Kommunstyrelsens arbetsutskott 21 augusti 2003 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna torsdagen den 21 augusti kl 9.00-12.00 Sten-Åke Adlivankin (m), ordförande Gunnel Orselius-Dahl (fp), vice ordförande Elisabeth Rydström (c) Lars-Bertil Ohlsson (kd) Hans Strandin (s) Jaana Tilles (s) Kommundirektör Kjell Johansson Chefsekonom Ove Olsson Kommunsekreterare Anna Lindholm Hans Strandin (s) Kommunledningskontoret, Vallentuna Sekreterare Anna Lindholm Paragrafer 77-101 Ordförande Sten-Åke Adlivankin Justerande Hans Strandin BEVIS Protokollet har anmälts till kommunstyrelsen 1 (1)
Innehållsförteckning: Kommunplan 2004 2006, Driftramar...3 Kommunplan 2004-2006, Resultat & finansieringsplan...7 Skolpengsystemet, fastställande av belopp för läsåret 2003/04...9 Kommunplan 2004-2006, Exploateringsplan 2004 2006...11 Kommunal utdebitering för 2004...12 Delårsbokslut...13 Budgetuppföljning 2/2003 kommunstyrelsen...14 Budgetuppföljning för 2/2003 för hela kommunen...15 Åtgärder för att klara budget 2003...19 Kompletterande renhållningstaxa...21 Kommunalförbundet för Edsvikens vårdgymnasium ansvarsfrihet för förbundsdirektionen 2002...22 Slutredovisning av investeringsprojekt, Årstidsvägarna...23 Vallentuna Tennisklubb, borgensåtagande...24 Policy och riktlinjer för upphandling i Vallentuna kommun...26 Städverksamhetens framtida organisation...28 Exerman-Hersby. Remiss från Österåkers kommun...31 Skydd av tätortsnära natur i Stockholmslän...32 Yttrande över delbetänkandet Tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm Mälardalsregionen, SOU 2003:33...34 Delbetänkande från Stockholmsberedningen Trängselavgifter Remissvar...37 Hemställan från Allergikommittén om dess framtida arbete...42 Bolagisering av Vallentunas va-verksamhet och samgående med Roslagsvatten AB44 Motion - Satsa på e-demokrati...46 Motion Håll isär frågorna på dagordningen...47 Motion Gör det möjligt att få kallelser via epost igen...49 Behov av anställning på Konsult och service ekonomi...50 Sid 2 (50)
Kommunplan 2004 2006, Driftramar AU 77 Dnr 2002.069 011 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa driftramar 2004 06 enligt reviderat förslag, bilaga 1. Ärendet Kommunfullmäktige har den 16 juni 42 återremitterat förslaget till Kommunplan för perioden 2004 06 för vidare utredning och konsekvensbeskrivning. Kommunstabens synpunkter och förslag till justeringar Det föreligger inte något uppdrag till kommunstaben att komplettera ärendet inför den beredning som blir aktuell till kommunfullmäktiges nästa sammanträde den 22 september. På grund av förändrade förutsättningar bör dock vissa justeringar, enligt följande redovisning, göras i det förslag som förelades kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i juni. Kommunstyrelsen gav arbetsutskottet i uppdrag att ge en redovisning av de s k Wernersson-pengarna. Kommunstaben har begärt ett yttrande från barn- och ungdomsförvaltningen, vilket väntas föreligga inför kommunstyrelsens sammanträde den 8 september 2003. Driftramar 2004 06 Avgiften till Södra Roslagens Brandförsvarsförbund för 2004 har av förbundsfullmäktige fastställts till 14 600 tkr eller 400 tkr lägre än i förslaget till driftramar. Rambeloppet kan därför justeras ned till 14 600, 15 500 och 16 500 tkr för perioden 2004--06. Kostnaden för pensioner m m beräknas nu bli något lägre än budgeterat under 2003 vilket motiverar en nedjustering av rambeloppen för 2004 06 till 13 500, 14 500 respektive 16 000 tkr. Beloppet under posten Övrigt/besparingar måste justeras ned som följd av beslut i kommunstyrelsen som innebär att vissa av de av kommunstaben föreslagna åtgärderna inte ska genomföras. Sammantaget innebär justeringarna att summan av driftramarna blir marginellt högre än i kommunstyrelsens förslag. Då förutsätts att det allmänna besparingsbetinget på 1,4 % fr o m 2004 för nämnderna inklusive skolpengsystemet kvarstår. Förslag till justerade rambelopp framgår av bilaga 1. Myndighetsnämnden Den successiva översynen av taxor och avgifter som nu pågår bedöms endast täcka en mindre del av nödvändig ramjustering. 3 (50)
Forts 77 Fritidsnämnden Fritidsnämndens förebyggande arbete leder till lägre kostnader för kommunen. Det är därför rimligt att budgeten justeras med hänsyn till det ökande antalet ungdomar och därmed högre kostnader. Uppräkningen av driftramarna är avsevärt lägre än de automatiska kostnadsökningarna vilket innebär en minskning av nämndens reella ekonomiska utrymme. Kulturnämnden De senaste årens uppräkning av ramen har helt gått åt att klara lönekostnader och bibliotekets IT. Anslag för verksamhet har minskats eller är oförändrade sedan 1999. Barn- och ungdomsnämnden Nämnden har antagit en tjänsteskrivelse som remissvar. I skrivelsen ägnas ett längre avsnitt åt resonemang kring de ekonomiska förutsättningarna, mot bakgrund av kostnadsutvecklingen under de två senaste åren, realismen i rambeloppen samt uppdelning av dessa på en fast budgetdel och en del för skolpengsystemet. Två alternativa förslag redovisas med en höjning av såväl fast del som skolpeng med 8 respektive 5 %. Dessa förslag leder till en brist jämfört med föreslagen budgetram för 2004 med ca 28 respektive ca 17 miljoner kr. Barn- och ungdomsnämnden har ännu inte tagit ställning till hur mycket skolpengen bör höjas under perioden utan skall återkomma senare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Nämnden har överlämnat en tjänsteskrivelse som remissvar. Enligt denna är rambeloppet för 2004 otillräckligt och bristen anges till ca 3 miljoner kr utöver täckning av beräknat underskott från 2003. Socialnämnden Nämnden har antagit en tjänsteskrivelse som remissvar. I bilaga 1 till denna tjänsteskrivelse sammanfattas de ekonomiska förutsättningarna. En volymökning under planperioden är oundviklig. Omfattning är dock svår att förutspå. Den fastställda budgetramen för 2003 och de för planperioden föreslagna budgetramarna är alltför snäva för att inrymma såväl kostnads- som volymökningar. Med ledning av detta kan socialnämnden ej åta sig att klara befarade volymökningar med bibehållen kvalitet i verksamheterna. 4 (50)
