1 Återkrav Återkravssituation Skälighetsbedömning Återkravstid... 3

Transkript

1 Återkrav

2 Innehåll 1 Återkrav Återkravssituation Skälighetsbedömning Återkravstid Hörande Vem ska höras Hur hörandet sker Rättelse Beslut om återkrav Innehåll Vem kan meddela beslut? Återbetalning Indrivningssätt Avbetalningsplan Kvittning Kvittningsbelopp Skyddat belopp Nettobelopp Verkställighet Förändringar i betalningsförmågan Skuldsanering Utsökning Åtgärder Betalningar Återkrav hos dödsbo Preskription av fordran Preskriptionstiden 5 år Preskriptionstiden 15 eller 20 år Att avstå från indrivning Bedömning Bidragsfusk Behörighet Indrivning av förfallna fordringar Indrivningscentrets uppgifter Förmåner som Indrivningscentret har ansvaret för Överföring av indrivningen till Indrivningscentret Fastställande av indrivningsenhet i

3 Arbetsfördelningen mellan den ansvariga enheten och Indrivningscentret Indragning av förmån Rättelse av förmåns- eller indrivningsbeslut Återkrav hos dödsbo Skuldsanering för privatpersoner Frivillig skuldsanering Hopplösa indrivningsfall Preskription av fordran Indrivning av FPA-anställdas förmåner Borgensansvarsfordringar Arbetsplatskassorna Indrivning av förmån som betalats in på fel persons konto Indrivning av felbetalning Uppföljning och registrering av återbetalning Meddelande till teamet för hantering av återbetalningar Rättslig indrivning Indrivning för ett annat lands räkning ii

4 1. Återkrav 1.1. Återkravssituation En återkravssituation uppkommer alltid när en förmån har betalats utan grund eller med för stort belopp. Så till exempel, när beslutet om beviljande har getts på felaktiga grunder förmånstagaren retroaktivt beviljas en annan förmån som gör att den först beviljade förmånen varit grundlös eller betalats ut med för stort belopp förhållandena har förändrats efter beslutet om beviljande utan att förmånstagaren anmält förändringen förhållandena har förändrats efter beslutet om beviljande och förmånstagaren har anmält förändringen i tid, men avgörandet av ansökan har fördröjts vid FPA förmånen har betalats för tid då utbetalningen borde ha varit inställd förmånen har utan grund betalats med större belopp än vad som återfåtts genom regressyrkande förmånen har betalats ut med ett för stort belopp av någon annan orsak, till exempel på grund av ett misstag vid avgörandet, utskrivningen, dataöverföringen eller beräkningen. Läs mer om specialfrågor i samband med återkrav i fråga om arbetslöshetspension studiestöd europeiskt sjukvårdskort Skälighetsbedömning Svikligt förfarande Att sänka återkravsbeloppet eller att avstå från återkrav Förmånstagaren har avlidit. Specialfrågor Ringa belopp Utgångspunkten är att förmåner som betalats ut med för stort belopp återkrävs. Felaktigt utbetalda förmånsbelopp ska återkrävas också när en förmånstagare avlidit. Beloppen återkrävs då hos dödsboet. Då ett beslut om återkrav meddelas görs alltid en skälighetsbedömning, utom när det är fråga om svikligt förfarande. Svikligt förfarande Om den felaktiga utbetalningen orsakats av svikligt förfarande från förmånstagarens eller förmånstagarens företrädares sida kan man inte avstå från återkrav eller sänka återkravsbeloppet. I sådana fall görs ingen skälighetsbedömning. En upplysning om att det är fråga om svikligt förfarande ska skrivas i kommentarfältet till arbetet (Liikamaksutyö) och i beslutet om återkrav ska hela det överskjutande beloppet återkrävas som ett engångsbelopp eller genom en kombination av ett engångsbelopp och kvittning. Om ärendet börjar behandlas som bidragsfusk eller kunden hörs om bidragsfusk kan man inte överväga att avstå från återkrav. Om det av omständigheterna framgår att kunden handlat avsiktligt eller medvetet i syfte att utnyttja situationen görs inget övervägande om att avstå från 1

5 återkrav. Det här kan framgå av kundens genmäle eller utredning, av att kunden upprepade gånger försummat sin anmälningsskyldighet e.d. Man måste alltid göra en helhetsbedömning från fall till fall. Om det inte går att konstatera att kunden handlat avsiktligt eller för att dra nytta av situationen ska man överväga att avstå från återkrav även om det är fråga om försummelse av anmälningsskyldighet. Man kan vid behov höra kunden också gällande huruvida kunden försummat anmälningsskyldigheten avsiktlig och i syfte att dra nytta av situationen. Om man inte har övervägt att avstå från återkrav på grundval av förmodat svikligt förfarande ska detta nämnas i motiveringen till beslutet (t.ex. att försummelsen av anmälningsskyldigheten har betraktats som svikligt förfarande och att det belopp som ska återkrävas därför inte har sänkts eller återkravet frångåtts). Se undantag: Ringa belopp samt Återkrav > Avslutande av återkrav. För att kunna ta ställning till huruvida det är fråga om svikligt förfarande krävs det att man gör en helhetsbedömning. Vid bedömningen ska man beakta huruvida förmånstagaren eller hans eller hennes företrädare visste eller rimligen borde ha vetat att grunderna för beslutet var felaktiga. Läs mer om att företräda en förmånstagare: Ratkaisutyö > Etuusohje >? tästä puuttuu polku?? > Kuka voi hakea Att sänka återkravsbeloppet eller att avstå från återkrav Om det befinns skäligt och förmånstagaren eller dennes företrädare inte har förfarit svikligt kan man avstå från återkrav eller sänka återkravsbeloppet. En skälighetsbedömning görs alltid även om förmånstagaren inte har motsatt sig återkrav eller besvarat FPA:s brev om hörande. När du överväger att sänka återkravsbeloppet eller att avstå från återkrav ska du utreda förmånstagarens helhetssituation. Gör anteckningar om förmånstagarens helhetssituation, resultatet av skälighetsbedömningen och motiveringen i kommentarerna till arbetet (Liikamaksu) i Oiwa. Vid skälighetsbedömningen beaktas förmånstagarens sociala situation, t.ex. försörjningsplikt förmånstagarens ekonomiska situation, t.ex utkomstmöjligheter huruvida förmånstagaren på grund av att en förmån betalats ut med för stort belopp gått miste om någon annan förmån andra med dessa jämförbara skälighetsgrunder. Vid skälighetsbedömningen är förmånstagarens sociala och/eller ekonomiska situation, förlusten av någon annan förmån eller någon orsak som kan jämföras med dem också i sig en tillräcklig grund för att avstå från återkrav eller att sänka återkravsbeloppet. Vid skälighetsbedömningen kan dessutom beaktas huruvida FPA eller någon annan myndighet eller instans har medverkat till att ett för stort belopp betalats ut samt hur lång tid som gått sedan utbetalningen skedde. I fråga om rehabiliteringsförmåner ska hänsyn även tas till att rehabiliteringsprocessen bör tryggas. Man kan emellertid inte avstå från återkrav eller sänka återkravsbeloppet enbart på grund av de här omständigheterna. När man bedömer den sociala situationen ska man ta förmånstagarens familjesituation i betraktande. Den sociala situationen inverkar också i stor utsträckning på förmånstagarens utkomstmöjligheter. Vid bedömningen av förmånstagarens ekonomiska situation ska man beakta de uppgifter om inkomster och utgifter som han eller hon lämnat t.ex. i samband med hörande. Vid bedömningen av inkomstnivån ska man också utnyttja de uppgifter som FPA har om förmånstagarens inkomster och utgifter och deras varaktighet. En förfrågan om uppgifter som finns i den pågående beskattningen kan användas som stöd. Utgående från detta bedömer man hur varaktig förmånstagarens utkomstnivå är. Då man bedömer hur varaktig inkomstnivån 2

