördes i Hallstahammar. 1980-85 Lades butiken ned. Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 3(3) Dåvarande organisationsnr: 916460-2337 men det finns ej kvar idag. Tvätten var belägen i markplan, om en källare finns är osäkert. Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(3) Objekt Surahammars kemiska tvätt ID nr F1907-0070 Kommun Surahammar Upprättad Senast reviderad Per Claesson, SWECO VI 2006-01-29 Mark Antal prov 4 Jämförelse görs med Högsta värdet Tillstånd Mindre allvarligt Övr klorerade kolväten Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tetrakloreten Ingen/liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Mycket stor påverk. Avvikelse från jämförvärde. Ämne där bedömning av avvikelse inte är Klorerade kolväten möjlig p g a brist på jämförelsedata Mängd förorening Volym för. massor Liten Måttlig Stor X Tetrakloreten Mycket stor Använda referenser NV rapport 4918, tabell 6, sid 29, bilaga 4, tabell 1 Beskrivning provtagningar Skruvborrning Grundvatten Antal prov 0 Jämförelse görs med Tillstånd Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Ingen/liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Mycket stor påverk. Avvikelse från jämförvärde. Ämne där bedömning av avvikelse inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Använda referenser Beskrivning provtagningar Ytvatten Antal prov Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 2(3) Jämförelse görs med Tillstånd Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Ingen/liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Mycket stor påverk. Avvikelse från jämförvärde. Ämne där bedömning av avvikelse inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Använda referenser Beskrivning provtagningar Sediment Antal prov Jämförelse görs med Tillstånd Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Ingen/liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Mycket stor påverk. Avvikelse från jämförvärde. Ämne där bedömning av avvikelse inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Mängd Volym Liten Måttlig Stor Mycket stor Använda referenser Beskrivning provtagningar Byggnader och anläggningar Antal prov 9 Liten Måttlig Stor Mycket stor Mängd förorening Övr klorerade kolväten Tetrakloreten Volym för. massor X Använda referenser Inga referenser använda (viss vägledning av IMM, rapport 1/98), bedömningen måttligt allvarligt gjord utifrån att dessa främmande ämnen påträffats i porluften intill byggnaden. Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 3(3) Beskrivning provtagningar OBS - inte provtagning i byggnaden - porluftsrör etablerade strax utanför byggnaden. Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 1(3) Objekt Surahammars kemiska tvätt ID nr F1907-0070 Kommun Surahammar Upprättad Camilla Lindholm 2004-06-29 Senast reviderad Per Claesson, SWECO VI 2006-01-29 Från byggnader och anläggningar Föroreningar i byggnader och anläggningar Spridningssätt Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad andel utlakning/år (%) Tetrakloreten? Eventuellt genom golvet Föroreningar påträffade utanför huset - kan ha kommit från spill i huset. Från mark till byggnader Flyktiga föroreningar i marken Markens genomsläpplighet (m/år) 0,1 Byggnadens genomsläpplighet (m/år) Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad hastighet för gasinträngning i byggnader Tetrakloreten Liten? Enl uppgift från ägare delvis ny bottenplatta, kanske ger liten genomsläpplighet. Kemtvättarna stod i markplan, inget källarplan finns? Svårt att avgöra med de data som finns Mark och grundvatten Föroreningars lokalisering i marken idag, markera även på kartan På tomten bakom huset, särskilt vid grop där tank tidigare legat. Kan även misstänkas under huset. Spridningshastighet för ämnen som transporteras med vatten i mark Föroreningar som sprids med vatten Markens genomsläpplighet i mest genomsläppliga lagret (m/s) Tetrakloreten 10-7 Lutning på grundvattenytan (%)? Inga mätningar gjorda, troligen relativt stor Grundvattenströmning (m/år) ca 0,5 (?) Nedbrytbara föroreningar Tetrakloreten Nedbrytningshastighet (halveringstid)? - Förhållandena för nedbrytning oklara Föroreningar som binds i marken Klorerade kolväten Halt organiskt kol i marken (%) 2 (?) Inga mätningar gjorda, känns dock som relativt normal jord, gräsmatta. Andra förutsättningar för bindning i marken (t ex lerinnehåll) Inslag av lera i jorden Naturliga transportvägar (t ex