Forts 77 Kommunstabens kommentarer Generellt kan noteras att samtliga nämnder i sina kommentarer mer eller mindre tydligt påtalar att driftramarna behöver utökas, i förhållande till kommunstyrelsens remissförslag, för att verksamheten ska kunna bedrivas på nuvarande nivå vad gäller omfattning och kvalitet. Mot bakgrund av kommunstyrelsens uttalade målsättning om en oförändrad utdebitering under planeringsperioden är det naturligtvis inte möjligt att utöka driftramarna. Om 2002 års negativa resultat skall återställas under perioden t o m 2006 kan det i stället finnas behov av att ytterligare reducera driftramarna. Kommunstaben inser svårigheten för nämnderna att klara verksamheten inom de föreslagna driftramarna. En första förutsättning måste vara att genomföra åtgärder för att klara budget 2003 utan underskott. Därefter finns endast ett mindre utrymme för att täcka kostnadsökningar och volymförändringar. Det innebär att internpriser måste ligga kvar på nuvarande nivå eller helst sänkas. Barn- och ungdomsnämndens alternativ till höjning av skolpengen är naturligtvis helt orealistiska i nuvarande ekonomiska perspektiv. Kommunstaben har i skrivelse till budgetberedningen redovisat synpunkter på vad som skulle kunna vara motiverad höjning av pengbeloppen men inte heller dessa höjningar på mindre än 3 % per år skulle rymmas inom föreslagna rambelopp. Eftersom skolverksamhetens förutsättningar förändras vid varje läsårsskifte borde skolpengen enligt kommunstabens mening fastställas för läsår i stället för kalenderår. En sådan förändring skulle kunna genomföras fr o m 2004 på så sätt att 2003 års pengbelopp förlängs att gälla även för vårterminen 2004. Nya belopp skulle sedan kunna fastställas för läsåret 2004/05 sedan förutsättningarna kunnat analyseras mera noggrant under hösten. I budgetramarna skulle tills vidare en preliminär höjning kunna beaktas med förslagsvis 2-3 % varje läsår fr o m 2004/05. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 14-15 maj 62 föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att 1. Fastställa driftramar år 2004-2006 enligt alternativ C, men med ytterligare neddragning med 1,4 % för samtliga nämnder och styrelser. Se särskilt dokument Kommunplan 2004-2006. 2. Skolpengen till för- och grundskoleverksamheten ska i fortsättningen fastställas läsårsvis. 5 (50)
Forts 77 Kommunstyrelsen har den 2 juni 69 föreslagit kommunfullmäktige att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag med tilläggen att uppdra åt arbetsutskottet att vid kommunstyrelsens sammanträde den 8 september ge en redovisning av de så kallade Wernerssonpengarna samt att uppdra åt arbetsutskottet att ta fram en konsekvensanalys av ett eventuellt avskaffande av interhyressystemet och återgång till den gamla modellen med anslag för fastighetsdriften. Den 16 juni 42 återremitterade kommunfullmäktige ärendet. Yrkanden vid sammanträdet Hans Strandin (s) yrkar bifall till socialdemokraternas förslag till driftramar. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer proposition på Hans Strandins yrkande och finner att arbetsutskottet avslår det och istället föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Reservationer Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för Hans Strandins (s) förslag. Handlingar i ärendet 1. Kommunplan 2004-2006. 2. Socialdemokraternas förslag till driftramar 6 (50)
Kommunplan 2004-2006, Resultat & finansieringsplan AU 78 Dnr 2002.069 011 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa resultat- och finansieringsplan enligt reviderat förslag, bilaga 1. Ärendet Kommunfullmäktige har den 16 juni 2003 45 återremitterat förslaget till Kommunplan för perioden 2004 06 för vidare utredning och konsekvensbeskrivning. Kommunstabens synpunkter och förslag till justeringar Det föreligger inte något uppdrag till kommunstaben att komplettera ärendet inför den beredning som blir aktuell till kommunfullmäktiges nästa sammanträde den 22 september. På grund av förändrade förutsättningar bör dock vissa justeringar, enligt följande redovisning, göras i det förslag som förelades kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i juni. Kommunstyrelsen gav arbetsutskottet i uppdrag att ge en redovisning av de s k Wernersson-pengarna. Kommunstaben har begärt ett yttrande från barn- och ungdomsförvaltningen, vilket väntas föreligga inför arbetsutskottets sammanträde. Resultatplan Utöver effekten av justeringarna på nämndernas driftkostnader anser kommunstaben att posten Räntekostnadsnetto kan justeras ned något under 2004 som följd av det låga ränteläge som råder för närvarande. Resultatplanen visar i princip ett 0-resultat för perioden när hänsyn tagits till täckning av 2002 års underskott med 12 mkr per år. Reviderat förslag framgår av bilaga 1. Finansieringsplan Resultatet av exploateringsverksamheten har justerats som följd av samhällsbyggnadsnämndens förslag till exploateringsplan. Planen visar en förstärkning av likviditeten med ca 60 mkr under perioden vid en oförändrad upplåningsvolym. Detta utrymme kan användas till att successivt amortera ned kommunens låneskuld. Reviderat förslag framgår av bilaga 1. 7 (50)
Forts 78 Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 14-15 maj 64 föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att fastställa resultat- och finansieringsplan enligt alternativ C med besparingskrav med 1,4 %. Kommunstyrelsen har den 2 juni 72 föreslagit kommunfullmäktige att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. Den 16 juni 45 återremitterade kommunfullmäktige ärendet. Yrkanden Hans Strandin (s) yrkar bifall till socialdemokraternas förslag till resultat- och finansieringsplan. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer proposition på Hans Strandins yrkande och finner att arbetsutskottet avslår det och istället föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Reservationer Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för Hans Strandins (s) förslag. Handlingar i ärendet 1. Kommunplan 2004-2006, resultatplan 2. Socialdemokraternas förslag till resultat- och finansieringsplan 8 (50)
