ZACCO lathund för immaterialrätt (IP) patent / varumärke / domännamn design / firmarätt / upphovsrätt
vi hör ibland människor tala om världspatent, och ibland ser vi det också skrivet. en del talar om hur de tagit patent på ett varumärke. andra undrar om man kan varumärkesregistrera en lukt eller ett ljud. några pratar ledigt och lätt om hur de varit i kontakt med epo, europeiska patentkontoret i münchen immaterialrätten är en djungel av lagar och begrepp för den som inte dagligen sysslar med den. det är också svårt, även för de relativt insatta, att hålla reda på alla begrepp och förkortningar som präglar branschen. vad står epo för? ohim? vem är den där fackmannen patentfolk talar om? Zaccos Lathund hjälper förhoppningsvis till att reda ut begreppen. i avsnittet ordförklaringar från a till Ö förklaras kortfattat vissa uttryck och förkortningar på myndigheter, konventioner m.m. som ofta hänvisas till i vår värld, immaterialrättsvärlden. Längst bak hittar du en förteckning över myndigheter, organisationer och föreningar som kan vara bra att känna till om man behöver veta mera om patent, varumärken o.s.v. klara fakta är följande: något världspatent finns inte. inte heller kan man ta patent på ett varumärke uppfinningar pantenteras och varumärken registreras. Både lukter och ljud går att varumärkesregistrera, hemglass locktoner är ett känt sådant exempel. och epo, det står för europeiska patentverket (european patent office) och ligger mycket riktigt i münchen. Lathunden hittar du också på webben, på www.zacco.com. med förhoppning om att den skall underlätta och förenkla, kanske bli ett redskap i ditt dagliga arbete. stockholm i september 2012 eva Cohen informationschef eva.cohen@zacco.com 2012 Zacco sweden ab
Patent ett tillåtet monopol Innehållsförteckning Patent ett tillåtet monopol 5 Varumärke en evig ensamrätt 9 Domännamn 12 Design för utseendets skull 14 Firmarätt 16 Upphovsrätt skydd utan registrering 17 Ordförklaringar från A till Ö 18 Lagar som reglerar immaterialrätten 23 Användbara webbsidor och telefonnummer 24 Vill du veta mera? Kontaktpersoner i Sverige 27 Zacco kontor i övriga Europa 28 Patent Ett patent* är en laglig rättighet att hindra andra från att tillverka, importera, licensiera, använda och sälja en uppfinning, i ett eller flera länder. Som motprestation till denna ensamrätt måste uppfinningen offentliggöras. En patentansökan offentliggöras därmed 18 månader efter det att den har lämnats in. Har patent beviljats i flera länder innebär det att man i dessa länder har rätt att hindra andra från att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Den som kopierar uppfinningen gör intrång i patentet. Innehavaren av patentet har nämligen ett tillåtet monopol under tiden patentet upprätthålls. Patent kan sökas för fysiska föremål såväl som för ett förfarande. Giltighetstid / Hur länge är ett patent giltigt? Ett patent beviljas för normalt 20 år. Under vissa omständigheter kan man få ett tilläggsskydd på högst fem år för registrerade läkemedel och växtskyddsmedel. För att patentet skall vara giltigt och innehavaren därmed ha rätten att ensam exploatera uppfinningen i de länder där patentet godkänts, måste patentinnehavaren betala s.k. årsavgifter till myndigheterna i dessa länder. När patentet faller, antingen på grund av att patentinnehavaren själv låter det falla eller då 20 år har passerat, är uppfinningen fri att utnyttjas av alla intresserade. Patenterbarhetskriterierna Patenterbarhetskriterierna, d.v.s. kraven för att en uppfinning skall kunna patenteras, är: att den är ny (nyhet) att den har uppfinningshöjd, vilket kort innebär att upp finningen skall skilja sig väsentligt från vad som förut är känt att den skall vara industriellt tillämpbar *Alla vinröda ord återfinns med korta förklaringar i Ordförklaringar från A till Ö på sid 19 och framåt. Patentets omfång Ett patent ger alltså innehavaren en monopolställning. Patentets omfång är avgörande för vad ensamrätten omfattar och att i ord korrekt och noggrant definiera omfånget är av största betydelse. Omfånget, eller närmare 4 5
