Mätningsanvisningar Geometrisk representation vid utbyte

Geometrisk representation vid utbyte Version

2 (129) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Lantmäteriet DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING 505-2016/3035 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN 2.0 2016-06-30 Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Vidareutveckling av textinnehållet med tonvikt på att förtydliga 3Dhanteringen. Förtydliganden i inledande text, relativ höjd som attribut, flytt av geometrimodell till eget dokument, vidareutveckling av Byggnad. I denna version ingår Markdetaljer och Byggnad. Uppdragsledare: Olov Johansson (Metria AB) Arbetsgrupp: Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Wingstedt Kartkonsult/Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Kerstin Johansson (Lantmäteriet) Helen Eriksson (Lantmäteriet) Gunhild Lönnberg (Lantmäteriet) Lena Morén (Lantmäteriet) Marie Malmberg (Falu kommun) Ebba Löndahl Åkerman (Södertälje kommun) Sonja Johansson (Göteborgs stad) Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Wingstedt Kartkonsult/Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. I remiss1 har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0. Fram till fastlagd version kommer fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna. Figur framsida: Jan Wingstedt.

3 (129) Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion För att kunna utbyta användbara data tydligt och effektivt behöver man veta hur data är strukturerat vid leverans, så kallad strukturell överensstämmelse med en gemensam modell/standard. Här beskrivs två typer av överensstämmelser: Semantisk överenstämmelse med en gemensam modell/standard. Det vill säga att en benämning avser samma sak oavsett organisation, t.ex. att en stolpe är samma sak i två närliggande kommuner liksom i en kommun i södra Sverige som i en kommun i norra Sverige samt hos en central myndighet. Geometritypers överensstämmelse med en gemensam modell/standard. I tillägg till detta måste geometriredovisningen inom en viss standardnivå vara lika för samma typ av objekt oavsett vem som samlar in och vilken metod som använts. I många fall sammanfaller geometriredovisningen med det som faktiskt mäts in men det förkommer att redovisade inmätningslägen, som beskrivs i dessa anvisningar, konstrueras fram från andra faktiska inmätta lägen, se bilaga 1. Figur 1. Vänstra bilden visar ett vanligt sätt att mäta tak. Genom särskild programvara konstrueras ytor som representerar taket i utbytet.

4 (129) Figur 2 Vid fotogrammetrisk mätning av skorstenens topp kan relativ höjd över marken beräknas med hjälp av markmodell (DTM). Skorstenens planläge i toppen kan projiceras på markmodellen (DTM) genom att lägga till en höjd i marknivå. Alternativt så mäter man in höjdläget i marknivå. Figur 3 Vid terrester mätning kan skorstenens geometri i marknivå och relativa höjd mätas direkt.

5 (129) I vissa fall måste geometriredovisningen anpassas efter mätmetod och kan avvika från bestämd geometriredovisning. I sådana fall kompletteras geometriredovisningen med attribut så att man förstår vilken geometri som avses. Figur 4. I stället för marknivå har man mätt i överkant. Inmätningsläge anges då som överkant De geodataspecifikationer som tagits fram i beskriver hur verkliga företeelser av intresse ska representeras i olika objekttyper indelat i nio teman, samt vilka krav som gäller för data om dessa vid utbyte, enligt. De nio temana är: Bild Höjd Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Byggnad Väg och Järnväg Adress Stompunkter Till de teman som är markerade med fet stil har geodataspecifikationerna kompletterats med instruktioner om hur de olika objekttypernas företeelser i verkligheten kan mätas in och hur de ska representeras geometriskt för att säkerställa användbarhet hos data vid utbyte med andra organisationer än den som skapat data. Instruktionerna kallas och beskrivs temaöverskridande i detta dokument. Ett skäl till det temaöverskridande dokumentet är att effektivisera framtagandet men även att kunna erbjuda ett alternativ till geodataspecifikationerna framförallt riktat till användare av data. Geodataspecifikationerna riktar sig i större utsträckning till systemutvecklare/-förvaltare.

6 (129) Detta dokument är i stora delar baserat på befintliga mätningsanvisningar och karthandböcker från följande organisationer: Stockholms stad Göteborgs stad Värnamo kommun Lantmäteriet Handbok i mät- och kartfrågor, HMK Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon, SOSI är tillgängliga som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess.

7 (129) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 TÄNKTA ANVÄNDARE OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE 12 2 TEMAN 12 3 GENERELL INFORMATION 13 3.1 HMK-standardnivå 13 3.2 Geodatakvalitet 13 3.3 Från insamling till tillhandahållande 14 4 LÄSANVISNINGAR 15 5 MARKDETALJER 16 5.1 Däck 16 5.2 Pelare 17 5.3 Pergola 18 5.4 Skorsten 19 5.5 Terrängtrappa 20 5.6 Utsiktstorn 21 5.7 Fast målställning 22 5.8 Häck 23 5.9 Idrottssarg 24 5.10 Kantstöd 25 5.11 Lekredskap 26 5.12 Linbana 27 5.13 Minnessten 28 5.14 Motionsredskap 29 5.15 Parkbord 30 5.16 Parkbänk 31

8 (129) 5.17 Skidlift 32 5.18 Utomhusdusch 33 5.19 Utomhuskonstverk 34 5.20 Vattenområdesavgränsare 35 5.21 Avbärare 36 5.22 Avkörningsskydd 37 5.23 Brygga 38 5.24 Båtförtöjning 40 5.25 Dykdalb 41 5.26 Kaj 42 5.27 Landsjömärke 43 5.28 Ledverk 44 5.29 Pir 45 5.30 Buskage 46 5.31 Stenblock 47 5.32 Träd 48 5.33 Avloppsanläggning 49 5.34 Bassäng 50 5.35 Brunnslock 51 5.36 Eluttag utomhus 52 5.37 Flaggstång 53 5.38 Fontän 54 5.39 Fundament 55 5.40 Informationstavla 56 5.41 Kopplingsskåp 57 5.42 Luftledning 58 5.43 Högspänningsledning 59

9 (129) 5.44 Mast 60 5.45 Mur 61 5.46 Plank 62 5.47 Räcke 63 5.48 Rörledning ovan mark 64 5.49 Slänt 65 5.50 Stolpe 66 5.51 Stängsel 67 5.52 Stödmur 68 5.53 Återvinningsstation 69 5.54 Cykelställ 70 5.55 Farthinder 71 5.56 Perrong 72 5.57 Pollare 73 5.58 Vägbom 74 5.59 Vägtrumma 75 5.60 Väghinder 76 6 MARKANVÄNDNING 77 7 MARKTÄCKE 77 8 BYGGNAD 77 8.1 Generella synpunkter/råd 79 8.2 Mätning vs konstruktion 79 8.3 Vad ska man redovisa på en byggnad 80 8.4 Definition av några begrepp rörande tak, golv och mark 81 8.5 LOD vs kvalitet vs HMK-standardnivåer 81

10 (129) 9 MÄTNINGSANVISNINGAR BYGGNAD OCH BYGGNADSTILLBEHÖR 82 9.1 LoD0 82 9.1.1 Inmätning och dokumentation av bottenyta, LoD0 82 9.1.2 Flera Byggnadsdelar, LoD0 84 9.1.3 Byggnadstillbehör, LoD0 85 9.1.3.1 Carport, Skärmtak etc. 85 9.1.3.2 Carport med nock 86 9.1.3.3 Trappa, ramp 86 9.1.3.4 Lastbrygga 87 9.1.3.5 Balkong 88 9.1.3.6 Uterum 89 9.1.3.7 Förbindelsegång 90 9.1.3.8 Skorsten 91 9.1.4 Radhus, LoD0 92 9.1.5 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD0 93 9.1.6 Färdigt golv, LoD0 94 9.2 LoD1 95 9.2.1 Inmätning och dokumentation av bottenyta och takhöjd, LoD1 95 9.2.2 ½ takhöjd 96 9.2.3 Olika nivåer för att bilda LoD1- kuber 97 9.2.4 Radhus, LoD1 100 9.2.5 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD1 101 9.3 LoD2 102 9.3.1 Inmätning och registrering av bottenyta och takhöjd, LoD2 102 9.3.2 Skärning underkant takfot och fasad samt generell takfot, LoD2 105 9.3.3 Byggnad med olika takkantshöjder, LoD2 106 9.3.4 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD2 107 9.3.5 Flera Byggnadsdelar, LoD2 108 9.3.6 Exempel på detaljer som registreras för LOD2 109 9.3.7 Byggnadstillbehör LoD2 110 9.3.7.1 Carport, Skärmtak etc. LoD2 110 9.3.7.2 Carport med nock, LoD2 111 9.3.7.3 Uterum, LoD2 112 9.3.7.4 Förbindelsegång, LoD2 113 9.3.7.5 Skorsten, LoD2 114 9.4 LoD3 115 9.4.1 Inmätning och dokumentation av bottenyta och takhöjdskonstruktion, LoD3 115 9.4.2 Stadsmiljö, LoD3 116 9.4.3 Byggnadstillbehör LoD3 117 9.4.3.1 Trappa, ramp, LoD3 117 9.4.3.2 Lastbrygga, LoD3 118 9.4.3.3 Balkong, LoD3 119 9.4.3.4 Takkupa och skorsten, LoD3 120 9.4.3.5 Skärmtak, LoD3 121 10 REFERENSER 122