6 är måste man se på hur länge den nuvarande situationen varar och om det finns information om att förtjänstmöjligheterna blir bättre i framtiden. Om den ekonomiska situationen konstateras vara svag under en lång tid finns det förutsättningar att avstå från återkravet eller att sänka återkravsbeloppet. I fråga om handikappbidrag för personer under 16 år görs bedömningen utgående från situationen för den person som svarar för återbetalningen av bidraget (till exempel barnets intressebevakare, vårdnadshavare eller annan person). Se Återkrav > Återbetalning. Ringa belopp Om det överskjutande beloppet är ringa kan man avstå från återkravet. Det överskjutande beloppet betraktas i allmänhet som ringa om den uppgår till högst 150 euro. Man avstår emellertid inte från återkrav, även om beloppet är litet, ifall en förmånstagare av orsaker som beror på förmånstagaren själv upprepade gånger har fått för mycket i förmåner eller ifall en utredning om bidragsfusk inleds. Se ringa belopp vid inkomstkontroll i samband med studiestöd (Perintätilanne > Opintotuen erityiskysymyksiä). Förmånstagaren har avlidit Om förmånstagaren har avlidit fattas ett avgörande om återkrav i form av ett engångsbelopp i försäkringsdistriktet eller den ansvariga enheten och ärendet överförs till Indrivningscentret. Indrivningscentret sköter utredningen av dödsboets ekonomiska situation och vidtar de åtgärder som behövs. Läs mer om återkrav hos ett dödsbo (Takaisinperintä > Kuolinpesältä periminen). Om FPA betalat ut pension, handikappförmåner, bostadsbidrag för pensionstagare eller särskilt stöd till invandrare utan grund, som en följd av att förmånen inte dragits in i tid efter förmånstagarens död, försöker FPA:s betalningsservice driva in de grundlöst utbetalda förmånsposterna hos banken eller dödsboet. Närmare information om förfarandet finns under Specialfrågor Eläkkeensaajan asumistuki > Tekniset ohjeet > Ratkaisun jälkeen tapahtuvat muutokset > Kuoleman jälkeiset liikamaksut Tekniset ohjeet > RAKE > Takaisinperintä > Erityisasioita Vanhuuseläke > Tekninen ohje > Maksaminen > Kuoleman jälkeiset liikamaksut arbetslöshetspension studiestöd Återkravstid Förmånsposter som betalats ut med för stort belopp återkrävs räknat från när utbetalningen började, dock för högst fem år räknat från förmånens betalningsdag. Tiden räknas från den dag då ett beslut om återkrav meddelades. Detta gäller alla situationer. Om ett beslut om återkrav meddelats t.ex kan förmånsposter som betalats ut eller senare återkrävas på basis av det här beslutet. När felaktig utbetalning beror på ett felaktigt förmånsbeslut ska beslutet rättas innan beslut om återkrav meddelas. 3

7 Närmare information om rättelse av beslut (Menettelyohjeet > Päätöksen oikaisu ja poistaminen) 1.2. Hörande Hörande av part i ett återkravsärende baserar sig på förvaltningslagen (34 36 ). Läs mer om hörande under (Kelanetti > Hallinto ja kehittäminen > Oikeudelliset ja menettelyohjeet > Hyvä hallinto > Kuuleminen) Vem ska höras Som part hörs i allmänhet förmånstagaren själv. Om förmånstagaren har en intressebevakare ska också denne höras. Om förmånen lyfts av någon annan än intressebevakaren ska den personen höras beroende på situationen. I fråga om de arbetsmarknadsstöd, dagpenningförmåner från sjukförsäkringen och rehabiliteringspenningar som betalats till en arbetsgivare ska också denne höras. Vid återkrav som gäller handikappbidrag för personer under 16 år hörs alltid den person till vilken bidraget betalats på felaktiga grunder eller till för stort belopp. Om barnet omhändertagits och bidraget återkrävs hos familjevårdaren hörs både familjevårdaren och kommunens socialvårdsorgan. I fråga om allmänt bostadsbidrag hörs hushållets företrädare, dvs. den sökande. I fall där en förmånstagare avlidit men hunnit höras innan han eller hon avled behöver dödsboet inte höras. Om man inte hunnit höra förmånstagaren ska dödsboets företrädare höras, d.v.s. i regel den i bouppteckningsinstrumentet nämnda dödsboförvaltaren; det kan vara den efterlevande maken, en dödsbodelägare eller någon annan person. Om man inte känner till vem som är dödsboförvaltare, kontaktar man en delägare i dödsboet. Läs mer under: Återkrav > Återbetalning Återkrav > Återkrav hos dödsbo Hur hörandet sker Förmånstagaren hörs innan ett återkravsärende avgörs och beslutet ges. Hörandet sker i regel skriftligt. Om hörandet sker muntligt ska man se till att de uppgifter som getts förs in så exakt som möjligt i Oiwa i fältet för ytterligare uppgifter (Lisätieto) under Yhteydenoton kirjaaminen. Den registrerade kontakten fogas till det Liikamaksu-arbete som det hänför sig till, och vid behov frigörs arbetet från vänteläget (Odottaa). (Läs mer om hörande i processbeskrivningen för felaktigt utbetalda belopp (Liikamaksu-prosessikuvaus). För hörandet uppställs en tidsgräns. Förmånstagaren/dennes företrädare informeras om vilka omständigheter som lett till den felaktiga utbetalningen och hur stort belopp som betalats utan grund. Förmånstagaren eller företrädaren har möjlighet att inkomma med ett bemötande i ärendet. Hörandet anses verkställt när förmånstagaren eller företrädaren beretts tillfälle att höras. Återkravsärendet avgörs även om denne motsätter sig återkravet. Förmånstagaren ska höras på nytt om återkravsbeslutet meddelas först en längre tid efter hörandet. En sådan situation kan uppstå till exempel om man hunnit höra förmånstagaren gällande 4