bestämt skyddsomfånget, definieras i en patentansökan genom s.k. patentkrav. Ansökningsprocessen PRV En patentansökan som gäller Sverige inlämnas till Patentoch registreringsverket (PRV) eller till det Europeiska Patentverket (EPO) i München. Ansökan granskas dels ur formell synvinkel, dels med avseende på patenterbarhetskriterierna. Är uppfinningen patenterbar godkänns ansökan till patent och kungörs. Kungörelsen sker i Sverige i Svensk Patenttidning. Därefter finns möjlighet för tredje part, exempelvis konkurrenter, att inkomma med invändning inom nio månader. Ett patent beviljat i Sverige gäller enbart inom Sveriges gränser. Prioritet För att en svensk uppfinning skall kunna skyddas nationellt även i andra länder ska patentansökan inlämnas till respektive land inom 12 månader från den svenska ansökningsdagen och det begärs då s.k. prioritet från den svenska ansökan. Den utländska ansökan får då samma ansökningsdatum som den svenska patentansökan. En ansökan, där uppfinningen inte offentliggjorts, kan lämnas in i utlandet efter 12 månader men före 18 månader, men då utan s.k. prioritet. EPO Istället för att lämna in nationella ansökningar i flera länder kan patentansökningar lämnas in enligt europeiska patentkonventionen (EPC) till det Europeiska patentverket (EPO) direkt eller via PRV i Sverige. Detta är ett förenklat och redan vid 3 4 ansökningsländer billigare förfarande. Ansökan granskas centralt och ett beviljat patent kan göras gällande i samtliga länder som angivits (designerats) i ansökan. EPO:s huvudkontor är beläget i München. Vid EPO arbetar idag ca 4000 personer med att granska ansökningar och bevilja patent. EPO har även kontor i Haag, Berlin och Wien. PCT En centraliserad preliminär nyhetsgranskning och patenterbarhetsbedömning kan ske genom den internationella samarbetskonventionen Patent Cooperation Treaty (PCT), till vilken över 100 länder är anslutna. Nyhetsundersökning För att förvissa sig om att uppfinningen man har gjort inte redan är känd, rekommenderas att utföra en nyhetsundersökning som ger besked om teknikens ståndpunkt vid det tillfälle undersökningen görs. En nyhetsundersökning är även till stor hjälp vid utarbetandet av en patentansökan. Fackmannen Man talar i patentsammanhang om den s.k. fackmannen. Denna person representera all den publicerade kunskapen inom det tekniska område som uppfinningen avser. Om man bedömer att det är uppenbart för fackmannen att lägga ihop information A med information B och därmed komma fram till den uppfinning som ansökan avser, saknas generellt uppfinningshöjd. Uppfinningen skiljer sig alltså inte väsentligt från vad som förut är känt, vilket som tidigare nämnts, är ett krav. Med andra ord kan man fastställa att uppfinningen vore närliggande att göra för fackmannen med avseende på den kunskap och förmåga fackmannen anses besitta. Intrång Har man inte kontrollerat om patent på en viss produkt eller ett visst förfarande redan är känt/är skyddat riskerar man att göra intrång i annans rätt om man själv börjar tillverka, sälja eller använda produkten eller förfarandet. Det kan bli mycket kostsamt eftersom man kan bli stämd för intrång. En utförlig sökning för att hitta existerande patentansökningar och patent som kan tänkas finnas för produkten bör göras. Därefter bör de relevanta patentansökningarna och patenten analyseras med avseende på ägarskap, skyddsomfång och geografisk täckning. Årsavgifter Årsavgifter kallas de årliga avgifter som måste erläggas för att ett patent skall upprätthållas. Betalas inte avgiften in, faller patentet automatiskt. EQE/Europeiskt PAtentombud Har man klarat av den s.k. EQE:n blir man europeiskt patentombud och får som ombud representera patentsökanden och lämna in och handlägga europeiska patentansökningar inför EPO. Kunskapskraven för att klara examen är mycket höga. Parallellimport Tillåten parallellimport är att i näringsverksamhet från ett land lagligen importera en produkt och sälja den i importlandet där den är skyddad. Problematiken med parallellimport rör frågan huruvida rättighetsinnehavaren i importlandet har möjlighet att stoppa annans import av hans/hennes originalvara. Otillåten parallellimport är då ett företag lagligen köper en produkt i ett land utanför 6 7
EES (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) och säljer den inom EES utan rättighetshavarens samtycke. Lagar De nationella patentlagarna, Patent Cooperation Treaty (PCT) och den europeiska patentkonventionen European Patent Convention (EPC) är några av de lagar och konventioner som reglerar ansökningsförfaranden för patentskydd. Vad gör en immaterialrättsbyrå (IP byrå)? En immaterialrättsbyrå (tidigare oftast benämnd patentbyrå) hjälper företag och individer med företrädesvis patent-, varumärkes- och mönsterskydd och försvar av dessa. Patentbyrån har en heltäckande kunskap om lagar och förordningar, tidsfrister inom immaterialrätten m.m. Varumärke en evig ensamrätt Vad är och? TM står för trademark och används oftast för ett använt men ännu inte registrerat varumärke. Ett registrerat varumärke kan och bör markeras med symbolen som visar att varumärket är inregistrerat i offentligt register för varumärken, och att innehavaren av varumärket har rätten till märket. Olika typer av varumärken Ett varumärke kan bestå av ett eller flera ord, av en figur eller en kombination av dessa. Ett varumärke kan också vara en s.k. utstyrsel, d.v.s. en säregen förpackningsutformning (ett exempel är den välkända flaskan för Coca Cola ). Men även slogans