Återkrav 19.06.2017
Innehåll 1 Återkrav... 1 1.1 Återkravssituation... 1 1.1.1 Skälighetsbedömning... 1 1.1.2 Återkravstid... 3 1.2 Hörande... 4 1.2.1 Vem ska höras... 4 1.2.2 Hur hörandet sker... 4 1.3 Rättelse... 5 1.4 Beslut om återkrav... 5 1.4.1 Innehåll... 5 1.4.2 Vem kan meddela beslut?... 6 1.5 Återbetalning... 7 1.5.1 Indrivningssätt... 7 1.5.2 Avbetalningsplan... 8 1.5.3 Kvittning... 12 1.5.3.1 Kvittningens belopp och längd... 13 1.5.3.2 Skyddat belopp... 14 1.5.4 Nettobelopp... 14 1.6 Verkställighet... 14 1.6.1 Förändringar i betalningsförmågan... 15 1.6.2 Skuldsanering... 15 1.7 Utsökning... 15 1.7.1 Åtgärder... 16 1.7.2 Betalningar... 17 1.8 Återkrav hos dödsbo... 17 1.9 Preskription av fordran... 24 1.9.1 Preskriptionstiden 5 år... 24 1.9.2 Preskriptionstiden 15 eller 20 år... 26 1.10 Att avstå från indrivning... 27 1.10.1 Bedömning... 27 1.11 Bidragsfusk... 28 1.12 Behörighet... 29 1.13 Indrivning av förfallna fordringar... 30 1.13.1 Indrivningscentrets uppgifter... 31 1.13.2 Förmåner som Indrivningscentret har ansvaret för... 31 1.13.3 Överföring av indrivningen till Indrivningscentret... 33 1.13.4 Fastställande av indrivningsenhet... 33 i
1.13.5 Arbetsfördelningen mellan den ansvariga enheten och Indrivningscentret... 34 1.13.5.1 Indragning av förmån... 35 1.13.5.2 Rättelse av förmåns- eller indrivningsbeslut... 35 1.13.5.3 Återkrav hos dödsbo... 35 1.13.5.4 Skuldsanering för privatpersoner... 36 1.13.5.5 Frivillig skuldsanering... 36 1.13.5.6 Hopplösa indrivningsfall... 37 1.13.5.7 Preskription av fordran... 37 1.13.6 Indrivning av FPA-anställdas förmåner... 37 1.13.7 Borgensfordringar... 38 1.13.8 Arbetsplatskassorna... 38 1.14 Indrivning av förmån som betalats in på fel persons konto... 39 1.14.1 Indrivning av felbetalning... 39 1.14.2 Uppföljning och registrering av återbetalning... 41 1.14.3 Meddelande till teamet för hantering av återbetalningar... 42 1.14.4 Rättslig indrivning... 43 1.15 Indrivning för ett annat lands räkning... 43 ii
1. Återkrav 1.1. Återkravssituation En återkravssituation uppkommer alltid när en förmån har betalats utan grund eller med för stort belopp. Så till exempel, när beslutet om beviljande har getts på felaktiga grunder förmånstagaren retroaktivt beviljas en annan förmån som gör att den först beviljade förmånen varit grundlös eller betalats ut med för stort belopp förhållandena har förändrats efter beslutet om beviljande utan att förmånstagaren anmält förändringen förhållandena har förändrats efter beslutet om beviljande och förmånstagaren har anmält förändringen i tid, men avgörandet av ansökan har fördröjts vid FPA förmånen har betalats för tid då utbetalningen borde ha varit inställd förmånen utan grund har betalats med större belopp än vad som återfåtts genom regressyrkande förmånen har betalats ut med för stort belopp av någon annan orsak, till exempel på grund av ett misstag vid avgörandet, utskrivningen, dataöverföringen eller beräkningen. Läs mer om specialfrågor i samband med återkrav i fråga om studiestöd europeiskt sjukvårdskort. 1.1.1. Skälighetsbedömning Svikligt förfarande Att sänka återkravsbeloppet eller att avstå från återkrav Förmånstagaren har avlidit. Specialfrågor Ringa belopp Utgångspunkten är att förmåner som betalats ut med för stort belopp återkrävs. Felaktigt utbetalda förmånsbelopp ska återkrävas också när en förmånstagare avlidit. Beloppen återkrävs då hos dödsboet. Då ett beslut om återkrav meddelas görs alltid en skälighetsbedömning, utom när det är fråga om svikligt förfarande. Svikligt förfarande Om den felaktiga utbetalningen orsakats av svikligt förfarande från förmånstagarens eller förmånstagarens företrädares sida kan man inte avstå från återkrav eller sänka återkravsbeloppet. I sådana fall görs ingen skälighetsbedömning. En upplysning om att det är fråga om svikligt förfarande ska skrivas i kommentarsfältet till arbetet (Liikamaksutyö) och i beslutet om återkrav ska hela det överskjutande beloppet återkrävas som ett engångsbelopp eller genom en kombination av ett engångsbelopp och kvittning. Om ärendet börjar behandlas som bidragsfusk eller kunden hörs om bidragsfusk kan man inte överväga att avstå från återkrav. Om det av omständigheterna framgår att kunden handlat avsiktligt eller medvetet i syfte att utnyttja situationen görs inget övervägande om att avstå från 1
återkrav. Det här kan framgå av kundens genmäle eller utredning, av att kunden upprepade gånger försummat sin anmälningsskyldighet e.d. Man måste alltid göra en helhetsbedömning från fall till fall. Om det inte går att konstatera att kunden handlat avsiktligt eller för att dra nytta av situationen ska man överväga att avstå från återkrav även om det är fråga om försummelse av anmälningsskyldighet. Man kan vid behov höra kunden också gällande huruvida kunden försummat anmälningsskyldigheten avsiktligt och i syfte att dra nytta av situationen. Om man inte har övervägt att avstå från återkrav på grund av förmodat svikligt förfarande ska detta nämnas i motiveringen till beslutet (t.ex. att försummelsen av anmälningsskyldigheten har betraktats som svikligt förfarande och att det belopp som ska återkrävas därför inte har sänkts eller återkravet frångåtts). Se undantag: Ringa belopp samt Återkrav > Avslutande av återkrav. För att kunna ta ställning till huruvida det är fråga om svikligt förfarande krävs det att man gör en helhetsbedömning. Vid bedömningen ska man beakta huruvida förmånstagaren eller hans eller hennes företrädare visste eller rimligen borde ha vetat att grunderna för beslutet var felaktiga. Läs mer om att företräda en förmånstagare: Förmånsanvisningar > Vem kan söka förmåner? Att sänka återkravsbeloppet eller att avstå från återkrav Om det befinns skäligt och förmånstagaren eller dennes företrädare inte har förfarit svikligt kan man avstå från återkrav eller sänka återkravsbeloppet. En skälighetsbedömning görs alltid även om förmånstagaren inte har motsatt sig återkrav eller besvarat FPA:s brev om hörande. När du överväger att sänka återkravsbeloppet eller att avstå från återkrav ska du utreda förmånstagarens helhetssituation. Gör anteckningar om förmånstagarens helhetssituation, resultatet av skälighetsbedömningen och motiveringen i kommentarerna till arbetet (Liikamaksu) i Oiwa. Vid skälighetsbedömningen beaktas förmånstagarens sociala situation, t.ex. försörjningsplikt förmånstagarens ekonomiska situation, t.ex inkomstmöjligheter huruvida förmånstagaren på grund av att en förmån betalats ut med för stort belopp gått miste om någon