Skolpengsystemet, fastställande av belopp för läsåret 2003/04 AU 79 Dnr 2002.069 011 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om följandeskolpeng för Vt 2004 Pengbelopp i tkr Vt 2004 Förskola små 1 2 år 79,9 Förskola 3 5 år 71,2 Familjedaghem små 1 2 år 72,2 Familjedaghem 3 5 år 64,3 6-åringar 43,4 Grundskola 1 5 43,4 Grundskola 6 9 56,2 Fritidshem 24,65 Nytt beslut för skolpeng Ht 2004 och Vt 2005 tas i början av 2004. Ärendet Kommunfullmäktige återremitterade den 16 juni 2003 ärendet till barn- och ungdomsnämnden för att få reda på konsekvenserna av beslutet för verksamhetsåret 2003. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag kommer att delas ut vid arbetsutskottets sammanträde den 21 augusti 2003. Kommunstabens förslag inför kommunfullmäktige den 16 juni 2003 Mot bakgrund av budgetberedningens förslag har kommunstaben beräknat följande pengbelopp att gälla för läsåret 2003/04 efter en reduktion med 1,4 % av nu utgående belopp: Pengbelopp i tkr Vt 2003 2003/04 Förskola små 1 2 år 81,0 79,9 Förskola 3 5 år 72,2 71,2 Familjedaghem små 1 2 år 73,2 72,2 Familjedaghem 3 5 år 65,2 64,3 6-åringar 44,0 43,4 Grundskola 1 5 44,0 43,4 Grundskola 6 9 57,0 56,2 Fritidshem 25,0 24,65 Fortsättningsvis bör kommunfullmäktige under första kvartalet varje år fastställa de nya pengbeloppen inför varje nytt läsår. 9 (50)
Forts 79 Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen har den 2 juni 70 beslutat att bordlägga ärendet och behandla det vid ett extra kommunstyrelsesammanträde den 16 juni 2003. Kommunstyrelsen har den 16 juni 86 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Den 16 juni 43 återremitterade kommunfullmäktige ärendet till barnoch ungdomsnämnden för att få reda på konsekvenserna av beslutet för verksamhetsåret 2003. Yrkanden vid sammanträdet Ordförande Sten-Åke Adlivankin yrkar att arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt kommunstabens förslag om skolpeng för Vt 2004. Nytt beslut för skolpeng Ht 2004 och Vt 2005 tas i början av 2004 Hans Strandin (s) yrkar att skolpengen skall vara oförändrad. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer de två yrkandena mot varandra och finner att arbetsutskottet avslår Hans Strandins yrkande och istället föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med ordförandes förslag. Reservationer Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för Hans Strandins (s) förslag. 10 (50)
Kommunplan 2004-2006, Exploateringsplan 2004 2006 AU 80 Dnr 2003.070 210 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa samhällsbyggnadsnämndens förslag till exploateringsplan 2004 2006. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har antagit ett förslag till exploateringsplan för perioden 2004 2006 och överlämnat planen till kommunfullmäktige för fastställelse. Exploateringsplanen är en del av kommunplanen för 2004 2006. Kommunstabens synpunkter Exploateringsplanen innehåller en bra beskrivning av grundläggande förutsättningar såväl i det långsiktiga som kortsiktiga perspektivet samt en kortfattad textmässig redovisning av varje exploateringsområde. Dessutom innehåller planen ekonomiska kalkyler för de olika områdena uppdelat på bostadsområden och arbetsplatsområden. I underlaget för samhällsbyggnadsnämndens beslut anges att exploateringsverksamheten för planperioden är självfinansierad. Samtidigt konstateras att stora investeringar under 2002 03, bl a i vägprojekt inom exploateringsområdena, medför att verksamheten dessa år visar ett kraftigt ekonomiskt underskott. Enligt kommunstabens uppfattning är kommunens övergripande målsättning att exploateringsverksamheten dels ska bära de direkta kostnaderna inom exploateringsområdena men också ge ett bidrag till kommunens investeringar i den övergripande infrastrukturen, t ex väg- och va-anläggningar. Den framlagda planen når inte denna ekonomiska målsättning. Enbart för att den ska vara balanserad vad gäller löpande utgifter och inkomster så krävs försäljning av mark inom arbetsplatsområden på en betydligt högre nivå än vad som varit fallet under den senaste femårsperioden. Det måste bedömas som en stor osäkerhet i nuvarande konjunkturläge. Inför bokslutet 2003 kommer en genomgång att ske i avsikt att avsluta vissa exploateringsprojekt som efter samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen kan anses slutförda. Dessa kommer då att utgå ur planen fr o m 2004. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 11 (50)
Kommunal utdebitering för 2004 AU 81 Dnr 2002.069 011 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar om oförändrad utdebitering år 2004 med 18:68 kr. Socialdemokraterna deltar inte i beslutet. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 14-15 maj 65 föreslagit att kommunfullmäktige beslutar om oförändrad utdebitering år 2004 med 18:68 kr. Kommunstyrelsen har den 2 juni 73 föreslagit kommunfullmäktige att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag Den 16 juni 46 återremitterade kommunfullmäktige ärendet till kommunstyrelsen för vidare utredning och konsekvensbeskrivning. Yrkanden vid sammanträdet Ordförande Sten-Åke Adlivankin yrkar att kommunfullmäktige beslutar om oförändrad utdebitering år 2004 med 18:68 kr. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med ordförandes förslag. Socialdemokraterna deltar inte i beslutet. 12 (50)
Delårsbokslut AU 82 Dnr 2003.011 042 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen överlämnar delårsrapport för perioden januari juni 2003 till kommunfullmäktige. Ärendet Kommunledningskontoret har upprättat delårsrapport för perioden januari juni 2003. Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för perioden visar ett negativt resultat med 18,9 Mkr varav ca 10 Mkr beror på ändrad redovisningsprincip för beräkning av semesterlöneskuld till kommunens anställda. Såväl verksamhetskostnader som skatteintäkter och bidrag har ökat med 11 % jämfört med motsvarande period föregående år. Soliditeten enligt balansräkningen har sjunkit från 54,7 % i bokslut 2002 till 53,0 %. Helårsprognosen, som redovisar ett negativt resultat med 21 Mkr, baseras på nämndernas prognoser i BUF 2/2003 samt aktuella bedömningar av skatteintäkter och övriga finansiella poster. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Delårsbokslut 2003-06-30 13 (50)
Budgetuppföljning 2/2003 kommunstyrelsen AU 83 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen att godkänner Vasaru-rapporten för andra kvartalet 2003. Ärendet Kommunledningskontoret har upprättat budgetuppföljning efter andra kvartalet 2003 för kommunstyrelsens ansvarsområden. I tjänsteskrivelse (Vasaru-rapport) daterad 2003-08-07 redovisas måluppfyllelser, nyckeltal och prognoser. I bilaga 1 redovisas även budgetutfallet per verksamhet. Prognosen för utfallet inom driftsramen innebär en positiv budgetavvikelse med ca 800 tkr. Även investeringarna prognostiseras hållas inom fastställd budget. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Vasaru-rapport för kommunstyrelsen 14 (50)