är registrerbara liksom ibland även ljudoch luktmärken. Vem har inte hört Hemglass välkända och numera varumärkesregistrerade ljudslinga? Bra varumärken Ett bra varumärke skall vara unikt och skilja sig från konkurrenternas. Det skall inte vara beskrivande för tjänsten eller produkten, det skall vara lätt att minnas och gärna vara lätt att använda och uttala, även internationellt. Ansökningsprocessen PRV För att erhålla ett registrerat varumärkesskydd ansöker man om registrering. Detta görs i Sverige hos Patentoch registreringsverket, PRV. Ansökan görs för de produkter och/eller tjänster för vilka varumärket kommer att användas. Man registrerar varumärket i en eller flera av de 34 varuklasser och 11 tjänsteklasser som finns. Om inga hinder föreligger i form av samma eller mycket snarlika registreringar för liknande varor och tjänster som ansökningen avser, registreras varumärket. Ett registrerat varumärke i Sverige ger rätt att förbjuda andra att använda märket eller därmed liknande märken här i landet för de varor eller tjänster det är registrerat. 8 9
Gemenskapsvarumärket och Madridprotokollet Vill man skydda sitt varumärke utomlands måste varumärket registreras i varje land där man vill ha ensamrätt till märket. För skydd i Europa har man möjlighet att täcka hela EU genom att inlämna en ansökan om Gemenskapsvarumärkesregistrering. Man kan också söka en internationell registrering (Madridprotokollet) och genom den få skydd i Europa och många andra länder i världen. Lämnas ansökan in inom sex månader efter ursprungsansökan, kan skydd erhållas från den första ansökans inlämningsdag (s.k. prioritetsdatum). Madridprotokollet Registreringar enligt Madridprotokollet innebär att man, via en enda ansökan hos WIPO i Genève, kan få en bukett av nationella ansökningar omfattande enstaka länder såväl inom som utanför Europa. En sådan ansökan enligt Madridprotokollet baseras antingen på en registrering eller på en ansökan i hemlandet eller vid OHIM. OHIM i Alicante OHIM står för Office for Harmonization in the Internal Market och är den myndighet som registrerar gemenskaps - varumärken. Myndigheten ligger i Alicante i Spanien. Är man godkänt europeiskt varumärkesombud (s.k. OHIM-ombud) kan man lämna in ansökningar direkt till myndigheten. Intrång Om man börjar använda ett märke eller en figur utan att först ha kontrollerat om det har registrerats av annan för samma varor eller tjänster riskerar man göra intrång i annans ensamrätt. Man kan då bli dömd att betala skadestånd och i vissa fall bli tvungen att förstöra sina kvarvarande varor, varför en förundersökning av namnet kan vara värd att göra. Man får då reda på om märket är registrerat, vem som har ensamrätt till det och i vilka länder och klasser. Piratkopiering När någon olovandes kopierar andras produkter och varumärken talar man om piratkopiering eller counterfeiting. Detta är utbrett, speciellt i länder där lagstiftningen gällande det industriella rättsskyddet (patent, varumärken, mönster) inte är utvecklat. I industriländerna är lagstiftningen idag ofta tydlig på området, vilket ger möjlighet att agera mot piratkopieringen. Lagar Marknadsföringslagen, Lagen om rätt till namn och bild i reklam samt Firmalagen är de lagar som är nära knutna till Varumärkeslagen. Giltighetstid Ett registrerat varumärke kan upprätthållas under obegränsad tid. Förnyelse sker mot avgift, vanligen vart tionde år. Ett varumärke är, om man så vill, en evig ensamrätt. I de flesta länder krävs också att varumärket används. I Sverige gäller att om ett varumärke inte använts under fem år kan registreringen hävas på talan av tredje man. Brand equity Det talas idag alltmer om brand equity, vilket avser värden som är att hänföra till varumärken. När företag på senare tid förvärvats för mycket stora belopp och summorna inte går att härleda till tillgångar som redovisas i balansräkningen, har det handlat om brand equity. Man har betalat stora pengar för de värden som ligger i starka varumärken. För att de skall vara värda sin vikt i guld krävs att de är registrerade och juridiskt starka. 10 11