8 återkravet, men han eller hon överklagar det förmånsbeslut som ligger till grund för den felaktiga utbetalningen innan man meddelat beslutet om återkrav.när besvären behandlats skickas ett nytt brev om hörande till kunden. Kunden kan besvara hörandebrevet skriftligt, muntligt eller genom att skicka ett meddelande i e-tjänsten (Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga > Överbetalningar och indrivningsärenden > Utredning om överbetalning av förmån). Se också hörande vid inkomstkontroll i samband med studiestöd Rättelse När en förmån blivit utbetald med för stort belopp på grund av ett felaktigt beslut måste beslutet rättas innan återkravsärendet avgörs. Läs mer om rättelse och undanröjande av beslut (Menettelyohjeet > Päätöksen oikaisu ja poistaminen) Beslut om återkrav Om återkrav meddelas ett skriftligt beslut. I fall där man helt avstår från återkrav meddelas beslut såvida förmånstagaren eller hans eller hennes företrädare vet om att återkrav aktualiserats. I regel avstår man vid behov från återkrav redan då förmånsbeslutet meddelas (t.ex. ringa belopp, ingen upprepning, inget svikligt förfarande). Ett återkravsbeslut kan meddelas genast då förmånstagaren svarat på brevet om hörande eller den tidsfrist som reserverats för hörandet löpt ut. Återkravsbeslut meddelas dock inte om förmånstagaren har överklagat det förmånsbeslut som den felaktiga betalningen grundar sig på. I sådana fall meddelas beslutet om återkrav först efter det att besvären har avgjorts och förmånsbeslutet har vunnit laga kraft. Återkravsbeslut meddelas trots att besvär anhängiggjorts ifall det finns risk för att den tidsfrist som fastställts för indrivning av överskjutande belopp (fem år från att förmånen betalats ut) löper ut innan besvären behandlats och förmånsbeslutet vunnit laga kraft. Om återkravet gäller en förmån som handläggs med RAKE-systemet (en del pensioner och pensionsdelar, handikappförmån eller kostersättning) meddelas återkravsbeslutet alltid efter att förmånsbeslutet vunnit laga kraft. Läs också om beslutsförslag i anslutning till studiestöd Innehåll Av återkravsbeslutet och dess bilagor ska framgå: orsaken till att förmånen betalats med för stort belopp när anmälningsplikten försummats, den omständighet som borde ha anmälts de riktiga grunderna för förmånen den tid under vilken den felaktiga utbetalningen skett det överskjutande beloppet återkravsbeloppet 5

9 återbetalningssätten de lagrum som anmälningsplikten baserar sig på återkravet baserar sig på. Ett beslut om återkrav ska vid behov motiveras individuellt. I återkravsbeslutet kan man hänvisa till ett rättelse- eller justeringsbeslut ifall återkravsgrunderna redan där har förklarats tillräckligt utförligt. En besvärsanvisning fogas automatiskt till återkravsbeslutet Vem kan meddela beslut? Beslut om återkrav meddelas av det försäkringsdistrikt som förmånstagaren tillhör på basis av sin hemort. Följande situationer utgör undantag: Återkravsbeslut som gäller allmänt bostadsbidrag meddelas av det försäkringsdistrikt där förmånstagarens bostad är belägen. Återkravsbeslut som gäller studiestöd meddelas, beroende på förmånstagarens läroanstalt, av antingen studiestödscentralen, universitetets studiestödsnämnd eller FPA-byrån. Återkravsbeslut gällande skolresestöd meddelas av det försäkringsdistrikt som bestäms enligt läroanstaltens huvudsakliga verksamhetsställe. Återkravsbeslut som gäller särskilt stöd till invandrare meddelas av ansvarsenheten för särskilt stöd till invandrare. Återkravsbeslut som gäller familjepension, handikappbidrag för personer över 16 år, kostersättning och militärunderstöd meddelas av det försäkringsdistrikt eller den byrå där man centraliserat sköter förmånsavgörandena inom varje krets. Om ett försäkringsdistrikt på grund av systemet med arbetsutjämning avgör en ansökan från ett annat försäkringsdistrikt och det i samband med detta bildas ett överskjutande belopp, ska det försäkringsdistrikt som avgjort ansökan också meddela beslutet om återkrav. Återkravsbeslut som gäller pensioner, pensionsdelar och handikappbidrag för personer under 16 år, i fråga om personer som bor utomlands, meddelas av Centret för internationella ärenden. Arbetsplatskassorna meddelar återkravsbeslut om förmåner som betalas på basis av sjukförsäkringslagen till de kunder som de ansvarar för. Beslutet meddelas av hälsoavdelningen när återkravet gäller rätt till sjukpension eller ersättning för företagshälsovård som avgjorts av hälsoavdelningen. Satakunta försäkringsdistrikt meddelar återkravsbeslut i fråga om följande förmåner som betalats ut med för stort belopp till FPA-anställda: specialvårdspenning, specialersättningsgilla läkemedel, rehabiliteringsförmåner, handikappbidrag för personer över 16 år, familjepension, familjeförmåner, sjukdagpenning, militärunderstöd, arbetslöshetsförmåner och allmänt bostadsbidrag. Om en anställd som arbetar i arbetsavtalsförhållande får rehabiliteringsstöd är det Satakunta försäkringsdistrikt som meddelar återkravsbeslut i fråga om vårdbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare. Läs mer om hur anställdas förmånsärenden sköts. 6