11 (129) 11 BILAGA 1, EXEMPEL PÅ MÄTNING/KONSTRUKTION AV BYGGNADER I OLIKA LOD 123 11.1 Exempel 1 Geodetisk detaljmätning för LOD0 123 11.2 Exempel 2 och 3 Geodetisk detaljmätning för LOD0 och LOD1 124 11.3 Exempel 4 Geodetisk detaljmätning och punktmoln för LOD0 och LOD1 125 11.4 Exempel 5 och 6 Fotogrammetrisk detaljmätning och DTM för LOD0 och LOD1 126 11.5 Exempel 7 och 8 Fotogrammetrisk detaljmätning, punktmoln och DTM för LOD0 och LOD1 127 11.6 Exempel 9 Fotogrammetrisk detaljmätning och DTM för LOD0, LOD1 och LOD2 128 11.7 Exempel 10 Geodetisk detaljmätning, punktmoln och DTM för LOD0, LOD1 och LOD2 128 11.8 Exempel 11 Geodetisk och fotogrammetrisk detaljmätning samt DTM för LOD0, LOD1 och LOD2 129 11.9 Exempel 12 CAD/BIM-modell för LOD0, LOD1 och LOD2 129

12 (129) 1 Tänkta användare och användningsområde De geodataspecifikationer som tas fram inom riktar sig främst till systemutvecklare/-förvaltare och personer som kan behöva jobba med gränssnitt för att antingen ta emot data eller leverera data enligt specifikationer och datautbytesmodeller. Detta gör att specifikationerna innehåller information som användare av data inte alltid har behov av att veta, dessutom uttryckt på ett otvetydigt och formellt sätt. Detta dokument,, riktar sig mot producenter och användare av data. Med detta i åtanke har även en del information hämtats från specifikationerna, där de typer som används för att representera verkliga företeelser avgränsas/definieras/beskrivs. Målsättningen är att detta dokument, för de flesta, ska ge tillräcklig information för att både skapa samt använda och förstå data enligt. 2 Teman De teman som är aktuella att skriva mätningsanvisningar för är: Markdetaljer Med markdetalj avses fysisk företeelse ovan mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Markdetaljer kan förekomma naturligt eller vara anlagda. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Markanvändning och Marktäcke Med Markanvändning avses befintlig markanvändning och inte markanvändning enligt plan. Däremot så har olika markanvändningsslag enligt detaljplanestandarden (SS637040:2016) beaktats för att möjliggöra uppföljning av markanvändning med hjälp av detaljplan enligt standard och data enligt. I Markanvändning ingår även vägars och järnvägars utbredning och uppdelning. I Marktäcke ingår en förenklad Vattenmodell där de för en kommun vanligaste vattenföreteelsetyperna är representerade men utan den detaljerade nedbrytning samt det nätverk med mera som specifikationen Vatten erbjuder. Kopplingar finns mellan vatten-typerna i Marktäcke och objekttyperna i specifikationen Vatten. Byggnad Byggnader och deras beståndsdelar. Det är även i denna ordning som temana redovisas i detta dokument. Tema Väg och Järnväg har inte skrivit någon geodataspecifikation med samma mål som de andra temana. Istället så har temat tagit fram förslag på förändringar av NVDB (Nationell Vägdatabas, som hålls av Trafikverket). En enkel modell har dock tagits fram för motionsspår och liknande företeelser som inte kommer att lagras och tillhandahållas via NVDB.

13 (129) 3 Generell Information 3.1 HMK-standardnivå I HMK Geodatakvalitet beskrivs HMK:s standardnivåer. Dessa är ett sätt att gruppera olika användningsområden/tillämpningar av geodata och utifrån gruppen ställa krav på hur dessa geodata ska samlas in. Standardnivåerna: 0. Global/nationell mätning och kartläggning 1. Nationell/regional mätning och kartläggning 2. Mätning och kartläggning av tätort 3. Projektinriktad mätning och kartläggning I detta dokument innebär det att HMK-standardnivå används för att skilja på om en företeelsetyp mäts in och representeras geometriskt på olika sätt beroende på användningsområde. Till exempel mäter Lantmäteriet in en fristående skorsten fotogrammetriskt och representerar geometriskt med en punkt (HMK-standardnivå 1) medan en kommun vanligen mäter in längs skorstenens yttre begränsning och representerar geometriskt med en linje eller en yta (HMK-standardnivå 2). HMKstandardnivå 3 används för att ge mer detaljerade beskrivningar, dvs liknande konstruktionsritningar. För närvarande finns inga sådana beskrivningar förutom byggnader i LOD3. Plats har dock reserverats i tabellerna för HMK-standardnivå 3 för framtida behov. HMK-standardnivå 0 beskrivs inte i detta dokument då det oftast handlar om mycket generaliserade beskrivningar, t ex att ett hus beskrivs av en punkt. 3.2 Geodatakvalitet Kvalitetsteman för geodatakvalitet är fullständighet, logisk konsistens, lägesosäkerhet, tematisk osäkerhet, temporal osäkerhet samt användbarhet, detta följer ISO-standarden 19157, läs mer i HMK-Geodatakvalitet 2015, avsnitt 2.7. Kvalitetstemat lägesosäkerhet är centralt för kvalitetsmärkning av geometrier. Geodatabaser byggs upp och ajourhålls med olika mätmetoder. Valet av mätmetod för varje enskilt objekt sker med utgångspunkt från bland annat kvalitetskrav på slutprodukten, detaljeringsgrad på objekten och effektivitet. När valet är gjort märks aktuell geometri med den valda metodens lägesosäkerhet oavsett detaljeringsgrad eller HMK-standardnivå. 3.3 Hantering av höjdläge och 3D Utbytesmodellen i ger möjlighet till 3D-redovisning hos användaren. Detta under förutsättning att användaren har tillgång till en markmodell (DTM). Följande gäller som utgångspunkt för objekt som sticker upp över markytan: Objekt som redovisas i form av punkter eller mindre ytor mäts i marknivå med höjdattribut. Detta gäller för pergola, lekredskap och dylikt Objekt som redovisas i form av linjer mäts in i överkant eftersom höjden över marken kan variera längs objektets utsträckning. Detta gäller för staket, plank, kraftledningar och dylikt. Ett undantag för denna regel är att häckar mäts in i marknivå med höjdattribut eftersom vegetationens höjd är föränderlig över tiden. Genom att använda geometriattributet höjdläge för markläge eller överkant kan ovanstående regler frångås.

14 (129) 3.4 Från insamling till tillhandahållande na är skrivna för utbyte av geodata, det vill säga att den geometri som mätningsanvisningarna säger är den som ska användas vid utbyte av data. Det hindrar inte att man mäter in eller lagrar geometrierna på det sätt som bäst tillgodoser den egna organisationens behov (Figur 5). Det finns dock möjlighet att via geometriattribut ange annat höjdläge för från marken uppstickande objekt som flaggstång, träd, staket med mera än vad mätanvisningarna anger. Om utbytesmodell används ska den geometriska representationen följa Svensk geoprocess mätningsanvisningar. Det kan innebära att viss bearbetning kan behöva utföras för att anpassa data till modell vid leverans eller vid mottagande till datalager. Exempelvis kan en insamlare mäta en flaggstångs mark- och toppläge i absoluta koordinater och höjder. Vid leverans enligt utbytesmodell används markläge och flaggstångens relativa höjd som då får beräknas fram. Om datalagret i sin tur använder absoluta höjder på flaggstången toppläge få detta beräknas fram ur markläget och relativa höjden innan lagring sker. Alternativt levereras positionen för flaggstångens topp och geometriattributet höjdläge anges till överkant. Utbytesmodell Samla in data - Egen regi - I samverkan - Upphandlad Datalager A Leverera data Handbok i Mätning och kartläggning (HMK) Geodesi Geodetisk och Fotogrammetrisk detaljmätning Geodatakvalitet Databasägare Systemberoende datalagringsmodell Annan Utbytesmodell Datalager A Datalager B Figur 5 utbytesmodell kan användas vid leverans till datalager vid insamling och leverans ur databas till annan användare (övre bilden) samt vid utbyte mellan databaser (nedre bilden). ställer inga direkta krav på hur insamlingen utförs, hur data ska lagras eller att bara utbytesmodell ska användas.