annan förmån andra med dessa jämförbara skälighetsgrunder. Vid skälighetsbedömningen är förmånstagarens sociala och/eller ekonomiska situation, förlusten av någon annan förmån eller någon orsak som kan jämföras med dem också i sig en tillräcklig grund för att avstå från återkrav eller att sänka återkravsbeloppet. Vid skälighetsbedömningen kan dessutom beaktas huruvida FPA eller någon annan myndighet eller instans har medverkat till att ett för stort belopp betalats ut samt hur lång tid som gått sedan utbetalningen skedde. I fråga om rehabiliteringsförmåner ska hänsyn även tas till att rehabiliteringsprocessen bör tryggas. Man kan emellertid inte avstå från återkrav eller sänka återkravsbeloppet enbart på grund av de här omständigheterna. När man bedömer den sociala situationen ska man ta förmånstagarens familjesituation i betraktande. Den sociala situationen inverkar också i stor utsträckning på förmånstagarens utkomstmöjligheter. Vid bedömningen av förmånstagarens ekonomiska situation ska man beakta de uppgifter om inkomster och utgifter som hen lämnat t.ex. i samband med hörande. Vid bedömningen av inkomstnivån ska man också utnyttja de uppgifter som FPA har om förmånstagarens inkomster och utgifter och deras varaktighet. En förfrågan om uppgifter som finns i den pågående beskattningen kan användas som stöd. Utgående från detta bedömer man hur varaktig förmånstagarens inkomstnivå är. Då man bedömer hur varaktig inkomstnivån är måste man se på hur länge den nuvarande situationen varar och om det finns information om 2
att förtjänstmöjligheterna blir bättre i framtiden. Om den ekonomiska situationen konstateras vara svag under en lång tid finns det förutsättningar att avstå från återkravet eller att sänka återkravsbeloppet. I fråga om handikappbidrag för personer under 16 år görs bedömningen utgående från situationen för den person som svarar för återbetalningen av bidraget (till exempel barnets intressebevakare, vårdnadshavare eller annan person). Se Återkrav > Återbetalning. Ringa belopp Om det överskjutande beloppet är ringa kan man avstå från återkrav. Det överskjutande beloppet betraktas i allmänhet som ringa om det uppgår till högst 150 euro. Man avstår emellertid inte från återkrav, även om beloppet är litet, ifall en förmånstagare av orsaker som beror på förmånstagaren själv upprepade gånger har fått för mycket i förmåner eller ifall en utredning om bidragsfusk inleds. Se ringa belopp vid inkomstkontroll i samband med studiestöd (Perintätilanne > Opintotuen erityiskysymyksiä). Förmånstagaren har avlidit Om förmånstagaren har avlidit fattas ett avgörande om återkrav i form av ett engångsbelopp i försäkringsdistriktet eller den ansvariga enheten och ärendet överförs till Indrivningscentret. Indrivningscentret sköter utredningen av dödsboets ekonomiska situation och vidtar de åtgärder som behövs. Läs mer om återkrav hos ett dödsbo (Takaisinperintä > Kuolinpesältä periminen). linkki puuttuu! Om FPA som en följd av att förmånen inte dragits in i tid efter förmånstagarens död betalat ut pension, handikappförmåner, bostadsbidrag för pensionstagare eller särskilt stöd till invandrare utan grund, försöker FPA först genom centraliserad övervakning driva in de felaktiga utbetalningarna hos banken eller dödsboet. Breven med begäran om återbetalning sköts av teamet för hantering av återbetalningar vid Resultatenheten för gemensamma tjänster. Närmare information om förfarandet finns under Specialfrågor Eläkkeensaajan asumistuki > Tekniset ohjeet > Ratkaisun jälkeen tapahtuvat muutokset > Kuoleman jälkeiset liikamaksut Tekniset ohjeet > RAKE > Takaisinperintä > Erityisasioita Vanhuuseläke > Tekninen ohje > Maksaminen > Kuoleman jälkeiset liikamaksut Takuueläke > Tekninen ohje > Maksaminen > Kuoleman jälkeiset liikamaksut Velmu > Etuustyö > Vammaistuet > Onni ja vammaisetuudet > Vammaisetuusratkaisut Onnissa > Kuolemasta johtuva liikamaksu arbetslöshetspension studiestöd 1.1.2. Återkravstid Förmånsposter som betalats ut med för stort belopp återkrävs räknat från när utbetalningen började, dock för högst fem år räknat från förmånens betalningsdag. Tiden räknas från den dag då ett beslut om återkrav meddelades. Detta gäller alla situationer. Om ett beslut om återkrav meddelats t.ex. 10.12.2008 kan förmånsposter som betalats ut 10.12.2003 eller senare återkrävas på basis av det här beslutet. 3
När felaktig utbetalning beror på ett felaktigt förmånsbeslut ska beslutet rättas innan beslut om återkrav meddelas. Närmare information om rättelse av beslut (Menettelyohjeet > Päätöksen oikaisu ja poistaminen) 1.2. Hörande Hörande av part i ett återkravsärende baserar sig på förvaltningslagen (34 36 ). Läs mer om hörande (Sinetti > Näin toimimme > Tietoa Kelasta > Hallinnolliset menettelyt > Hyvä hallinto > Kuuleminen) 1.2.1. Vem ska höras Som part hörs i allmänhet förmånstagaren själv. Om förmånstagaren har en intressebevakare ska också denne höras. Om förmånen lyfts av någon annan än intressebevakaren ska den personen höras beroende på situationen. I fråga om de arbetsmarknadsstöd, dagpenningförmåner från sjukförsäkringen och rehabiliteringspenningar som betalats till en arbetsgivare ska också denne höras. Vid återkrav som gäller handikappbidrag för personer under 16 år hörs alltid den person till vilken bidraget betalats på felaktiga grunder eller till för stort belopp. Om barnet omhändertagits och bidraget återkrävs hos familjevårdaren hörs både familjevårdaren och kommunens socialvårdsorgan. I fråga om allmänt bostadsbidrag hörs hushållets företrädare, dvs. den sökande. I fall där en förmånstagare avlidit men hunnit höras innan hen avled behöver dödsboet inte höras. Om man inte hunnit höra förmånstagaren ska dödsboets företrädare höras, d.v.s. i regel den dödsboförvaltare som nämns i bouppteckningsinstrumentet; det kan vara den efterlevande maken, en dödsbodelägare eller någon annan person. Om man inte känner till vem som är dödsboförvaltare, kontaktar man en delägare i dödsboet. Läs mer under: Återkrav > Återbetalning Återkrav > Återkrav hos dödsbo 1.2.2. Hur hörandet sker Förmånstagaren hörs innan ett återkravsärende avgörs och beslutet ges. Hörandet sker i regel skriftligt. Om hörandet sker muntligt ska man se till att de uppgifter som getts förs in så exakt som möjligt i Oiwa i fältet för ytterligare uppgifter (Lisätieto) under Yhteydenoton kirjaaminen. Den registrerade kontakten fogas till det Liikamaksu-arbete som det hänför sig till, och vid behov frigörs arbetet från vänteläget (Odottaa). (Läs mer om hörande i processbeskrivningen för felaktigt utbetalda belopp, Liikamaksu-prosessikuvaus). För hörandet uppställs en tidsgräns. Förmånstagaren/dennes företrädare informeras om vilka omständigheter som lett till den felaktiga utbetalningen och hur stort belopp som betalats utan grund. Förmånstagaren eller företrädaren har möjlighet att inkomma med ett bemötande i ärendet. Hörandet anses verkställt när förmånstagaren eller företrädaren beretts tillfälle att höras. Återkravsärendet avgörs även om denne motsätter sig återkravet. 4