Budgetuppföljning för 2/2003 för hela kommunen AU 84 Dnr 2003.010 042 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen överlämnar BUF 2/2003 till kommunfullmäktige som underlag för beslut om åtgärder för att nå en budget i balans under 2003. Ärendet Den andra verksamhets- och budgetuppföljningen för 2003 med nämndernas VaSaRu- rapporter redovisar en helårsprognos baserad på första halvårets verksamhet och bokförda kostnader samt de åtgärder i kostnadsbesparande syfte som nämnderna planerar att verkställa under andra halvåret. I redovisningen har inte beaktats de förslag till budgetnedskärningar som kommunstyrelsen föreslog i juni. Förslaget återremitterades av kommunfullmäktige och kommer nu att behandlas vid septembersammanträdet. Sammanfattning Kommunens driftbudget för 2003 visar ursprungligen ett 0-resultat. Kommunstyrelsen har beslutat om ombudgeteringar från bokslut 2002 som påverkar resultatet marginellt. En sammanställning av nämndernas beräknade budgetutfall enligt VaSaRu-rapporterna redovisas i bilaga 1 och visar ett underskott mot budget med ca 14 mkr. Samtidigt visar utfallet av skatter och andra finansiella poster enligt bilaga 2 ett negativt utfall med 8 mkr. Under övrigt i resultatprognosen redovisas 1 mkr som motsvarar del av tidigare beräknade höjningarna av politikerarvodena, vilka nu inte bedöms komma att genomföras under 2003. Sammantaget blir det beräknade resultatet för 2003 därmed negativt, 20,8 mkr. Investeringsbudgeten inklusive ombudgeterade anslag från bokslut 2002 samt anslagsjusteringar under 2003 uppgår till 71 mkr medan utfallsprognosen visar ca 52,5 mkr. Nämndernas prognoser redovisas i bilaga 1. I prognoserna är beaktat att biblioteksutbyggnaden inte ska medföra några utbetalningar under året. Likviditetsprognosen enligt bilaga 2 visar att likviditeten ansträngs med det prognostiserade negativa driftresultatet. Kommunstabens kommentar Den andra kvartalsrapporten för 2003 visar en något bättre utveckling för kommunens ekonomi men fortfarande med ett betydande negativt resultat enligt nämndernas prognoser och kommunstabens bedömning av utfallet av skatteintäkter och de övriga finansiella posterna. 15 (50)
Forts. 84 Prognosen för nämndernas utfall har dock förbättrats med 5 mkr från uppföljningen efter första kvartalet då den totalt var på -19,2 mkr mot nu -14,1 mkr. Trots kommunledningens uppmaningar till de s k mjuka nämnderna att vidta åtgärder för att nå en budget i balans 2003 så redovisar barn- och ungdomsnämnden samt socialnämnden fortfarande negativt budgetutfall med totalt ca 13 mkr. Detta är dock en förbättring med 4 mkr jämfört med prognosen i BUF 1/2003. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden visar en förbättrad prognos med ca 2 mkr medan samhällsbyggnadsnämnden däremot visar en försämring i ungefär samma storleksordning. Kommunstaben konstaterar att förutsättningen för att 2003 års bokslut skall visa positivt resultat är beslut om budgetjusteringar enligt kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige samt att nämnderna vidtar åtgärder för att klara sin verksamhet inom dessa lägre budgetnivåer. Nämndernas VaSaRu-rapporter Nämndernas VaSaRu-rapporter redovisas i bilaga 1. Samhällsbyggnadsnämnden/MTM Årsprognosen för driftbudgeten visar en negativ budgetavvikelse med 1,2 mkr för den anslagsfinansierade delen och 0,9 mkr för resultatenheterna. Den negativa utvecklingen förklaras främst av att fördelningen av personalkostnader till investerings- och exploateringsbudget inte beräknas nå den budgeterade nivån. Flera av investeringsprojekten inom väg- och va-anläggningar, som ännu inte slutredovisats, visar stora budgetöverskridanden. Fritidsnämnden Nämndens prognos visar nu ett budgetöverskott med 100 tkr för driftbudgeten eller 250 tkr bättre än efter ett kvartal. Det beror bl a på en bedömning om ett bra utfall för Kvarnbadet. Kulturnämnden Nämndens prognos visar ett budgetöverskott med 100 tkr. Det förklaras med att lägre politikerarvoden än budgeterat betalas ut under året och kommer inte att kvarstå när budgeten justerats. Barn- och ungdomsnämnden Prognosen för driftbudgeten består av tre olika delar. Skolpengen från kommunfullmäktige till Barn- och ungdomsnämnden beräknas bli ungefär som budgeterat, 361 mkr. Jämfört med förra prognosen har en viss nedjustering skett av beräknade utbetalningar. 16 (50)
Forts. 84 Verksamheterna, som ska finansieras med skolpengen, visar kraftigt negativt utfall för första halvåret, - 11 mkr och detta beräknas kvarstå och t o m öka något i helårsprognosen. Utfallet är ca 4 mkr sämre än prognosen efter första kvartalet vilket bl a beror på att budgeterat s k strukturbidrag inte avses betalas ut till rektorsområdena under 2003. Nämndens s k fasta budgetram är på drygt 39 mkr. Av denna har endast ca 40 % förbrukats under första halvåret. Prognosen för helårets utfall är ett överskott med 4,7 mkr beroende på planerade besparingsåtgärder, bl a innehållet strukturbidrag med 3 mkr. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Årsprognosen visar ett budgetöverskridande med 0,2 mkr jämfört med 2,5 mkr i förra prognosen. Förbättringen beror främst på ett förväntat lägre utfall för de interkommunala kostnaderna samt på effekten av genomförda besparingsåtgärder. Socialnämnden Årsprognosen visar ett budgetöverskridande med ca 7 mkr eller 1,5 mkr bättre än i förra prognosen. Förbättringen gäller äldreomsorgen som nu bedöms ge ett överskott med ca 2 mkr. Övriga verksamhetsområden visar högre kostnader än budgeterat, särskilt individ- och familjeomsorg samt LSS-verksamhet, som belastas av fortsatta volymökningar. Gemensamma och finansiella poster Skatteintäktsprognosen baseras på Kommunförbundets senaste bedömning gjord i maj 2003. Den innebär en väsentlig nedjustering av 2003 års skatteintäkter med en negativ avräkningspost jämfört med de förskottsbelopp som betalas ut. Lägre skatteintäkter och ett något sämre utfall än budgeterat för skatteutjämningen innebär negativ budgetavvikelse med 11 mkr. Statsbidrag inkl. det generella sysselsättningsstödet samt mellankommunal utjämning bedöms ge en positiv budgetavvikelse med 2 mkr. Som följd av det låga ränteläget bedöms även räntenettot kunna ge en positiv budgetavvikelse med ca 1 mkr. Resultat- och likviditetsprognos Med de ovan redovisade prognoserna beräknas resultatet för 2003 komma att bli negativt, - 20,8 mkr. Detta medför en fortsatt finansiell belastning jämfört med förutsättningen enligt fastställd budget. Delvis kompenseras detta genom att investeringarna bedöms bli något lägre än budgeterat på grund av beslut om senareläggningar. 17 (50)