Domännamn Att marknadsföra sig via Internet är idag ett måste för de flesta bolag. Ett väl valt domännamn ingår numera i en väl vald portfölj av immateriella rättigheter tillsammans med varumärken, patent och mönster. Företagens ökade behov av domännamn för kommunikation, marknadsföring och som en del av varumärkesskyddet kräver allt bättre kontroll och överblick. Det gäller inte minst företag med internationell verksamhet. Giltighetstid Domännamn kan registreras under ett stort antal toppdomäner med utgångspunkt i hela världen. Regler och procedurer är vitt skilda. Varje toppdomän sköts av en organisation som antingen är kommersiell, ideell eller statlig. Domännamn registreras hos den organisation som hanterar den aktuella toppdomänen och är giltigt för en bestämd period. Det vanligaste är att domännamn förnyas årligen men det förekommer också längre perioder ända upp till 10 år. Vad är ett domännamn? För de flesta är domännamn i regel identiskt eller starkt kopplat till bolagets kännetecken såsom varumärke eller firma men det kan också vara enskilda ord av mer generisk karaktär. Domännamnet används för att förmedla information och att kommunicera via Internet i form av webbsidor och e-post. Domännamnet är en bokstavskombination som registreras för EN specifik toppdomän för vilken man tilldelas rätt att bestämma Internettrafik såsom webb och e-post t.ex. zacco.com. zacco är domännamnet (även kallat huvuddomän) och com är toppdomänen. På grund av att det bara kan existera ett unikt domännamn under en toppdomän så har också många domännamn kommit att betinga ett betydande värde vilket lett till en omfattande spekulationsmarknad och mängder med domännamnsregistreringar utan annan orsak. om bristande kontroll leder till att domännamnet och därtill hörande trafik till webbsiter eller e-post upphör att fungera antingen tillfälligt eller i värsta fall permanent. Domännamnsstrategin bör också anknyta till en varumärkesrättslig strategi och bland annat ta hänsyn till den omfattande spekulations- och/eller piratmarknaden och hur man på bästa sätt kan skydda sina immateriella rättigheter i förhållande till domännamnsregistreringar. Vid registrering och förnyelse utför och kvalitetssäkra Zacco detta och levererar därmed en långsiktig hållbar domännamnsportfölj. toppdomäner Det finns två typer av toppdomäner. Den ena typen kallas den generiska topp domänen (gtld). Exempel på gtld är.com,.net,.org,.info och.biz. Det som kännetecknar dessa är att de inte är bundna till ett enskilt land och att de i princip lyder under ett gemensamt regelverk. Under regelverket finns bland annat tvistelösningsregler såsom UDRP vilket stipulerar under vilka omständigheter man kan återvinna stulna domännamn från en domännamnspirat. Den andra typen av toppdomän är den landsbundna (cctld). Ex. på cctld är.se,.no och.it. Det finns i princip en toppdomän för varje land i världen. Regelverken och lagar som styr domännamn under varje toppdomän varierar därför kraftigt. Vissa toppdomäner har anslutit sig till UDRP fullt ut, exempelvis.nu. I Sverige har vi för.se ett eget regelverk, det så kallade Alternativa Tvistelösningsförfarandet som öppnar för liknande möjlighet att åter vinna domän namn från pirater. Vissa toppdomäner hanteras direkt av myndigheter (ex..fi-finland). DNS (Domain Name System) Det system av datorer/servrar genom vilket domännamn kopplas ihop med Internet. De servrar som fungerar som vägskyltar och dirigerar Internettrafik kallas också DNS:er (Domain Name Servers) eller kort och gott namnservrar. I regel anges minst två namnservrar för varje domännamn för att driften skall fungera om en av dem fallerar. Domännamnsstrategi och policy Det är oerhört viktigt att man vid registrering av domännamn utarbetar en strategi och policy för vilka domännamn som skall registreras och hur de skall hanteras. På så sätt erhålles ett långsiktigt fungerande domännamnsinnehav som är under kontroll såväl administrativt som tekniskt. Inte minst då det kan bli mycket kostsamt 12 13
Design för utseendets skull Ett mönster (design) är ett utseendeskydd som kan erhållas för produkter med ny och särpräglad formgivning. Man kan skydda alla sorters produkter, oavsett om de är bruksföremål eller enbart har prydnadssyfte. Mönster kan med fördel användas som kompletterande skydd för produkter som patentskyddas. Numera används ofta benämningen Design istället för Mönster. Bruksmönster/Bruksmodell Bruksmönster är en form av enklare patentskydd förekommande i många länder, dock inte i Sverige. Skyddstiden är vanligen kortare än för patent och ansökningar om bruksmönster nyhetsgranskas normalt inte. På tyska kallas detta Gebrauchsmuster och på engelska Utility Model. Lagar Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrätt för litter ära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen), samt även Varumärkeslagen till viss del är lagar som har bäring på formgivning. Giltighetstid/skyddstid Ett designskydd är giltigt i fem år och kan förnyas fyra gånger mot erläggande av avgift d.v.s. max. 25 år. Krav på design För att erhålla designskydd krävs att mönstret är nytt och har särprägel. Det skall alltså inte ha visats tidigare samt ge en kunnig användare intrycket att det skiljer sig från tidigare formgivning. När det gäller nyhetskravet krävs att mönstret inte visats offentligt tidigare än 12 månader före ansökan görs. Ansökningsprocessen Ansökan om designskydd görs till Patent- och registreringsverket. Ingen granskning med avseende på nyhet och särprägel sker, vilket innebär att sökanden och dennes konkurrenter själva måste bevaka tidigare registreringar samt själva bedöma om registreringskraven uppfylls. Om ansökan uppfyller de formella kraven registreras den och kungörs i Registreringstidning för design som finns på Internet, www.prv.se. Internationellt skydd Sedan den 1 april 2003 är det möjligt att genom en enda ansökan få skydd för sin design inom hela den Europeiska unionen. Kraven som ställs för att erhålla en giltig registrering är i stort sett desamma som för nationell svensk registrering. Inom EU finns även ett oregistrerat skydd för design under tre år från offentliggörandet av designen. 14 15