Förmånstagaren ska höras på nytt om återkravsbeslutet meddelas först en längre tid efter hörandet. En sådan situation kan uppstå till exempel om man hunnit höra förmånstagaren gällande återkravet, men hen överklagar det förmånsbeslut som ligger till grund för den felaktiga utbetalningen innan man meddelat beslutet om återkrav. När besvären behandlats skickas ett nytt brev om hörande till kunden. Kunden kan besvara hörandebrevet skriftligt, muntligt eller genom att skicka ett meddelande i e-tjänsten (Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga > Överbetalningar och indrivningsärenden > Utredning om överbetalning av förmån). Se också hörande vid inkomstkontroll i samband med studiestöd. 1.3. Rättelse När en förmån blivit utbetald med för stort belopp på grund av ett felaktigt beslut måste beslutet rättas innan återkravsärendet avgörs. Läs mer om rättelse och undanröjande av beslut (Menettelyohjeet > Päätöksen oikaisu ja poistaminen). 1.4. Beslut om återkrav Om återkrav meddelas ett skriftligt beslut. I fall där man helt avstår från återkrav meddelas beslut såvida förmånstagaren eller hens företrädare vet om att återkrav aktualiserats. I regel avstår man vid behov från återkrav redan då förmånsbeslutet meddelas (t.ex. ringa belopp, ingen upprepning, inget svikligt förfarande). Ett återkravsbeslut kan meddelas genast då förmånstagaren svarat på brevet om hörande eller den tidsfrist som reserverats för hörandet löpt ut. Återkravsbeslut meddelas dock inte om förmånstagaren har överklagat det förmånsbeslut som den felaktiga betalningen grundar sig på. I sådana fall meddelas beslutet om återkrav först efter det att besvären har avgjorts och förmånsbeslutet har vunnit laga kraft. Återkravsbeslut meddelas trots att besvär anhängiggjorts ifall det finns risk för att den tidsfrist som fastställts för indrivning av överskjutande belopp (fem år från att förmånen betalats ut) löper ut innan besvären behandlats och förmånsbeslutet vunnit laga kraft. Om återkravet gäller en förmån som handläggs med RAKE-systemet (en del pensioner och pensionsdelar, handikappförmån eller kostersättning) meddelas återkravsbeslutet alltid efter att förmånsbeslutet vunnit laga kraft. Läs också om beslutsförslag i anslutning till studiestöd. 1.4.1. Innehåll Av återkravsbeslutet och dess bilagor ska framgå: orsaken till att förmånen betalats med för stort belopp när anmälningsplikten försummats, den omständighet som borde ha anmälts de riktiga grunderna för förmånen den tid under vilken den felaktiga utbetalningen skett 5
det överskjutande beloppet återkravsbeloppet återbetalningssätten de lagrum som anmälningsplikten baserar sig på återkravet baserar sig på. Ett beslut om återkrav ska vid behov motiveras individuellt. I återkravsbeslutet kan man hänvisa till ett rättelse- eller justeringsbeslut ifall återkravsgrunderna redan där har förklarats tillräckligt utförligt. En besvärsanvisning fogas automatiskt till återkravsbeslutet. 1.4.2. Vem kan meddela beslut? Beslut om återkrav meddelas av det försäkringsdistrikt som förmånstagaren tillhör på basis av sin hemort. Följande situationer utgör undantag: Återkravsbeslut som gäller allmänt bostadsbidrag meddelas av det försäkringsdistrikt där förmånstagarens bostad är belägen. När någon annan hushållsmedlem än den sökande återkrävs på bidrag som betalats ut med för stort belopp meddelas hen ett eget överklagbart beslut om återkrav. Beslutet meddelas av Indrivningscentret. Återkravsbeslut som gäller studiestöd meddelas, beroende på förmånstagarens läroanstalt, av antingen studiestödscentralen, universitetets studiestödsnämnd eller FPA-byrån. Återkravsbeslut gällande skolresestöd meddelas av det försäkringsdistrikt som bestäms enligt läroanstaltens huvudsakliga verksamhetsställe. Återkravsbeslut som gäller särskilt stöd till invandrare meddelas av ansvarsenheten för särskilt stöd till invandrare. Återkravsbeslut som gäller familjepension, handikappbidrag för personer över 16 år, kostersättning och militärunderstöd meddelas av det försäkringsdistrikt eller den byrå där man centraliserat sköter förmånsavgörandena inom varje krets. Om ett försäkringsdistrikt på grund av systemet med arbetsutjämning avgör en ansökan från ett annat försäkringsdistrikt och det i samband med detta bildas ett överskjutande belopp, ska det försäkringsdistrikt som avgjort ansökan också meddela beslutet om återkrav. I fråga om personer som bor utomlands meddelas återkravsbeslut som gäller pensioner, pensionsdelar och handikappbidrag för personer under 16 år av Centret för internationella ärenden. Arbetsplatskassorna meddelar återkravsbeslut om förmåner som betalas på basis av sjukförsäkringslagen till de kunder som de ansvarar för. Beslutet meddelas av hälsoavdelningen när återkravet gäller rätt till sjukpension eller ersättning för företagshälsovård som avgjorts av hälsoavdelningen. Satakunta försäkringsdistrikt meddelar återkravsbeslut i fråga om följande förmåner som betalats ut med för stort belopp till FPA-anställda: specialvårdspenning, specialersättningsgilla läkemedel, rehabiliteringsförmåner, handikappbidrag för personer över 16 år, familjepension, familjeförmåner, sjukdagpenning, militärunderstöd, arbetslöshetsförmåner och allmänt bostadsbidrag. Om en anställd som arbetar i arbetsavtalsförhållande får rehabiliteringsstöd är det Satakunta försäkringsdistrikt som meddelar återkravsbeslut i fråga om vårdbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare. Läs mer om hur anställdas förmånsärenden sköts. 6