Forts. 84 Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Nämndernas Vasaru-rapporter 18 (50)
Åtgärder för att klara budget 2003 AU 85 Dnr 2003.010 042 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. Alla nämnder uppmanas att göra vad de kan för att inte ha ett underskott 2003. Samtliga under- och överskott ska tas med till 2004. 2. Utbyggnaden av Vallentuna bibliotek senareläggs och att ramtillskottet för kulturnämndens driftbudget läggs i slutet av planeringsperioden. Ärendet Kommunstyrelsen har den 14 april 2003 gett kommundirektören i uppdrag att tillsammans med kommunstaben ta fram åtgärder för att minska interna kostnader och redovisa dessa för kommunstyrelsens arbetsutskott (budgetberedningen). Budgetberedningen har den 22 april 2003 gett uppdrag till arbetsutskotten i samhällsbyggnadsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt socialnämnden att till budgetberedningens sammanträde den 12 maj redovisa åtgärder för att hålla sina respektive budgetar för 2003. Kommunfullmäktige har den 16 juni 2003 återremitterar följande två punkter till kommunstyrelsen för vidare utredning och konsekvensbeskrivning: 1. Åtgärder ska vidtas för att hålla 2003 års budget i balans. Samtliga nämnder och styrelser ges dessutom ett besparingskrav med 0,7 % av nämndens nettobudget år 2003 för att uppnå en ekonomi i balans. 2. Besluta att utbyggnaden av Vallentuna bibliotek senareläggs och att ramtillskottet för kulturnämndens driftbudget läggs i slutet av planeringsperioden. Yrkanden vid sammanträdet Ordförande Sten-Åke Adlivankin yrkar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Alla nämnder uppmanas att göra vad de kan för att inte ha ett underskott 2003. Samtliga under- och överskott ska tas med till 2004. 2. Utbyggnaden av Vallentuna bibliotek senareläggs och att ramtillskottet för kulturnämndens driftbudget läggs i slutet av planeringsperioden. 19 (50)
Forts 85 Hans Strandin (s) yrkar avslag till andra meningen i första punkten i Sten-Åke Adlivankins yrkande i övrigt yrkar han bifall till yrkandet. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer de två yrkandena mot varandra och finner att arbetsutskottet avslår Hans Strandins yrkande och istället föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med ordförandes förslag. Reservationer Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för Hans Strandins (s) förslag. 20 (50)
Kompletterande renhållningstaxa AU 86 Dnr 2003.086 406 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att taxan för hushållssopor kompletteras i enlighet med nedanstående tabell, beslutet gäller från och med den 1 januari 2004. Ärendet Den nuvarande renhållningstaxan fastställdes genom beslut i kommunfullmäktige 2002-11-04 och har varit gällande från och med 2003-01-01. Kommunens entreprenör, SITA, har upptäckt att det saknas taxor för tre varianter av hämtning. Beräkningarna för dessa taxor har utförts på samma grund som övriga taxor. Kompletterande taxor, verksamheter (exkl moms). Grundavg/ år Behand/ hämtn Hämt+ behand/år Årspris inkl grundavgift 130l kärl 2ggr/v 520,00 4,74 1 829,36 2 349,36 370l kärl 3ggr/v 780,00 13,49 3 814,72 4 594,72 löst avfall 3ggr/v 1 800,00 36,46 16 401,84 18 201,84 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden har den 17 juni 151 beslutat att taxan för hushållssopor kompletteras i enlighet med ovanstående tabell under år 2003 samt föreslagit kommunfullmäktige att fastställa dessa kompletteringar i enlighet med detta beslut. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben har inget erinra mot samhällsbyggnadsnämndens förslag till kompletteringar av taxan för hushållssopor med undantag av att beslutet bör kompletteras med att det skall gälla från och med den 1 januari 2004. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 21 (50)
Kommunalförbundet för Edsvikens vårdgymnasium ansvarsfrihet för förbundsdirektionen 2002 AU 87 Dnr 2003.081 042 Arbetsutskottets förslag Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen i Kommunalförbundet för Edsvikens vårdgymnasium ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2002. Ärendet Kommunalförbundet för Edsvikens vårdgymnasium har överlämnat årsredovisning för verksamhetsåret 2002. Revisorerna har avgivit sin revisionsberättelse daterad 2003-06-16 och tillstyrker att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Kommunstabens förslag Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen i Kommunalförbundet för Edsvikens vårdgymnasium ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2001. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 22 (50)
Slutredovisning av investeringsprojekt, Årstidsvägarna AU 88 Dnr 2003.069 043 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige 1. Slutredovisningen för investeringsprojektet Årstidsvägarna läggs till handlingarna. 2. Samhällsbyggnadsnämnden uppmanas att i fortsättningen förbättra anslagskontrollen över nämndens investeringsprojekt och att följa bestämmelserna i kommunfullmäktiges reglemente för budgetuppföljning. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har till kommunfullmäktige överlämnat en av samhällsbyggnadsförvaltningen upprättad slutredovisning över investeringsprojektet Årstidsvägarna, avseende utbyggnad av valedningar och återställande av vägar. Kommunstabens synpunkter Av samhällsbyggnadsnämndens protokoll framgår inte nämndens ställningstagande till den upprättade slutredovisningen vilket måste anses anmärkningsvärt. Enligt slutredovisningen har anvisat anslag för projektet, 1 500 tkr, överskridits med mer än 100 % och den slutliga utgiften redovisas till 3 075 tkr. Det är samhällsbyggnadsnämndens ansvar att följa utvecklingen av investeringsprojekten, att anmäla befarade budgetöverskridanden samt att vid behov begära anslagstillskott innan projekten genomförs. Kommunfullmäktige har tidigare uppmanat nämnden att vidta åtgärder för att förbättra kalkylunderlaget för anslagsäskanden avseende kommande investeringsprojekt. För det nu slutredovisade projektet är det uppenbart att det förelåg stora brister i det ursprungliga kalkylunderlaget. Någon avräkning mot den ursprungliga kalkylen redovisas inte. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Samhällbyggnadsnämndens protokoll 23 (50)