15 (129) 4 Läsanvisningar De objekttyper som avgränsats i specifikationer beskrivs i detta dokument i var sitt kapitel utifrån den ordning de behandlas i specifikationerna med hjälp av: bilder text tabeller med mera utifrån behov För tema Markdetaljer och tema Markanvändning och Marktäcke är mätningsanvisningarna dokumenterade enligt exemplet nedan (0 1). För tema Byggnad så följer inte mätningsanvisningarna samma struktur. I kapitlet om Byggnad beskrivs detta närmare. För respektive objekttyp beskrivs hur mätning sker kopplat till HMK:s standardnivåer. För många typer förekommer endast mätningsanvisningar för en standardnivå. Detta gäller särskilt för markdetaljer där många typer bara smalas in för HMK-standardnivå 2. Geometrier kan redovisas som 2D med endast plankoordinater (2D-punkt, 2D-linje, 2D-yta) eller som 3D med höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (3Dpunkt, 3D-linje, 3D-yta). I de fall bilder har hämtats från andras mätningsanvisningar framgår källan under rubriken Bild i tabell 1. För mer information om objekttyperna se respektive specifikation. Tabell 1 Exempel på mätningsanvisning Objekttyp X Namn X Referens/länk/Id /Geodatapecifikation Y/Objekttyp X HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Linje Planläge Mitt Kant Höjdläge Överkant Överkant Höjdattribut Höjdskillnad relativt marknivån Höjdskillnad relativt marknivån Bild Beskrivning Kommentar Exempel Källa för bild/foto/illustration som används. Hämtad från geodatapecifikation Kommentarer om inmätningen som kompletterar både beskrivningen och tabellen ovan. Eventuella exempel

16 (129) 5 Markdetaljer 5.1 Däck Namn objekttyp Altandäck Friståendedäck Referens/länk/Id /Markdetaljer/1.1.1 /Markdetaljer/1.1.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Yta Ytterkant Överkant yta Höjdattribut - Bild Beskrivning Kommentar Jan Wingstedt Golvliknande byggnadsverk Permanent konstruktion vanligen i trä med anslutning till byggnad men även friliggande. Däck/altan/plattläggning i marknivå karteras inte på mindre tomter, ex. i radhusområde. Redovisas så att ytbildning av objektet möjliggörs tillsammans med andra avgränsande objekt, t.ex. husliv. Däck med större nivåskillnad delas och mäts som brygga.(5.23) Exempel

17 (129) 5.2 Pelare Namn objekttyp Pelare Pylon Referens/länk/Id /Markdetaljer/1.2.1 /Markdetaljer/1.2.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Punkt < D=0,5 m alt l*b 0,5*0,5 annars yta Centrum eller ytterkant beroende på storlek Marknivå Höjdattribut Höjdskillnad topp - marknivå Bild Beskrivning Kommentar Jan Wingstedt Fristående stöd Höjdattribut anges som relativ höjd Exempel

18 (129) 5.3 Pergola Namn objekttyp Pergola Referens/länk/Id /Markdetaljer/1.3 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Linje Yta alt mitt Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Zeta Enkelt eller dubbla rader av fristående stöd för klängväxter. Ben på varje sida förbinds med linje. Höjdattribut anges som relativ höjd. Vid flygburen registrering av pergolan kan E och N koordinater fångas på överkant men registreras med H vid markläge. Exempel

19 (129) 5.4 Skorsten Namn objekttyp Skorsten Referens/länk/Id /Markdetaljer/1.4 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Punkt < D=0,5m l*b 0,5*0,5m annars yta Planläge Centrum Centrum eller ytterkant beroende på storlek Basens nivå Basens nivå Basens nivå Höjdattribut Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Zeta Beskrivning Kommentar Vanligtvis fristående, vertikal rörformad konstruktion för att leda bort rökgaser. Standardnivå 2. Vid diameter större än 0,5 meter redovisas alltid ytan vid basen samt högsta höjd relativt markytan. Skorsten finns även som byggnadstillbehör. Exempel

20 (129) 5.5 Terrängtrappa Namn objekttyp Terrängtrappa/Handikappramp Referens/länk/Id /Markdetaljer/1.5 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Yta Ytterkant Marknivå per avsats Höjdattribut - Bild Beskrivning Jan Wingstedt Konstruktion ämnad att underlätta passage mellan två skilda höjdnivåer, ej kopplad till byggnad. Kommentar Exempel Avsatser och viloplan ingår i trappan. Trappa finns även under byggnadstillbehör.

21 (129) 5.6 Utsiktstorn Namn objekttyp Torn Referens/länk/Id /Markdetaljer/1.6 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Yta Planläge Centrum Ytterkant Höjdläge Marknivå Marknivå Höjdattribut Höjd topp Höjd topp Bild Beskrivning Kommentar Lantmäteriet Hög konstruktion oftast utan tak, vilka ej kan relateras byggnadsändamål. Standardnivå 1: Samtliga i landskapsbilden markanta torn. Standardnivå 2: För torn med lodräta väggar registreras ytterkant i marknivå. Tornet anges med relativ höjd från marken som attribut. Exempel Torn för fågelskådning eller utkikstorn.

22 (129) 5.7 Fast målställning Namn objekttyp Fast målställning Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Linje Ytterkant Marknivå Höjdskillnad ribbans överkant markytans nivå Bild Beskrivning Stockholms Stad Fast förankrad målställning avsedd för idrott. Kommentar Exempel Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

23 (129) 5.8 Häck Namn objekttyp Häck Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Yta om häckens bredd > 1 m annars linje Mitt <= 1 m annars ytterkant Marknivå Häckens höjd över marknivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Zeta Rad av plantor, vanligtvis av samma sort, som inramar eller avdelar en trädgård, park etc. Häckar redovisas med mittlinje. Bredare häckar dokumenteras som yta.

24 (129) 5.9 Idrottssarg Namn objekttyp Idrottssarg Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.3 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Linje Ytterkant Överkant Höjdattribut - Bild Beskrivning Kommentar Zeta Förhöjd kant runt bandyplan, ishockeyrink eller dylikt. Ishockeyrink, banybana finns som markanvändning och redovisas då som yta. Exempel

25 (129) 5.10 Kantstöd Namn objekttyp Kantstöd Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.4 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Linje Ytterkant Överkant Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Stöd av sten, betong, plåt, trä eller dylikt ej högre än 40cm. Redovisas på ovansida och i ytterkant av kantstöd. Cirkulationsplats redovisas som kantstöd. Kantstöd som är redovisat i underkant kan ges höjdattribut. Kring rabatter, gångar, tomtgräns mot gata.

26 (129) 5.11 Lekredskap Namn objekttyp Referens/länk/Id Lekredskap /Markdetaljer/2.5 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Höjdattribut Redskapets höjd Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Redskap avsett för lek utomhus. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

27 (129) 5.12 Linbana Namn objekttyp Linbana Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.6 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt/Ytterkant Höjdläge - Marknivå/Topp Höjdattribut - Bild Beskrivning Jan Wingstedt Anläggning för luftburen transport av människor eller gods i exempelvis gondoler eller öppna stolar. Kommentar Standardnivå1. Redovisas om den är i drift och minst ca 200 m lång. Standardnivå 2. Linje konstrueras mellan stolpar oavsett längd och om i drift eller ej. Exempel Kabinbana, stollift eller gondolbana.

28 (129) 5.13 Minnessten Namn objekttyp Referens/länk/Id Minnessten /Markdetaljer/2.10 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Yta Planläge Centrum Ytterkant Höjdläge - Marknivå Höjdattribut - Stenens höjd Bild Beskrivning Zeta Sten med syfte att erinra om person, inträffad händelse eller historisk verksamhet Kommentar Exempel Stenens redovisas i marknivå.