1.5. Återbetalning Återbetalare Överskjutande förmånsbelopp ska betalas tillbaka ur förmånstagarens inkomster. Så återkrävs t.ex. barnbidrag som betalats ut med för stort belopp ur bidragsmottagarens inkomster och pension som betalats ut med för stort belopp ur pensionstagarens inkomster. Överskjutande belopp återkrävs hos mottagaren själv, även om förmånen har betalats till kommunens socialvårdsorgan t.ex. som förskott på utkomststöd eller av någon annan orsak. Stöd för privat vård av barn återkrävs hos den som ansökt om stödet, även om det betalats ut till en dagvårdsproducent. Då en dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen har betalats till arbetsgivaren återkrävs överskjutande belopp hos arbetsgivaren (SFL 1224/2004 7 kap. 4 ); detsamma gäller även företagshälsovårdsersättning som betalats till arbetsgivaren. Om fler än en person är ansvariga för att en förmån betalats ut med för stort belopp kan FPA driva in hela återkravsfordran hos vem som helst av de gemensamt ansvariga gäldenärerna, och dessa ska sedan reda ut sina skuldförhållanden sinsemellan. Personernas gemensamma gäldansvar kan grunda sig t.ex. på ett skadestånds- eller straffrättsligt åläggande eller på felaktig utbetalning av en förmån som beviljats flera personer (t.ex. allmänt bostadsbidrag). Om förmånstagaren avlidit återkrävs överskjutande belopp ur dödsboets medel och alla återkravsåtgärder riktas mot dödsboet. En delägare i dödsboet svarar i regel inte för dödsboets skulder. Närmare information om återkrav hos ett dödsbo (Takaisinperintä > Kuolinpesältä periminen). Se även särskilt förfarande vid allmänt bostadsbidrag (återkrav hos hushållsmedlem) allmänt bostadsbidrag (återkrav hos hyresvärden) handikappbidrag för personer under 16 år moderskapsunderstöd skolresestöd 1.5.1. Indrivningssätt Vid återkrav av felaktigt utbetalda belopp används följande indrivningssätt i prioritetsordning: 1. engångsbetalning eller engångsbetalning och kvittning samtidigt 2. kvittning mot samma eller en jämförbar förmån 3. kvittning mot en annan förmån med kundens samtycke 4. avbetalningsplan 5. utsökning Med engångsbetalning avses att kunden betalar hela skulden på en gång senast på förfallodagen. Engångsbetalning och kontinuerlig kvittning samtidigt innebär att det ingår två indrivningssätt i ett och samma beslut. Om skulden inte har betalats senast på förfallodagen för engångsbetalningen börjar kvittningen och indrivningen fortsätter således i form av kvittning. Då beslut om återkrav meddelas kan endast indrivningssätten engångsbetalning eller engångsbetalning och kvittning användas. Möjligheten till kvittning ska alltid utnyttjas. 7
Man kan dock avvika från prioritetsordningen av grundad anledning. Överskjutande förmånsbelopp återkrävs i regel i form av ett engångsbelopp eller genom en kombination av ett engångsbelopp och kvittning, och kunden ska ges skälig tid för återbetalningen. Om kunden inte kan betala tillbaka fordran som en engångsbetalning utreder man möjligheterna till kvittning. Vid indrivningen ska man försöka utnyttja dessa möjligheter effektivt, eftersom kvittning är ett förhållandevis säkert och förmånligt sätt att driva in fordringar. Kvittning kan utan förmånstagarens samtycke ske mot samma förmån som blivit utbetald med för stort belopp och mot förmåner som är jämförbara med den. I dessa fall ska kunden ges tillfälle att höras angående kvittningen (34 i förvaltningslagen). Med kundens samtycke kan en förmån som betalats ut med för stort belopp också kvittas mot en annan förmån som betalas till kunden. Om kunden inte har någon förmån mot vilken fordran skulle kunna kvittas, och hen inte kan betala det återkrävda beloppet på en gång, kan kunden göra upp en avbetalningsplan. Som ett sista alternativ drivs fordran in genom utsökning. Vid återkrav av handikappbidrag för personer under 16 år bestäms indrivningssättet med beaktande av den återbetalningsskyldiges förhållanden. Kunden kan komma överens om betalningssättet både skriftligt och muntligt. De uppgifter som kunden ger muntligt ska skrivas in på ett tydligt sätt i Oiwa beroende på situationen, antingen i fältet för ytterligare uppgifter (Lisätieto) under Yhteydenoton kirjaaminen eller i kommentarsfältet för Liikamaksu-arbetet. 1.5.2. Avbetalningsplan Det återkravsbeslut som försäkringsdistriktet meddelar kunden innebär alltid att återbetalningen ska göras som en engångsbetalning eller som en kombination av engångsbetalning och kvittning. Försäkringsdistriktet gör inte upp någon avbetalningsplan med kunden. Efter att beslutet meddelats är det Indrivningscentret som beslutar om avbetalningen och gör upp en avbetalningsplan. Vid indrivningen strävar man efter att skulden ska betalas frivilligt, vilket innebär att FPA i princip förhåller sig positivt till avbetalning. Avbetalningsplanen ska göras upp så att skulden kan drivas in så snabbt som möjligt. Prövning av avbetalningsplaner vid Indrivningscentret Kunden kan föreslå en avbetalningsplan muntligen eller skriftligen. Avbetalning beviljas inte om - fordran redan är föremål för indrivning genom utsökning - det för samma skuld (/överskjutande belopp) tidigare gjorts upp flera avbetalningsplaner som inte genomförts som avtalat. - kunden inte har tillräcklig betalningsmån - kunden kan betala återkravsbeloppet som en engångsbetalning eller - indrivningsärendet kan skötas genom kvittning mot samma eller en jämförbar förmån 8
I stället för kvittning kan en avbetalningsplan göras upp, om man vet att utbetalningen av den förmån mot vilken kvittning skulle göras kommer att upphöra inom de närmaste månaderna eller om skulden blir snabbare betald genom avbetalning än genom kvittning. Den månadspost som kunden föreslagit och den skuld som ska drivas in jämförs med en tabell över den tid avbetalningsplanen ska omfatta. Avbetalningsplanen kan i enlighet med kundens förslag göras upp för en kortare tid än rekommendationen. Avbetalningsplan månatlig avbetalningspost och betalningstid Skuldkapital ( ) Betalningstid (mån.) 100 3 300 6 500 10 1000 20 3000 30 över 3000 högst 36 Vid prövningen beaktar Indrivningscentret - den avbetalningsplan som kunden föreslagit - kundens situation i sin helhet på basis av uppgifter från kunden och uppgifter som FPA har, varvid man beaktar skulder (förutom skulden till FPA även andra skulder som kunden har) inkomster (t.ex. lön, förmåner) tillgångar underhållsskyldighet de ändringar i betalningsförmågan som man vet om (t.ex. avtalad betalning av andra skulder) Utifrån prövningen och förhandlingar med kunden försöker Indrivningscentret göra upp en avbetalningsplan med så stora månadsposter som möjligt och för en så kort tid som möjligt, dock med beaktande av kundens betalningsförmåga. Om avbetalningsplanen avviker från huvudreglerna i anvisningarna ska de uppgifter som ligger till grund för den registreras i Oiwa. Avbetalningsplan och medellöshet En avbetalningsplan får inte medföra att kunden blir tvungen att söka utkomststöd. Avbetalningsplaner ska inte göras upp med en kund som får utkomststöd. I undantagsfall kan en avbetalningsplan göras upp för en kund som får utkomststöd eller annars är mindre bemedlad (inkomsten understiger det skyddade beloppet vid utmätning) om 1) kunden själv kontaktar FPA och föreslår en betalningsplan och 2) den föreslagna betalningsplanen följer anvisningarna om avbetalningsplaner vad gäller månatliga poster och avbetalningstidens längd. Tidsbegränsad avbetalningsplan Avbetalningsplanen ska göras upp så att borgensfordran i sin helhet blir betald inom den tidsfrist som anges i avsnittet Avbetalningsplan månatlig avbetalningspost och betalningstid. 9