10 1.5. Återbetalning Återbetalare Överskjutande förmånsbelopp ska betalas tillbaka ur förmånstagarens inkomster. Så återkrävs t.ex. barnbidrag som betalats ut med för stort belopp ur bidragsmottagarens inkomster och pension som betalats ut med för stort ur pensionstagarens inkomster. Överskjutande belopp återkrävs hos mottagaren själv även om förmånen har betalats t.ex. som förskott på utkomststöd eller av någon annan orsak till kommunens socialvårdsorgan. Stöd för privat vård av barn återkrävs hos den som ansökt om stödet, även om det betalats ut till en dagvårdsproducent. Då en dagpenningförmån enligt sjukförsäkringslagen har betalats till arbetsgivaren återkrävs överskjutande belopp hos arbetsgivaren (SFL 1224/ kap. 4 ); detsamma gäller även företagshälsovårdsersättning som betalats till arbetsgivaren. Om fler än en person är ansvariga för att en förmån betalats ut med för stort belopp kan FPA driva in hela återkravsfordran hos vem som helst av de gemensamt ansvariga gäldenärerna, och dessa ska sedan reda ut sina skuldförhållanden sinsemellan. Personernas gemensamma gäldansvar kan grunda sig t.ex. på ett skadestånds- eller straffrättsligt åläggande eller på felaktig utbetalning av en förmån som beviljats flera personer (t.ex. allmänt bostadsbidrag). Om förmånstagaren avlidit återkrävs överskjutande belopp ur dödsboets medel och alla återkravsåtgärder riktas mot dödsboet. En delägare i dödsboet svarar i regel inte för dödsboets skulder. Närmare information om återkrav hos ett dödsbo (Takaisinperintä > Kuolinpesältä periminen). Se även särskilt förfarande vid allmänt bostadsbidrag handikappbidrag för personer under 16 år moderskapsunderstöd skolresestöd arbetsmarknadsstöd till arbetsgivaren Indrivningssätt Vid återkrav av felaktigt utbetalda belopp används följande indrivningssätt i prioritetsordning: 1. engångsbetalning eller engångsbetalning och kvittning samtidigt 2. kvittning mot samma eller en jämförbar förmån 3. kvittning mot en annan förmån med kundens samtycke 4. avbetalningsplan 5. utsökning Med engångsbetalning avses att kunden betalar hela skulden på en gång senast på förfallodagen. Engångsbetalning och kontinuerlig kvittning samtidigt innebär att det ingår två indrivningssätt i ett och samma beslut. Om skulden inte har betalats senast på förfallodagen för engångsbetalningen börjar kvittningen och indrivningen fortsätter således i form av kvittning. Då beslut om återkrav meddelas kan endast indrivningssätten engångsbetalning eller engångsbetalning och kvittning användas. Möjligheten till kvittning ska alltid utnyttjas. 7

11 Man kan dock avvika från prioritetsordningen av grundad anledning. Överskjutande förmånsbelopp återkrävs i regel i form av ett engångsbelopp eller genom en kombination av ett engångsbelopp och kvittning, och man ska ge kunden skälig tid för återbetalningen. Om kunden inte kan betala tillbaka fordran som en engångsbetalning utreder man möjligheterna till kvittning. Vid indrivningen ska man försöka utnyttja dessa möjligheter effektivt, eftersom kvittning är ett förhållandevis säkert och förmånligt sätt att driva in fordringar. Kvittning kan utan förmånstagarens samtycke ske mot samma förmån som blivit utbetald med för stort belopp och mot förmåner som är jämförbara med den. I dessa fall ska kunden ges tillfälle att höras angående kvittningen (34 i förvaltningslagen). Med kundens samtycke kan en förmån som utbetalats med för stort belopp också kvittas mot en annan förmån som betalas till kunden. Om kunden inte har någon förmån mot vilken fordran skulle kunna kvittas, och han eller hon inte kan betala det återkrävda beloppet på en gång, kan kunden göra upp en avbetalningsplan. Som ett sista alternativ drivs fordran in genom utsökning. Vid återkrav av handikappbidrag för personer under 16 år bestäms indrivningssättet med beaktande av den återbetalningsskyldiges förhållanden. Kunden kan komma överens om betalningssättet både skriftligt och muntligt. De uppgifter som kunden ger muntligt ska skrivas in på ett tydligt sätt i Oiwa beroende på situationen, antingen i fältet för ytterligare uppgifter (Lisätieto) under Yhteydenoton kirjaaminen eller i kommentarfältet för Liikamaksu-arbetet Avbetalningsplan Det återkravsbeslut som försäkringsdistriktet meddelar kunden innebär alltid att återbetalningen ska göras som en engångsbetalning eller som en kombination av engångsbetalning och kvittning. Försäkringsdistriktet gör inte upp någon avbetalningsplan med kunden. Efter att beslutet meddelats är det Indrivningscentret som beslutar om avbetalningen och gör upp en avbetalningsplan. Ett undantag utgörs av återkrav av s.k. RAKE-förmåner, som i regel sköts vid försäkringsdistrikten från början till slut, samt av återkrav som vilar på arbetsplatskassornas ansvar, som på motsvarande sätt sköts där från början till slut. Vid indrivning av dessa skulder följer försäkringsdistrikten och arbetsplatskassorna avbetalningsanvisningar som är avsedda för både försäkringsdistrikten och Indrivningscentret. Indrivningen av RAKE-förmåner ska dock skötas av Indrivningscentret när det är fråga om skuldsanering indrivning som grundar sig på ett lagakraftvunnet beslut efter förmånstagarens bortgång eller övervägande om att avsluta indrivningsåtgärderna vid s.k. hopplösa fall. Vid indrivningen strävar man efter att skulden ska betalas frivilligt, vilket innebär att FPA i princip förhåller sig positivt till avbetalning. Avbetalningsplanen ska göras upp så att skulden kan drivas in så snabbt som möjligt. Prövning av avbetalningsplaner vid Indrivningscentret Kunden kan föreslå en avbetalningsplan muntligt eller skriftligt. Betalningsförslaget handläggs i Oiwa som ett Maksujärjestely-arbete Avbetalning beviljas inte om - kunden kan betala återkravsbeloppet som en engångsbetalning eller 8

12 - indrivningsärendet med kundens samtycke kan skötas genom kvittning mot samma förmån, mot en jämförbar förmån eller mot en annan förmån En avbetalningsplan kan göras upp i stället för kvittning om man vet att utbetalningen av den förmån mot vilken kvittning skulle göras kommer att upphöra inom de närmaste månaderna. Om avbetalning kan beviljas som indrivningssätt finns det två delvis parallella sätt att pröva om den avbetalningsplan som kunden föreslagit kan godtas. 1. Den månadspost som kunden föreslagit och den skuld som ska indrivas jämförs med en tabell över den tid avbetalningsplanen ska omfatta. Avbetalningsplanen kan i enlighet med kundens förslag göras upp för en kortare tid än rekommendationen. Avbetalningsplan månadspost och betalningstid Skuldkapital ( ) Betalningstid (mån.) över 3000 högst Betalningstiden bestäms enligt den tid under vilken det överskjutande beloppet uppstått. Ett överskjutande belopp ska betalas tillbaka inom samma tid som det uppstått. - Om det överskjutande beloppet har uppstått under t.ex. ett års tid ska det betalas tillbaka inom 12 månader. - För ett överskjutande belopp som uppstått för en period som är mindre än ett år kan betalningstiden dock högst vara 2 gånger så lång som den tid det tog för det överskjutande beloppet att uppstå. Om det överskjutande beloppet har uppstått för t.ex. 2 månader är betalningstiden 4 månader. För ett överskjutande belopp som hänför sig till en månad kan det inte ges en lika lång betalningstid som för ett överskjutande belopp som hänför sig till ett år. Oberoende av vilket prövningssätt som tillämpas ska månadsposten vara minst 30 euro i månaden och betalningstiden, beroende på skulden, högst 3 år. Om kundens förslag överensstämmer med något av alternativen kan avbetalningsplanen göras upp i enlighet med förslaget. Indrivningscentret kan inte bevilja avbetalning av orsaker som framgår av anvisningarna ovan och inte heller om Undantag - fordran redan är föremål för indrivning genom utsökning - det för samma skuld (/överskjutande belopp) tidigare gjorts upp flera avbetalningsplaner som inte genomförts som avtalat. Indrivningscentret har möjlighet att av grundad anledning pröva avbetalningsplaner och med beaktande av särdragen i varje enskilt fall avvika från huvudreglerna i anvisningarna. Den minsta månadsposten är dock alltid 30 euro i månaden och man strävar efter att göra upp 9