29 (129) 5.14 Motionsredskap Namn objekttyp Motionsredskap Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.11 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Linje/yta Ytterkant/mittlinje Marknivå Höjdskillnad redskapets högsta höjd - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Redskap avsett för motion. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. I parker, i anslutning till motionsslinga eller idrottsanläggning

30 (129) 5.15 Parkbord Namn objekttyp Parkbord Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.12 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Fasta bord utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

31 (129) 5.16 Parkbänk Namn objekttyp Parkbänk Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.13 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Fast bänk utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Parkbänkens ytterkontur redovisas i plan. Höjd redovisas i marknivå.

32 (129) 5.17 Skidlift Namn objekttyp Skidlift Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.14 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt/Ytterkant Höjdläge - Marknivå/Topp Höjdattribut - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Lantmäteriet Lift för transport av skidåkare i markplan. Standardnivå 2: Linje konstrueras mellan stolpar oavsett längd

33 (129) 5.18 Utomhusdusch Namn objekttyp Utomhusdusch Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.18 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Punkt/Yta Centrum/ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad (vänster), Jerry Sandin (höger) Konstruktion för tvagning med strilande vatten utomhus. Duschens centrumpunkt eller väggar redovisas i plan- och höjd. Dusch i parker eller i anslutning till badplats.

34 (129) 5.19 Utomhuskonstverk Namn objekttyp Piedestal Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.19 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdatribut Punkt/Yta Centrum/Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Produkt av konstnärlig verksamhet. Konstverkets piedestal redovisas i marknivå. Staty eller skulptur.

35 (129) 5.20 Vattenområdesavgränsare Namn objekttyp Referens/länk/Id Vattenområdesavgränsare /Markdetaljer/2.20 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Överkant Höjdattribut - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Zeta Bojar eller linor i vattnet för avgränsning av aktivitet, t.ex. bad eller båttrafik.

36 (129) 5.21 Avbärare Namn objekttyp Avbärare Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge Överkant Överkant Höjdattribut Höjdskillnad objektets högsta punkt mark/vattenytans nivå Höjdskillnad objektets högsta punkt mark/vattenytans nivå Bild Lantmäteriet Beskrivning En för fartyg skyddande och stötdämpande konstruktion vid kaj. Kommentar Exempel Standardnivå 1. Redovisas endast inom NSL-område. Avbärare längre än 8 m redovisas. Ansluts mot strandlinjen. Strandlinjen delas ej. Avbärare skär varandra inbördes. Standardnivå 2. redovisas oavsett storlek

37 (129) 5.22 Avkörningsskydd Namn objekttyp Avkörningsskydd Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Stockholms stad Skydd på t.ex. kaj för att förhindra nedstörtning. Avspärrning för trafik etc. Exempel Redovisas som sluten figur om bredare än 0,4 m.

38 (129) 5.23 Brygga Namn objekttyp Referens/länk/Id Brygga i vatten /Markdetaljer/3.3 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Yta Planläge Mitt Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Höjdattribut - -

39 (129) Bild Beskrivning Kommentar Exempel Lantmäteriet (överst), SOSI (nederst) Konstruktion som sträcker sig ut över vattnet. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt, minimimått för redovisning är 20 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall ej redovisas. Inom NSL-område: Minimimått för redovisning är 10 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall redovisas. Brygga skär varandra inbördes. Standardnivå 2: Strandlinje redovisas under bryggan. Alla bryggor redovisas. Förtöja och betjäna båtar vid t.ex. lastning och lossning, bad etc.

40 (129) 5.24 Båtförtöjning Namn objekttyp Båtförtöjning Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.4 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Konstruktion avsedd för förtöjning av båtar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

41 (129) 5.25 Dykdalb Namn objekttyp Dykdalb Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.6 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt/Yta Punkt D=<1,0 m alt 1*1 m annars yta Planläge Centrum/Ytterkant Centrum/Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Höjdattribut - - Bild Beskrivning Kommentar Södertälje kommun Bottenfast anordning för att förtöja eller bära av fartyg i trånga passager. En dykdalb består av en grupp pålar sammanfästa till ett fundament. Numera utförs dykdalber oftast i betong. Standardnivå 1: Redovisas endast inom NSL-område. Dykdalb vars yta är mindre än 12 kvm redovisas med punkt. Dykdalb vars yta är minst 12 kvm redovisas med linje. Standardnivå 2: Redovisas som punkt eller som linje utan begränsning av storlek. Exempel

42 (129) 5.26 Kaj Namn objekttyp Kaj Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.7 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt eller ytterkant Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Höjdattribut - - Bild Beskrivning Kommentar Lantmäteriet (vänster), SOSI (höger) En till strandlinjen anslutande konstruktion med lodrät sida mot djupt vatten, av betong, sten eller trä, vilken används för förtöjning av båtar. Kantlinje för kaj redovisas med en linje som sammanfaller med strandlinjen. Lagras dubbelt med strandlinjen. Strandlinjen delas i ändpunkterna. Standardnivå 1: Redovisas om den är minst 6 m bred. Utskjutande kaj smalare än 6m, redovisas med mittlinje. Redovisas endast inom NSL-område. Standardnivå 2: Om kajen innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter, se figur vid Brygga. Alla kajer redovisas. Exempel

43 (129) 5.27 Landsjömärke Namn objekttyp Landsjömärke Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.8 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta >4 m 2 Punkt < 4 m 2 Planläge Höjdläge Höjdattribut Ytterkant alt centrum Överkant - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Sjöfartsverket Sjömärke på land som markerar farled eller hinder och är avsett för navigering till sjöss. Kommentar Standardnivå 2: >4 m 2 redovisas i ytterkant och representeras som yta. <4 m 2 redovisas i centrum och representeras som punkt. Exempel Båk, kummel, stångmärke eller tavla.

44 (129) 5.28 Ledverk Namn objekttyp Ledverk Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.9 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje alt yta Planläge Mitt Mitt Ytterkant >B 0,5m Höjdläge Överkant Överkant Höjdattribut - - Bild Beskrivning Lantmäteriet Anordning som är avsedd att leda fartyg i trånga passager. Kommentar Standardnivå 1: Exempel Redovisas endast inom NSL-område. Ledverk längre än 8 m redovisas. Redovisas sammanhängande under broar. Standardnivå 2. Redovisas oavsett längd.

45 (129) 5.29 Pir Namn objekttyp Pir Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.10 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Yta Planläge Mitt/Kant Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Höjdattribut Bild Beskrivning Lantmäteriet Långsträckt bottenfast konstruktion som går från stranden ut i vattnet vars syfte är att skydda hamn och ankringsområde från vågor. Kommentar Standardnivå 1: Exempel Mittlinje, Samtliga vågbrytare/pir smalare än 6 m och längre än 20 m räknat från strandlinjen redovisas. Inom NSL-område längre än 10 m. Bredare företeelser än 6m återges med pir, kantlinje som skall sammanfalla med strandlinje. Standardnivå 2: Planläge redovisas vid ytterkant konstruktionen vid normalt vattenstånd. Höjdläge redovisas som pirens högsta nivå. Alla pirer redovisas.

46 (129) 5.30 Buskage Namn objekttyp Buskage Referens/länk/Id /Markdetaljer/4.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Samling tätt växande buskar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

47 (129) 5.31 Stenblock Namn objekttyp Stenblock Referens/länk/Id /Markdetaljer/4.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Större, utmärkande sten. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Flyttblock som blivit transporterat av inlandsisen.

48 (129) 5.32 Träd Namn objekttyp Träd Referens/länk/Id /Markdetaljer/4.3 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Vedväxt som har en huvudstam och som vanligen når en höjd av minst 5 m.

49 (129) 5.33 Avloppsanläggning Namn objekttyp Referens/länk/Id Avloppsanläggning/Reningsverk /Markdetaljer/5.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Planläge Innerkant Höjdläge Överkant Höjdattribut Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Anläggning för rening av avloppsvatten. Bassängens hörn redovisas i plan och höjd vid överkant.