Undantagsvis och av grundad anledning kan avbetalningsplanen göras upp med en mindre summa för en viss tid på följande villkor: Det ska alltid finnas en grund för tidsbegränsningen och tidpunkten när begränsningen upphör ska vara känd (sjukskrivning, permittering, låntagaren kommer att få arbete, föräldrapenningsperioden eller beväringstjänsten upphör, studierna avslutas etc.). Den tidsbegränsade betalningsplanen görs för den tid orsaken gäller (t.ex. under sjukskrivningen). Perioden kan ändå vara högst 6 månader. För en låntagare som blivit arbetslös kan man göra upp en tidsbegränsad avbetalningsplan för högst 6 månader, då man inte vet när hen börjar arbeta igen. När det gäller personer som fullgör bevärings- och civiltjänst kan ett tidsbegränsat avtal ingås för den tid som tjänstgöringen varar. Minimiavbetalningsposten är 30 euro per månad. Återbetalningen kan inte skjutas upp. När en tidsbegränsad avbetalningsplan görs upp ska man samtidigt avtala med kunden om hur hela borgensfordran ska betalas av. Grunden för tidsbegränsningen ska registreras i Oiwa. När den tidsbegränsade avbetalningsplanen upphör blir fallet ett Oiwa-arbete och handläggaren uppdaterar den avbetalningsplan som gäller tills vidare såsom avtalat och skickar den uppdaterade planen till kunden. Ändring av avbetalningsplanen Så länge avbetalningsplanen gäller kan den av grundad anledning ändras utifrån kundens förslag eller på Indrivningscentrets initiativ. Ändringen kan gälla den månatliga avbetalningsposten eller betalningstiden. Trots ändringen får betalningstiden vara högst 3 år räknat från betalningsplanens början. Avbetalningsplanen ändras inte om - maximal betalningstid redan har fastställts för avbetalningsplanen - tidigare avbetalningsplaner inte har följts - kunden inte har tillräcklig betalningsförmåga. En ändring av avbetalningsplanen som sker på Indrivningscentrets initiativ (t.ex. överenskommelse om större månadsposter till följd av att kundens betalningsförmåga förbättrats) förutsätter att man för en diskussion med kunden. Då försöker man komma överens med kunden om att frivilligt ändra avbetalningsplanen. I princip får avbetalningsplanen inte ändras utan kundens samtycke. Om avbetalningsplanen försummas eller förfaller Avbetalningen enligt planen följs upp automatiskt. Om kunden försummar att betala en avbetalningspost skickas ett första brev med en uppmaning att betala. Om kunden trots den första betalningsuppmaningen inte betalar av på skulden enligt planen skickas en andra betalningsuppmaning. Om kunden trots betalningsuppmaningarna inte betalar enligt avbetalningsplanen förfaller planen och indrivningen fortsätter genom utsökning. Betalningsuppmaningar som återsänds per post hindrar inte indrivningen. Kunden är själv skyldig att meddela FPA en sådan adress att posten når hen. Ny skuld som uppkommer medan avbetalningsplanen gäller (nytt överskjutande belopp) En ny skuld som eventuellt uppkommer medan betalningsplanen gäller drivs in på normalt sätt. På kundens förslag kan man också göra upp en avbetalningsplan för den nya skulden. 10
Försäkringsdistriktet anger alltid engångsbetalning i återkravsbeslutet. Efter att återkravsbeslutet meddelats kan kunden förhandla med Indrivningscentret om att göra upp en avbetalningsplan. Avbetalningsplanen för den nya skulden som överförts på Indrivningscentrets ansvar kräver att centret gör en helhetsbedömning. Vid helhetsbedömningen ska man beakta det som finns angivet under Prövning av avbetalningsplaner vid Indrivningscentret. Dessutom ska man beakta de omständigheter som nämns i anvisningarna om indrivning av borgensansvarsfordran och indrivning av underhållsbidragsskuld när det gäller de här indrivningsslagen. Särskild vikt ska fästas vid beloppet av kundens totala skuld till FPA. I dessa fall strävar man efter att i första hand förhandla med kunden om en större månatlig avbetalningspost så att den totala skulden blir betald så snabbt som möjligt. Om kunden har skulder som är föremål för utsökning till FPA eller andra fordringsägare ingås inget avbetalningsavtal, utan skulden överförs till utsökning. Om kunden har ett avbetalningsavtal som gjorts upp för en tidigare skuld och kunden följer betalningsplanen kan en sådan skuld inte överföras till utsökning utan kundens samtycke. Beroende på kundens skuldbelopp och helhetssituation kan Indrivningscentret gå till väga på två alternativa sätt: Alternativ 1 Kundens månatliga betalningsmån fördelas på avbetalningsplanerna i förhållande till fordringarna. Båda avbetalningsplanerna ska följa de allmänna anvisningarna om betalningspostens storlek och den tid en betalningsplan ska omfatta. Alternativ 2 Kundens betalningsmån riktas mot en av fordringarna (den äldsta). Avbetalningen på den nya skulden inleds beroende på situationen senare, dock senast om ett år. Uppföljningen flyttas till den nya skulden. Uppföljningen ska göras efter 3 månader, då man kontrollerar att kunden har följt den avbetalningsplan som gjorts upp för den gamla skulden. Om betalningsplanen har följts, kan man förlänga tiden till nästa uppföljning. Också när det gäller detta alternativ ska man fästa vikt vid betalningspostens storlek och vid att båda skulderna blir betalda inom ramen för de anvisningar som getts om betalningsplanens längd. I brevet om återbetalning av förmån (YHG06r) ska det alltid stå att de överenskomna avbetalningsplanerna upphör att gälla om avbetalningen på någon av skulderna uteblir. Avbetalningsplan och utmätning av skatteåterbäring FPA ber utsökningsmyndigheten utmäta kundens skatteåterbäring endast i de fall då kunden inte följer avbetalningsplanen. Minneslista för Indrivningscentret gällande avbetalningsplaner (Listan är i tillämpliga delar även avsedd för ansvarsenheterna) utred möjligheterna till kvittning och använd i mån av möjlighet kvittning försäkra dig per telefon om att kunden kan betala fordran som en engångsbetalning försök göra upp en avbetalningsplan med en så stor månadspost som möjligt och för en så kort tid som möjligt, dock med beaktande av kundens betalningsförmåga undersök kundens totala skuldsituation, dvs. om kunden har andra skulder till FPA eller till andra fordringsägare som drivs in genom utsökning utred kundens betalningsmån, nettomånadsinkomster, inkomstens regelbundenhet samt ändringar att vänta i fråga om betalningsmånen 11
