Ungdomens riksdag 2014 Protokoll Fredagen den 31 januari

Ungdomens 2014 Protokoll Fredagen den 31 januari Kl. 09.30 09.58 13.15 16.12-1 Välkomstanförande av talmannen Anf. 1 TALMANNEN: Ärade ledamöter av Ungdomens, mina damer och herrar! Varmt välkomna till Sveriges! Precis som kammarens ordinarie folkvalda ledamöter har ni kommit hit i dag från hela Sverige. Det är just för att ni representerar hela vårt avlånga land från norr till söder. Precis som ledamöterna, dock inte jag som talman, kommer ni här i dag att arbeta i utskott, debattera och ställa frågor till ministrar. Som talman är detta för mig en högtidlig och viktig dag. Det är ju på er, Sveriges unga, som vår framtid och demokrati vilar. Demokrati betyder ju, som ni säkert redan känner till, att det är folket som styr. All offentlig makt utgår från folket. I Sverige har vi det som kallas representativ demokrati. Ni vet väl att varje generation måste återerövra demokratin i sin egen tid? Den är ingen självklarhet. Det är alltså ert ansvar att stå upp för demokratin, och det är mitt ansvar som folkvald politiker att underlätta detta arbete. Om ni frågar mig är demokratin något fint som vi ska värna. Demokrati går, enligt min uppfattning, hand i hand med mänskliga rättigheter. Hur menar jag då? En levande demokrati innebär att makten ska utgå från människorna. Var och en ska ha makt över de beslut som rör den egna vardagen och känna förtroende för de politiska besluten. Respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna är en förutsättning för att var och en ska kunna få inblick i den politiska processen, uttrycka sin åsikt, bilda opinion och även kunna utkräva ansvar av de förtroendevalda. Är då demokrati det bästa systemet för att styra ett land? Genom historien även i Thailand i dag har den frågan ställts många gånger. Kritiken mot demokratin handlar i huvudsak om att demokrati är ett trögt system eftersom många ska vara med och bestämma. Men det är som bland annat den brittiske premiärministern Winston Churchill kom fram till; systemet är det minst dåliga. Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra som han uttryckte det. För mig är Ungdomens alltid en form av inspirationskälla. Ni ungdomar är föredömen när det gäller rappa, tydliga och engagerade debatter. Dessutom är ni bra på att tala klarspråk. Ni tillför också nya perspektiv på olika frågor. Välkomstanförande av talmannen 1

Ungdomens Välkomstanförande av talmannen 2 Vi som är vuxna behöver få höra era åsikter. Det gäller inte minst de mer långsiktiga frågorna. Hur vill du att samhället ska se ut långt in i framtiden? Hur ska politik som rör skola, sjukvård och företagande utformas för att ge bäst resultat? Hur bör vi hantera frågor som rör energi och vår miljö? Vad tycker du? Hur tycker dina kamrater som du ska representera? Förhoppningsvis får ni här i dag uppleva att det går att få gehör för sina åsikter och värderingar, särskilt om man argumenterar väl, är påläst och har respekt för motståndarna. Förhoppningsvis får ni också ökad insikt om vikten av att lyssna, prioritera och kompromissa med andra. Politiskt arbete i en demokrati handlar mycket om samarbete, att ge och ta för att försöka hitta eller bygga majoriteter. Jag brukar själv säga att man får sällan som man vill, men man kanske kan få lite grann som man vill när man har kompromissat färdigt. Att få en majoritet att ställa sig bakom ett beslut kan ibland gå mycket snabbt, ibland ta många år. Det är en av tjusningarna, kan man möjligen säga, med politik. Jag hoppas att ni går in med inställningen att det här ska bli en rolig och lärorik dag, att ni ska finna det kul och lustfyllt att debattera och argumentera, gärna med humor, att ni ska upptäcka glädjen i att få gehör, instämmanden, från andra och nå fram till gemensamma ståndpunkter, att ni ska få nya kompisar såväl bland dem som tycker som ni som bland meningsmotståndare. Ni vet väl naturligtvis att det numera är tillåtet att applådera i kammaren, men det är inte tillåtet att bua eller busvissla. Vi är artiga i den här kammaren! Min förhoppning är att ni när ni åker hem i dag ska tänka att det var kul att vara sledamot för en dag och att politik är något ni vill syssla med, och jag hoppas att fler av er prövar på att gå med i ett politiskt parti eller delta i den politiska opinionsbildningen nu eller senare i livet. Jag kan lova att partiengagemang, politiskt engagemang, kan vara kul, spännande och framför allt lärorikt och utvecklande. Det vet jag av egen erfarenhet. Jag kan inom parentes säga att en av mina gamla vänner, en numera bortgången professor, uttryckte att en var det förnämsta universitet han hade studerat vid. Kom ihåg att ni inte behöver hålla med om allt i ett partiprogram. Det går att ägna sig helhjärtat åt en eller ett par frågor också i ett politiskt parti. Att vara sledamot innebär att ni har ett förtroendeuppdrag. Det handlar om förtroendet att representera andra sina väljare oftast människor ni aldrig träffat. Det är förtroendet att fatta beslut på andras vägnar, beslut som i sin tur kan påverka vardagen för miljontals människor. Det medför ett stort ansvar för vad man säger och gör. När ni lämnar en i eftermiddag ska ni kunna förklara och försvara det ni sade i debatten det får vi alla som sitter i kammaren och vid utskottssammanträdet, varför ni röstade som ni gjorde och varför ni ställde just den där specifika frågan till ministern. Väljarna ska kunna utkräva ansvar av er. Ha gärna det i åtanke här i dag.

Jag vill än en gång önska er skolelever och lärare välkomna till en och även passa på att tacka de sledamöter och tjänstemän som är här i dag och gör denna Ungdomens möjlig. Jag önskar er lycka och framgång i dagens arbete. Jag ser fram emot eftermiddagens debatter och voteringar och hoppas att ni nu tycker så där lite lagom olika om saker och ting. Låt mig ta upp några kuriositeter som det kan vara kul att känna till. När en talman kommer in och bugar inför församlingen är det enligt tradition att visa vördnad för demokratin och folkviljan. Namnet talman innebär inte att man ska tala mycket utan snarare tvärtom, nämligen att få andra att hålla tiderna och tala mindre. Ordet kommer från ståndsen med adel, präster, borgare och bönder. Talmännen för de fyra olika stånden var talesmän inför kungen när stånden hade kommit fram till olika åsikter och skulle kompromissa ihop sig. Replikbänkarna framför podiet är placerade enligt den anglosaxiska brittisk-amerikanska traditionen. De ska stå på två svärdslängders avstånd. Om ledamöterna blir lite för upphetsade ska de inte nå varandra med svärden. Att man tyvärr ofta säger Tack, herr talman! är fel. Det är alltså fel att säga tack. Herr talman innebär att man ska tala och resonera med talmannen om frågan som debatteras, inte med motdebattören. Det är av tradition för att få ned aggressivitetsnivån i kammardebatterna. Nu är det snarast så att man tackar talmannen för att ha fått ordet, men det tillhör alltså inte traditionen. Traditionen är att man talar med talmannen och uttrycker varför man har rätt och inte skriker på motståndaren. Till sist: Det finns fotoregler i kammaren. Ledamöterna får fotografera, men bara så att talmannen inte ser det. Inga händer ovanför huvudet med kameran eller blixtar. I dag har vi dessutom ordnat det så vist att Gunnar från kammarservice kommer att fotografera hela tiden. Han kommer att se till att alla bilderna finns tillgängliga för er efteråt, så att ni slipper bekymra er om fotodetaljen. Ungdomens Välkomstanförande av talmannen Ajournering Ungdomens beslutade kl. 9.58 på förslag av talmannen att ajournera förhandlingarna till kl. 13.15 då återstående punkter på föredragningslistan skulle behandlas. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 13.15. 3

Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) 2 Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2013/14:MJU1 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) föredrogs. Anf. 2 ALICE LUNNEMARK i Malmö: Herr talman! I en värld med gemensamma problem måste vi finna gemensamma lösningar. Sverige bör, tillsammans med resten av alla världens länder, genomföra samstämmiga behandlingar av hur vår situation faktiskt ser ut, så att vi tillsammans kan nå de miljömål som säkerställer en framtid för kommande generationer. Multilaterala lösningar är avgörande, och därför avstyrker utskottet delar av regeringens proposition om utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård, och vill i stället fördela mer pengar än vad som föreslås till anslag 1:13, Internationella klimatsatsningar. Det fina med globala åtgärder är att de påverkar samtliga nationer. Detta möjliggör minskande av nationella åtgärder till förmån för de internationella. I regeringens anslag 1:12, 1:16 och 2:2 föreslås satsningar på ca 2,1 miljarder kronor på områden som skulle kunna omfattas av globala åtgärder i stället. EU:s system för handel med utsläppsrätter har påverkats kraftigt av den fatala ekonomiska kris som lamslog Europa 2008. Finanskrisen har med andra ord försvårat arbetet med denna typ av ekonomiska styrmedel, och priset per utsläppsrätt har sjunkit till en skrämmande låg nivå. Minskad kostnad innebär ökad efterfrågan och konsumtion, vilket i förlängningen även leder till ökade internationella utsläpp med alla dess förödande följder. Andra ekonomiska styrmedel, exempelvis koldioxidskatter, bör även stadgas som globala krav i arbetet mot en hållbar framtid. Om vasken rinner över, är det inte bättre att stänga av kranen än att försöka dra ur proppen? Åtgärda de internationella orsakerna och inte bara de nationella konsekvenserna! Nationella problem löses med nationella lösningar, likt globala problem löses med globala lösningar. FN:s miljöprogram Unep och organisationen IUCN är exempel på internationella engagemang där man jobbar bland annat med klimatsamarbete. Man jobbar naturvårdande med restaureringsarbeten när det gäller exempelvis ekosystem, och man förbättrar levnadsstandarden för miljontals människor. Sverige bör föregå med gott exempel och satsa på denna typ av engagemang som stärker världens gemenskap, som motverkar ekonomiska klyftor och som framför allt leder det hållbara miljöarbetet i rätt riktning. Sverige har under perioden 1990 2011 minskat sina växthusutsläpp med ca 15 procent. Trots detta har den totala mängden växthusgaser i atmosfären ökat. Vi kan inte lösa klimatfrågan själva. Sverige kan inte och bör inte heller ansvara för en framtid som ligger i hela världens händer. Vår uppgift är att satsa på forskning och hållbar utveckling för länder som ännu står utanför internationella klimatsamarbeten samt att förhandla med koldioxidjättar som exempelvis USA, Kina eller Indien. 4

Samarbete är framtiden, vår enda framtid. Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag. Anf. 3 KENNY HANSSON i Hässleholm: Herr talman! Regeringens anslag till 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, 1:13 om internationella klimatinvesteringar, 1:16 Skydd av värdefull natur och 2:2 om forskning när det gäller bland annat miljö visar på ett ansvarsfullt tänk när det gäller hanteringen av skattebetalarnas pengar. Miljöfrågan är en av de absolut viktigaste frågor vi kan debattera här i en. I våra debatter har vi kommit långt. Vi har kommit långt i vårt miljötänk, och vi har kommit långt i vårt agerande när det gäller miljöfrågan. Även om vi har kommit långt finns det mer som behöver göras. Vi har väldigt mycket kvar att göra innan vi kan anse oss vara färdiga med vårt arbete med att förbättra miljön. För att vi ska nå våra mål krävs ett långsiktigt tänk där idéer blir verklighet genom forskning och samarbete över både politiska blockgränser och nationsgränser. Den svenska forskningen är världsledande inom många områden, och jag har stort förtroende för att vi även ska bli världsledande när det gäller forskning om de miljöproblem som vi alla står inför. Forskningen, som vi kommer fram till, kommer att hjälpa oss att värna den värdefulla vackra natur vi har i vårt avlånga land. Den kommer att hjälpa oss att förbättra havs- och vattenmiljön i våra många vattendrag och i Östersjön. Samtidigt kommer forskningen att kunna exporteras så att vi globalt kan arbeta efter en långsiktig plan där vi gemensamt når våra internationella mål. De miljösatsningar som vi gör i dag kommer att vara underlaget för framtiden. Vi behöver göra större satsningar här hemma i Sverige innan vi går in helt och hållet med internationella satsningar. Anslagen till 1:12 och 1:16 är viktiga anslag för att vi i Sverige ska komma närmare våra egna mål och för att vi ska kunna gå ut som ett föregångsland i gemensamma åtgärder för att förbättra miljön. Allt vi gör i Sverige kommer att ge positiva effekter när vi ska ta itu med de globala problemen, då en satsning i Sverige sprider sig som ringar på vattnet. Trots att ringarna når andra väljer regeringen att förstärka de yttre vattenringarna genom ett stort anslag till internationella klimatinvesteringar som tar hand om de kortsiktiga akuta problemen. Ett anslag till forskning kommer, som jag tidigare har sagt, att ge långsiktiga lösningar. Genom en proportionell fördelning av anslagen visar regeringen att de tar ansvar för miljön i Sverige och globalt, för i dag och för framtiden, samtidigt som regeringen tar ansvar för skattebetalarnas pengar. Just därför yrkar jag bifall till reservation 1. Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) Anf. 4 VIGGO KARLSSON AGGEBRANDT i Helsingborg: Herr talman! Precis som var och en här inne har jag läst budgetpropositionen när det gäller miljömålen. Precis som ni har jag också sett de glädjande nyheterna om mål som har avklarats. Men vi är inte där vi hoppades på att vara, och ett stort antal av målen har misslyckats. Men 5

Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) jag skulle fortfarande inte vilja kalla detta för ett misslyckande, för det finns fortfarande engagemang kvar. Där det finns engagemang kvar finns det hopp, och när det finns hopp är inget misslyckat. Men varför har så många mål inte avklarats? Vad är det vi saknar? Är det budgeten? Har vi helt enkelt för lite pengar? Nej, det är fördelningen som är fel. Det är därför vi är här i dag, för att diskutera vad vi bör göra med den. Jag tror att det har gått som det har gått för att vi inte har en tillräckligt utvecklad teknologi för att kunna uppfylla målen inom den planerade tidsramen. Att uppnå målen är det första steget. Efter det är det att hjälpa andra länder att uppnå deras mål. Men borde vi inte sträva efter att göra dessa två steg samtidigt, om det nu är en möjlighet? Om vi omfördelar budgeten kommer detta att möjliggöras. Med detta vill jag säga nej till regeringens budgetförslag och fördela mer pengar till anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning. Och jag vill ge mindre pengar än regeringen föreslår till anslagen 1:16, 1:12 och 1:13. Varför ska vi göra dessa budgetförändringar? Jag vill att Sverige ska vara ett mer initiativtagande land som tar större ansvar internationellt. Pengarna som fördelas till forskning kommer till forskningsrådet Formas, som i sin tur fördelar pengarna mellan olika forskningsområden. Formas forskar för att kunna avveckla och ersätta processer som tär på miljön samt framställa ny och effektiv miljöteknologi. Forskning leder till en mer utvecklad teknik och nya kunskaper. Det fina med kunskap är att så länge du bevarar den kan den inte försvinna, vilket gör den evig. Utan att behöva spendera pengar kan vi förmedla denna kunskap vidare till andra länder, som också vill uppfylla sina miljömål. De kommer att kunna dra nytta av den kunskap som vi delar med oss av. Våra miljöproblem i Sverige är bara ett fåtal droppar i havet. Över denna jord har den globala uppvärmningen spridit sig och drabbat andra länder mycket hårdare än vad den har drabbat Sverige. Det är länder som inte har samma förutsättningar som vi har. Där måste vi gå in och ta ansvar, tillsammans med andra i-länder, och leda forskningen för att motverka uppvärmningen på bästa sätt. Den globala uppvärmningen har bland annat lett till att medeltemperaturen har ökat med 0,6 grader och att havsnivån har stigit med 10 20 centimeter sedan 1900. Denna tunga miljöbelastning på vår värld har börjat påverka många ställen negativt redan nu. Vi har inte kommit på en lösning än, så uppvärmningen fortsätter att öka. Polarisen har börjat smälta, och det påverkar isbjörnen och andra djur som lever där. Korallrev har börjat dö ut, vilket är ett resultat av uppvärmningen. Detta påverkar länder mycket där man livnär sig på fisket. Fiskarna dör nämligen. Problemen kommer inte att sluta i u-länderna. De kommer att sprida sig vidare till Sverige och andra i-länder. Och det kommer att påverka oss mer än vad vi egentligen kan tro. Men en dröm är mäktigare än tusen verkligheter, och än kan vi förändra det som förväntas hända. 6

Med det vill jag fördela mer pengar till anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, och jag vill ge mindre pengar än regeringen föreslår till anslagen 1:16, 1:12 och 1:13. Anf. 5 ERIK DIAZ i Nacka: Herr talman! Sverige har länge varit ett av de ledande länderna gällande vattenvård. De senaste generationerna har vuxit upp med rent dricksvatten som en självklarhet. Det är dock en självklarhet som inte kommer att kvarstå om vattnet missköts, som görs i nuläget. De senaste åren har föroreningarna av vattnet lett till att massor av människor i flera av Sveriges kommuner har behövt koka sitt dricksvatten efter den uppmärksammade händelsen där Östersundsbor blev parasitförgiftade. En undersökning av FOI visar att den skadegörelsen kostade staten närmare 220 miljoner kronor. Ett annat exempel finns precis utanför det här huset, och det är övergödningen av Östersjön. Överskottet av kväve och fosfor dödar de djur som inte hinner anpassa sig till den onaturliga förändringen. För att minska övergödningen och förbättra våra vattenverk och vårt dricksvatten krävs det en stor investering, och som kommer att kosta staten en stor summa pengar. Herr talman! Vi är beroende av våra vattentillgångar och utnyttjar dem till mer än bara dricksvatten. Vårt samhälle bygger på vattentillgångarna. Därför behöver vi lägga ned större resurser på området. För att nå ett renare och friskare Sverige kräver vi en investering. Härmed vill jag därför yrka avslag på utskottets förslag och i stället yrka bifall till reservation 1:12, åtgärder för havs- och vattenmiljön. Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) Anf. 6 VIKTOR BLIXT i Tranås: Herr talman! Som alla vet råder det en klimatkris i världen, och jordens framtid beror på hur vi agerar. Vi vill lämna en grön planet till framtiden. Vi vill inte bli den sista generationen på planeten Tellus. Ett av våra största problem i dag är utsläppen av koldioxid, men det finns goda ting: Det går att stoppa om den politiska viljan finns i varje land. Att Sverige ska ta bort 40 miljoner ton koldioxid genom nationella och internationella åtgärder är bra. Att Sverige lämnar stöd till solcellsanläggningar i Benin för att minska landets användning av olja samt ger stöd till bygget av biogasprojekt i Thailand är ett stort steg i rätt riktning, men det räcker inte. Mer måste till för att världen ska kunna räddas. Sverige måste ta ansvar, ta bort mer koldioxid och investera mer i nationella och internationella klimatprojekt. Denna fråga kräver snabb och målmedveten handling. Vi kan inte vänta längre. Större satsningar måste göras för att snabbt få ned koldioxidutsläppen som hotar vår jord. Jag säger igen: Vi vill lämna en grön planet till framtiden. Vi vill inte bli den sista generationen på planeten Tellus. Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag. 7

Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) 8 Anf. 7 ELLEN VERDE i Kalmar: Herr talman, ungdomens! Jag säger ja till utskottets förslag. Jag vill fördela mer till anslag 1:13. Klimatproblem, såsom översvämningar i Bangladesh och Arktis smältande isar, må kännas avlägsna i Sverige, men klimatpåverkan är ett globalt problem och har konsekvenser som når oss alla. Utsläpp, miljögifter och global uppvärmning ser inga landgränser. FN har satt upp som klimatmål att medeltemperaturen får öka med max 2 grader. Om vi ska klara detta mål måste dagens utsläpp minska med minst 60 procent före 2050. Sverige kan göra sitt, men ett samarbete över landgränserna är en nödvändighet för att det ska lyckas. Men alla länder har inte samma förutsättningar som Sverige att hantera sin miljöpåverkan. I takt med att allt fler länder industrialiseras ökar också deras utsläpp. I World Development Report 2010: Development and Climate Change, beräknas utvecklingsländernas utsläpp överstiga industriländernas utsläpp redan 2030. Det ligger i Sveriges och omvärldens intresse att vända den här trenden. I dag har vi i västvärlden rätt kunskap för att fatta bättre beslut än de som vi fattade under industrialiseringen. Vi måste ge fattigare länder chansen till en hållbar utveckling och en industrialisering utan beroende av fossila bränslen. Därför vill vi investera kraftigt i internationella projekt. Jag är medveten om att Sverige också står inför stora lokala miljöproblem såsom Östersjöns övergödning. Jag ser nödvändigheten i att vi investerar för att motverka den men vill också betona att andra länder påverkar den. Utan internationella satsningar blir våra lokala satsningar verkningslösa. Klimatfrågan är en global fråga som kräver globala lösningar. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag. Anf. 8 BERDIS EL-HENAIDY i Helsingborg: Herr talman! När man talar om svensk miljöpolitik är det oundvikligt att tala om situationen i Östersjön, inte bara för att det i dag är ett av världens mest hotade marina ekosystem utan även för att frågan berör 5 av Sveriges 16 miljömål. En av de främsta anledningarna till övergödningen i alla svenska vatten är det konventionella jordbruket. Kväve och fosfor i besprutningsmedlen ger upphov till den omfattande algblomning som uppkommer under sommarhalvåret. Samtidigt påverkar de den biologiska mångfalden i våra hav. I nuläget måste vi tillsammans hitta lösningar med hjälp av forskning och modern teknik för att kunna fånga upp resterna av det konventionella jordbruket och jobba med framtida satsningar för ett hundraprocentigt ekologiskt jordbruk. På så sätt kan vi minska intagen av farliga bekämpningsmedel som är skadliga för vår hälsa. Sverige är ett av de länder som har skrivit under Kyotoprotokollet. Vi är medvetna om att det löpte ut under år 2012. Det innebar dock inte att de globala miljöproblemen försvann. Vi hade önskat att det hade räckt med en genomgående upplysning för att internationella företag såväl som