50 (129) 5.34 Bassäng Namn objekttyp Bassäng Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Yta Planläge Innerkant Innerkant Höjdläge Överkant Överkant Höjdattribut - - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Jerry Sandin Större öppen vattenbehållare. Bassängens hörn eller kant redovisas i plan och höjd vid överkant. Standardnivå 1: Minimimått för redovisning är 500 m 2. Exempel

51 (129) 5.35 Brunnslock Namn objekttyp Brunnslock Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.3 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt < 1 m 2 annars yta Planläge Höjdläge Höjdattribut Centrum/Ytterkant Marknivå - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Jan Wingstedt (vänster), Jerry Sandin (höger) Täckande lock över brunn för avlopp, friskvatten, dagvatten, septiktank etc. Större lock (> 1 m 2 ), t.ex. täckande teknikanläggningar, kan redovisas som yta. Exempel

52 (129) 5.36 Eluttag utomhus Namn objekttyp Eluttag utomhus Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.4 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Eluttag på stolpe för utomhusbruk t.ex. i parker eller på parkeringar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

53 (129) 5.37 Flaggstång Namn objekttyp Flaggstång Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.5 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Stång avsedd för upphängning av flagga eller vimpel. Flaggstångens centrumpunkt redovisas i plan och höjd i marknivå.

54 (129) 5.38 Fontän Namn objekttyp Referens/länk/Id Fontän /Markdetaljer/5.6 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant Höjdattribut - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte. Plan- och höjdläge redovisas i överkant.

55 (129) 5.39 Fundament Namn objekttyp Referens/länk/Id Fundament /Markdetaljer/5.7 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant Höjdattribut - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Konstruktion av sten, betong eller dylikt, vars syfte är att montera annan utrustning på.

56 (129) 5.40 Informationstavla Namn objekttyp Informationstavla Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.8 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Ytterkant Höjdläge - Marknivå Höjdattribut Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Jerry Sandin Offentlig anslagstavla för att sprida information. Kommentar Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. HMK standardnivå 1 gäller i fjällområden. Exempel

57 (129) 5.41 Kopplingsskåp Namn objekttyp Kopplingsskåp Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.9 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Yta/Mittlinje Ytterkant/Mitt Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Skåp för koppling av kablar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Skåp som är mindre än 0,5 m 2 redovisas som mittlinje. Dataskåp, kabelskåp, elplint, elstolpstation, elskåp, kopplingspåle, optoskåp, teleskåp eller trafikljusskåp.

58 (129) 5.42 Luftledning Namn objekttyp Luftledning Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.10 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Kabelnivå Höjdattribut Bild Beskrivning Kommentar Lantmäteriet Elektrisk ledning upphängd i stolpar för överföring av el lägre än 100 000 volt eller signaler. Standardnivå 1: Geometrisk nätverksstruktur ingår i kraftledningsnätverket för regionledningar. Mittlinjen redovisas med en rak linje från brytpunkt till brytpunkt. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolparna. Kraftledningar som sitter i samma stolpe ovanför varandra med gemensam sträckning, kan redovisas med enkel eller dubbel geometri. Standardnivå 2. Stolpfundament redovisas som fundament. Linje konstrueras centrerad mellan fundament eller rakt över enkelt fundament. Kabelns höjd redovisas vid infästning mot isolator.

59 (129) 5.43 Högspänningsledning Namn objekttyp Högspänningsledning Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.10.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Kabelnivå Höjdattribut Bild Beskrivning Lantmäteriet Kraftledning (stamnät eller regionnät) avsedd för distribution av elektricitet oftast med spänning över 110 000 volt. Kommentar Standardnivå 1: Geometrisk nätverksstruktur. Ingår i kraftledningsnätverket för stamledningar. Mittlinjen redovisas med en rak linje från brytpunkt till brytpunkt. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolpar. Kraftledningar som sitter i samma stolpe ovanför varandra med gemensam sträckning, kan redovisas med enkel eller dubbel geometri. Redovisas fullständigt för luftledningar. Höjdkrav saknas men kan finnas genom samverkan med kraftbolag. Standardnivå 2: Stolpfundament mätts in som fundament. Vid större ledningsgator redovisas de yttersta trådarna som raka linjer på trådarnas nivå. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolparna. På en smal luftledning där trådarna sitter på samma stolpe redovisas mittentråden. Kablarnas höjd redovisas vid infästning mot isolator. Exempel

60 (129) 5.44 Mast Namn objekttyp Mast Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.12 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Punkt Planläge Mitt Mitt Höjdläge Mastens bas Mastens bas Höjdattribut Höjdskillnad topp bas Höjdskillnad topp bas Bild Beskrivning Kommentar Jerry Sandin Vertikal stående konstruktion, ofta stagad med vajrar. Standard nivå 1. Tele-, radio- och TV-master som är minst ca 25 m höga. Mätning sker av fundament, samt mittpunkt för masten. Standardnivå 2. Kommunikationsmaster och master på arenor, parkeringar etc. Redovisning sker av fundament samt mittpunkt för masten. Exempel

61 (129) 5.45 Mur Namn objekttyp Referens/länk/Id Mur /Markdetaljer/5.14 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta/Linje Planläge Ytterkant/Mitt Höjdläge Överkant Höjdattribut Bild Beskrivning Kommentar Exempel Lantmäteriet Anläggning byggd av sten eller betong och som används som avgränsning för ett område. Mur bredare än 0,2 m redovisas med ytterkant, annars mittlinje. Mur redovisas om höjden är högre än 40 cm.

62 (129) 5.46 Plank Namn objekttyp Referens/länk/Id Plank /Markdetaljer/5.15 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Överkant plank Höjdattribut Bild Beskrivning Kommentar Exempel Zeta Fristående trävägg. Plank används som ett grövre alternativ till stängsel för att skydda mot passage, insyn, bullerskydd eller som vindskydd. Om planket innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter.

63 (129) 5.47 Räcke Namn objekttyp Räcke Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.16 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Linje Mitt Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Upprättstående långsträckt skyddskonstruktion. Brytpunkter i plan och höjd redovisas i marknivå för navföljarens mitt. Vajerräcke, skyddsräcke eller körfältsavskiljare.

64 (129) 5.48 Rörledning ovan mark Namn objekttyp Rörledning ovan mark Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.17 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Ytterkant/Mitt Höjdläge - Överkant/underkant Höjdattribut Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Ledning ovan mark för transport av gas eller vätska. Redovisas fullständigt. Generalisering kan förekomma inom industri- och hamnområden.

65 (129) 5.49 Slänt Namn objekttyp Slänt Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.18 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Yta Planläge Ytterkant Ytterkant Höjdläge - Marknivå Höjdattribut - - Bild Beskrivning Kommentar Stockholms stad Anlagd bank eller skärning. Standardnivå1: Skärningslinje vid väg, järnväg, dagbrott eller dylikt. Redovisas om skärningen är minst 5 m i höjd och 200 m i längd. Minsta radie i cirkulära skärningar är 50 m. Standardnivå 2: Vid anlagda banker/skärningar skall lutningen vara större än 0,3 m per meter. Brytpunkter i plan och höjd redovisas. Släntfot respektive släntkrön hanteras som kantlinjeegenskap enligt geometrimodellen (Fel! Hittar inte referenskälla.). Exempel Dikesslänt, banvall eller bullervall.

66 (129) 5.50 Stolpe Namn objekttyp Stolpe Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.19 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Lodrätt, smalt byggnadselement som ofta har en bärande funktion. Stolpens plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

67 (129) 5.51 Stängsel Namn objekttyp Referens/länk/Id Stängsel /Markdetaljer/5.20 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Överkant Höjdattribut Bild Beskrivning Jerry Sandin Anordning som hindrar passage. Stängsel skiljer sig från mur eller plank genom att vara ihåligt. Kommentar Om stängslet innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Om det är svårt att registrera överkant av staketet kan staketfoten mätas istället. Exempel Hägnad, viltstängsel eller renstängsel.

68 (129) 5.52 Stödmur Namn objekttyp Referens/länk/Id Stödmur /Markdetaljer/5.21 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant Höjdattribut - Bild Beskrivning Kommentar Jan Wingstedt Anordning för att stödja jordmassor. Stödmur används ofta för att stoppa jordmassor, ras eller ersätta slänt. Stödmurens brytpunkter i plan och höjd redovisas för stödmurens överkant. Vid mätning av stödmurar, skall som regel endast en sida av muren mätas. Om stödmur lutar inåt lodas mätpunkten från underkant upp till nivå med överkant, om stödmur lutar utåt flyttas mätpunkten ut se fig. Exempel

69 (129) 5.53 Återvinningsstation Namn objekttyp Återvinningsstation Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.22 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Stationär container för insamling av material för återvinning Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

70 (129) 5.54 Cykelställ Namn objekttyp Cykelställ Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Linje Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Ställ avsett för parkering av cyklar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

71 (129) 5.55 Farthinder Namn objekttyp Farthinder Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Linje Ytterkant Marknivå -Höjdskillnad högsta punkt markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Göteborgs stad Anordning för att sänka trafikens hastighet. Hela vägbulan redovisas för ytterkant, där upphöjningen börjar. Fartgupp i gatan, slalomsväng mellan hinder eller förträngningar.