Firmarätt Firma är enligt lagen den benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Kort och gott, namnet på ett företag. Genom registrering av näringsverksamhet (aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild näringsidkare) får bolaget ett skydd för sin firma (namn). Registreringen ger skydd mot identiska eller snarlika firmanamn inom samma verksamhetsområde. Firma inte varumärke En firmaregistrering ger innehavaren rätt att använda firmanamnet även på sina produkter, men det skall då användas i sin helhet, vilket ibland kan bli otympligt eller av andra anledningar inte vara tillrådligt. Ofta behöver därför ett firmaskydd kompletteras med en eller flera varumärkesregistreringar för exempelvis firmadominanten avseende de produkter eller tjänster man arbetar med. Giltighetstid/Skyddstid En firmaregistrering gäller så länge bolaget/företaget är registrerat. Ansökningsförfarande Registrering av firma sker hos Bolagsverket i Sundsvall som skall granska det sökta firmanamnet gentemot såväl tidigare firmanamn inom samma bransch som mot varumärken registrerade för likartade produkter eller tjänster. Ett aktiebolags firma registreras för hela landet medan en enskild firma eller ett handels- eller kommanditbolag endast skyddas i det län där firman är registrerad. I sistnämnda fall är det extra viktigt att komplettera med ett varumärkesskydd. Upphovsrätt skydd utan registrering Upphovsrätten avser i huvudsak att skydda konstnärliga och litterära verk samt datorprogram. Det engelska uttrycket copyright ( ) beskriver tydligt vad det handlar om: Upphovsmannens rätt att själv bestämma om och i vilken omfattning hans skapade verk skall få göras tillgängligt för allmänheten. Upphovsmannen har likaledes ensamrätt att själv ekonomiskt utnyttja det han skapat. Upphovsrätten skyddar konstnärliga och litterära verk såsom litteratur, vetenskapliga arbeten, musikaliska kompositioner, teaterpjäser och filmer. Även fotografiska verk, bildkonst, byggnadskonst, byggnader och konstruktionsritningar liksom kartor och s.k. brukskonst av typ konsthantverk såsom glas, keramik och möbler kan skyddas genom upphovsrätten. Även datorprogram och databaser omfattas av upphovsrätten. Rätten till ett verk kan anges med symbolen + innehavarens namn eller firma + årtal då verket skapades. Symbolen fyller dock i Sverige ingen direkt juridisk funktion. Skyddstid Upphovsrätten registreras inte inom Europa. Den uppkommer automatiskt när verket skapats. Den gäller, för de flesta verk, en tid av 70 år efter upphovsmannens död. Upphovsrätten gäller generellt även i andra länder. Lagar Upphovsrätten regleras i Upphovsrättslagen och kretsmönsterskydd i Kretsmönsterlagen. Lagar Firmarätt regleras i Firmalagen. Angränsande lagstiftning finns i Varumärkeslagen och Marknadsföringslagen. 16 17
Ordförklaringar från A till Ö Brand equity Varumärkesvärde. Värden i ett bolag som är att hänföra till varumärken och som inte återfinns i bolagets balansräkning. Bruksmönster/Bruksmodell Form av enklare patentskydd. Finns i många länder, dock ej i Sverige. Skyddstiden är normalt kortare än för patent. Symbol för copyright, någons rätt att bestämma om och i vilken omfattning ett upphovsrättligt skyddat verk får kopieras och göras tillgängligt för allmänheten. Counterfeiting När någon olovandes plagierar din skyddade produkt och snyltar på din rättighet. Se även Piratkopiering. Designera Man anger i europeiska patentansökningar och i internationella patentansökningar (PCT) i vilka länder man avser att registrera patent. Samma sak gäller för internationella varumärkesansökningar samt för mönster. Domännamn Adress på Internet, t.ex. www.zacco.com EPC Europeiska patentkonventionen. Konvention till vilken Sverige är ansluten sedan 1978. Innebär i korthet att patentansökningsförfarandet underlättas genom att patentskydd kan uppnås i de 38 anslutna länderna genom en gemensam ansöknings- och godkännande process. EPO Europeiska Patentverket. En europeisk patentansökan behandlas enligt europeiska patentkonventionen (EPC) av EPO (München, Haag, Berlin).Detta medför ett förenklat och billigare förfarande