kontrollera hurdant kundens förslag till avbetalningsplan är, hur kunden har kommit fram till förslaget, om planen är realistisk med hänsyn till betalningsmånen samt inom vilken tid skulden skulle vara betald enligt förslaget försäkra dig om att kundens betalningsmån och den avtalade månadsposten går ihop, så att planen kan genomföras registrera de åtgärder som vidtagits och kundens situation samt kundens förslag och andra omständigheter i Oiwa. 1.5.3. Kvittning Påminn kunden i samband med telefonservice om att FPA på eget initiativ kan ta upp avbetalningsplanen till ny prövning (i enlighet med det som angetts tidigare i den här anvisningen) om kundens betalningsmån blir märkbart bättre under den tid planen omfattar. Om t.ex. en arbetslös kund har avtalat om en mycket liten månadspost och får arbete under den tid som omfattas av planen kan Indrivningscentret komma överens med kunden om en ny plan med större poster. betalningsuppmaningarna 1 och 2 skickas i regel bara en gång/skuld skulden drivs in genom utsökning om kunden försummar att betala enligt avbetalningsplanen skatteåterbäring utmäts för skuld om poster i enlighet med avbetalningsplanen inte har betalats kunden ska kontakta FPA i god tid ifall hen inte kan betala en överenskommen post. Om FPA fortlöpande betalar någon förmån till förmånstagaren kan FPA gradvis kvitta felaktigt utbetalda belopp mot denna förmån. Kvittning förutsätter att förmånstagaren hörs skriftligt eller muntligt eller ger ett skriftligt eller muntligt samtycke. Då ett beslut om återkrav meddelas har hörandet redan verkställts genom brevet om hörande med anledning av den felaktiga utbetalningen. Har man för avsikt att använda också retroaktiva förhöjningar av förmånen för indrivningen ska man också då komma överens om detta med förmånstagaren genom att höra honom eller henne eller genom att begära förmånstagarens samtycke. Om kvittning görs i något annat sammanhang än i anslutning till att ett beslut om återkrav meddelas ska förmånstagaren höras eller så ska man ha fått förmånstagarens samtycke till kvittningen. På basis av hörandet kan kvittningen göras mot den förmån som betalats ut med för stort belopp eller mot andra förmåner som betalas enligt samma lag. Således kan ett överskjutande belopp som uppkommit vid utbetalningen av en förmån som beviljats enligt sjukförsäkringslagen (till exempel sjukdagpenning) kvittas mot en annan förmån enligt samma lag (till exempel moderskapspenning). På basis av hörande kan kvittningen också göras mot en sådan förmån som kan jämställas med den förmån som betalats ut med för stort belopp eller mot andra förmåner som betalas enligt samma lag. Jämställbara anses i regel sådana förmåner som är av samma art eller betalas på likadana grunder. Kvittning med kundens samtycke En förmån som betalats med för stort belopp kan kvittas mot andra än samma förmån eller jämställbara förmåner endast om förmånstagaren eller dennes företrädare gett sitt samtycke till detta. Samtycke kan ges skriftligt, antingen på en blankett eller i e-tjänsten (Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga > Överbetalningar och indrivningsärenden > Betalningsplan för återbetalning av förmån), eller muntligt. Muntligt samtycke ska registreras i Oiwa med funktionen Kirjaa yhteydenotto och på basis av kontakten skapas ett Maksujärjestely-arbete 12
(betalningsarrangemang). I samband med muntligt samtycke ska brev YH133r skickas till kunden med information om vad kunden har gett sitt muntliga samtycke till och hur kvittningen genomförs. Om samtycket har registrerats fel eller missförståtts hos FPA kan man efter kontakt med kunden ändra kvittningssättet eller återkalla kvittningen. Om FPA betalar ut flera förmåner till förmånstagaren mot vilka det är möjligt att genomföra kvittning på basis av hörande och/eller samtycke, ska kvittningen ske främst mot en sådan förmån för vilken det kvittade beloppet automatiskt registreras som återbetalt. I andra hand ska kvittningen ske mot en förmån för vilken kvittningen måste göras med ett betalningsyrkande, eftersom det återbetalda beloppet då registreras manuellt. I uppgifterna om betalningsyrkandet ska återkravsärendets referensnummer registreras. Detta förenklar identifieringen av återbetalningen och gör att den kan registreras i rätt ärende. Kvittningen ska alltid gälla en förmån som är avsedd för förmånstagaren själv. En fordran får sålunda inte kvittas mot en annan persons förmån, även om denne gett sitt samtycke. Ett undantag utgörs dock av indrivning av allmänt bostadsbidrag, som också kan kvittas mot förmåner till andra medlemmar i hushållet än förmånstagaren (på basis av gemensamt ansvar). Handikappbidrag för personer under 16 år När kvittningen gäller handikappbidrag för personer under 16 år krävs det att man hör den återbetalningsskyldige eller att denne ger sitt skriftliga samtycke. Handikappbidrag som betalats ut med för stort belopp kan på basis av hörande kvittas mot en förmån som den återbetalningsskyldige har och som är jämställbar med handikappbidrag (till exempel folkpension) eller på basis av samtycke mot någon annan förmån som den återbetalningsskyldige har. Kvittning mot handikappbidrag för personer under 16 år kräver att den återbetalningsskyldige hörs. Närmare information om återbetalningsskyldiga (Takaisinperintä > Takaisinmaksu). 1.5.3.1. Kvittningens belopp och längd När indrivningen verkställs är det viktigt att se till att förmånstagaren får ha kvar en sådan inkomst som hen nödvändigt behöver för sin utkomst. Utkomststödets belopp kan anses riktgivande vid bedömningen av vilket belopp som behövs för att trygga utkomsten. De belopp som kvittas ska avvägas så att kvittningen inte medför tvingande behov att söka kommunalt utkomststöd. Minimibeloppet är 30 euro per månad. Man kan utgå från att kvitta en tredjedel av en förmånspost som ska betalas. Beroende på kundens ekonomiska situation kan kvittningsbeloppet också vara större än en tredjedel. Vid uppskattningen av vilket belopp som är lämpligt att kvitta kan man få riktgivande hjälp av tabellen för avbetalningsplaner. Om kunden har föreslagit en kvittningsplan som exempelvis innebär alltför små betalningsposter med tanke på det belopp som ska drivas in ska man kontakta kunden per telefon och försöka diskutera saken. Om man inte får tag på kunden ska Indrivningscentret skicka kunden en betalningsuppmaning eller ett brev med information om att man inte går med på hens förslag eftersom det föreslagna beloppet är för litet. Läs mer om skyddat belopp i samband med arbetslöshetsförmåner. Allmänt bostadsbidrag specialfall; kvittning efter att hushållet upplösts Om ett hushåll som fått för mycket i allmänt bostadsbidrag upplöses och den sökande/en hushållsmedlem flyttar till ett nytt hushåll som får bidrag kan de bostadsbidragsposter som har betalats med för stort belopp kvittas mot bidraget till det nya hushållet. Man får dock inte kvitta mer 13