72 (129) 5.56 Perrong Namn objekttyp Referens/länk/Id Perrong /Markdetaljer/6.6 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant perrong Höjdattribut - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Upphöjd anläggning för att underlätta vid av- och påstigning på spårfordon. redovisas i ytterkant mot spårområdet.

73 (129) 5.57 Pollare Namn objekttyp Pollare Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.7 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Upprättstående järn- eller träkonstruktion avsedd för att förtöja fartyg vid en kaj eller som ett fysiskt väghinder. Pollares plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

74 (129) 5.58 Vägbom Namn objekttyp Vägbom Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.8 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Mitt Höjdläge - Marknivå Höjdattribut Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Anordning för att hindra biltrafik att ta sig in på en väg eller vid färjelägen och järnvägsövergångar. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt för bilväg och sämre bilväg. Undantag för väg kortare än 250 m och vägar inom bebyggelse-områden. Grindar vid viltstängsel ska inte redovisas. Ansluts till vägnätverket och riktas vinkelrätt över vägen.

75 (129) 5.59 Vägtrumma Namn objekttyp Vägtrumma Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.9 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Linje Mitt Botten vattengång - Höjdskillnad objektets lägsta och högsta punkt - = diametern Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Konstruktion som läggs under vägar för att tillåta en mindre å, bäck eller ett dike att passera under vägen.

76 (129) 5.60 Väghinder Namn objekttyp Väghinder Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.10 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Linje Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Anordning för att hindra biltrafik.

77 (129) 6 Markanvändning Markanvändning hanteras geometriskt som ytor eller som linjer i de flesta fall. På kommunsidan varierar det där en del kommuner mäter in och lagrar markanvändningsobjekt geometriskt som ytor. I en del andra kommuner lagrar man inte en del markanvändningsobjekt alls utan de sätts samman vid behov, då ofta utifrån linjer som avgränsar andra företeelser runtomkring. <Kompletteras senare> 7 Marktäcke Temat är yttäckande och omfattar det fysiska och biologiska marktäcket på jordytan som till exempel anlagda ytor, åkermark, skog, våtmarker och vatten. Det finns ett närliggande, markanvändning, som beskriver av markytans faktiska användning för olika ändamål. <Kompletteras senare> 8 Byggnad na för Byggnad skiljer sig lite åt jämfört med mätningsanvisningarna för andra teman. Detta beror i stor utsträckning på större önskemål om att kunna redovisa byggnader i 3D. I framtagandet av mätningsanvisningar för Byggnad har fått input från bland andra: CityGML ver 2.0, en datautbytesstandard för 3D-modeller över städer framtagen av standardiseringsorganisationen OGC Inspire, tekniska guidelines för bl a byggnader framtagna med EU-direktivet Inspire som grund ABT-avtal mellan Lantmäteriet och kommuner Lantmäteriets egna utredningar kring 3D Kommunal erfarenhet av 3D Strukturen på mätningsanvisningarna för Byggnad utgår från LoD-nivåer enligt CityGML 2.0 med vissa egna tillägg. LoD står för Level of Detail och handlar om hur man i olika detaljeringsnivåer kan beskriva en byggnad, se figur 6 och Tabell 2. För byggnadsobjektet finns även möjlighet att lägga en byggnads relativa höjd som attribut. Ett sådant attribut kan nyttjas för att ta fram LOD1 byggnader även om man bara har 2D geometrier. För mer information om Byggnad och LoD-nivåer se geodataspecifikation Byggnad.

78 (129) Figur 6 Schematisk bid av de olika LOD-nivåerna i CityGML 2.0 Tabell 2 LoD-nivåer för Byggnad enligt CityGML 2.0 med vissa tillägg. Lod0 Byggnaden är avbildad som en 2D-yta (dvs som i en traditionell 2Dkarta) eller som en horisontell 3D-yta (höjdsatt yta) på marknivå och/eller taknivå. Den horisontella takytan kan avse olika höjder, från byggnadens högsta punkt till lägsta takkant, beroende på ändamål. I tillägg till detta har även möjlighet till 3D-ytor avseende lutande takkontur och enkel takrepresentation motsvarande enbart taket i LOD2 ( flygande tak ), se figur 7 LoD1 LoD2 LoD3 LoD4 3D-data (volym) i form av en låda. Den horisontella takytan kan avse olika höjder, från byggnadens högsta punkt till lägsta takkant, beroende på ändamål. 3D-data med förenklad tak- och fasadrepresentation. 3D-data med detaljerad tak- och fasadrepresentation där även struktur kan ingå. Detaljerad beskrivning av exteriör t.ex. taköverhäng, skorstenar, takkupor, fönster och dörrar. 3D-data som även beskriver byggnaden invändigt. Behandlas inte av.

79 (129) 8.1 Generella synpunkter/råd Vid produktion av nytt kartmaterial eller ajourhållning, i egen regi eller upphandling, kan det på sikt vara lönsamt att ta med viss information kring höjder på tak. Lämpligt är att utföra en takkartering som möjliggör användning för LOD 2, detta kan dokumenteras som flygande tak och dokumenteras som ytor, se figur 7 högra bilden. Detta även om man inte för dagen tänker gå längre än nivå LOD 0. Men även att spara inmätning av byggnadskontur eller byggnadsdelars kontur kan möjliggöra framtida 3D-redovisning (Figur 7 vänstra respektive mittersta bilden) liksom att spara relativ höjd i ett attribut till byggnadsobjektet. När det gäller byggnadsdelar är det bra att fundera på vilka delar man i framtiden skulle vilja redovisa med olika höjd då separata byggnadsdelar är viktiga. Möjligheten finns att skapa fysisk byggnad d.v.s. att slå samman byggnader (registerbyggnader) inom ett kvarter eller över fastighetsgränser. Detta kan vara användbart vid visualisering och i 3D-skrivare. Vid dokumentation av linje eller yta skall Mät/dokumentationsriktning anges om detta inte sker med automatik. (I Oracle sparas dessa motsols.) Okänd eller felangiven dokumentationsriktning kan ge bla problem vid ytgenerering. Figur 7 Röd linje avser 3D-ytor för flygande tak som lutande byggnadskontur, byggnadsdelars kontur respektive enkel takrepresentation. De hanteras under LOD0 i även om de inte finns med i CityGML.(ett alternativ för den högra bilden skulle kunna vara att kalla den LOD2tak och den vänstra och mittersta bilden för LOD0lutandetak. De skule kunna ges en egna rader i tabellen som specialfall) 8.2 Mätning vs konstruktion Dokumentet mätningsanvisningar visar hur geometrisk representation ska se ut vid utbyte. Inmätning av byggnader kan göras enligt geometriska representation. Alternativt kan den geometriska representationen konstrueras fram ur mätningar av andra punkter. Det förekommer att olika mätmetoder blandas när en 3D-byggnad tas fram. Till exempel att fasadläge kommer från geodetisk detaljmätning och tak kommer från fotogrammetrisk detaljmätning eller laserskanning. Se Bilaga 1 för ett urval av exempel på hur 3D-byggnader enligt mätanvisningar kan konstrueras ur olika mätningar och mätmetoder.

8.3 Vad ska man redovisa på en byggnad Generaliseringar av delar och detaljer på byggnader. Dessa gränsvärden är baserade på empiriska undersökningar från några städer i Europa. Vad skall styra. Är det vårt primära behov av bygglov och fastighetsbildning eller annat? a. Storlek på byggnadsdel - LoD0, LoD1 och LoD2 b. >4 m, 10 m² alternativt >2 m, 4 m² beroende på syfte Är det rätt att sätta en gräns på 2m eller borde även syftet styra? Ex vis verksamheter. c. Höjdskillnad på tak för att dela in i byggnadsdelar LoD0, LoD1 och LoD2 d. >2 m Behov? Hur avgörs det vid flygburen mätning? (Går inte att göra LOD3 med enbart flygburen inmätning. Har man inte behovet av detaljerad byggnad väljer man LOD2 byggnader utan taköverhäng och takkupor. Tycker att vi inte tillåter taköverhäng och takkupor för LOD2 för att göra det enklare?). e. Storlek på taköverhäng LoD3 (och LoD2 om sådan önskas) f. >0,2 m g. Storlek på takkupa eller liknande LoD3 (och LoD2 om sådan önskas) h. >2 m, 2 m² Över taknock? Påverkan vid byggnads hösta punkt. i. Höjd på skorsten LoD3 j. >1 m Är det ett behov av att ta bort något? Kommer inte detta att genereras ur BIM eller snedbilder etc (Detta avser mer detaljerade byggnaderenligt LOD3, dvs det som vanligen skapas ur BIM eller vid särskild mätning av signaturbyggnader. Om man inte har behovet väljer man LOD2.) k. Storlek på takfönster och fönster LoD3 l. >1 m, 1 m² m. Storlek på balkong LoD3 n. >0,2 m Som f (se kommentarer ovan) o. Storlek på fönstersmyg och andra detaljer LoD3 om så önskas p. >0,2 m

8.4 Definition av några begrepp rörande tak, golv och mark 8.5 LOD vs kvalitet vs HMK-standardnivåer Detaljeringsgrader i form av LOD ska inte förväxlas med kvalitet och då särskilt inte avseende lägesosäkerhet. Till exempel kan en byggnad i 2D (LOD0) vara inmätt geodetiskt på centimeternivå medan samma byggnad i 3D (LOD1 eller LOD2) kan vara inmätt med fotogrammetri på decimeternivå. Vilken geometri har då högst kvalitet? Detaljeringsgraderna i form av LOD ska inte heller förväxlas med HMK-standardnivåer. Flera olika detaljeringsgrader kan vara aktuella för varje HMK-standardnivå, behoven styr. En grov riktlinje kan vara: LOD0 och LOD1 för HMK-standardnivå 1 LOD0, LOD1 och LOD2 för HMK-standardnivå 2 LOD0 och LOD3 för HMK-standardnivå 3 Andra indelningar förekommer, t ex blir LOD2 allt vanligare för HMK-standardnivå 1 i takt med de nationella baserna bygger på utbyte med kommuner. Gissningsvis kommer LOD3 att bli vanligare för HMK-standardnivå 2 i takt med att kommuner kommer att utbyta data med arkitekter och byggherrar som hanterar byggnader i CAD/BIM och så vidare.

9 byggnad och byggnadstillbehör 9.1 LoD0 9.1.1 Inmätning och dokumentation av bottenyta, LoD0 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd bör redovisas på sådant sätt att data blir användbart för samtliga LOD- nivåer, det vill säga, med höjd. Bottenytan redovisas i markhöjd enligt blå linje. Alternativt kan golvhöjd (bottenplatta) användas. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Byggnadens ytterkant enligt röd linje. Kommentar Registrering av höjdpunkter är inte obligatoriskt for LOD 0.

Redovisning av byggnad med fotavtryck (footprint) ev används bottenplatta /golvhöjd.) Redovisning av byggnad med takkontur ytterkant. Döljer eventuella företeelser under takutsprång. Planritning

9.1.2 Flera Byggnadsdelar, LoD0 Bilderna visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och dokumentera dessa som separata delar med samma metod vilket anges i exemplen ovan ges en framtida möjlighet att skapa 3D i LOD 1 och 2 med skilda byggnadshöjder för varje byggnadsdel.

9.1.3 Byggnadstillbehör, LoD0 9.1.3.1 Carport, Skärmtak etc. Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd redovisas/mäts på sådant sätt att mätdata blir användbart för samtliga LODnivåer. Stolpes yttre hörn eller väggs yttersida mäts. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant redovisas/mäts enligt röd linje Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges.

9.1.3.2 Carport med nock Takytor kan redovisas för senare behov. 9.1.3.3 Trappa, ramp

9.1.3.4 Lastbrygga

2.0 149 (186) G o d k ä n d a v : Styrgruppen G i l t i g f r å n : 2016-06-30 9.1.3.5 Balkong Geodetisk detaljmätning Nedre trappsteget redovisas i överkant, ramps nedre del, samt övre trappstegs överkant, rampens övre kant. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Lastbrygga enligt ovan. Som alternativ kan balkongens övre kant redovisas (streckad linje). Vid dokumentationen av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Nedre trappsteget mäts/redovisas i markläge???, ramps nedre del, samt övre trappstegs överkant, rampens övre kant. Angöringen till byggnad mäts/redovissa i överkant. Lastbrygga enligt ovan. Som alternativ kan balkongens övre kant mäts/redovisas (streckad linje). Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden.

9.1.3.6 Uterum Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/redovisas på sådant sätt att mätdata blir användbart för samtliga LODnivåer. Väggens yttre hörn mäts/redovisas. Vid dokumentation ansluts taket mot byggnadens vägg Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/redovisas enligt röd linje Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges.

9.1.3.7 Förbindelsegång Geodetisk detaljmätning Angöringen till byggnad mäts/redovisas på gångytas överkant. Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Taket redovisas (röd linje). Vid öppen gång redovisas överkant samt räcke. Förbindelsegång redovisas som yta. Vid dokumentationen av objekten skall dessa ansluta till byggnaden.

9.1.3.8 Skorsten Skorsten kan även vara byggnads hösta del. Objektet på bilden skall behandlas som objektet skorsten. Övrigt se Markdetaljer.

9.1.4 Radhus, LoD0 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras vid fasaden alternativt används bottenplatan. Takets högsta punkt registreras. (Prisma lös mätning ex.vis om detta är möjligt) Bottenytan mäts/registeras enligt blå linje (marknivå). Vid dokumentation av ytan skall doku-mentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns. Byggnaden kan utöver detta utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock

2.0 154 (186) G o d k ä n d a v : Styrgruppen G i l t i g f r å n : 2016-06-30 9.1.5 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD0 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt kan registreras för framtida behov. (Prisma lös mätning exempelvis) Bottenytan mäts/registreras enligt blå linje (marknivå). Vid dokumentation av ytan skall doku-mentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns eller där annan byggnadsdel har avvikande höjd. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock registreras för framtida behov.

9.1.6 Färdigt golv, LoD0 Sockelhöjd, Entrénivå = Lägsta våning över mark Lägsta våning över mark kan mätas / registreras på entrédörrens insteg. Sockel- höjd = blå linje.

2.0 156 (186) G o d k ä n d a v : Styrgruppen G i l t i g f r å n : 2016-06-30 9.2 LoD1 9.2.1 Inmätning och dokumentation av bottenyta och takhöjd, LoD1 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras på sådant sätt och noggrannhet (mätosäkerhet) att mätdata blir användbart för samtliga LOD-nivåer. Se mätklass (Tabell 5). Takets högsta punkt registreras där detta är möjligt. (Prisma lös mätning exempelvis) Bottenytan mats enligt blå linje. Alternativt används bottenplatta. Skärning mellan takfots undre kant och fasad registreras Vid dokumentation av ytan skall dokumentat- ionsriktning anges. (kan ske med automatik bland annat i Oracle som lagrar ytor motsols). Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras. Vid höjdbestämning av tak där automatisk generering av höjdläge ske registreras vanligast på ½ eller för specifika ändamål 1/3 eller 2/3 av takets höjd. Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges. Konstruktion av byggnadskuber kan ske med korrekt fasadläge där botten ytan är mät geodetiskt eller med fiktivt läge för fasaden genom Fotogrammetrisk detaljmätning av takkant.

9.2.2 ½ takhöjd GTH genereras med automatik ur flygbild eller laserdata. Höjden kan sättas på halva taket eller 1/3 alt 2/3 beroende på användningsområde.

9.2.3 Olika nivåer för att bilda LoD1- kuber BHP = Byggnads högsta punkt kan vara skorsten, hiss-, ventilationstrumma, eller annan installation som inte är byggnadsdel THP = Takets hösta punkt GTH = Generell takhöjd (kan vara 1/2, 1/3, 2/3 av takets höjd) HTF = Högsta takfotshöjd LTF = Lägsta takfotshöjd GTF = Generell takfotshöjd HTK = Högsta takkantshöjd LTK = Lögsta takkantshöjd GTK = Generell takkantshöjd

Flera Byggnadsdelar, LoD1 Byggnadsdelar Bilderna visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och dokumentera dessa som separata delar, ges möjligheten att skapa 3D i LOD 1 och 2 med skilda byggnadshöjder för varje byggnadsdel. LoD1 kan ha olika detaljrikedom.

Yttre streckad linje redovisar takets utbredning Redovisning av byggnad med mätt fotavtryck (fotprint) på marknivå samt registrerad takhöjd från fotogrammetri alt. laser. Även mät taknock, takkant etc kan ge denna redovisning. Redovisning avbyggnad från flygburen mätning (takkontur) och neddragen mot markytan (DTM).