jämfört med att söka patent i varje land separat. EQE European Qualifying Examination (EQE). Examen som avläggs inför Europeiska Patentverket i München och som ger en person som klarat examen rätten att kalla sig europeiskt patentombud vilket innebär att han/hon får representera kunder gentemot EPO, se ovan. European Patent Convention Se EPC ovan. Europeiska PAtentkonventionen Se EPC ovan. Europeiska Patentverket Se EPO ovan. Europeiskt PAtentombud Se EQE ovan. fackmannen I patentsammanhang talas om fackmannen vilken representerar den publicerade kunskapen inom det område som en patentansökan avser. Firma Enligt Firmalagen den benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet, d.v.s det fullständiga namnet på företaget. Förnyelser Se Årsavgifter/Förnyelser nedan. Gemenskapsvarumärke, Gemenskapsdesign Ett varumärkes- eller designskydd som gäller i hela EU. Registreringsmyndigheten, OHIM, är belägen i Alicante, Spanien. Immaterialrätt Omfattar bl.a. följande: patent, varumärke, mönster, upphovsrätt och firma. Immaterialrättsbyrå (IP-byrå) Hjälper företag och individer med skydd och försvar av företrädesvis patent, varumärken och mönster samt relaterad juridik. Zacco täcker samtliga tekniska och juridiska områden inom immaterialrätten. Industriellt rättsskydd Omfattar patent, varumärken och mönster. Intrång När någon medvetet eller omedvetet olovandes använder sig av någon annans rättighet. Madridprotokollet Internationellt registreringsförfarande för varumärken. Mönster Formgivningsskydd för produkter och ornament. Även kallat design. Nyhet För att en uppfinning, även ett mönster, skall kunna godkännas måste det vara nytt, d.v.s. icke tidigare känd. Har uppfinningen offentliggjorts på t.ex. en mässa, blivit publicerad m.m. kan patent inte beviljas. Nyhetsundersökning För att förvissa sig om att en uppfinning inte redan är känd, rekommenderas att utföra 18 19
en nyhetsundersökning som ger besked om teknikens ståndpunkt vid det tillfälle undersökningen görs. En nyhetsundersökning kan också göras för mönster och varumärken för att skaffa sig kunskap om vilka mönster eller varumärken som finns registrerade. Office for Harmonization in the Internal Market Se OHIM nedan. OHIM Office for Harmonization in the Internal Market. Myndighet som handlägger och beviljar Gemenskaps varumärken och Gemenskapsdesign. Belägen i Alicante, Spanien. OHIM-ombud Ett europeiskt mönster- resp. varumärkesombud, som får företräda sökanden inför myndigheten OHIM i Alicante. Parallellimport Tillåten parallellimport är att i näringsverksamhet från ett land lagligen importera en produkt och sälja den i importlandet där den är skyddad. Problematiken med parallellimport rör frågan huruvida rättighetsinnehavaren i importlandet har möjlighet att stoppa annans import av hans/hennes originalvara. Otilllåten parallellimport är då ett företag lagligen köper en produkt i ett land utanför EES (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) och säljer den inom EES utan rättighetshavarens samtycke. Patent En ensamrätt som ger pantentinnehavare en 20-årig rättighet att hindra andra från att tillverka, importera, licensiera, sälja och använda en produkt eller ett förfarande. Under vissa omständigheter kan man få upp till fem års tilläggsskydd för registrerade läkemedel och växtskyddsmedel. För att patent skall beviljas måste uppfinningen vara ny, ha uppfinningshöjd och vara industriellt användbar. Patent beviljas mot att uppfinningen offentliggörs, vilket anses befrämja den tekniska utvecklingen. Patentbyrå Traditionell benämning av konsultbyråer som arbetar med immaterialrätt. Idag benämns dessa i allt större utsträckning för immaterialrätts- eller IP-byråer. Patent Cooperation Treaty Se PCT nedan. Patenterbarhetsbedömning Granskning som utförs av patentmyndigheter för att säkerställa att patent beviljas enbart på sådant som är nytt, har uppfinningshöjd och är industriellt reproducerbart. Patenterbarhetskriterier De tre krav som ställs på en uppfinning för att den skall kunna patenteras är följande: Den skall vara ny, ha uppfinningshöjd och skall kunna tillgodogöras industriellt. Patentkrav Skyddsomfånget definieras i ett patent genom s.k. patentkrav, vilka i ord uttrycker det rättsliga skyddsomfånget i uppfinningen. Patent- och registreringsverket Se PRV nedan. PCT Patent Cooperation Treaty, internationell samarbetskonvention till vilken drygt 100 länder är anslutna. Piratkopiering När någon olovandes plagierar din skyddade produkt och snyltar på din rättighet. Se även Counterfeiting. Prioritet När en efterföljande patentansökan, mönsteransökan eller varumärkesansökan inlämnas till OHIM, EPO eller nationell myndighet inom vissa tider (skiljer sig för de tre olika skyddsslagen) från det att en första ansökan (s.k. prioritetsansökan) inlämnats, räknas