den enskilda individen skulle inse problematiken. Samhället fungerar dock inte på detta vis. Därför är det viktigt att hålla debatten vid liv samtidigt som fokus läggs på åtgärder mot denna problematik. Jag vill med detta härmed yrka bifall till reservation 1. Anf. 9 FRIDA ARVIDSSON i Kungsbacka: Herr talman! Problem av sådan rang som klimatet och miljön har blivit är onekligen komplexa. Att vidta direkta praktiska åtgärder kan ses som lockande, men en utökad forskning skulle innebära ökad kunskap om hur man agerar mest effektivt för att motverka problemen. Förändring och nya sätt att tänka är nödvändigt för att komma framåt i miljöfrågorna, och forskningen erbjuder just detta. Det finns inga enkla svar. Det innebär dock inte att det inte finns mer gynnsamma och produktiva tillvägagångssätt. Forskningen kan även ge oss kunskap om hur och varför en företeelse uppstår och också hur vi motverkar dessa. Att dra nytta av varandras kunskaper och spela på en bredare marknad lägger grund för nya idéer och ännu bättre lösningar. Därför skulle tilldelandet av resurser för ett ökat internationellt forskningssamarbete inte bara gynna Sverige utan hela världen. Om miljöforskningen får ett ökat ekonomiskt stöd kan forskningen tas till en helt ny nivå. Miljöfrågor och hållbarhetsproblem är stora och komplexa och breder ofta ut sig över flera sektorer. Det räcker inte med enbart den kunskap naturvetenskapen ger oss. Vi måste även involvera kunskap som skapas av andra aktörer. Därför behövs tvärvetenskap och samarbete över ämnesgränser. Åtgärder för havs- och vattenmiljö, internationella klimatinvesteringar och skydd av värdefull natur krävs för vår miljös överlevnad. Utan miljöforskning vore vår kunskap om problemens existens helt obefintlig. Forskningen är byggstenarna för all vår kunskap om miljön. För att ha bästa tänkbara möjlighet att lämna efter oss en välmående miljö krävs det stora satsningar inom denna sektor. Utan byggstenar kan vi aldrig få en hållbar grund. Utan forskning kan vi aldrig få hållbara lösningar. Härmed yrkar jag avslag på utskottets förslag och bifall till reservation 2. Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) Anf. 10 HAMID MOHABATI i Göteborg: Herr talman! Jag heter Hamid Mohabati och pluggar på Angeredsgymnasiet. I dag bor jag i Göteborg, men kom hit från Afghanistan för bara tre år sedan. När jag och min klass har tittat på regeringens förslag angående utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård har jag själv tänkt en hel del på mitt gamla hemland. Afghanistan har inga havsgränser, och det finns faktiskt bara fem sjöar som är värda namnet i hela landet. Vi afghaner vet precis vad det innebär att sakna vatten. Haven täcker över 70 procent av jordens yta. Friska hav spelar en mycket stor roll för att bromsa klimatförstöring och global uppvärmning. I dag är var femte människa på jorden beroende av havets proteiner för 9

Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) att kunna överleva. Havet är en ren energikälla som ungefär en femtedel av världens elektricitet kommer från redan i dag. Havet kan förse oss med det mesta vi behöver: livsmedel, råvaror och energi. Herr talman! Haven är till stor del outforskade, och vi människor kan fortfarande hitta nya arter. Duktiga ingenjörer och entreprenörer hittar hela tiden nya sätt att använda havets möjligheter på sätt som är bra för både miljö och hälsa. Naturvårdsverket pekar ut havet som ett viktigt ekosystem för oss människor. En ökad satsning på hav och vatten påverkar vår svenska miljö och hälsa på ett positiv sätt samtidigt som det bidrar till att skapa bättre förutsättningar i andra delar av världen. Därför, herr talman, yrkar vi bifall till ännu mer pengar till anslaget för hav- och vattenmiljö och mindre pengar till skyddsprogram för naturen, till forskning inom miljö, jordbruk och samhällsbyggnad samt till internationell klimatinvestering. Anf. 11 OSCAR SÖDERBERG i Gnosjö: Herr talman! Vi anser att utskottets budgetfördelning bör ändras. Vi menar att mer pengar måste läggas på forskning, anslag 2:2. Har vi som mål att förbättra vår miljö för vår egen skull och framtida generationer måste vi börja ta tag i problemet från grunden. Vi måste hitta bättre alternativ för att minska utsläppen och föroreningarna i våra sjöar och hav och i annan miljö. Vi behöver förbättra tekniken vi använder och hitta nya lösningar för att minska vår miljöförstöring. För att kunna ge utvecklingsländer samma möjlighet att utvecklas som vi har haft genom industrialiseringen men utan att förorena vår värld som vi har gjort måste vi hitta bättre alternativ till exempelvis kolförbränning för att minska utsläppen. Det handlar inte bara om att minska utsläpp från stora kolkraftverk. Med mer pengar till forskning kan vi komma på fler klimatsmarta i idéer för att dra ned på vårt lands utsläpp. Detta kan i sin tur leda till att utgifter för bland annat anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och anslag 1:16 Skydd för värdefull natur reduceras. Vi skulle kunna göra summorna till dessa anslag radikalt mindre i framtida budgetfördelningar om vi satsar mer pengar på forskning nu. Enligt vår mening skjuter vi bara upp problemen med miljön om vi inte satsar på forskning. Satsar vi pengar på att skydda våra nationalparker och vattensamlingar nu blir det säkert bättre, men om några år står vi framför samma problem eftersom vi inte tog tag i grundproblemet. Vet vi att vattnet vi dricker är förorenat fortsätter vi inte köpa det utan tar reda på vad som är fel och försöker fixa det. Mer pengar till anslag 2:2 Forskning är det rätta för oss och våra barn. Härmed yrkar jag avslag på utskottets förslag och bifall till reservation 2. 10 Anf. 12 NIKLAS BRAND i Karlskrona: Herr talman och Ungdomens! Det samlade världssamfundet står i dag inför många och komplexa miljöutmaningar. Både inrikes och internationellt satsas enorma summor pengar på att få bukt med miljöproblemen.