Vallentuna Tennisklubb, borgensåtagande AU 89 Dnr 2003.065 045 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att kommunens åtagande om kommunal borgen till Vallentuna Tennisklubb för kommande femårsperiod ska gälla intill en nivå om högst 4.800.000 kronor. Detta under förutsättning att ett avtal upprättats mellan kommunen och tennisklubben. I vilket tennisklubben halvårsvis skall redovisa en ekonomisk rapport till KSAU. Tennisklubben skall också redovisa en plan för framtida amorteringar. Ärendet Nordea Bank Sverige AB i Vallentuna har i egenskap av långivare begärt ett nytt beslut om fortsatt kommunalt borgensåtagande för lån upptagna av Vallentuna Tennisklubb inför omsättning av befintliga lån per 2003-10-15. Lånebeloppet uppgår i dag till 4.735.000 kronor fördelat på två lån. Tidigare beslut Kommunfullmäktige beslutade 1987-03-02 att bevilja Tennisklubben borgen på 5 miljoner kronor för byggande av tennishall vid Vallentuna idrottsplats. Vid första omsättningen av lånet uttalade kommunstyrelsen 1993-12- 06 att man förutsatte att klubben i fortsättningen skulle amortera på lånet med minst 100 tkr per år. Vid nästa låneomsättning meddelade klubben att målsättningen om amortering med 100 tkr per år inte uppnåtts utan att amortering då kunde ske med endast 200 tkr för 5 års perioden. Kommunstyrelsens godkände 1998-11-30 den lägre amorteringen och medgav fortsatt borgensåtagande för kommande femårsperiod. Kommunstabens synpunkter Ekonomin i Vallentuna Tennisklubb är ansträngd. De senaste åren har verksamheten gått med stora ekonomiska underskott och den balanserade förlusten enligt senaste balansräkning uppgår till mer än en miljon kronor. Under perioden sedan tennishallen byggdes har det finansiella utrymmet, som skapats genom årliga avskrivningar, använts för att täcka driftunderskott i stället för att amortera på klubbens lån. Trots att räntenivån på lånet har sjunkit kraftigt vid varje låneomsättning har det inte resulterat i någon påtaglig förbättring av klubbens ekonomi. Mot bakgrund av klubbens ekonomiska situation har banken haft flera möten med klubbrepresentanter och påtalat vikten av att förbättra ekonomin. 24 (50)
Forts 89 Tjänstemän från fritidsförvaltningen och kommunstaben har också deltagit vid möten där den ansträngda ekonomin diskuterats. Det är därför förvånansvärt att notera att klubbens ordförande vid en presentation av verksamheten för fritidsnämnden i mars 2003 uttalat att ekonomin är god. Kommunstabens uppfattning är att tennisklubbens ekonomi nu är så ansträngd att krafttag måste tas för att klubben inte ska hamna på obestånd. Om så sker måste kommunens borgensansvar infrias och anläggningen övertas av kommunen enligt den säkerhetsöverlåtelse som är tecknad. Enligt stabens mening är detta naturligtvis icke önskvärt men oavsett den framtida utvecklingen finns i dag knappast något annat alternativ än att medge en ytterligare förlängning av borgensåtagandet trots att klubben inte klarar av att amortera på lånet. Därför föreslås att kommunstyrelsen medger en ytterligare förlängning av kommunens borgensåtagande på nivån 4.800.000 kronor för kommande femårsperiod. Yrkanden Ordförande Sten-Åke Adlivankin yrkar bifall till kommunstabens förslag med tillägget att beslutet villkoras med att ett avtal upprättats mellan kommunen och tennisklubben. I vilket tennisklubben halvårsvis skall redovisa en ekonomisk rapport till KSAU. Tennisklubben skall också redovisa en plan för framtida amorteringar. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med ordförandes förslag. 25 (50)
Policy och riktlinjer för upphandling i Vallentuna kommun AU 90 Dnr 2003.044 003 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kommunstabens förslag till policy och riktlinjer för upphandling i Vallentuna kommun. Ärendet Upphandlingsansvarig har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till policy och riktlinjer för upphandling i Vallentuna kommun. Kommunstyrelsen beslutade den 12 maj 2003 att återremittera detta ärende till kommunstaben för behandling av Sten-Åke Adlivankins och Nicklas Steorns yrkanden, se KS protokoll 56. Kommunstaben har justerat policyn enligt följande: Under rubriken inledning framgår att kommunen skall verka för långsiktig hållbarhet. Under rubriken formella förutsättningar framgår att upphandlingsenheten skall se till att det i förfrågningsunderlaget ställs krav på att anbudsgivare anger vilka delar av upphandlingskontraktet som han avser lägga ut på annan. Vallentuna kommun skall prioritera varor och tjänster som uppfyller kraven på miljömärkning enligt KRAV, Svanen, EUblomman m fl, uppfyller krav på högsta möjliga trafiksäkerhet och arbetsmiljö utifrån senaste forskningsrön, minimerar utsläpp och föroreningar och koldioxid, Under rubriken övriga dokument framgår att upphandlingspolicyn bl a gäller för att säkerhetsställa långsiktig hållbarhet. Kommunstaben har justerat riktlinjerna enligt följande: I första stycket framgår att information om tidpunkten för kommunens kommande upphandlingar skall finnas med på kommunens hemsida. Denna mening har införts under riktlinjerna istället för i policyn av utseendemässiga skäl. Yrkandandet att i policyn även ställa krav på att varor och tjänster skall vara producerade av miljöcertifierade producenter har inte beaktats då det för närvarande inte är tillåtet att ställa ett sådant krav. Under rubriken upphandlingsrutiner och handledning, upphandlingsenheten svarar för, yrkades att begreppet långsiktig hållbarhet skulle läggas till efter formella krav. Detta yrkande har inte beaktats då aktuell skrivning syftar på de formella krav som framgår av 1 kap 17 lagen om offentlig upphandling. 26 (50)
Forts 90 Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 23 april 48 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Den 12 maj 56 återremitterade kommunstyrelsen ärendet till kommunstaben. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Policy och riktlinjer för upphandling 27 (50)