den efterföljande ansökan som inlämnad på samma dag som den första ansökan. PRV Patent- och registreringsverket. Myndighet i Sverige som bl.a. granskar och beviljar patent och mönster samt registrerar varumärke. PRV är även inlämningsmyndighet för EPO (se ovan) och PCT granskningsmyndighet vilket innebär att myndigheten även granskar och bedömer internationella patentansökningar. PRV är en av flera internationella granskningsmyndigheter i Europa som förutom EPO har denna status. På varumärkesområdet kan PRV ta emot och vidarebefodra ansökningar till OHIM. är symbolen för ett registrerat varumärke och visar att innehavaren registrerat varumärket. Skyddstid Tid under vilken ett patent, varumärke, mönster eller verk är giltigt. Skyddstiden varierar för olika rättigheter och generellt, förutom för upphovsrätten, måste en avgift erläggas med vissa tidsintervall för att det registrerade skyddet skall upprätthållas. Teknikens ståndpunkt är helt enkelt all hittills känd teknik före ett visst datum. Vid pantenterbarhetsbedömningar utgår man från teknikens ståndpunkt för att kunna 20 21
avgöra om uppfinningen lever upp till kraven om nyhet och uppfinningshöjd. Tjänsteklass Varumärken registreras i olika varurespektive tjänsteklasser. T.ex. registreras bilar i klass 12 och datakonsulttjänster i klass 42. TM står för trademark som betyder varumärke. Symbolen TM visar att någon gör anspråk på varumärkesstatus, men att varumärket inte är registrerat. Trademark även, se ovan, används ofta för ett använt men ännu ej registrerat varumärke. Uppfinningshöjd Förenklat så har en uppfinning uppfinningshöjd om den ej är en logisk följd av kombinationen av två kända tekniker. Upphovsrätt Skyddar konstnärliga och litterära verk såsom litteratur, musikaliska kompositioner, teaterpjäser och filmer. Även fotografiska verk, bildkonst, byggnadskonst, konsthantverk, datorprogram m.m. skyddas genom Upphovsrättslagen. Utstyrsel En säregen förpackningsform, exempelvis den välkända flaskan för Coca-Cola, kan registreras som varumärke. Varuklass Varumärken registreras i olika varu- respektive tjänsteklasser. T.ex. registreras bilar i klass 12 och datakonsulttjänster i klass 42. exempel på lagar som reglerar immaterialrätten European Patent Convention Firmalagen Handelsregisterlagen Kretsmönsterlagen Lag om medling i vissa upphovsrättstvister Lag om rätten till arbetstagares uppfinningar Lagen om namn och bild i reklam Marknadsföringslagen Mönsterskyddslagen Patentlagen Patent Cooperation Treaty, PCT Upphovsrättslagen Växtförädlarrättslagen Varumärkeslagen Gemenskapsvarumärkesförordningen Förordning avseende Gemenskapsformgivning Varumärke Ett varumärke är ett eller flera ord, en figur eller en kombination av ord och figur. Det kan även vara en förpackningsform, en slogan, ett ljud eller en lukt. Allt som kan individualisera något kan utgöra ett varumärke. WIPO World Intellectual Property Organization. FN-organ. Samarbetsorgan för de flesta av världens patentverk. Arbetar för att harmonisera immaterialrättspraxis i hela världen. Årsavgifter/Förnyelser Avgift som måste erläggas med vissa intervaller för att ett patent, ett mönster eller ett varumärke skall upprätthållas. För patent gäller varje år, för mönster vart femte år och för varumärke vart tionde år. Undantag finns. 22 23
Användbara webbsidor och telefonnummer Bolagsverket Handläggning av bolagsärenden. Tel: 0771-670 670 Hemsida: www.bolagsverket.se E-post: bolagsverket@bolagsverket.se Europeiska Patentverket, EPO, München Granskar europeiska patentansökningar (nyhetsgranskning och patenterbarhetsbedömning), invändning mot beviljade europeiska patent samt är besvärsinstans för besvär mot beslut fattade i europeiska patentärenden. Tel: +49-89-2399-0 Hemsida: www.european-patent-office.org Europeiska Patentverket, EPO, haag Granskar europeiska patentansökningar (nyhetsgranskning och patenterbarhetsbedömningar). Tel: +31 703 40 20 40 Hemsida: www.epoline.org E-post: epoline@epo.org Högsta Förvaltningsdomstolen, Stockholm (tidigare: Regeringsrätten) Besvärsinstans för beslut rörande patent-, varumärkesoch mönsterärenden från bl.a. Patentbesvärsrätten. Tel: 08-561 676 00 Hemsida: www.hogstaforvaltningsdomstolen.se eller www.domstol.se E-post: hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se NIR, Nordisk Immateriellt Rättsskydd Nordisk tidskrift för immaterialrätt och angränsande ämnesområden. Tel: 0498-25 39 00 Hemsida: www.nir.nu E-post: info@nir.nu ohim (the office for harmonization in the internal market) Behandlar ansökningar gällande Gemenskapsvarumärke och Gemenskapsformgivning. Tel: +36 96 513 91 00 Hemsida: www.oami.europa.eu Patentbesvärsrätten, Stockholm Besvärsinstans för beslut av Patent- och registreringsverket. Tel: 08-450 39 00 Hemsida: www.pbr.se