än den andel som kan hänföras till den sökande/den hushållsmedlem som fått för mycket. Om det nya hushållet består av en person som fått för mycket i bidrag samt två andra personer (dvs. hushållet består av tre personer) kan högst en tredjedel av bidraget kvittas. 1.5.3.2. Skyddat belopp När det gäller arbetslöshetsförmåner (grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd, utbildningsdagpenning) samt utbildningsstöd och alterneringsersättning begränsas kvittningsmöjligheterna av bestämmelserna om utmätning av lön i 4 kap 48 50 i utsökningsbalken (11 kap 13 UAL 1290/2002). Av varje nettobetalningspost måste man lämna kvar minst ett skyddat belopp som utgör ett visst belopp beräknat för varje enskild dag av betalningsperioden. Det skyddade beloppet är avsett för gäldenärens eget uppehälle och också för försörjningen av maken samt av egna och makens barn som är beroende av gäldenären för sin försörjning. Det skyddade beloppet ska stå till gäldenärens förfogande under veckans alla dagar. Om gäldenären har lön eller annan utmätningsbar inkomst (t.ex. delpension) beräknas det skyddade beloppet på den sammanlagda nettoinkomsten. Se skyddade belopp. 1.5.4. Nettobelopp En skattepliktig förmån drivs in antingen till sitt brutto- eller nettobelopp. Förmånen kan drivas in till sitt nettobelopp endast när återkravsbeloppet betalas tillbaka till FPA före utgången av mars året efter det skatteår som det överskjutande beloppet hänför sig till. (Våren 2014 kan nettoindrivning betalas till slutet av maj. Detta gäller skattepliktiga fordringar som uppkommit 2013.) Då kan förmånen drivas in till sitt nettobelopp oberoende av betalningssättet. Indrivning av pensionsförmåner som handläggs i RAKE-sytemet till nettobelopp förutsätter dessutom att det belopp som återkrävs återbetalas antingen som engångsbetalning eller genom avbetalning. 1.6. Verkställighet Ett beslut om återkrav kan verkställas genast då det vunnit laga kraft. Också det förmånsbeslut som återkravet grundar sig på måste ha vunnit laga kraft. Om förmånsbeslutet ännu inte vunnit laga kraft och det är fråga om återkrav av en förmån som handlagts i YHTE-systemet, ska handläggaren hindra det automatiska verkställandet av det lagakraftvunna återkravsbeslutet genom att registrera en kontrolluppgift för återkravsärendet. Återkravsbeslutet verkställs genast när förmånsbeslutet vunnit laga kraft. Återkravsbeslutet kan verkställas innan förmånsbeslutet eller återkravsbeslutet vunnit laga kraft endast med kundens skriftliga samtycke. Kvittning av återkravsbelopp ur senare förmånsposter eller retroaktiva förhöjningar kan sålunda inledas tidigast när förmåns- och återkravsbeslutet vunnit laga kraft. Med förmånstagarens samtycke kan kvittningen inledas tidigare. Ifall kvittning inte är möjlig och förmånstagaren eller hens företrädare inte efter uppmaningar betalar det återkrävda beloppet på en gång eller i bestämda poster överlåter FPA i regel verkställandet av indrivningen till utsökningsmyndigheten. 14
När indrivningen överlåts till utsökningsmyndigheten måste återkravsbeslutet alltid ha vunnit laga kraft. Beslut om återkrav av arbetsmarknadsstöd som betalats med för stort belopp till en arbetsgivare vinner genast laga kraft och kan verkställas omedelbart. 1.6.1. Förändringar i betalningsförmågan Om en förmånstagares betalningsförmåga blir väsentligt bättre eller sämre efter att återkravsbeslutet meddelats omprövas beslutet inte på den grunden. Däremot ändras återbetalningsposternas belopp och tidtabellen i relation till betalningsförmågan. Vid behov kan återkravet exempelvis avbrytas för en viss tid eller så kan en återbetalningspost höjas eller tidtabellen för återbetalningen förlängas. Se också avslutande av återkrav (Takaisinperintä > Takaisinperinnän lopettaminen). 1.6.2. Skuldsanering När en domstol meddelat beslut om att skuldsanering kan inledas ska detta beaktas vid verkställandet av återkravet. Indrivningen får inte verkställas eller måste avbrytas när FPA får uppgift om att skuldsanering inletts. Samtidigt ska man se till att alla FPA:s fordringar som omfattas av skuldsaneringen blir beaktade i förslaget till betalningsprogram. Alla de skulder vars grund har uppkommit före domstolens beslut om inledande av skuldsanering omfattas av skuldsaneringen. Om grunden för skulden uppkommit efter att beslutet meddelats omfattas skulden inte av skuldsaneringen. När domstolen fastställt betalningsprogrammet kan FPA verkställa indrivningen i enlighet med programmet. Att betalningsprogrammet iakttas ska följas upp årsvis. Om personen underlåter att följa betalningsprogrammet kan programmet avbrytas och skuldsaneringen därmed upphöra att gälla. Därefter verkställs återkravet i normal ordning i enlighet med återkravsbeslutet, utan inverkan av skuldsaneringen. Om betalningsprogrammet slutförs som sig bör och skuldsaneringen upphör ska indrivningen av den fordran som ingår i programmet avbrytas när programmet upphört. Skuldsaneringen inverkar inte på indrivningen av sådana fordringar som inte omfattas av skuldsaneringen. Fordringar som inte omfattas av skuldsaneringen drivs in trots skuldsaneringen och då vidtas alla nödvändiga indrivningsåtgärder. 1.7. Utsökning Om det belopp som ska drivas in inte har betalats tillbaka inom utsatt tid och betalningsuppmaningar eller andra indrivningsåtgärder inte har lett till resultat, överförs skulden till utsökningsmyndigheten för indrivning. Detta gäller även beslut till hyresvärd om återkrav av allmänt bostadsbidrag. Verkställandet av beslut om återkrav som riktar sig till ett dödsbo kan också överlåtas till utsökningsmyndigheten. Ifall man är tvungen att rikta utsökningsåtgärderna mot en dödsbodelägare som har gäldansvar förutsätts dock fastställande av betalningsskyldighet genom dom. FPA inleder rättegången för fastställandet av betalningsskyldigheten. När inledandet av en 15