13 betalningsplaner för högst 3 år. Avbetalningsplaner som avviker från huvudreglerna och de uppgifter som ligger till grund för dem ska registreras i Indrivningscentrets anteckningar i Oiwa. Vid prövningen beaktar Indrivningscentret - den avbetalningsplan som kunden föreslagit - kundens situation i sin helhet på basis av uppgifter från kunden och uppgifter som FPA har, varvid man beaktar skulder (förutom skulden till FPA även andra skulder som kunden har) inkomster (t.ex. lön, förmåner) tillgångar underhållsskyldighet de ändringar i betalningsförmågan som man vet om (t.ex. avtalad betalning av andra skulder) På basis av prövningen och förhandlingarna med kunden försöker Indrivningscentret göra upp en avbetalningsplan med så stora månadsposter som möjligt och för en så kort tid som möjligt, dock med beaktande av kundens betalningsförmåga. Om en avbetalningsplan avviker från huvudreglerna i anvisningarna ska de uppgifter som ligger till grund för den registreras i Indrivningscentrets anteckningar i Oiwa. Avbetalningsplan och medellöshet En avbetalningsplan får inte medföra att kunden blir tvungen att söka utkomststöd. Avbetalningsplaner ska inte göras upp med kunder som får utkomststöd. I undantagsfall kan en avbetalningsplan göras upp för en kund som har utkomststöd eller annars är mindre bemedlad (inkomsten understiger det skyddade beloppet vid utmätning) om 1) kunden själv kontaktar FPA och föreslår en betalningsplan och 2) den föreslagna betalningsplanen följer anvisningarna om avbetalningsplaner vad gäller månatliga poster och avbetalningstidens längd. Tidsbegränsad avbetalningsplan Avbetalningsplanen ska uppgöras så att skulden i sin helhet blir betald inom den tidsfrist som anges i avsnittet Avbetalningsplan - månadspost och betalningstid. Undantagsvis och av grundad anledning kan avbetalningsplanen göras upp med en mindre summa för en viss tid på följande villkor. När en tidsbegränsad avbetalningsplan görs upp ska man samtidigt avtala med kunden om hur hela skulden ska betalas av. Den tidsbegränsade avbetalningsplanen kan gälla maximalt sex månader och tidsbegränsade avtal kan inte kedjas samman och således inte användas för att ingå betalningsavtal som har lägre betalningsposter än de månatliga avbetalningsposterna. När det gäller personer som fullgör bevärings- och civiltjänst kan ett tidsbegränsat avtal ingås för den tid som tjänstgöringen varar. I den tidsbegränsade avbetalningsplanen kan inte ingå sådana månader då man inte alls betalar av på skulden, d.v.s. återbetalningen kan inte skjutas upp. Minimiavbetalningsposten är 30 euro per månad. 10

14 Det ska alltid finnas en grund för tidsbegränsningen och den tidpunkt när begränsningen upphör ska vara känd (permittering, kunden kommer att få arbete, föräldradagpenningperioden eller beväringstjänsten upphör etc.). Ändring av avbetalningsplanen Avbetalningsplanen kan, så länge den pågår, ändras utifrån kundens förslag eller på Indrivningscentrets initiativ. Ändringen kan gälla den månatliga avbetalningsposten eller betalningstiden. Trots ändringen får betalningstiden högst vara 3 år räknat från betalningsplanens början. En ändring av avbetalningsplanen som sker på Indrivningscentrets initiativ (t.ex. överenskommelse om större månadsposter till följd av att kundens betalningsförmåga förbättrats) förutsätter att man för en diskussion med kunden. Då försöker man komma överens med kunden om att frivilligt ändra avbetalningsplanen. I princip får avbetalningsplanen inte ändras utan kundens samtycke. Om avbetalningsplanen försummas eller förfaller Avbetalningen enligt planen följs upp automatiskt. Om kunden försummar att betala en avbetalningspost skickas ett första brev med en uppmaning att betala. Om kunden trots den första betalningsuppmaningen inte betalar av på skulden enligt planen skickas en andra betalningsuppmaning. Om kunden trots betalningsuppmaningarna inte betalar enligt avbetalningsplanen förfaller planen och indrivningen fortsätter genom utsökning. Ny skuld som uppkommer medan avbetalningsplanen gäller (nytt överskjutande belopp) En ny skuld som eventuellt uppkommer medan betalningsplanen gäller drivs in på normalt sätt. På kundens förslag kan man också göra upp en avbetalningsplan för den nya skulden. Försäkringsdistriktet anger alltid engångsbetalning i återkravsbeslutet. Efter att återkravsbeslutet meddelats kan kunden förhandla med Indrivningscentret om att göra upp en avbetalningsplan. Avbetalningsplanen för den nya skulden som överförts på Indrivningscentrets ansvar kräver att centret gör en helhetsbedömning. Vid helhetsbedömningen ska man beakta det som finns angivet under Prövning av avbetalningsplaner vid Indrivningscentret. Dessutom ska man beakta de omständigheter som nämns i anvisningarna om indrivning av borgensansvarsfordran och indrivning av underhållsbidragsskuld när det gäller de här indrivningsslagen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas beloppet av kundens totala skuld till FPA. I dessa fall strävar man efter att i första hand förhandla med kunden om en större månatlig avbetalningspost så att den totala skulden blir betald så snabbt som möjligt. Om kunden har skulder till FPA eller någon annan fordringsägare som är föremål för utsökning ska inget avbetalningsavtal ingås, utan skulden överförs till utsökning. På grund av olika system ska skulderna likväl behandlas separat. Om kunden har ett avbetalningsavtal som gjorts upp för en tidigare skuld och kunden följer betalningsplanen kan en sådan skuld inte överföras till utsökning utan kundens samtycke. Beroende på kundens skuldbelopp och helhetssituation kan Indrivningscentret gå till väga på två alternativa sätt: Alternativ 1 Kundens månatliga betalningsmån fördelas på avbetalningsplanerna i förhållande till fordringarna. Båda avbetalningsplanerna ska följa de allmänna anvisningarna om betalningspostens storlek och den tid en betalningsplan ska omfatta. Alternativ 2 11