E-post: pbr@pbr.se Patent- och registreringsverket, PRV, Stockholm Huvudkontor för Patentverket. Handläggning av patentansökningar. Handläggningen av varumärkes- och mönster ärenden är utlokaliserad till Söderhamn. Tel: 08-782 25 00 Hemsida: www.prv.se E-post: prv@prv.se Patentverket, varumärkesavdelningen, Söderhamn Handläggning av varumärkes-, mönster- och släktnamnsärenden. Utfärdar även utgivningsbevis för periodiska skrifter. Tel: 08-782 25 00 Hemsida: www.prv.se E-post: prv@prv.se Regeringskansliet, NäringsdePArtementet Patent- och registreringsverket, PRV, sorterar under detta departement. Tel: 08-405 10 00 Hemsida: www.regeringskansliet.se E-post: registrator@enterprise.ministry.se Regeringskansliet, JustitiedePArtementet Domstolarna och Patentbesvärsrätten sorterar under detta departement. Tel: 08-405 10 00 Hemsida: www.regeringskansliet.se E-post: registrator@justice.ministry.se SIPF, Svenska Industrins IP Förening Branschförening för patent- och varumärkesombud inom industrin. Remissinstans för justitie- respektive näringsdepartementet. Hemsida: www.sipf.se 24 25
SPOF, Svenska Patentombudsföreningen Branschförening för patent-, varumärkes- och mönsterombud på patentbyråer. Remissinstans för justitie- respektive näringsdepartementet. Tel: 070-23 69 360 Hemsida: www.spof.se E-post: info@spof.se Stockholms tingsrätt, avd. 5 Första instans i patentmål för hela Sverige samt i varumärkes- och mönstermål när svaranden är ett utländskt företag. Svenska varumärkes- och mönstermål förs i de lokala tingsrätterna. Tel: 08-561 650 00 Hemsida: www.stockholmstingsratt.se E-post: stockholms.tingsratt.avdelning5@dom.se SUF, Svenska Uppfinnareföreningen Föreningen verkar för att sprida kunskap om uppfinnares villkor och betydelse. Ökar samarbetet mellan bl.a. uppfinnare, forskare, politiker och näringsliv. Tel: 08-545 164 70 Hemsida: www.uppfinnare.se E-post: suf@uppfinnare.se WIPO, World Intellectual Property OrGAnization FN-organ och samarbetsorgan för de flesta av världens patentverk. Arbetar för att harmonisera immaterialrättspraxis i hela världen. Huvudsäte i Genéve. Tel: +41 22 338 91 11 Hemsida: www.wipo.org E-post: wipo.mail@wipo.int Vill du veta mera? Kontaktpersoner i Sverige Eva Cohen Informationschef Tel: 08-59 88 73 60 eller 070-671 67 76 eva.cohen@zacco.com Christian Lindell Verkställande Direktör Zacco Sweden AB Tel: 08-59 88 72 27 christian.lindell@zacco.com Jörgen Linde Regionschef, Stockholm Tel: 08 59 88 73 36 jorgen.linde@zacco.com Peter Ekwall Regionschef, Göteborg Tel: 031 725 81 54 peter.ekwall@zacco.com Henrik Aurell Regionschef, Malmö Tel: 040 690 54 67 henrik.aurell@zacco.com Johanna Forsgren Israelsson Regionschef, Skellefteå Tel: 0910-585 985 johanna.forsgren@zacco.com Zacco Sweden AB ingår i Zacco-koncernen, som har ca 500 anställda i fem länder; Sverige, Danmark, Norge, Holland och Tyskland. 26 27
Zacco kontor i EurOPA Zacco Sweden AB Valhallavägen 117 N 114 85 stockholm Tel: +46 8 59 88 72 00 Fax: +46 8 59 88 73 00 info.sweden@zacco.com Zacco Sweden AB Östra Hamngatan 5 401 22 GÖTEBORG Tel: +46 31 725 81 00 Fax: +46 31 711 95 55 info.sweden@zacco.com Zacco Sweden AB Studentgatan 4 203 14 MALMÖ Tel: +46 40 690 54 00 Fax: +46 40 611 96 89 info.sweden@zacco.com Zacco Sweden AB Expolaris Center SE-931 78 SKELLEFTEÅ Tel: +46 910 585 980 Fax: +46 910 88 510 info.sweden@zacco.com Zacco Sweden AB Westmansgatan 47 582 16 LINKÖPING Tel: +46 13 480 19 00 Fax: +46 13 480 19 19 info.sweden@zacco.com Zacco Sweden AB S:t Persgatan 19 602 33 NORRKÖPING Tel: +46 11 211 080 Fax: + 46 11 211 089 info.sweden@zacco.com Zacco Sweden AB Tvistevägen 47 907 19 UMEÅ Tel: +46 733 746 486 info.sweden@zacco.com Zacco Sweden AB Hamngatan 33 593 33 västervik Tel: +46 490 25 80 91 info.sweden@zacco.com Denmark A/S Hans Bekkevolds Allé 7 DK-2900 HELLERUP Tel: +45 39 48 80 00 Fax: +45 39 48 80 80 info.denmark@zacco.com Zacco Denmark A/S Åboulevarden 17 DK-8000 ÅRHUS C Tel: +45 86 20 22 22 Fax: +45 86 20 22 10 info.denmark@zacco.com Zacco Norway AS P.O. Box 2003 Vika Haakon VII s gt. 2 NO-0125 OSLO Tel: +47 22 91 04 00 Fax: +47 22 91 05 00 info.norway@zacco.com Zacco Norway AS Norsk Maritimt Kompetansesenter, Borgundveien 340 P.O. Box 2003 Vika, 0125 Oslo 6009 Ålesund Tel: +47 22 91 04 00 Fax: +47 22 91 05 00 info.norway@zacco.com Zacco Norway AS Bjørnstadveien 1712 Grålum Tel: +47 22 91 04 00 Fax: + 47 22 91 05 00 info.norway@zacco.com Zacco Netherlands B.V. P.O. Box 75683 Nachtwachtlaan 20 NL-1070 AR amsterdam Tel: +31 20 511 18 88 Fax: +31 20 511 18 00 info.amsterdam@zacco.com Zacco GmbH Bayerstrasse 83 DE-80335 MÜNCHEN Tel: +49 89 53 88 60 910 Fax: +49 89 53 88 60 922 info.munich@zacco.com Zacco GmbH Wilhelm-Herbst-Str. 5 DE-28359 Bremen, Germany Tel: +49 421 386 470 Fax: +49 421 386 info.bremen@zacco.com 28