torrsprickor i lera) Antropogena transportvägar (t ex ledningsgravar) Inga kända Finns Konstaterad historisk spridning (m/år)? Övrigt Uppskattning av spridningshastighet 0,1-1 i mark och grundvatten (m/år) Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 2(3) Spridningshastighet för ämnen som transporteras via damning från mark Föroreningar som sprids med damm - Markytans torrhet Vegetationstäckning (% och typ) Exponering för vind Konstaterad historisk spridning (m/år) Övrigt Uppskattning av spridnings-hastighet med damm (m/år) Spridningshastighet för ämnen som transporteras som separat fas i marken Föroreningar som sprids i separat fas Tetrakloreten Markens genomsläpplighet (m/s) 10-7 Separata fasens viskositet Trögflytande Konstaterad historisk spridning (m/år) - Övrigt Oklart om det finns någon fri fas, risk att denna i så fall delvis trängt ner i det ytligt liggande berget Uppskattad spridningshastighet som separat fas i mark (m/år) 0,1-1 Mark/grundvatten till ytvatten Redan förorenade ytvatten, konstaterad historisk spridning Hotade ytvatten (namn) Föroreningars hastighet i mark/grundvatten (m/år) Avstånd från förorening till hotat ytvatten (m) Ytavrinning på marken, diken, avlopp Varierande grundvattennivåer, översvämningar, högvatten Övrigt Uppskattad spridningstid till ytvatten (år) - Kolbäcksån 0,1-1 ca 1000 Viss avrinning på mark? Många hinder på vägen för vattnet, tätort med massor av vägar, ledningsgravar, järnväg. Kan ta sig via ledningar/ledningsgravar till Kolbäcksån 1000 år, kan vara betydligt kortare om spridning kan ske via ledningar. Ytvatten Föroreningar som sprids i ytvatten Ytvattnets transporthastighet (km/år) /omsättningstid (år) Utspädning leder till oskadliga halter i ytvattnet Ojämn spridning i ytvatten Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad spridningshastighet i ytvatten (km/år) Sediment Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 3(3) Redan förorenade sediment, konstaterad historisk spridning Föroreningar som sprids via vatten till sediment Förutsättningar för sedimentation i olika delar av vattensystemet Båttrafik som rör upp sediment Muddring Kraftiga vågor Gasbildning Föroreningar i separat fas i sediment Övrigt Jämn utbredning (m/år) Ojämn utbredning, markera även på kartan Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett E Samlad riskbedömning Sid 1(2) Objekt Surahammars kemiska tvätt ID nr F1907-0070 Kommun Surahammar Upprättad Camilla Lindholm 2004-06-29 Senast reviderad Per Claesson, SWECO VI 2006-01-29 Verksamhet/Bransch Tvätteriverksamhet med kemtvätt som har drivits under ca 25 år. Föroreningarnas farlighet (F) Låg Måttlig Hög Metaller (exempekvis krom), Oljor Mycket hög Perkloretylen Föroreningsnivå (N) Medium Liten Måttlig Stor Byggn/anläggn Mark X? Mycket stor X Grundvatten Ytvatten Sediment Spridningsförutsättningar Medium Små Måttliga Stora Från byggn/anläggn X Mycket stora Till byggnader I mark och grundvatten Till ytvatten I ytvatten I sediment X X X X X Känslighet/skyddsvärde (KoS) Byggn/anläggn Liten Måttlig Stor Mycket stor K Mark & grundvatten S(gv), K(gv) S(mark) K(mark) Ytvatten & sediment S, K Bedömningen av K/S baseras på markanvändningen Markanvändning enligt Kort beskrivning av exponeringssituationerna Tätort/Bebyggelse Pågående markanvändning Objektet är en villa och om föroreningar finns i marken kan de tränga in i byggnaden i gasfas. Intill finns en skola och det kan finnas risk för att förorening sprids vidare dit. Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070

Blankett E Samlad riskbedömning Sid 2(2) Riskklassning Inventerarens intryck Riskklass Motivering Skrotigt och illa skött villatomt. Inget grundvatten, ytligt liggande berg och tunna jordlager minskar nog spridningsrisken, men spridning kanske istället kan ske ner i berget. 2 (enligt fas 2) Höga halter tetrakloreten påträffade på objektet. Risken finns att ännu högre halter finns under huset, där ingen undersökning kunnat genomföras. Riskerna för människor som bor i huset kan därför vara stor. Andra prioriteringsgrunder Andra prioriteringsgrunder Känslighet och skyddsvärde för ytvatten har haft mindre tyngd i bedömningen då ingen misstanke om spridning till ytvattnet föreligger. Exponering av föroreningar sker idag på följande sätt Länkar Andra förorenade områden som hotar samma recipient Andra för. områden som har sitt ursprung i samma verksamhet Övrigt Övrigt Utskrivet 2006-02-22 F1907-0070