15 Kundens betalningsmån inriktas på en av fordringarna (den äldsta). Avbetalningen på den nya skulden inleds beroende på situationen senare, dock senast om ett år. Också när det gäller detta alternativ ska man fästa uppmärksamhet vid betalningspostens storlek och vid att båda skulderna ska bli betalda inom ramen för de anvisningar som getts om betalningsplanens utsträckning i tid. Avbetalningsplan och utmätning av skatteåterbäring FPA ber utsökningsmyndigheten utmäta kundens skatteåterbäring endast i de fall då kunden inte följer avbetalningsplanen. Minneslista för Indrivningscentret gällande avbetalningsplaner (Listan är i tillämpliga delar även avsedd för ansvarsenheterna) utred möjligheterna till kvittning och använd i mån av möjlighet kvittning försäkra dig per telefon om att kunden kan betala fordran som en engångsbetalning försök göra upp en avbetalningsplan med en så stor månadspost som möjligt och för en så kort tid som möjligt, dock med beaktande av kundens betalningsförmåga kontrollera hur stort det felaktigt utbetalda beloppet är och för vilken tid beloppet utbetalats undersök kundens totala skuldsituation, dvs. om kunden har andra skulder till FPA eller till andra fordringsägare som drivs in genom utsökning utred kundens betalningsmån, nettomånadsinkomster, inkomstens regelbundenhet samt ändringar att vänta i fråga om betalningsmånen kontrollera hurdant kundens förslag till avbetalningsplan är, hur kunden har kommit fram till förslaget, om planen är realistisk med hänsyn till betalningsmånen samt inom vilken tid skulden skulle vara betald enligt förslaget försäkra dig om att kundens betalningsmån och den avtalade månadsposten går ihop, så att planen kan genomföras registrera de åtgärder som vidtagits och kundens situation samt kundens förslag och andra omständigheter i Indrivningscentrets anteckningar i Oiwa Kvittning Påminn kunden i samband med telefonservice om att FPA på eget initiativ kan ta upp avbetalningsplanen till ny prövning (i enlighet med det som angetts tidigare i den här anvisningen) om kundens betalningsmån blir märkbart bättre under den tid planen omfattar. Om t.ex. en arbetslös kund har avtalat om en mycket liten månadspost och får arbete under den tid som omfattas av planen kan Indrivningscentret komma överens med kunden om en ny plan med större poster. skulden drivs in genom utsökning om kunden försummar betalningen enligt avbetalningsplanen skatteåterbäring utmäts för skuld om poster i enlighet med avbetalningsplanen inte har betalats kunden ska kontakta FPA i god tid ifall han eller hon inte kan betala en överenskommen post. Om FPA fortlöpande betalar någon förmån till förmånstagaren kan FPA gradvis kvitta felaktigt utbetalda belopp mot denna förmån. Kvittning förutsätter att förmånstagaren hörs skriftligt eller muntligt eller ger ett skriftligt eller muntligt samtycke. Då ett beslut om återkrav meddelas har hörandet redan verkställts genom brevet om hörande med anledning av den felaktiga utbetalningen. Har man för avsikt att använda också retroaktiva förhöjningar av förmånen för indrivningen ska man också då komma överens om detta med förmånstagaren genom att höra honom eller henne eller genom att begära förmånstagarens samtycke. Om kvittning görs i något 12

16 annat sammanhang än i anslutning till att ett beslut om återkrav meddelas ska förmånstagaren höras eller så ska man ha fått förmånstagarens samtycke till kvittningen. På basis av hörandet kan kvittningen göras mot den förmån som betalats ut med för stort belopp eller mot andra förmåner som betalas på basis av samma lag. Således kan ett överskjutande belopp som uppkommit vid utbetalningen av en förmån som beviljats på basis av sjukförsäkringslagen (till exempel sjukdagpenning) kvittas mot en annan förmån enligt samma lag (till exempel moderskapspenning). På basis av hörande kan kvittningen också göras mot en sådan förmån som kan jämställas med den förmån som betalats ut med för stort belopp eller mot andra förmåner som betalas på basis av samma lag. Jämställbara anses i regel sådana förmåner som är av samma art eller betalas på likadana grunder. Samma eller jämställbar förmån (kan kvittas på basis av hörande) Förmåner enligt sjukförsäkringslagen Följande förmåner kan kvittas mot varandra (grund inom parentes): sjukdagpenning (SFL) partiell sjukdagpenning (SFL) föräldradagpenning (moderskapspenning, särskild moderskapspenning, faderskapspenning, föräldrapenning) (SFL) specialvårdspenning (SFL) förmån vid smittsam sjukdom (SFL) donationsdagpenning (SFL) Dessutom kan sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning som betalats ut med för stort belopp kvittas mot sjukpension (samma grund) garantipension som betalas i form av sjukpension (samma grund) vårdbidrag för pensionstagare (samma grund) handikappbidrag för personer under 16 år (samma grund) handikappbidrag för personer över 16 år (samma grund) rehabiliteringspenning, dock inte sådan rehabiliteringspenning som beviljats för missbrukarrehabilitering eller rehabilitering enligt barnskyddslagen (samma grund) Handikappförmåner Handikappförmåner som betalats ut med för stort belopp kan utan samtycke kvittas mot varandra (grund inom parentes): vårdbidrag för pensionstagare (HFL) handikappbidrag för personer under 16 år (HFL) handikappbidrag för personer över 16 år (HFL) Dessutom kan handikappförmåner som betalats ut med för stort belopp kvittas mot sjukpension (samma grund) garantipension som betalas i form av sjukpension (samma grund) sjukdagpenning (samma grund) partiell sjukdagpenning (samma grund) rehabiliteringspenning, dock inte sådan rehabiliteringspenning som beviljats för missbrukarrehabilitering eller rehabilitering enligt barnskyddslagen (samma grund) Rehabiliterings- och rehabiliteringspenningförmåner 13

