och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Relevanta dokument
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Det handlar om jämlik hälsa

Behovsanalys äldre i Västra Götaland

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Det handlar om jämlik hälsa!

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

SKL:s kongressmål och prioritering

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Kommissionen för jämlik hälsa

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Strategiskt folkhälsoprogram

Folkhälsopolitiskt program

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Friluftsliv och naturupplevelser

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Hälsa / vård på lika villkor

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Avdelning för hälsofrämjande -

Process för framtagande av ny folkhälsostrategi

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Det handlar om jämlik hälsa

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Sveriges elva folkhälsomål

Länsgemensam folkhälsopolicy

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

En god hälsa på lika villkor

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

HandlingsKRAFT! för barn av vår tid

Ledningsstaben. Stabsdirektör Margit Håkansson. nheter. Basenheter. Smittskydd Stephan Stenmark. RCC Beatrice Me. LmC Marit Danell Boman

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Program >> Strategi Policy Riktlinje. Folkhälsostrategi

Ohälsa vad är påverkbart?

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

En region för några få En region för alla

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

1 (10) Folkhälsoplan

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Prioriterade Folkhälsomål

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Det här ska jag prata om idag:

Transkript:

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och särskilt beakta den ojämlika hälsan och ha ett långsiktigt perspektiv. Folkhälsopolitisk policy

Påverkansbara faktorer som stärker god och jämlik hälsa ska främjas/prioriteras. Jämlikhet i hälsa bygger på sociala normer, politik och traditioner och innebär en jämn fördelning av makt och välstånd. ALLA har samma rättigheter och lika värde!

Vi kan påverka ojämlikhet i vardagslivet! Samhället har ett ansvar, som underlättar för individen att ta ansvar Utbildning Bostäder Arbetsmarknad Finansiering Kommunikationer Hälso- sjukvård Social service Kultur och fritid Exempel, skyddsfaktorer för jämlikhet i hälsa Trygghet Högre utbildning är förgymnasial Arbete Bo med en partner Goda matvanor och fysisk aktivitet Har någon att dela innersta känslor med

Finns orsakernas orsak eller lösningens lösning till jämlikhet i hälsa? Om vi är intresserade av att bryta trenden mot ökande hälsoskillnader är det rimligen så att svaret inte står att finna i någon ännu oupptäckt faktor som lätt kan åtgärdas, utan att det är många små förändringar och förbättringar inom en rad olika program och policyområden som krävs. Då krävs modet att fråga inte bara vad vi gör bra, utan också vad vi gör som har liten eller motsatt effekt, vad vi gör för lite av och vad vi kan lära av andra. Professor Olle Lundberg, CHESS.

Finns orsakernas orsak eller lösningens lösning till jämlikhet i hälsa? 1. Tidiga livet 2. Kompetenser, kunskaper och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hur står det till i Karlskoga och Degerfors? Jämlikhet i hälsa skiljer sig mellan områden Jämlikhet i hälsa skiljer sig mellan invånare Jämlikhet i hälsa skiljer sig utifrån civilstånd

Folkhälsostatistik i relation till befolkningsstruktur

Ekonomisk effekt av ojämlikhet i hälsa per år Regionalt perspektiv: Det kostar individerna i både mänskligt lidande och samhällsekonomin varje år. 300 dödsfall i förtid 5 000 förlorade levnadsår drygt 400 miljoner kronor i produktionsbortfall en förlust i hälsa motsvarande 2,6 miljarder kronor Kommunalt perspektiv: Uppskattad kostnad för utanförskap, -15 miljoner per person

Kostnad uppstår till följd av ojämlikhet i hälsa. Det skulle kunna betraktas som onödiga kostnader. Det är därför viktigt att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa och investera i hälsans skyddsfaktorer!