Städverksamhetens framtida organisation AU 91 Dnr 1999.181 001 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunfullmäktige konstaterar att samhällsbyggnadsnämnden genomfört uppdraget att utvärdera hela städverksamheten. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till samhällbyggnadsnämnden att organisera den framtida städverksamheten utifrån ett kundperspektiv, där primärverksamheterna själva kan välja städform, entreprenad eller kommunal egenregi, båda med eventuella inslag av egna kombinationstjänster. 3. Upphandling av entreprenadstädning ska utföras av kommunledningskontorets upphandlingsfunktion i samråd med respektive förvaltning och samhällsbyggnadsförvaltningen. Avtalen tecknas mellan entreprenören och respektive nämnd, vilken därmed har det fulla ansvaret för uppföljning och tillsyn. Ärendet Kommunfullmäktige har i april 2000 gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att öka andelen entreprenadstädning samt att genomför en utvärdering av hela städverksamheten som ledning för beslut om den framtida städorganisationen. Med anledning av fullmäktiges uppdrag har Samhällsbyggnadsnämnden i maj 2003, lämnat en redovisning för vidtagna åtgärder samt ett förslag till den framtida städverksamhetens utformning. Samhällsbyggnadsnämndens beslut, 118, 15 maj 2003 1. Samhällsbyggnadsnämnden anmäler till kommunfullmäktige att målen för konkurrensutsättning av städverksamheten i kommunens egna och inhyrda lokaler, nu uppfyllts i enlighet med fullmäktiges beslut den 11 april 2000 25. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att organisera den framtida städverksamheten utifrån ett kundperspektiv, där primärverksamheterna själva kan välja städform, entreprenad eller kommunal egenregi, båda med eventuella inslag av egna kombinationstjänster Bakgrund Kommunfullmäktiges beslöt i april 2000 1. Tekniska nämnden/samhällsbyggnadsnämnden åläggs att i samråd med primärverksamhetsansvariga nämnder och styrelser upprätta förfrågningsunderlag, upphandla, följa upp och kontrollera den konkurrensutsatt delen av städverksamheten i kommunens egna och inhyrda lokaler. 28 (50)
Forts. 91 2. Målet ska vara att minst 35 % av städytorna är utlagda på entreprenad tolv (12) månader efter beslut i kommunfullmäktige. 3. Målet ska vara att ytterligare minst 15 % är utlagt arton (18) månader efter beslut i kommunfullmäktige. 4. Målet ska vara att en utvärdering av städverksamheten sker efter 18 månader. Samhällsbyggnadsnämndens åtgärder och synpunkter Förändringar Delar av städverksamheten har etappvis lagts ut på entreprenad i samråd med primärverksamheterna. Målet 50 % entreprenadstädning anses uppfyllt men är svårt att exakt definiera på grund av att viss del av lokalarean numera upplåts för enskilda verksamheter samt att vissa lokaler delvis städas av personal anställd av primärverksamheterna, genom så kallade kombinationstjänster. Utvärdering Som underlag för beslut om den framtida städverksamheten har en konsult utvärderat och jämfört kommunens egenregistädning med den upphandlade entreprenadstädningen. Utvärderingen och jämförelserna har omfattat kvalitet, kundfokusering, organisation och effektivitet. Fakta har hämtats in genom kundenkäter och intervjuer. Resultatet av utvärderingen kan sammanfattas med att egenregistädningen uppvisar en högre kvalitet och kundfokusering medan entreprenadstädningen är kostnadseffektivare och har en högre avverkningsgrad. Kundernas åsikter För att få ytterligare underlag för beslut har samhällsbyggnadsförvaltningen träffat barn- och ungdomsförvaltningen och dess rektorer. Oavsett städform anser dessa att städavtalen ska vara långsiktiga för att skapa stabil bemanning och bygga upp gemensam kunskap och förståelse. Skolorna vill också bli mer delaktiga genom att själva avtala om städning hos entreprenören och ha ansvar för uppföljning och tillsyn. Därutöver vill man utföra viss del av städningen med egen personal via kombinationstjänster. Framtida organisation Med utgångspunkt från utvärderingen och synpunkter framförda av kunderna bör den framtida städorganisationen byggas med en betydande del egenregistädning i kombination med professionellt upphandlad entreprenadstädning. Båda formerna ska vara flexibla och anpassas utifrån primärverksamheternas behov. 29 (50)
Forts. 91 Upphandling av entreprenadstädning, enligt verksamhetens val, utförs lämpligen av kommunledningskontorets jurist i samråd med primärverksamheten och samhällsbyggnadsförvaltningen. Avtalen bör ha en inbyggd flexibilitet utifrån verksamhetens behov samt vara långsiktiga för att skapa en stabil bemanning och bygga upp gemensam kunskap och förståelse. Avtalen bör också tecknas direkt mellan entreprenören och primärverksamheten, som därmed får det fulla ansvaret för uppföljning och tillsyn. Samverkan Samhällsbyggnadsförvaltningen har samverkat med personalorganisationerna enligt MBL 11 den 14 maj 2003. PO är överens med arbetsgivaren om förslaget. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Utvärdering, daterad 5 november 2002, utförd av konsult på samhällsbyggnadsnämndens uppdrag. 30 (50)
Exerman-Hersby. Remiss från Österåkers kommun AU 92 Dnr 1998.021 265 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att uttala att Vallentuna kommun är positiv till Österåkers kommuns förslag till beslut för bildande av naturreservatet Exerman-Hersby. Ärendet Österåkers kommun har inkommit till Vallentuna kommun med en remiss om förslag till beslut om bildande av naturreservatet Exerman- Hersby. Beslutsförslaget avser den del av det planerade reservatet som ligger inom Österåkers kommun. Eftersom det föreslagna området för naturreservatet Exerman-Hersby ligger både i Vallentuna och Österåkers kommuner ska kommunerna formellt hantera och besluta om respektive delområde som ett separat naturreservat. Båda kommunerna har därför samtidigt skickat ut sina beslutsförslag på remiss till bl a sakägare för synpunkter. Förslaget till bildandet av naturreservatet Exerman-Hersby har upprättats i samråd mellan Vallentuna kommun med Österåkers kommun. Syftet med förslaget att bilda ett naturreservat är att bevara ett för naturvården och vetenskapen värdefullt urskogsliknande naturområde och dess skyddsvärda växt- och djurliv. En förutsättning för att kommunfullmäktige i Vallentuna och Österåker ska kunna fatta beslut om att gemensamt bilda naturreservatet Exerman-Hersby är att en slutlig uppgörelse kan nås med markägarna. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 31 (50)