17 Rehabiliteringspenning som har betalats ut med för stort belopp kan kvittas mot rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning som betalats ut med för stort belopp (inte sådan rehabiliteringspenning som beviljats för missbrukarrehabilitering eller rehabilitering enligt barnskyddslagen) kan utan samtycke kvittas mot följande förmåner: sjukdagpenning (samma grund) partiell sjukdagpenning (samma grund) sjukpension (samma grund) garantipension som betalas i form av sjukpension (samma grund) handikappbidrag för personer under 16 år (samma grund) handikappbidrag för personer över 16 år (samma grund) Pensioner, pensionsdelar och -tillägg Följande pensionsförmåner kan kvittas mot varandra (grund inom parentes): ålderspension (FPL) sjukpension (FPL) familjepension (efterlevande- och barnpension) (FPL) barnförhöjning (FPL) arbetslöshetspension (samma slag) garantipension (samma slag) pensionsstöd (samma slag) fronttillägg om man bor utomlands (pensionsdel, måste ha folkpension) extra fronttillägg (pensionsdel, måste ha folkpension) avtalsenligt fronttillägg (pensionsdel, om personen har folkpension) Dessutom kan sjukpension och garantipension som betalas i form av sjukpension och som har betalats ut med för stort belopp kvittas mot vårdbidrag för pensionstagare (samma grund) handikappbidrag för personer under 16 år (samma grund) handikappbidrag för personer över 16 år (samma grund) sjukdagpenning (samma grund) partiell sjukdagpenning (samma grund) rehabiliteringspenning, dock inte sådan rehabiliteringspenning som beviljats för missbrukarrehabilitering eller rehabilitering enligt barnskyddslagen (samma grund) Bestämmelser om vårdbidrag för pensionstagare ingick tidigare i folkpensionslagen, och bidraget kunde då anses som jämställbart med alla pensioner som anges i folkpensionslagen. Sedan ingår bestämmelserna om vårdbidrag för pensionstagare i lagen om handikappförmåner, vilket innebär att vårdbidraget således inte längre på denna grund kan jämställas med pension. Vårdbidraget kan inte heller anses som en pensionsdel, eftersom vårdbidraget kan beviljas även om personen inte får pension från FPA, om personen får motsvarande pension/ersättning från annat håll. Vårdbidrag för pensionstagare kan anses jämställbart med sjukpension och garantipension som betalas i form av sjukpension, eftersom dessa kan anses betalas på likadana grunder. Bidragstagaren har en sjukdom eller skada som har nedsatt funktionsförmågan. Handikappförmånerna kan anses som jämförbara med sjukpension och garantipension som betalas i form av sjukpension, eftersom dessa kan anses betalas på likadana grunder. Bidragstagaren har en sjukdom eller skada som har nedsatt funktionsförmågan. 14

18 Bostadsbidrag för pensionstagare som betalats ut med för stort belopp kan utan samtycke kvittas mot folkpension och folkpensionsdelar, familjepension samt garantipension. Pensioner som betalats ut med för stora belopp kan på motsvarande sätt kvittas mot bostadsbidrag. Arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetsförmåner (inkl. arbetslöshetspension) kan utan samtycke kvittas mot varandra: integrationsstöd (UAL) resebidrag (UAL) grunddagpenning (UAL) arbetsmarknadsstöd (UAL) utbildningsdagpenning (UAL) har inte betalats efter , överskjutande belopp kan vara föremål för indrivning utbildningsstöd (samma grund) de sista utbetalningarna görs 2012, överskjutande belopp kan vara föremål för indrivning arbetslöshetspension (samma grund) Dessutom kan arbetslöshetsförmåner som betalats ut med för stora belopp för tiden för frivilliga studier kvittas mot studiepenning utan samtycke. Alterneringsersättning Alterneringsersättning som betalats ut med för stort belopp kan utan samtycke endast kvittas mot alterneringsersättning. I fråga om alla andra förmåner krävs det att ersättningstagaren samtycker till kvittning. Förmåner som gäller barn Nedan nämnda förmåner som betalats ut med för stort belopp kan utan samtycke kvittas mot varandra: barnbidrag särskild moderskapspenning stöd för hemvård av barn faderskapspenning partiell vårdpenning föräldrapenning moderskapspenning Underhållsstöd och underhållsbidrag Underhållsstöd och underhållsbidrag som betalats ut med för stort belopp kan utan samtycke endast kvittas mot underhållsstödsposter som senare betalas till mottagaren av underhållsstöd för samma barn. Underhållsbidrag som betalats ut med för stort belopp kan utan samtycke kvittas mot kommande underhållsbidragsposter som gäller samma barn och som drivs in hos den underhållsskyldige för statens fordran. Militärunderstöd (grundunderstöd, bostadsunderstöd, underhållsbidrag) I regeringens proposition (7/1997) hänvisas till vad som anges om återkrav i fråga om barnbidragslagen. Enligt förslaget kan endast underhållsbidrag som betalas som militärunderstöd, och som betalats ut med för stort belopp, utan samtycke kvittas mot barnbidrag, barnförhöjningar till olika sociala förmåner eller mot andra förmåner som betalas till barnfamiljer. Grundunderstöd, bostadsunderstöd och förmåner till barnfamiljer kan inte anses betalas på likadana grunder. Bostadsunderstöd som betalats ut med för stort belopp kan utan samtycke kvittas mot andra stöd för boende (bostadsbidrag för pensionstagare, allmänt bostadsbidrag, studiestödets bostadstillägg). 15

19 Stöd för boende Bostadsbidrag för pensionstagare (samma slag) Allmänt bostadsbidrag (samma slag) Studiestödets bostadstillägg (samma slag) Militärunderstödets bostadsunderstöd (samma slag) Studiestöd Studiestöd (studiepenning, bostadstillägg, räntebidrag) som betalats ut med för stort belopp kan utan samtycke kvittas mot följande: studiepenning (StSL) bostadstillägg (StSL) skolresestöd (samma grund) kan kvittas endast mot skolresestöd som betalas till den studerande själv Överskjutande belopp som betalats ut i studiepenning kan kvittas mot en arbetslöshetsförmån som betalas ut under tiden för frivilliga studier (samma grund). Dessutom kan överskjutande belopp som betalats ut i bostadstillägg utan samtycke kvittas mot andra stöd för boende (bostadsbidrag för pensionstagare, allmänt bostadsbidrag, militärstödets bostadsunderstöd). Skolresestöd Skolresestöd som betalats ut med för stort belopp kan utan samtycke kvittas mot följande: skolresestöd (SRSL) kan kvittas endast mot skolresestöd som betalas till den studerande själv studiepenning (samma grund) bostadstillägg (samma grund) Överskjutande skolresestöd kan kvittas mot en arbetslöshetsförmån som betalas ut under tiden för frivilliga studier (samma grund). Kvittning med kundens samtycke En förmån som betalats med för stort belopp kan kvittas mot andra än samma förmån eller jämställbara förmåner endast om förmånstagaren eller dennes företrädare gett sitt samtycke till detta. Samtycke kan ges skriftligt, antingen på en blankett eller i e-tjänsten (Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga > Överbetalningar och indrivningsärenden > Betalningsplan för återbetalning av förmån), eller muntligt. Muntligt samtycke ska registreras i Oiwa med funktionen Kirjaa yhteydenotto och på basis av kontakten skapas ett Maksujärjestely-arbete (betalningsarrangemang). I samband med muntligt samtycke ska brev YH133r skickas till kunden med information om vad kunden har gett sitt muntliga samtycke till och hur kvittningen genomförs. Om samtycket har registrerats fel eller missförståtts hos FPA kan man efter kontakt med kunden ändra kvittningssättet eller återkalla kvittningen. Om FPA betalar ut flera förmåner till förmånstagaren mot vilka det är möjligt att genomföra kvittning på basis av hörande och/eller samtycke ska kvittningen ske främst mot en sådan förmån för vilken det kvittade beloppet automatiskt registreras som återbetalt. I andra hand ska kvittningen ske mot en förmån för vilken kvittningen måste göras med ett betalningsyrkande, eftersom det återbetalda beloppet då registreras manuellt. I uppgifterna om betalningsyrkandet ska återkravsärendets referensnummer registreras. Detta förenklar identifieringen av återbetalningen och gör att den kan registreras i rätt ärende. Kvittningen ska alltid gälla en förmån som är avsedd för förmånstagaren själv. En fordran får sålunda inte kvittas mot en annan persons förmån, även om denne gett sitt samtycke. Ett 16

20 undantag utgörs dock av indrivning av allmänt bostadsbidrag, som också kan kvittas mot förmåner till andra medlemmar i hushållet än förmånstagaren (på basis av gemensamt ansvar). Handikappbidrag för personer under 16 år När kvittningen gäller handikappbidrag för personer under 16 år krävs det att man hör den återbetalningsskyldige eller att denne ger sitt skriftliga samtycke. Handikappbidrag som betalats ut med för stort belopp kan på basis av hörande kvittas mot en förmån som den återbetalningsskyldige har och som är jämställbar med handikappbidrag (till exempel folkpension) eller på basis av samtycke mot någon annan förmån som den återbetalningsskyldige har. Kvittning mot handikappbidrag för personer under 16 år kräver att den återbetalningsskyldige hörs. Närmare information om återbetalningsskyldiga (Takaisinperintä > Takaisinmaksu) Kvittningsbelopp När indrivningen verkställs är det viktigt att se till att förmånstagaren får ha kvar en sådan inkomst som han eller hon nödvändigt behöver för sin utkomst. Utkomststödets belopp kan anses riktgivande vid bedömningen av vilket belopp som behövs för att trygga utkomsten. De belopp som kvittas ska avvägas så att kvittningen inte medför tvingande behov att söka kommunalt utkomststöd. Minimibeloppet är 30 euro per månad. Man kan utgå från att kvitta en tredjedel av en förmånspost som ska betalas. Beroende på kundens ekonomiska situation kan kvittningsbeloppet också vara större än en tredjedel. Vid uppskattningen av vilket belopp som är lämpligt att kvitta kan man få riktgivande hjälp av tabellen för avbetalningsplaner. Om kunden har föreslagit en kvittningsplan som exempelvis innebär alltför små betalningsposter med tanke på det belopp som ska drivas in ska man kontakta kunden per telefon och försöka diskutera saken. Om man inte får tag på kunden ska Indrivningscentret skicka kunden en betalningsuppmaning eller ett brev med information om att man inte går med på hans eller hennes förslag eftersom det föreslagna beloppet är för litet. Läs mer om skyddat belopp i samband med arbetslöshetsförmåner. Allmänt bostadsbidrag specialfall; kvittning efter att hushållet upplösts Om ett hushåll som fått för mycket i allmänt bostadsbidrag upplöses och den sökande/en hushållsmedlem flyttar till ett nytt hushåll som får bidrag kan de bostadsbidragsposter som har betalats med för stort belopp kvittas mot bidraget till det nya hushållet. Man får dock inte kvitta mer än den andel som kan hänföras till den sökande/den hushållsmedlem som fått för mycket. Om det nya hushållet består av en person som fått för mycket i bidrag samt två andra personer (dvs. hushållet består av tre personer) kan högst en tredjedel av bidraget kvittas Skyddat belopp När det gäller arbetslöshetsförmåner (grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd, utbildningsdagpenning) samt utbildningsstöd och alterneringsersättning begränsas kvittningsmöjligheterna av bestämmelserna om utmätning av lön i 4 kap i utsökningsbalken (11 kap 13 UAL 1290/2002). Av varje nettobetalningspost måste man lämna kvar minst ett skyddat belopp som utgör ett visst belopp beräknat för varje enskild dag av betalningsperioden. Det skyddade beloppet är avsett för 17

21 gäldenärens eget uppehälle och också för försörjningen av maken samt av egna och makens barn som är beroende av gäldenären för sin försörjning. Det skyddade beloppet ska stå till gäldenärens förfogande under veckans alla dagar. Om gäldenären har lön eller annan utmätningsbar inkomst (t.ex. delpension) beräknas det skyddade beloppet på den sammanlagda nettoinkomsten. Se skyddade belopp Nettobelopp En skattepliktig förmån drivs in antingen till sitt brutto- eller nettobelopp. Förmånen kan drivas in till sitt nettobelopp endast när återkravsbeloppet betalas tillbaka till FPA före utgången av mars året efter det skatteår som det överskjutande beloppet hänför sig till. (Våren 2014 kan nettoindrivning betalas till slutet av maj. Detta gäller skattepliktiga fordringar som uppkommit 2013.) Då kan förmånen drivas in till sitt nettobelopp oberoende av betalningssättet. Indrivning av pensionsförmåner som handläggs i RAKE-sytemet till nettobelopp förutsätter dessutom att det belopp som återkrävs återbetalas antingen som engångsbetalning eller genom avbetalning Verkställighet Ett beslut om återkrav kan verkställas genast då det vunnit laga kraft. Också det förmånsbeslut som återkravet grundar sig på måste ha vunnit laga kraft. Om förmånsbeslutet inte ännu vunnit laga kraft och det är fråga om återkrav av en förmån som handlagts i YHTE-systemet, ska handläggaren hindra det automatiska verkställandet av det lagakraftvunna återkravsbeslutet genom att registrera en kontrolluppgift för återkravsärendet. Återkravsbeslutet verkställs genast när förmånsbeslutet vunnit laga kraft. Återkravsbeslutet kan verkställas innan förmånsbeslutet eller återkravsbeslutet vunnit laga kraft endast med kundens skriftliga samtycke. Kvittning av återkravsbelopp ur senare förmånsposter eller retroaktiva förhöjningar kan sålunda inledas tidigast när förmåns- och återkravsbeslutet vunnit laga kraft. Med förmånstagarens samtycke kan kvittningen inledas tidigare. Ifall kvittning inte är möjlig och förmånstagaren eller hans eller hennes företrädare inte efter uppmaningar betalar det återkrävda beloppet på en gång eller i bestämda poster överlåter FPA i regel verkställandet av indrivningen till utsökningsmyndigheten. När indrivningen överlåts till utsökningsmyndigheten måste återkravsbeslutet alltid ha vunnit laga kraft. Beslut om återkrav av arbetsmarknadsstöd som betalats med för stort belopp till en arbetsgivare vinner genast laga kraft och kan verkställas omedelbart Förändringar i betalningsförmågan Om en förmånstagares betalningsförmåga blir väsentligt bättre eller sämre efter att återkravsbeslutet meddelats omprövas beslutet inte på den grunden. Däremot ändras återbetalningsposternas belopp och tidtabellen i relation till betalningsförmågan. Vid behov kan återkravet exempelvis avbrytas för en viss tid eller så kan en återbetalningspost höjas eller tidtabellen för återbetalningen förlängas. 18