I Sverige har vi kommit långt i utvecklingen både när det gäller vårt gemensamma ansvar och den tekniska utvecklingen. Men vi ska sträva framåt och fortsätta längre. Det är viktigt att komma ihåg att Sverige tillsammans med andra länder har ett gemensamt ansvar för att de globala målen ska uppnås. När det gäller utgiftsområde 20 i budgetpropositionen står det klart och tydligt vilka mål som har fastställts för miljöpolitiken i Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Framsteget i miljöarbetet tar tid innan det framträder. Det är ett faktum. Därför är det av stor vikt att ta till ordentliga krafttag för att nå dessa mål i tid innan läget förvärras. Miljöproblematiken stannar inte vid varje enskilt lands gräns utan följer med som en del av vår gemensamma angelägenhet. Därför är det viktigt att vi är med och satsar internationellt på olika miljöprojekt där vi tillsammans är med och verkligen visar hur betydelsefull miljöfrågan är. Härmed yrkar jag bifall till regeringens budgetproposition på samtliga punkter. Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) Anf. 13 OSKAR SALERNO DAHLÉN i Mark: Herr talman! Vi människor står inför en stor fara. Ja, ni hörde rätt, kära medmänniskor. Det är en fiende som förstör oss. Denna fiende kallas människan. Människor som du, jag och alla andra i denna kammare förstör vår jord med alla våra utsläpp. Vet ni vilka som blir lidande? Jo, det är den framtida generationen, våra barn, som kommer att få ta ansvar för våra handlingar. Vill ni efterlämna en värld som är obeboelig? Vi vill i alla fall inte det. Vi vill i stället budgetera mer pengar till forskning så att vi kan skapa en hållbar värld där framtida generationer inte påverkas. Forskningen, som kan ge positiva resultat för dina och mina barn, är vår högsta prioritet och det vi kämpar för. Varför slösa pengar på något kortsiktigt när vi kan tänka långsiktigt i stället. Skydd av vårt rikes natur är visserligen bra, men vi anser att det är mer ekonomiskt försvarbart att satsa på långsiktiga lösningar. Dessutom kan forskningen gynna andra länder, och vi hoppas att dessa länder ska se upp till vårt land och ta efter. Vi vill att mer pengar ska användas till stöd för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande. Vi vill tänka långsiktigt och inte bara på det som är bäst för stunden. Vi vill satsa på forskningen för att utveckla nya metoder som kan effektivisera det rådande miljöarbetet. Forskningen kan handla om allt från hur man bäst renar förorenade jordmassor till hur klimatet påverkas av maten vi producerar och hur vi hindrar rester av läkemedel i avlopp att komma ut i havet. En sista fråga: Vill ni verkligen lämna efter er en värld som är så förorenad att den är ödelagd för våra barn och barnbarn? Vi är fast beslutna att vi inte vill det. Vår grupp yrkar avslag på utskottets förslag och bifall till reservation 2 om miljöforskning. 11

Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) Anf. 14 JONATHAN LUNDIN i Örebro: Herr talman! Sverige är ett föregångsland som ska visa vägen för andra länder och anpassa vår livsstil så att vi lever mer i balans med jorden. Det är så vi ser på Sverige, och det är så regeringen ser på Sverige. Vi måste visa hur vi bevarar men även skyddar det värdefulla i vår natur för att kunna sätta press på andra länder. Vi måste se om vårt eget hus och vår egen trädgård innan vi kan hjälpa andra med deras otrimmade rosenbuskar. Sverige skulle kunna leda ett internationellt arbete mot hållbar utveckling. Om vi i Sverige, som är ett väldigt rikt land, inte gör smarta miljöinvesteringar och val, varför ska då länder som är fattigare, mindre utvecklade och inte har samma möjligheter att förändra internationellt göra det? Vi kan mycket väl kosta på oss att fokusera på hållbara investeringar, men den viktigaste frågan är att vi vill vara ett föredöme. Ska inte världen se Sverige som ett föregångsland? Det i sig kan skapa positiva effekter ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Sverige kan skapa en situation i det internationella samfundet där bevarandet av den egna naturen ger ett land status. Tänk om vi kan få i gång någonting där världsledarna vill visa upp sina miljöarbeten och miljöinsatser. Tänk tanken att vi i Sverige kan göra miljöfrågan viktig genom att ta hand om vår egen natur. Härmed vill jag yrka avslag på utskottets förslag och bifall till reservation 1. Anf. 15 MALIN GOUDE i Eskilstuna: Herr talman! I regeringens proposition står det skrivet att det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det här säger oss att en viktig del av miljöpolitiken är att arbeta internationellt med gemensamma mål. Trots det föreslår regeringen endast 115 miljoner kronor till internationella klimatinvesteringar, till skillnad från de 672 565 miljoner kronor som satsas på åtgärder för havs- och vattenmiljö. Vikten av en internationell klimatsatsning får dock inte utesluta de nationella satsningar som regeringen tar upp i utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård. Att upprätthålla en stabil nationell miljö är därmed minst lika relevant för att sätta exempel i den internationella miljösatsningen och inte själva misslyckas med att uppnå de miljömål som fastställts inför år 2020. Sverige har därför ett ansvar för sin egen och världens klimatutveckling. Vi måste satsa på investeringar inom internationella klimatändringar och ställa högre krav på EU och dess klimatmål. Ett starkt argument för att lägga mer resurser på internationell klimatsatsning är att den typen av investeringar ofta kopplas samman med bekämpning av fattigdom eftersom det är de fattiga länderna i världen som drabbas allra hårdast av klimatförändringarna. 12

För att till nästa generation lämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta måste Sverige tillsammans med andra välutvecklade länder fokusera mer på internationellt klimatarbete. Härmed vill vi yrka bifall till utskottets förslag. Anf. 16 HANNA SUNDIN i Värmdö: Herr talman, ärade ledamöter av Ungdomens! I dag har det gått första månaden av 2014. Om sex år är det 2020. Då har Sverige som mål att vara oljefritt, enligt Kommissionen mot oljeberoende från 2006. Det är även 2020 som det praktiska samarbetet kommer att börja efter det FN-avtal som skrivs i Paris nästa år. Men den forskning som presenteras i FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport tyder på att FN:s tvågradersmål kanske kommer att vara omöjligt att nå, speciellt om vi fortsätter som vi gör nu fram till 2020. Det räcker inte att börja 2020. En höjning av medeltemperaturen med två grader kommer att ge höjda havsnivåer och extremare väder och kan leda till kedjereaktioner som är helt oförutsägbara. Vi kan göra nytta utanför vårt lands gränser, före 2020. Vi stöder till exempel FN-fonderna CDM och JI som arbetar för hållbar utveckling och förnybar energi. De har vindkraftsprojekt i Indien, vattenkraftsprojekt i Indonesien och bioenergiprojekt i Brasilien. Genom dessa fonder kan vi nå ut direkt till dessa projekt, som verkligen gör skillnad. Samtidigt ska vi inte förneka att internationellt samarbete behövs. FN och världens länder jobbar hårt för att komma överens, men naturen kommer inte att bry sig om hur lång tid det tar. Man kan hävda att Sverige ska lösa detta genom att föregå med gott exempel och satsa mycket på nationell nivå, men att hjälpa andra länder är att föregå med gott exempel. Härmed yrkar jag bifall till utskottets förslag att ge mer pengar till internationella klimatinvesteringar. Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) Anf. 17 ALEXANDER BENGTSSON i Uppsala: Herr talman, ärade ledamöter av Ungdomens, mina damer och herrar! Ensamma kan vi göra lite, tillsammans kan vi göra mycket. Det anser vi bör vara det som präglar vår kamp för ett bättre klimat. Nyckeln till ett bättre klimat är samarbete. Låt oss komma ihåg att Sverige är en ganska liten aktör på den internationella arenan, men tillsammans med andra EU-länder får vi större inflytande. Miljö och klimat är bland de viktigaste frågor vi har i dag. Dessutom är det frågor som berör oss alla. I vår följdmotion föreslår vi en utgiftsökning till budgetposten för internationella klimatinvesteringar av den enkla anledningen att om vi ska klara det här måste det ske gemensamt, tillsammans med andra länder. Herr talman! Därför föreslår vi att regeringen avsätter 250 miljoner kronor till internationella klimatinvesteringar. Pengarna till internationella klimatinvesteringar föreslår vi att man hämtar från budgetposten för skydd av värdefull natur. Vi tror att pengarna kommer att göra större skillnad och nytta i form av internationella klimatinvesteringar då vi anser att det inte räcker med 13

Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) att lösa de klimatproblem vi har här hemma i Sverige. Vi måste tänka globalt, och därför behöver vi rimligen också satsa globalt. Större och mer aggressiva orkaner i Oceanien och längre torka i Afrika är, om vi ska vara ärliga, värre miljöproblem än dem vi har här i Sverige. Vi vill därför se större satsningar på internationella klimatinvesteringar. Herr talman! Om vi inte samarbetar kommer vi inte att klara detta. Kom ihåg: Jag kan inte göra skillnad ensam, men tillsammans kan vi göra skillnad. Anf. 18 BEATRICE MÅNSSON i Hässleholm: Herr talman! Vem äger jorden? Vem har ansvar för jorden? Vi kan alla titta på varandra och säga: Inte är det jag i alla fall, och sedan strunta i ansvaret. Men det kommer inte att hålla, inte om vi vill att våra kommande släktled ska få uppleva ett liv på vår gemensamma planet. Vi i Sverige har en välutvecklad miljöpolitik. Vi har lyckats utmärkt med Kyotoprotokollet och är goda förebilder för många andra länder. Det vi nu måste göra är att bidra med pengar och kunskap till resten av världen så att alla kan minska sin negativa inverkan på miljön. Framför allt finns det ett behov för u-länder att industrialiseras på ett miljövänligt sätt. Jag försöker leva efter mottot att om jag ser något som är fel ställer jag mig frågan: Vems ansvar är det att fixa detta? Om jag inte kan peka på en specifik person måste jag engagera mig. Jag kan inte leva i tron att jag fixar mitt och alla andra fixar sitt. Precis samma sak gäller jordens välmående. Vem äger jorden? Vem har ansvar för jorden? Vi kan inte peka ut en person eller ett land alltså måste vi göra något själva. Vi måste göra det nu, och vi måste hjälpa till där hjälpen behövs. Vi måste se förbi nationsgränserna. Miljöproblemen tar inte hänsyn till dessa gränser, och det blir mer kostnadseffektivt att investera pengarna internationellt. Jag tror att vi alla har ett gemensamt mål: jordens existens och välmående. För att nå ett gemensamt mål måste vi arbeta tillsammans. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut. 14 Anf. 19 MAJA INGELSSON i Sandviken: Herr talman! År 1867 vet ni vad som hände det året? Alfred Nobel uppfann dynamiten den uppfinning som gjorde honom världsberömd och som revolutionerade hela världen. Men han var inte ensam. En annan svensk, Lars Magnus Ericsson, uppväxt i ett lite bondesamhälle i Värmland, har ni att tacka för att ni i dag obehindrat kan ringa och sms:a till familj och vänner, oavsett på vilket avstånd ni befinner er. Ytterligare en annan betydelsefull person är Gustaf de Laval. Några av er här inne tycker säkert om att dricka kaffe. En del kanske föredrar kaffe latte. Det var Gustaf de Laval som uppfann mjölkskumningsmaskinen år 1878. Detta var tre viktiga uppfinningar bland många andra från Sverige. Vad är det som har gjort Sverige så framgångsrikt? Jo, forskningen, att vi alltid har vågat satsa och har uppmuntrat nya idéer. Vårt land har

gått från att vara ett bondesamhälle till att vara ett framgångsrikt land med många innovationer och stor export. Det har gått bra för Sverige många år nu. Men för att morgondagens samhälle ska fungera så bra och hållbart som möjligt har vi en del utmaningar som vi står inför. Det globala klimatet, ökande växthusgaser och en accelererande ekonomi ställer stora krav miljömässigt. Här har Sverige en chans att fortsätta att stå i framkant. Världen i dag har redan många bra uppfinningar. Nu är det dags att tänka på miljön, med problem som inte kommer att lösa sig själva. Därför är det viktigt att satsa ännu mer på det. Det skulle ge mycket, inte bara för Sverige utan även för andra länder som kämpar för att ta sig ur fattigdom. En satsning på mer forskning kommer inte bara att rädda klimatet utan även att skapa fler arbetstillfällen. Alfred Nobel förändrade världen 1867. Vill inte vi politiker åstadkomma samma världsomvälvande framgång för vår miljö? Jag yrkar avslag på utskottets förslag och bifall till reservation 2. Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) Anf. 20 ALEXANDER OLSSON i Eslöv: Herr talman! För att lösa problemen behövs det mer pengar till forskningen. Då får man en förståelse för var problemen ligger och vilka miljöproblem vi har. Det krävs pengar för att kunna satsa på detta och göra vad som krävs för att rätta till allt. Men om man vill lösa problemen måste det finnas en förståelse bakom. Vad är det vi har gjort för att hamna i den här sitsen? Om vi inte förstår problemen bakom kommer vi aldrig att kunna veta vad vi ska göra för att rätta till dem. Då måste våra barn städa upp efter våra misstag. Så länge kan vi inte vänta. Miljöproblemen är akuta. Vi ser vad som håller på att hända, med orkaner och översvämningar. Om vi skulle satsa mer pengar på forskning skulle forskarna lättare kunna få vad som krävs och vad som behövs. Då kan nya upptäckter göras som gör det lättare att hjälpa till med miljön. Härmed vill jag yrka avslag på utskottets förslag och bifall till reservation 2. Anf. 21 EBBA NIKOLIC KAJRUP i Hässleholm: Herr talman! Vi anser att internationella klimatinvesteringar är en viktig del för framtiden. Eftersom klimatet är ett globalt problem måste alla länder samarbeta. Många länder lider i dag av ekonomiska brister, vilket leder till att de inte kan investera lika mycket i klimatförbättrande åtgärder. Självklart är det lätt för oss som svenskar att tycka att det räcker att vi tar vår del av ansvaret och bara investerar i att nå våra egna nationella mål. Men det man då glömmer är att klimatet är ett globalt problem som inte tar hänsyn till några landsgränser. Även om vi har nått vår lilla del av målet finns det ändå en massa andra länder som inte klarar det, vilket gör att klimatproblemet kvarstår. Sverige skrev år 1997 under Kyotoprotokollet, som är ett tillägg till den FN-konvention som har målet att växthusgaserna ska stabiliseras till en nivå som inte stör klimatsystemet. Sverige är redan på god väg att nå 15

Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) sin del av målet. Med tanke på att det är en global fråga som alla länder måste investera i är det inte mer än rätt att Sverige bidrar mer internationellt. Detta gäller inte bara år 2014 utan även framåt i tiden. Att lägga mer än 100 miljoner kronor på internationella klimatinvesteringar, som i anslag 1:13, kan verka vara väldigt mycket pengar att lägga på andra länder. Men om man jämför med Sveriges totala statsbudget, som är på drygt 800 miljarder kronor, är det en liten summa pengar. Vi tycker absolut att det är nödvändigt att lägga denna summa pengar på internationella klimatinvesteringar. Vi har bara en jord, och klimatproblemen rör oss alla. Ett bättre klimat skulle innebära bättre levnadsstandard för miljontals människor. Ett bättre klimat skulle hjälpa till att lösa många andra världsproblem, såsom svält och vattenbrist. Därför anser vi att Sverige som välfärdssamhälle ska prioritera anslag 1:13 i regeringens budgetproposition för 2014. Anf. 22 GABRIEL TIDESTAV i Uppsala: Herr talman! I detta anförande kommer jag att ta avstamp i det faktum att miljöproblemen är globala problem. Det finns i-länder som Sverige, och det finns mindre utvecklade länder. Jag ställer mig frågan: När det gäller utsläpp, spelar det då roll om det är ett utvecklat eller icke utvecklat land som släpper ut? Sverige är ett utvecklat land. Sverige släpper inte ut mycket. Endast 0,2 procent var den siffra som jag hittade när jag skrev min följdmotion. Sverige som litet land anser jag bör hjälpa andra länder att utveckla sig grönt. Forskning är givetvis bra och är något som kan användas för att komplettera. Men det är abstrakt. Miljöproblemet är något som kräver konkreta åtgärder nu. För att minska våra egna utsläpp finns det annat som vi skulle kunna göra. Det kräver långsiktiga lösningar, speciellt som nationer blir mindre viktiga framför den här typen av problem. Det gäller att inte vara bakåtsträvande, som jag anser att regeringen är i sin proposition, då regeringen satsar över 2 miljarder kronor på nationella och lokala satsningar men bara 115 miljoner kronor på något som jag anser är självklart och globalt. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag, det vill säga mer pengar till anslaget 1:13 Internationella klimatinvesteringar. 16 Anf. 23 LOVISA BENGTSSON i Älmhult: Herr talman! Vi kan alla enas om att miljöproblemen är en av vår tids största utmaningar. Våra gemensamma utsläpp har resulterat i klimatförändringar som redan nu har börjat få allvarliga konsekvenser, såsom ökad medeltemperatur. Sker det inte en radikal förändring inom en snar framtid kommer vår jord sannerligen inte att se ut på samma sätt för kommande generationer. Dagens miljöproblem stannar inte inom varje lands gränser utan är en global angelägenhet. Vårt jordklot hänger samman i ett enda komplext system, där vad som sker i ett land påverkar övriga länder. Till exempel har Sverige lyckats minska sina växthusgasutsläpp med 15 procent under

perioden 1990 2011. Men samtidigt har den totala mängden i atmosfären ökat. Detta visar att klimatsatsningar enbart på hemmaplan inte är tillräckligt utan att det krävs gemensamma krafttag från alla världens länder. Därför är internationella klimatinvesteringar i allra högsta grad något vi måste satsa på. Med ett ökat stöd till internationella klimat- och miljöprojekt kan vi tillsammans minska våra utsläpp och främja en hållbar tillväxt. Sverige är ett rikt land och ligger i framkant i fråga om miljöutveckling. Vi har därmed god kapacitet och förmåga att vara ett föredöme och vara de som trycker på startknappen. Andra länder kommer då successivt att följa efter. Det är vår skyldighet och plikt att stödja andra länder som inte har samma möjlighet som vi. Utvecklingsländerna kan tyvärr sällan prioritera miljön utan satsar sina pengar på att bygga ut sitt land ekonomiskt. Därför är det viktigt att vi kan hjälpa dem med satsningar på exempelvis förnybara energikällor. Då minskas inte bara den totala mängden växthusgaser utan alla länder har också möjlighet att minska sitt beroende av olja. Avslutningsvis skulle jag vilja understryka att dagens prognos för vår värld inte ser bra ut. Vår planet lider och är i behov av allas hjälp. Det finns varken tid eller utrymme för att tveka. Härmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag. Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) Anf. 24 OLIVIA SJÖBERG i Norrköping: Herr talman! Vi vet alla att Sverige är ett miljömedvetet land där vi källsorterar, återvinner och uppmuntrar miljövänliga bilar. Det är jättebra. Men jag tror inte att det kommer att räcka. Det är inte vi som är det största miljöhotet mot den här världen. För att vi om hundra år ska kunna leva på den här jorden måste vi satsa mer pengar på internationella klimatinvesteringar. Andra länder ser oss som ett miljömedvetet land som de kan lita på. De känner att de kan lita på oss för att vi är politiskt neutrala. Sverige är ett av två länder i världen som har denna position. Vi måste använda den för allas bästa. Vi bör hjälpa andra länder att komma så långt som vi har kommit. Ännu en anledning till att vi borde satsa mer pengar på internationella klimatinvesteringar är att Sverige en gång blev rikt på grund av industrin och på grund av fossila bränslen, vilket gör att vi har en moralisk plikt att åtgärda de problem som vi själva har varit med att skapa. Många ställer frågan: Ska vi inte fokusera mer på att skydda vår egen natur än alla andras? Självklart är vår natur också viktig, men vi kommer inte att ha någon natur kvar att skydda om inte resten av världen minskar sina utsläpp och hittar miljövänliga lösningar på problem. Vi kan inte själva påverka miljöförstöringen. För det krävs internationella ratificeringar och avtal därför att miljöförstöring inte känner några gränser. Vi känner till faran och vad som måste göras, och vi måste göra det nu. Härmed yrkar jag bifall till utskottets förslag. 17

Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) 18 Anf. 25 MATILDA ENGQVIST i Malmö: Herr talman! Att förespråka något som vi inte själva företräder är verkningslöst och dubbelmoral. Det är tomma löften och endast ord. Därför stöder vi till fullo regeringens proposition där våra egna brister prioriteras. I Sverige riskerar flera skogsarter att dö ut inom en snar framtid om vi inte aktivt agerar mot detta. Därför stöder vi regeringens förslag under anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur. Där förespråkas att allt fler skogsområden ska skyddas från avverkning och att vi i större utsträckning ska odla för att kompensera redan avverkade områden. Ökade avverkningar kan dessutom, enligt Naturvårdsverkets utvärderingar, bidra till att flertalet av Sveriges sjöar och vattendrag inte uppnår ekologisk status. Hur ska vi då kunna förespråka internationella förbättringar? Vi måste därför i första hand satsa på nationell nivå. Forskningen kan underlätta detta i framtiden, men vi måste även agera i dagsläget. Det är självklart nödvändigt att agera globalt mot problem med utsläpp som hotar klimatet. Men om samtliga länder skulle prioritera sina egna utsläpp, där ansvaret till fullo är deras, skulle detta kraftigt minska de miljöproblem som vi har i dag. Därför vill jag härmed yrka avslag på utskottets förslag och bifall till reservation 1. Anf. 26 JIRKO WINTER i Mark: Herr talman och ärade ledamöter! Sverige har mellan 1990 och 2011 minskat sina utsläpp av växthusgaser med 15 procent. Ändå har den totala mängden utsläpp av växthusgaser i atmosfären ökat. Enligt World Development Report 2010: Development and Climate Change kommer mängden koldioxidutsläpp i utvecklingsländerna att gå om mängden utsläpp i de redan i dag mer utvecklade länderna år 2030. Bara dessa två argument borde räcka för att övertyga oss om att det är extremt viktigt med internationella klimatinvesteringar och att vi behöver tillföra mer finansiella resurser till dem, det vill säga om vi faktiskt bryr oss om att minska mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Givetvis ska vi även i Sverige fortsätta jobba med att minska våra utsläpp och skydda vår natur på bästa möjliga sätt. Men för att förbättra miljön på lång sikt och inte bara akut rädda vårt eget skinn måste vi investera även internationellt. Vi måste hjälpa utvecklingsländerna att få en mer miljövänlig utveckling. Vi vill till exempel att priset på utsläppsrätter höjs igen efter att vi har klarat oss igenom den ekonomiska krisen från 2008. Även en internationellt höjd koldioxidskatt skulle kunna styra världen åt rätt håll. Då Sverige ligger mycket bra till när det gäller energieffektiviserande åtgärder för fordon och bostäder skulle mer internationella klimatinvesteringar ge fördelar även för svensk exportindustri. Dessa investeringar skulle alltså inte bara gynna Sveriges ekonomi och den globala miljön utan även visa att vi driver en politik som präglas av solidaritet och långsiktigt tänkande. Härmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 27 ROBIN ERIKSSON i Stockholm: Herr talman och ärade ungdomar! Två graders höjning av jordens medeltemperatur utifrån 1850 års siffra är allt som krävs för att vår värld ska ta en förödande stor skada. Det är som när vi skriver de nationella proven i matematik. De två timmarna verkar vara en lång tid, men mot slutet av tiden inser vi alltför ofta att vi kanske inte hinner lösa alla uppgifter. Det värsta är att 0,8 av dessa timmar redan har gått. Precis som under provet i matematik måste vi inse att effektivitet är en dygd. Vi måste satsa pengar där de gör som mest nytta. Ju mer utvecklad miljöteknik ett land har, desto dyrare är den att förbättra. Klimatförändringarna är ett globalt problem. Hur stor betydelse har det att Sverige klarar de miljömål som EU och FN sätter upp om inte hela världen gör detsamma? Jag kan säga att det inte har särskilt stor betydelse då vi är ett relativt litet land med utsläpp som redan är relativt låga. Faktum är att Sverige under perioden 1990 2011 har sänkt sina växthusgasutsläpp med 15 procent samtidigt som den totala mängden växthusgaser i atmosfären har ökat. Det visar att vi redan har en relativt väl utvecklad miljöteknik och även hur små vi faktiskt är globalt sett. Allra helst ska alla länder hjälpa till utifrån bästa förmåga. En sådan värld är dess värre långt borta. Men att öka våra investeringar utomlands skulle sända goda signaler av solidaritet och sammanhållning. Ingen bör vara ensam en för alla, alla för en. Härmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag. Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) Anf. 28 ERIK JONASSON i Lerum: Herr talman! Jag yrkar avslag på regeringens förslag. Vi vill anslå mer pengar till anslaget 2:2 på området miljöforskning för miljö, areella näringar och samhällsbyggande forskning genom att minska satsningen på anslaget 1:16 på området skydd av värdefull natur från 808 miljoner kronor till 625 miljoner kronor. Miljöproblem byggs upp under en längre tid. Men nu är det allvar, och tiden är knapp. Världens glaciärer smälter, och luften vi andas in är förorenad. Vi märker alltmer och tydligare för varje år som går vilka konsekvenser den globala uppvärmningen får. Det blir värre orkaner, större översvämningar och kraftigare jordbävningar. Läget är kritiskt. Vi föreslår en lösning som skapar en bättre utveckling och en långsiktig plan för våra miljöproblem. Vi vill öka de statliga satsningarna och satsa mer framför allt på miljöforskning. I dag lever vi på en planet med begränsade resurser. Konsekvenserna för framtida generationer kan bli enorma utan en lösning som vi anser kan vara god. En långsiktig lösning kräver nya satsningar och bättre forskning som kan leda till en större förståelse för miljön och ett bättre skydd av vår natur. Därför yrkar jag avslag på utskottets förslag. Anf. 29 JOHANNA AUGUSTSSON i Sollentuna: Herr talman! Vi har en gemensam planet. Vi har en gemensam atmosfär. Vi har gemensamma världshav. Vi har inte var sin miljö; vår miljö 19

Ungdomens Allmän miljö- och naturvård (utvalda anslag) 20 är gemensam. Vi har därmed inte var sina miljöproblem, utan vi har gemensamma miljöproblem. Hur löser man då gemensamma problem på effektivast sätt? Jo, genom samarbete internationellt samarbete. Det handlar om samarbete inom EU, samarbete med u-länder i Afrika och Asien och samarbete med USA, Kina och Ryssland. Det stora miljöhotet är inte lokalt, utan det är globalt. Globala frågor måste lösas på global nivå. Vad kan utökade internationella samarbeten leda fram till? Jo, år 1997 samlades världsledare i Kyoto i Japan för att enas om en överenskommelse om att minska utsläppen av växthusgaser. Resultatet av förhandlingarna innebar bland annat att EU-medlemsländerna skulle minska sina utsläpp med 8 procent till 2012. Sverige är ett av de länder som har lyckats minska sina utsläpp efter överenskommelsen. Sverige har därmed en stor chans att få visa vilken förebild vi faktiskt är och förmedla vår miljökunskap ute i Europa och världen. Det skulle en satsning kunna möjliggöra. Varken USA eller Ryssland har i dag, 2014, åtagit sig några bindande utsläppsmål i ett förlängt Kyotoavtal. Detta är något vi bör ta på stort allvar med tanke på de miljarder ton växthusgaser länderna släpper ut varje år. När man jämför Sverige med resten av världen förstår man att det är naivt att tro att vi med våra nationella lösningar skulle kunna stoppa den globala uppvärmningen. Det stora miljöhotet är inte lokalt det är globalt. För att främja internationella klimatinvesteringar yrkar jag härmed bifall till utskottets förslag. Anf. 30 SARA JAFRI i Arboga: Herr talman och åhörare! Enligt regeringens bedömning är det inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan till år 2020. Vi tycker därför att regeringen bör satsa mer pengar på de internationella klimatinvesteringarna i budgeten. Sverige har tillsammans med alla världens länder ett ansvar för att det globala målet ska uppnås. Utvecklingen i miljön är negativ globalt, men den är positiv i Sverige där utsläppen faktiskt har minskat. Men trots att Sveriges utsläpp har minskat behöver vi utveckla det internationella klimatsamarbetet, eftersom det är det som är avgörande för att miljökvalitetsmålet ska uppnås. För att vi i framtiden ska få en hållbar utveckling behöver vi agera snabbare, så att sannolikheten för farliga klimatförändringar minskar. Sverige ligger i framkant när det gäller den nationella miljöpolitiken, och vi ligger i framkant när det gäller den regionala EU-politiken. Nu måste fokus läggas på att ligga i framkant internationellt, för det är faktiskt där insatserna behövs. Regeringen skriver i budgetpropositionen att klimatförändringarna är regeringens mest prioriterade miljöfråga tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och en giftfri miljö. I budgetpropositionen framgår att vi inte kommer att nå klimatmålen på grund av internationella utsläpp. Vi tycker därför att det är viktigt att vi ökar insatserna för de internationella klimatinvesteringarna för vet ni vad? Globala problem kräver globala lösningar.