Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2017 Norra och södra Jämtlands distrikt LEDARE. ALF PEDERSEN, TF DISTRIKTSCHEF, NORRA JÄMTLAND JOHAN AGESTAM, TF DISTRIKTCHEF, SÖDRA JÄMTLAND Produktion och miljö ska väga jämnt Svensk skogspolitik bygger på två jämställda mål. I portalparagrafen i gällande Skogsvårdslag talas om de jämställda målen produktion och miljö: Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötsel ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen. I förorden till Skogsvårdslagen beskrivs de jämställda målen lite utförligare. Det är detta svensk skogspolitik vilar på. (Nyfiken? Ladda hem Skogsvårdslagen på www.skogsstyrelsen.se/lagen) DEN 20:E JANUARI startade en samverkansprocess, med företrädare för skogssektorn och skogsstyrelsen, i syfte att ta till vara den möjlighet till ökad skogsproduktion som finns i Sverige och därmed främja bioekonomins utveckling. Detta är i linje med ett kommande Nationellt Skogsprogram, men även med FN:s hållbarhetsmål. Och inte minst med gällande Skogsvårdslag! Är det meningen att vi på Skogsstyrelsen ska sluta jobba med den biologiska mångfalden nu när vi lyfter produktionsfrågorna? Nej, är det givna svaret naturligtvis inte. Vi kommer att fortsätta lyfta dessa frågor och fortsätta identifiera nya nyckelbiotoper och att skydda områden som biotopskydd och naturvårdsavtal. Sedan måste man också påminna sig om att det är alla vi med intresse i och för skog som bidrar till att de båda jämställda målen nås. ATT SKOG OCH SKOGSBRUK är komplext och att det är många intressen som ska samsas, det är inte heller någon nyhet, men det är också det som gör det så intressant. Visst? Avslutningsvis så undrar jag om det kommer att höras fler ugglor i vår. År 2016 var inget uggleår där jag bor. Hur är det hos dig i år? Ha nu en bra femte årstid, med skare, sol och fina stunder i skogen! Foto: Michael Ekstrand & Barbro Eriksson
Personalnytt Stina Moberg Vík distriktschef Södra Jämtland Från och med 1 februari 30 juni 2018 vikarierar Stina Moberg som distriktschef på Södra Jämtland. Stina är bosatt på Rödön och kommer närmast från en tjänst som skogsansvarig på Holmen Skog i Örnsköldsvik. Dessförinnan var hon skogsansvarig på Sveaskog och placerad i Östersund. Nu är hon tillbaka i samma lokaler som då. Stinas fritidsintressen är friluftsliv, hundar och jakt. De intressena delar hon med sina tre döttrar. Vi hälsar Stina välkommen till Skogsstyrelsen! Text: Barbro Eriksson Foto: Maria Hedqvist Gullik Nilsson Går i pension För 39 år sedan klev Gullik innanför tröskeln på Skogsstyrelsen i Värmland där han jobbade i nästan 5 år. Sedan styrdes färden hem till Jämtland och här har Gulliks arbete spänt över ett mycket brett register. I hans helgjutna skogskunnande hittar vi det mesta inom såväl skogsskötsel som miljövård och den erfarenheten har byggts upp genom en mångfald av arbetsuppgifter - distriktsföreståndare, planläggare, kursledare, rådgivare, naturvärdesinventerare och mycket mer. Gulliks engagerade arbete i de jämtländska skogarna har bara pausats i två av alla dessa år och då jobbade han istället med jordbruksfrågor i Bolivia. Vi som jobbat med Gullik har haft förmånen att ha en mycket trivsam, varm och humoristisk arbetskamrat. Nu önskar vi Gullik lycka till med sitt nya liv där han kan ägna sig fullt ut åt den egna skogen, jakt, fiske och utveckling av fisketurismföretaget han driver tillsammans med sin sambo. Text: Anette Arvidsson Foto: Åsa Roos
Två olika hyggesfria ytor t v en yta med mycket löv på Rödön till höger en tallyta på Frösön. GD Herman bekantar sig med Hyggesfritt Hyggesfritt skogsbruk var i fokus när delar av Skogsstyrelsens ledning i höstas besökte Rödön och Frösön. I Jämtland har hyggesfritt skogsbruk börjat tillämpas praktiskt i lite större omfattning de senaste åren och duktiga entreprenörer finns som kan utföra åtgärderna på ett bra sätt. Det fick också exkursionsdeltagarna se prov på hos familjen Söderberg på Rödön. Där har flera olika huggningar gjorts som alternativ till vanligt trakthyggesbruk. Blädning i granskog, ställande av tallskärm, framhuggning av kulturmiljövärden och huggning i syfte att gynna naturvärden knutna till lövträd är några av de avverknings-former som utförts på delar av fastigheten. Skogsägare som av olika skäl önskar utföra hyggesfria avverkningsalternativ kan nu få sakkunnig hjälp vid planering av åtgärderna och det finns maskinlag med expertkompetens att tillgå. Text & foto: Jörgen Sundin GRUPPEN FRÅN SKOGSSTYRELSEN, däribland generaldirektör Herman Sundqvist, besökte även ett tätortsnära skogsbestånd på Frösön där markägaren Östersunds kommun presenterade sin syn på hyggesfritt skogsbruk. Även om trakthyggesbruk kommer att vara den dominerande avverkningsformen även framöver så känns det nu väldigt positivt att skogsbruket har ytterligare ett verktyg i verktygslådan, var den sammanfattande kommentaren vid dagens slut! Exkursionsdeltagare med markägarna på Rödön i mitten Bernt Nilsson, Östersunds kommun och Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist reflekterar.