Skydd av tätortsnära natur i Stockholmslän AU 93 Dnr 2002.061 265 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta samhällsbyggnadsnämndens förslag till yttrande med tillägget att för Exerman -Hersby pågår arbetet med att bilda ett kommunalt reservat i enlighet med kommunstyrelsens beslut 2001-09-10. Ärendet Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att tillsammans med andra aktörer i länet ta fram ett program för hur de mest värdefulla naturområdena för friluftsliv och naturvård ska kunna få varaktigt skydd och förvaltning. Programmet har nu remitterats till kommunerna. Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Syftet med programmet är att vara ett underlag för Länsstyrelsen, Landstinget i sin roll som regionplaneorgan, kommunerna m. fl i det fortsatta arbetet med att skydda den tätortsnära naturen i regionen ut till omkring 30 km från Stockholms centrum. Programmet utgör del i en helhetssyn för att få en långsiktigt hållbar utveckling och bibehålla en attraktiv region. Programmet kan ses som ett led i att uppfylla de av riksdagen fastställda femton övergripande nationella miljökvalitetsmålen jämte delmål. Viktiga urvalsgrunder är naturvärden, värden för friluftslivet och kulturmiljövärden. För Vallentunas del föreslår rapporten skydd av fyra områden: För Exerman Hersby pågår arbetet med att bilda ett kommunalt naturreservat och ett förslag till beslut har varit ute på remiss till berörda sakägare under sommaren 2003. Övriga föreslagna reservat är Vadadalen, området i anslutning till Lindholmens gård och en utvidgning av Björkby Kyrkvikens naturreservat, främst med syftet att fortsätta utbyggnaden av gångoch cykelstråket runt sjön Samhällsbyggnadsnämnden har översänt som nämndens svar på remissen nedanstående yttrande till kommunstyrelsen. 32 (50)
Forts. 93 Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Vallentuna kommun delar uppfattningen att det är av stor vikt att långsiktigt bevara en genomtänkt grönstruktur. I kommunens Översiktsplan 2001 är den bevaransvärda grönstrukturen en viktig utgångspunkt för den framtida markanvändningen. Samtliga i rapporten upptagna objekt i Vallentuna ligger i grönområden som avses bevaras obebyggda för framtiden enligt överskiktplanen. Kommunen är helt enig i denna bedömning och något ytterligare skydd med offentlig finansierad förvaltning av marken anser samhällsbyggnadsnämnden inte vara nödvändigt. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 33 (50)
Yttrande över delbetänkandet Tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm Mälardalsregionen, SOU 2003:33 AU 94 Dnr 2003.080 533 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta UNO-ledningsgrupps yttrande till Näringsdepartementet, daterad 2003-06-06, angående Tillräcklig Flygplatskapacitet i Stockholm Mälardalsregionen. Ärendet Stockholmsberedningen har, enligt kommittédirektiv, till regeringen föreslagit insatser för att uppnå en tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm Mälardalsregionen för en trettioårsperiod där hänsyn också tas till ett väl fungerande allmänflyg. Näringsdepartementet har sänt ärendet på remiss med inbjudan till bl a kommunerna att lämna synpunkter senast den 12 september 2003. UNO ledningsgrupp har den 3 juni 2003 antagit följande yttrande, daterat 2003-06-06, till Näringsdepartementet. Kommunstaben föreslår kommunstyrelsen att anta UNO ledningsgrupps yttrande. UNO yttrande UNO-kommunerna delar i allt väsentligt Stockholmsberedningens förslag för tillräcklig framtida flygplatskapacitet i Stockholm Mälardalsregionen. Arlanda kommer för överskådlig tid att vara huvudflygplats för invånare, näringsliv och offentlig förvaltning i de sex kommunerna. Under ett par års tid har tillväxten i Stockholmsregionen avstannat. I ett något längre perspektiv kan man dock utgå från att det rör sig om en temporär avmattning. UNO-kommunerna har ställt sig positiva till den tillväxt som anges i den regionala utvecklingsplanen och är beredda att ta ett stort ansvar för Stockholmsregionens utveckling. De sex kommunerna har bland annat förklarat sig villiga att verka för att åstadkomma ett bostadsbyggande för närmare 100 000 invånare och många nya arbetsplatser. Som en väsentlig del av sektorns utveckling har UNO-kommunerna dessutom påbörjat planeringen för att skapa en regional kärna längs E 18-stråket, den s.k. Täby - Arninge kärnan. År 2000 fanns det drygt 11 000 sysselsatta i kärnan. År 2030 beräknas antalet sysselsatta i kärnan vara drygt 30 000. 34 (50)
Forts. 94 Det säger sig självt att en befolkningsökning på närmare 100 000 invånare samt tillväxten av en regional kärna kräver avsevärda satsningar, inte minst på trafikinfrastrukturen. Nationella och internationella erfarenheter visar på den oerhört stora betydelse som effektiva förbindelser till en flygplats betyder för tillväxtkraften i en regional kärna. För många kommuner i regionen kommer Arlanda att vara huvudflygplats. Därför måste marktransporterna, särskilt kollektivtrafiken, till Arlanda förbättras. Dels för att öka tillgängligheten dels för att minimera emissionerna. Nordostsektorn är den del av stockholmsregionen som har den lägsta kollektivtrafikstandarden. För att kunna fullfölja byggandet av bostäder för närmare 100 000 invånare samt utveckla en livskraftig regional kärna förutsätter därför nordostkommunerna att staten genomför kraftfulla infrastruktursatsningar i nordostsektorn av Storstockholm. Både spåroch vägutbyggnader. Förbättrad tillgänglighet till Arlanda är av vital betydelse för en fortsatt tillväxt i nordostsektorn. En utbyggnad av spårförbindelse till Arlanda är angelägen. Parallellt bör förutsättningarna för en förlängning till Arlanda av dels Roslagsbanans Vallentunagren, dels den planerade pendeltågslinjen till Arninge utredas. Som tidigare nämnts är kollektivtrafikstandarden i nordostsektorn undermålig. Ett sätt att relativt snabbt förbättra kollektivtrafiken till Arlanda är att inrätta en stombusslinje via Arninge. Förbättrade vägförbindelser mellan nordostsektorn och Arlanda är nödvändiga och bör utredas ytterligare. Ett första steg är att, i enlighet med RUFS, snarast bygga ut den planerade nya sträckningen för Väsbyvägen mellan Grana och Hammarby samt bygga en ny trafikplats i Vallentuna centrum. Vidare finns det ett behov av förbättrad vägförbindelse mellan länets norra delar. Riksväg 77 och länsväg 273 bör ingå i en analys. I detta samanhang bör behovet av högkvalitativ busstrafik beaktas. Förslagsvis som en stombusslinje Norrtälje Rimbo Arlanda. 35 (50)