eventuell rättegång övervägs ska hänsyn tas bl.a. till storleken på det felaktigt utbetalda beloppet och till rättegångskostnaderna. Närmare information om indrivning hos dödsbo (Takaisinperintä > Kuolinpesältä periminen). Mellan FPA och utsökningsmyndigheten tillämpas elektronisk behandling av utsökningsärenden. Indrivningsärendena skickas huvudsakligen elektroniskt till utsökning. När en fordran överförs till utsökning elektroniskt är det alltid fråga om vanlig utsökning och samtidigt begär man passivregistrering. I vissa fall överförs en ansökan om utsökning manuellt till elektronisk behandling eller så görs ansökan manuellt. Återkallande och begränsning av utsökning Folkpensionsanstalten återkallar i regel inte en indrivning som sker genom utsökning. En indrivning genom utsökning kan i undantagsfall återkallas om gäldenären föreslår sådan skuldförlikning eller frivillig skuldsanering enligt skuldsaneringslagen som kan beviljas. Utsökningen kan återkallas också i en sådan situation där det har skett ett fel hos FPA när skulden skickades till utsökning. Detta är fallet t.ex. när kunden, innan skulden har skickats till utsökning, har föreslagit en sådan avbetalningsplan som man kan samtycka till, men kundens förslag inte hunnit behandlas och någon överenskommelse om avbetalning inte heller hunnit göras innan ärendet överförts till utsökning. Grunderna för återkallandet ska registreras i Oiwa. FPA begränsar aldrig utsökningen och beviljar inte heller betalningsfria månader i anslutning till indrivningen. Det är utsökningsmyndigheten som beslutar om betalningsfria månader. I undantagsfall kan utsökningen återkallas om den endast gäller skuld som är kopplad till återkrav av FPA-förmåner och utsökningen skulle innebära att kunden måste sälja sitt hem. Utsökningen återkallas inte om den också gäller annan skuld eller om man annars bedömer att skulden inte kan indrivas i sin helhet innan den preskriberas utan att kunden säljer sitt hem. 1.7.1. Åtgärder Indrivningsärenden överförs i regel automatiskt till utsökning. I vissa fall överförs en ansökan om utsökning manuellt till elektronisk behandling eller så görs ansökan manuellt. Ansökan om utsökning sänds till utsökningsmyndigheten på gäldenärens bosättningseller hemort. En och samma utmätningsman ansvarar för en och samma gäldenärs alla utsökningsärenden i hela landet. Den lokala myndigheten för vid behov över ansökan om utsökning till den handläggande utmätningsmannen. Utsökningsmyndigheten underrättar då både gäldenären och fordringsägaren (FPA) om att utsökningen inletts. Vid uppgörandet av utsökningsansökan ska bland annat följande beaktas: Det skriftliga, lagakraftvunna återkravsbeslut som utgör grund för utsökningen ska fogas till ansökan. Beslutskopior ska verifieras. I beslutet ska antecknas att det inte har överklagats. Om samma ärende redan har varit föremål för utsökning efter 1.3.2004 ska i ansökan antecknas det nummer som ärendet fått av utsökningsmyndigheten, och då behöver beslutet (utsökningsgrunden) i regel inte fogas till ansökan. Numret används alltid vid de kontakter med utsökningsmyndigheten som gäller en och samma fordran. Det lagrum i den ifrågavarande förmånslagen på basis av vilket fordran kan indrivas genom utsökning ska nämnas i ansökan. Utmätningsmannen ombes i ansökan att alltid betala in de erhållna medlen på Indrivningscentrets konto och sända en specificerad redovisning till Indrivningscentret. 16
När ansökan inkommit till utsökningsmyndigheten antecknar myndigheten att utsökningen inletts och ger fordran ett ärendenummer samt skickar tillbaka utsökningsgrunden till FPA och meddelar samtidigt ärendets nummer och att utsökningen inletts. När utsökningsmyndigheten betalar in de medel som utmätts på Indrivningscentrets konto förmedlar Indrivningscentret dem vidare när det är fråga om återkrav av pension eller handikappförmån (konto FI03 8000 1100 0650 03, BIC-kod DABAFIHH) eller bostadsbidrag för pensionstagare (konto FI44 2077 3800 0043 66, BIC-kod NDEAFIHH). I meddelandefältet anges förmånstagarens namn och personbeteckning och vilken förmån det gäller samt att det är fråga om återbetalning av belopp som återkrävts. Om ärendet från början har fått ett referensnummer vid FPA, ska detta användas. Vid behov kan Indrivningscentret kontakta teamet för hantering av återbetalningar. Läs mer om utsökning Utsökningsbalken 1.7.2. Betalningar I fall där utsökningen upphör på grund av medellöshetshinder eller medellöshets- och oanträffbarhetshinder eller där fordringsägaren återtar sin ansökan måste fordringsägaren betala handläggningsavgiften. När medel som hänför sig till en fordran fås in tar utsökningsmyndigheten ut en tabellavgift av gäldenären. Av fordringsägaren tas en redovisningsavgift ut. Se utsökningsavgifter. 1.8. Återkrav hos dödsbo Bedömning av dödsboets förmögenhetsställning Delägarnas personliga ansvar Om dödsboet saknar tillgångar Återställande av medel till dödsbo Om dödsboet har tillgångar Om en förmånstagare avlider beslutar ansvarsenheten alltid om indrivning av förmåner som betalats med för stort belopp, meddelar beslut och överför därefter ärendet till Indrivningscentret för åtgärder. I fall där det redan finns ett lagakraftvunnet återkravsbeslut när förmånstagaren avlider sköts indrivningen av Indrivningscentret. Se närmare om förfallna fordringar (Takaisinperintä > Erääntyneet saatavat). Kontakt till dödsboet samt handläggning av överskjutande belopp och återkrav När FPA fått information om att förmånstagaren avlidit ska dödsboet genast kontaktas. Man ska kontakta den delägare som förvaltar dödsboet (dödsboförvaltaren). I allmänhet är detta en nära anhörig till den avlidne (maka/make eller barn), som börjar ordna bl.a. bouppteckningen. Om det genom beslut av tingsrätten har förordnats en boutredningsman för dödsboet ska meddelandet skickas till hen. Om det inte finns uppgifter om eventuella sådana personer kan ett meddelande om fordran och dess belopp skickas till den senaste adress man känner till för den avlidne. Som mottagare av brevet anges den avlidnes dödsbo. Skötseln av återkravsärendet ska fortsättas tillsammans med dödsboförvaltaren eller en motsvarande person från det skede som handläggningen av ärendet var i när förmånstagaren ännu levde. Också om det överskjutande 17