LAMPA lyser upp i vinterm Under hösten 2016 startades ett lokalt arbetsmarknadsprojekt, på uppdrag av Arbetsförmedlingen, kallat LAMPA, som är riktat till arbetslösa och nyanlända. U ppdraget omfattar Västernorrlands och Jämtlands län. I Jämtland finns nu LAMPA-grupper i Strömsund, Järpen, Krokom, Östersund, Hammarstrand, Gällö, Svenstavik och Sveg med totalt 65 deltagare. Syftet är att genom utbildning, praktiskt arbete, studiebesök och arbetsgivarkontakter öka deltagarnas kunskaper inom det skogliga området för att de ska bli attraktivare på den gröna arbetsmarknaden. Projekttiden pågår fram till slutet av 2017 och kommer därefter förhoppningsvis att förlängas, minst ett år till, med nya deltagare. LAMPA-GRUPPERNA ÅTAR sig arbeten åt ideella föreningar, kommunerna, Länsstyrelsen med flera. De jobb som kan utföras är sådana som annars inte Foto: Anders Ryberg Foton: Yasmine Bengtsson
örkret skulle bli gjorda eller skulle utföras med ideell arbetskraft. De får alltså inte konkurrera med sådant som annars skulle utföras av anställd personal eller betalda entreprenörer. Exempel på sådant som redan gjorts är: Röjning av områden kring idrottsanläggningar och uppeldning av riset. Nedtagning och tillvaratagande av stora träd, uppeldning av ris, kapning och klyvning av ved, vid hembygdsgårdar. Borttagning av gamla viltstängsel, åt Länsstyrelsen. Utsiktshuggning vid rast- och utsiktsplatser. Fågelholksbyggen för utplacering på lämpliga platser. Tillsnyggning av allmänt utnyttjade friluftsanläggning, där det också ska bli eldplatser, campingbord, vindskydd, båtplatser med mera. Upprensning och märkning av allmänt nyttjade vandrings- och skoterleder. Många skogliga och kulturella utbildningar är genomförda eller påbörjade. Och mycket annat har redan hunnits med. En hel del jobb finns inplanerade framöver, men är det någon förening som behöver hjälp kan de höra av sig. Distriktssamordnare LAMPA: Norra Jämtland Lena Zachrisson, Strömsund, tfn 0670-64 84 54 Södra Jämtland Anders Ryberg, Sveg, tfn 0680-554 43 Text: Anders Ryberg Foton: Anders Ryberg Foton: Yasmine Bengtsson
Foto: Barbro Eriksson Foto: Helena Vilhelmsson Skogens miljövärden ett stöd att söka Har du Natur- eller kulturvärden i din skog som du vill bevara eller förstärka? Då kan kanske stödet Skogens Mångfald i Landsbygdsprogrammet vara något för dig. Här finns EU-stöd att söka för vissa åtgärder och med kostnadsfri rådgivning från Skogsstyrelsen. Nästa ansökningstid går ut sista mars. Gå in på Skogsstyrelsens hemsida www.skogsstyrelsen. se/bidrag och läs mer. Åtgärder du kan söka för: Naturvårdsbränning, 28 000 kr per bränning och 9 000 kr/ha. Gallra fram lövrik skog. 9 000 kr/ ha. Rensa kulturmiljöer. 1 300 kr/st. Skapa våtmark i skog. 9 000 kr/ ha. Sköta natur- och kulturmiljöer. 9 000 kr/ha. Röja och rensa stenmur. 850 kr/100 meter. Stödet söks via Jordbruksverkets e-tjänst Du söker stödet på Jordbruksverkets e-tjänst för företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar. För att logga in krävs e-legitimation. Om du söker stödet för en annan persons räkning behöver du en fullmakt. Skogsstyrelsen handlägger din ansökan Skogsstyrelsen handlägger din ansökan. Ansökningar som kommit in inom en viss tidsperiod kommer att konkurrensutsättas mot varandra. De ansökningar som ger mest nytta för natur- och kulturvården beviljas stöd så långt pengarna räcker inom varje beslutsomgångs budget. Att tänka på: Text: Barbro Eriksson Du måste utföra projektet på skogsmark. Är du intresserad av stödet, kontakta då oss så kan vi erbjuda rådgivning: Lisa Classon, Sveg, 0680-55445 Anette Arvidsson, Hammarstrand, 0696-17195 Barbro Eriksson, Östersund, 0640-17547 Maja Ramström, Strömsund, 0670-648453 Du får inte påbörja åtgärden förrän ansökan kommit in till Skogsstyrelsen. Du kan inte få stöd för åtgärder på mark som är skyddad av naturvårdsavtal, biotopskydd eller naturreservat. Du kan inte få stöd för insatser som myndigheter, staten, landsting, regioner och kommuner ska ansvara för enligt lag. Vid handläggningen ska myndigheten kontrollera att du som söker stöd är kreditvärdig och kommer därför att göra en kreditupplysning.