9.2.4 Radhus, LoD1 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt registreras. (Prisma lös mätning exempelvis) Bottenytan mats enligt blå linje (marknivå). Skärning mellan takfots undre kant och fasad registreras Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns. Byggnaden kan även utöver registerbyggnad utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Se DSP? Konstruktion av byggnadskuber kan ske med korrekt fasadläge där bottenytan eller verklig markhöjd samt takfots undre kant är mät geodetiskt. Alternativt med fiktivt läge för fasaden genom fotogrammetrisk detaljmätning av takkant eller takkonstruktion mot höjdmodell från DTM.

9.2.5 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD1 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt registreras. (Prisma lös mätning ex.vis). Bottenytan mäts/registreras i marknivå. Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns. eller där annan byggnadsdel har avvikande höjd. Del av byggnad som har avvikande höjd registreras som byggnadsdel. Byggnaden kan även utöver registerbyggnad utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Konstruktion av byggnadskuber??? kan ske med korrekt fasadläge där botten ytan eller verklig markhöjd samt takfots undre kant är mät geodetiskt. Alternativt med fiktivt läge för fasaden genom fotogrammetrisk detaljmätning av takkant eller takkonstruktion mot höjdmodell från DTM.

9.3 LoD2 9.3.1 Inmätning och registrering av bottenyta och takhöjd, LoD2

Geodetisk detaljmätning Redovisas ej på bilden Verklig markhöjd mäts/registreras på sådant sätt och noggrannhet (mätosäkerhet) att mätdata blir användbart för samtliga LOD-nivåer. Se mätklass. Takets högsta punkt registreras där detta är möjligt. (Prisma lös mätning exempelvis). Bottenytan mäts i marknivå. Skärning mellan takfots undre kant och fasad registreras Vid registrering skall dokumentationsriktning anges. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Vid dokumentation av yta skall dokumentationsriktning anges. Konstruktion av LOD2-modeller kan ske med korrekt fasadläge och takfotkant som mäts geodetiskt (överst). Alternativt en korrekt redovisning av takutsprång (mellan- bild). Vid fotogrammetrisk mätning ett fiktivt läge för fasaden (nedre bilden).

Redovisning av byggnad med mätt fotavtryck (fotprint) på marknivå samt registrerat flygandetak från fotogrammetri alt. laser.genom att använda fotavtrycket och låta fasaden skära genom taket erhålles en korrekt fasadredovisning. Redovisning av byggnad från flygburen mätning (takkontur) och neddragen mot markytan (DTM). Denna redovisning döljer objekt som ligger under det utskjutande taket. Metoden ger en fiktiv redovisning av fasaden.

9.3.2 Skärning underkant takfot och fasad samt generell takfot, LoD2 Geodetisk detaljmätning Genom mätning av takfots olika höjer, ex.vis på olika sidor om byggnaden kan fasader med rätta ytorna redovisas, detta kan vara bra vid bullermätningar mm. Bild 1 Generell takfotshöjd kan genereras från en mätt punkt och tillämpas där takfotshöjden är samma för hela byggnaden. Bild 2. Denna mätning ger korrekta fasader.

9.3.3 Byggnad med olika takkantshöjder, LoD2 Fotogrammetrisk detaljmätning alternativt geodetisk detaljmätning Genom mätning av takkants olika höjder, exempelvis på olika sidor om byggnaden kan fasader med rätta ytorna redovisas, detta kan vara bra vid bullermätningar mm. Generell takkantshöjd kan genereras från en mätt punkt och tillämpas där takkants- höjden är samma för hela byggnaden. Denna mätning ger fiktiva fasader.

9.3.4 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD2 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt registreras. (Prisma lös mätning exempelvis). Bottenytan mats enligt blå linje (marknivå). Vid dokumentation av ytan skall doku- mentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns eller där annan byggnadsdel har avvikande höjd. Byggnaden kan även utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning vilket kräver att taket mäts med höjdskillnader. Standardtyper av tak torde inte kunna användas. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning.

9.3.5 Flera Byggnadsdelar, LoD2 Byggnadsdelar Bilden ovan visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och registrera dessa som separata delar ges möjligheten att redovisa byggnaden med höjdskillnader på varje byggnads-del. Utöver markhöjd registreras takkant (golvyta eller taknock) för varje byggnadsdel. Om bottenplattan används för generering av 3D-byggnad kan överarbetning av byggnadsdel behövas, detta om olika höjd på byggnadsdelarna önskas. Bilderna visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och registrera dessa som separata delar, ges möjligheten att skapa 3D. I LOD 2 med skilda byggnadshöjder för varje byggnadsdel. I LoD2 redovisas även takkonstruktionen utan detaljer som skorstenar.

9.3.6 Exempel på detaljer som registreras för LOD2 Alternativ för vilka registrerade punkter som används är beroende på vilken typ av fa- sadredovisning som motsvarar behovet, Korrekt eller fiktivt.

9.3.7 Byggnadstillbehör LoD2 9.3.7.1 Carport, Skärmtak etc. LoD2 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts på sådant sätt att mätdata blir användbart för samtliga LOD- nivåer. Stolpes yttre hörn eller väggs yttersida mäts. Stolpe/balks yttre skärning mot takfots undre kant samt undre kant på takfot mot fasad mäts. Blå markering. Nästa bild. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts enligt röd linje. Takkant förlängs mot fasad om sådan är mätt i korrekt läge. Taket registreras som yta. Vid registrering av ytan skall dokumentationsriktning anges.

9.3.7.2 Carport med nock, LoD2 Se föregående bild. Även taknock skall mätas på denna typ av carport.

9.3.7.3 Uterum, LoD2 Uterum registreras på samma sätt som carport och blir då en byggnadsdel.

9.3.7.4 Förbindelsegång, LoD2 Geodetisk detaljmätning Angöringen till byggnad mäts i överkant på gångens golv. Även räcke skall redovisas (streckad linje). Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Taket redovisas. Vid öppen gång redovisas golvs överkant och underkant, redovisas som yta. Även räcke skall redovisas. Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden.

9.3.7.5 Skorsten, LoD2 Skorsten: se Markdetaljer.

9.4 LoD3 9.4.1 Inmätning och dokumentation av bottenyta och takhöjdskonstruktion, LoD3 X=Indragen balkong redovisas genom att extra golv mäts. (Balkonggolv) För att konstruera byggnader i LoD3 krävs att samtliga brytpunkter registreras. Detta kan ske genom bla användning av marklaser eller konstruktion från byggnadsritningar. LoD3 kräver korrekta fasadmått.

9.4.2 Stadsmiljö, LoD3 För att konstruera byggnader i LoD3 krävs att samtliga brytpunkter registreras. Detta kan ske genom bla användning av marklaser eller konstruktion från byggnadsritningar. LoD3 kräver korrekta fasadmått Olika metoder kommer att utredas i projektet "Smart Built Environment". det kan bli aktuellt Kommentar Minsta och lägsta byggnadsdel Förslag 4m² och 2m eller 10m² och 4m skulle kunna skilja mellan LoD Minsta höjdskillnad på tak 2m Vid redovisning av taköverhäng, minst 0,2m

9.4.3 Byggnadstillbehör LoD3 9.4.3.1 Trappa, ramp, LoD3

9.4.3.2 Lastbrygga, LoD3

9.4.3.3 Balkong, LoD3 Geodetisk detaljmätning Trappa: Nedre trappsteget mäts/registreras i överkant samt underkant, ramps nedre del, samt övre trappstegs överkant, rampens övre kant samt underkant. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Lastbrygga enligt ovan samt i underkant. Balkongens övre kant samt räcke mäts. Vid registrering av objekten skall dessa ansluta till byggnaden.????kan mätning av under och överkant ersättas attribut??????? Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Trappa redovisas med nedre trappstegs överkant mäts på överkant övre trappstegs överkant, ramps nedre del, samt, rampens övre kant. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Lastbrygga enligt ovan. Balkongens övre kant mäts. Vid dokumentationen av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Kommentar Rekomenderade minsta storlek Balkong 1m²

9.4.3.4 Takkupa och skorsten, LoD3 Troligen inte?? Geodetisk detaljmätning Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkupa mäts takkant plus nock samt skorsten övre kant. Kommentar Rekomenderad minsta storlek och höjd Takkupa 2m² Skorsten 1m

9.4.3.5 Skärmtak, LoD3 Mäts/registreras som carport men inte som byggnadsdel.