Hälsa Stolthet Trygghet + Levnadsvanor - Levnadsvanor Otrygghet - Stolthet Ohälsa Jämlik hälsa bland barn och unga? Vuxna? Äldre? ORSAK VERKAN - åtgärd

Utbildningsnivå en viktig indikator för hälsan 0 90 80 60 50 40 30 20 0 2011 2012 2013 2014 Degerfors Invånare 25-64 år med högst gymnasial utbildning, andel (%) Degerfors Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Karlskoga Invånare 25-64 år med högst gymnasial utbildning, andel (%) Karlskoga Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

Andel (%) barn i ekonomiskt utsatta familjer utifrån föräldrarnas utbildningsnivå 0 90 80 60 50 40 30 20 0 2006 2007 2008 2009 20 2011 2012 Eftergymnasial (Karlskoga) Förgymnasial (Karlskoga) Eftergymnasial (Degerfors) Förgymnasial (Degerfors)

Barns levnadsvanor - utifrån föräldrarnas sysselsättning 0 95 93 90 85 80 77 76 77 60 50 40 30 20 0 Jag kan simma 200 meter Jag äter lagad mat på kvällen varje dageller minst 4 dagar i veckan Trivs i skolan Karlskoga och Degerfors Minst en förälder arbetar Ingen förälder arbetar eller studerar

Att klara skolan en skyddsfaktor! 0 90 80 0 83 91 73 88 77 83 60 50 40 30 20 0 Jag kan lita på mina föräldrar när det verkligen gäller Mina föräldrar lägger märke till om jag gjort något bra Mår allmänt mycket bra/bra Jag ser mycket/ganska ljust på framtiden Degerfors Ej underkänt i något ämne Underkänt i minst ett ämne

Trygga utomhus i sitt bostadsområde 0 90 80 79 79 79 76 68 60 50 40 30 20 0 Degerfors Karlskoga Degerfors & Karlskoga Karlskoga och Degerfors Ej underkänt i något ämne Underkänt i minst ett ämne

Vill så fort som möjligt flytta till annat bostadsområde 50 45 40 35 30 25 20 18 15 9 13 5 0 Centrala området Östra området Södra området Degerfors

Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer utifrån bakgrund 0 90 80 60 50 40 30 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20 2011 2012 2013 Svensk bakgrund (Karlskoga) Utländsk bakgrund (Karlskoga) Utländsk bakgrund (Degerfors) Svensk bakgrund (Degerfors)

Vikten av förvärvsarbete 0 90 87 85 89 0 90 92 85 86 80 74 80 74 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 0 Ej svårigheter att klara löpande ekonomi Degerfors Dagligen äter frukost, lunch, middag och kvällsmål 0 Ej svårigheter att klara löpande ekonomi Dagligen äter frukost, lunch, middag och kvällsmål Karlskoga Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar

Skyddsfaktorers samband med jämlik hälsa 0 90 80 82 80 86 77 83 91 90 74 60 60 63 55 50 46 40 30 20 0 God allmänt hälsotillstånd Ej lågt psykiskt välbefinnande God tandhälsa Någon att dela inntersta känslor med Stolt de tre senaste månaderna Ej sjukskriven det senaste året Karlskoga Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar

Trygghet och förtroende för andra människor 0 90 80 79 82 87 92 94 96 60 50 40 30 20 0 Avstår ej från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad Litar på människorna i området Karlskoga Trygg och säker i området för att inte bli angripen eller utsatt för hot Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar

Vuxnas förtroende till institutioner 0 90 80 60 50 45 52 44 51 40 34 30 20 26 26 21 24 0 Mycket stort/ganska stort Mycket stort/ganska stort förtroende till äldreomsorg förtroende till barnomsorg Mycket stort/ganska stort förtroende till Skolan Degerfors Mycket stort/ganska stort förtroende till socialtjänst Mycket stort/ganska stort förtroende till politikerna i kommunen Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar

För att nå jämlik hälsa bland barn och unga, vuxna och äldre vilka påverkansbara ORSAKER/UTMANINGAR SAMBAND ÅTGÄRDER ser du?

Gör något gör mer gör det bättre Om du är medarbetare/föreningsledare Använd rätt metoder för att öka jämlikhet i hälsa Om du är chef Skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra och integrera besluten i organisationen Om du är förtroendevald Fatta beslut för ökad jämlikhet i hälsa. Kräv beslutsunderlag.