Mer varierat skogsbruk Under 2017 bjuder Skogsstyrelsen in till skogskvällar, exkursioner och eventuellt webbkurser i ämnet Mer varierat skogsbruk. Vad menar vi då med mer varierat skogsbruk? Det kan vara variation i trädslag metoder skogsbrukssätt. Det kan även vara variation inom beståndet på fastigheten på landskapsnivå. Många av de skogsbruksmetoder och åtgärder som tas upp är också klimatanpassade. Det är inget fel på standardmetoden trakthyggesbruk, men den är inte bäst överallt. Exempelvis om man har tätortsnära skog eller skog där naturvärden mår bäst av successiv utglesning. Håll utkik på vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/kurser efter våra exkursioner och kurser. Foto: Kristian Svedberg Exkursionen hålls i juni (information om datum, tid och plats läggs ut under våren). Text: Barbro Eriksson Foton: Michael Ekstrand
Skogsstyrelsens E-tjänster Ni är många skogsägare som redan nyttjat Skogsstyrelsens alla e-tjänster. Det finns många sidor som kan hjälpa er i ert skogsbrukande. Ni som ännu inte varit inne och botaniserat på vår hemsida får här några korta tips om några av Skogsstyrelsens e-tjänster. Mina sidor E-tjänst med information och kartor över din skog, planeringsverktyg, möjlighet att skicka in avverkningsanmälan och andra smarta funktioner. Vill du ha råd via Mina sidor, gå in på hemsidan och anmäl dig på Beställ rådgivning. Rådgivningen är kostnadsfri. Mina sidor webbapp Mobilanpassad Mina sidor där du kan skapa bestånd och spara favoriter i fält, som du sedan kan jobba vidare med i din dator. Skogens pärlor Kartor över värdefulla naturvärden och kulturlämningar samt avverkningsanmälningar öppna för allmänheten. Skogens paragarafer Din guide till regler och råd och vad som gäller vid olika skogsbruksåtgärder. Skogens klimatråd Råd om hur du klimatanpassar din skog. Förutom nämnda e-tjänster vill vi även tipsa om några bra webbsidor fördjupa dig i: Lär dig mer om åtgärder och skötsel av din skog God miljöhänsyn, www.skogsstyrelsen.se/ miljohansyn, www.skogsstyrelsen.se/hansyn Skogsskötselserien, www.skogsstyrelsen.se/ skogsskotselserien Skogskunskap, www.skogskunskap.se Bra att veta om ditt skogsägande Stöd och bidrag, www.skogsstyrelsen.se/bidrag Bli en bra beställare, www.skogsstyrelsen.se/aga-ochbruka Bevara skog olika skyddsformer, www.skogsstyrelsen.se/bevaraskog Lokalnytt För att hålla dig mer uppdaterad om vad som händer där du har din skog kan du gå in och prenumerera på våra lokala e-nyhetsbrev Lokalnytt. Anmäl dig med e-postadress på: www.skogsstyrelsen.se/lokalnytt-norrajamtland eller www.skogsstyrelsen.se/ lokalnytt-sodrajamtland Text: Barbro Eriksson Foto: Jörgen Sundin Mina sidor-rådgivning Vill du få fri rådgivning via Mina sidor anmäl intresse till: henrik.wikstrom@skogsstyrelsen.se tfn 063 19 45 86 barbro.eriksson@skogsstyrelsen.se tfn 0640 175 47 Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/norrajamtland www.skogsstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Mats Fredriksson Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand