Kompetensutvecklingsprojekt Ädellöv 2

Transkript

1 Dnr 2010/4927 Projektet i korthet Kompetensutvecklingsprojekt Ädellöv 2

2 Projektbeställare Johanna From Projektledare Per Taube Anna Petersson Therese Ludwig Projektgrupp Anette Arvidsson Rickard Åman Åsa Roos Lars Dahlén Ing-Marie Axelsson Linda Jakobsson Gun-Marie Bäckström Maria Högvall Nordin Maria Nordström Sakkunnig Per Hazell Koordinatörer Martin Sallnäs Dan Åman Bernt Flinck Datum Skogsstyrelsen Vallgatan Jönköping

3 Innehåll 1 Sammanfattning Syfte och bakgrund Genomförande Mål och resultat Effektmål Omfattningsmål Resultatmål Vad händer efter projektets slut?... 4

4 1 Sammanfattning Projektet har höjt kompetensen när det gäller skötsel av ädellövskog ur miljö- och produktionssynpunkt hos aktörer. Projektet har också genererat dokumentation över hur enskilda områden bör förvaltas omfattande cirka hektar. Målsättningen att bidra till måluppfyllelsen av stödprogrammet Öka arealen ädellövskog inom EU:s landsbygdsprogram har uppfyllts. Närmare hektar har bedömts uppfylla stödkriterierna och därmed beviljats stöd för återskapande. 2 Syfte och bakgrund Syftet med projektet var att bidra till nyanläggning och återskapande av ädellövskog. Under de senaste 200 åren har den äldre (>130 år) ädellövskogen minskat drastiskt i Sverige. Reduktionen uppgår till 98 procent och den befintliga ädellövskogen utgör i dag endast en procent av skogsmarksarealen. I Sverige finns en för Europa unik ädellövskog, den boreonemorala ädellövskogen. I EU:s habitatdirektiv finns den boreonemorala ädellövskogen (9020) och ädellövskog i branter (9180) utpekade som prioriterade habitattyper. För att kunna bevara den biologiska mångfalden är det av stor vikt att utöka och utveckla dessa typer av habitat. Inom den boreonemorala zonen har de flesta av ädellövskogarna en bakgrund som tidigare kulturmark i form av löväng och hagmark. En stor del av dessa växer nu igen på grund av ändrad markanvändning med följd att ädellövträden allt mer undertrycks och riskerar att försvinna. Inslag av ädellöv i landskapet utgör en resurs för utvecklingen av företag inom såväl besöksnäring med koppling till jakt, fiske, friluftsliv som inom friskvård och rehabilitering. Ädellövskogen har positiv inverkan för boende genom att berika tillvaron och ofta är affektionsvärdet stort för dessa områden. Arealen som föryngras med lövskog behöver bli större i Sverige. Projektet bidrog till delmål 2, Förstärkt biologisk mångfald, i miljökvalitetsmålet Levande skogar, som anger att mark föryngrad med lövskog ska öka. För att utöka och bevara ädellövskog behövs kompetenshöjning och rådgivning om både skötsel och hur man förstärker biologiska värden knutna till ädellövskog. Den svenska landsbygdspolitiken har som övergripande mål en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Idén med projektet var att genom kompetensutveckling om hållbart nyttjande av ädellövskog bidra till uppfyllelsen av landsbygdspolitiken. 3 Genomförande 1

5 Projektet erbjöd aktörer inom skogsbruket kompetensutveckling kring nyanläggning och återskapande av ädellövskog samt skötsel av första generationen ädellövungskog. Huvudaktiviteten var enskild kunskapsöverföring (rådgivning), men inom projektet erbjöds också informationsaktiviteter i form av skogskvällar, mässor samt exkursioner. Kalibreringsträffar genomfördes för de konsulenter som arbetade med kunskapsöverföring för att säkra ett enhetligt budskap om ädellövskogsskötsel, stödvillkor och projektets administrativa rutiner. Projektet hade en koppling till det ekonomiska stödet Öka arealen ädellövskog. Projektet marknadsförde täckningsbidrag till skötselåtgärder för att utöka arealen ädellövskog och bistod aktörerna med kunskapsunderlag (rådgivningskvitto) för hur enskilda bestånd bör förvaltas. Rådgivningskvittot användes som underlag till projektplan vid ansökan om ekonomiskt stöd för att utföra skötselåtgärder. Kunskapsöverföringen skulle - Lyfta vikten av biologisk mångfald kopplad till ädellövskog och anpassad skötsel för att utveckla denna som en del av ett hållbart skogsbruk. Genom ökade kunskaper om biologiska och ekonomiska värden skulle projektet bidra till att öka intresset för ädellövskog och stimulera till att ytterligare ädellövskogar skapas och förvaltas ekologiskt. - Öka den areal som föryngras med ädellöv men även verka för att återskapa ädellövskog i successioner med igenväxning. Genom ökad kunskap om de olika värdena i ädellövskogen skulle projektet bidra till att säkra denna miljö. Information och rådgivning om skötsel för att bevara ädellövskogen och de biologiska värdena knutna till ädellövskog skulle bidra till att öka mängden död ved. - Bidra till att det ekonomiska värdet av skogen ökade genom förbättrad skogsskötsel. - Verka för ökad riskspridning genom diversifiering mellan olika trädslag i landskapet vilket ger näringsidkaren större frihet bedriva ett uthålligt skogsbruk. Dessutom skulle skogen bli mer attraktiv för turistrelaterad verksamhet genom att rekreationsvärdet ökade. Ett ökat intresse för anläggning och efterföljande skötsel av ädellövskog skulle också bidra till att arbetstillfällena ökade på landsbygden 4 Mål och resultat Projektmålen delas in i effektmål, omfattningsmål och resultatmål. Markägarna upplevde det som mycket positivt att utbildningen genomfördes där de har förvaltningsansvaret. Det finns en stor styrka i att på plats förklara och motivera vilka typer av åtgärder så väl som hänsynstaganden som är relevanta. 2

6 Skogsstyrelsen har ökat sin kontaktyta påtagligt och projektet har inneburit stora möjligheter att föra ut det skogspolitiska budskapet. Kontakterna har inneburit dialog med markägare, entreprenörer och virkesköpare. 4.1 Effektmål Projektet var kopplat till stödet Öka arealen ädellövskog. Omkring 2600 objekt har besökts i fält tillsammans med fastighetens förvaltare. Ca 2000 aktörer har ansökt om bidrag för att skapa ädellövskog, och bidrag har utgått till ca 3000 hektar. I drygt 90 procent av ansökningarna har Skogsstyrelsens rådgivningskvitton använts som underlag, och 88 procent av dem som deltagit i rådgivning anger att rådgivningen varit ett stöd för deras ansökan. Projektets mål var att rådgivningen skulle bidra till nyanläggning och återskapande av 3000 hektar, och att 80 procent av de deltagare som ansökte om stödet skulle uppge att rådgivningen bidragit till eller varit ett stöd för deras ansökan. 4.2 Omfattningsmål Omfattning Mål Resultat Berörd areal Antal deltagare rådgivning Antal deltagare Informationsaktiviteter Antal deltagare kurs Rådgivning om nyanläggning, återskapande av ädellöv eller skötsel av ädellövungskog på minst hektar. Rådgivningen om nyanläggning, återskapande av ädellöv eller skötsel av ädellövungskog för minst deltagare. Information om stöd och åtgärder för nyanläggning, återskapande av ädellöv eller skötsel av ädellövungskog för minst deltagare. Kurs om ädellövskogsbruk för minst 25 deltagare. Areal som fältbesökts och där kunskapsöverföringen till aktörerna skett motsvarar ca hektar. Omkring halva arealen avser nyetablering och resterande framröjning av ädellöv personer som förvaltar ha mark har fått utökad kompetens om ädellövskog inom projektet aktiviteter är genomförda. Av deltagarna var 615 st kvinnor, 85 st yngre än 40 år och 5 st yngre än 25 år. Bland männen var 40 st yngre än 25 år, 465 yngre än 40 år. Informationsaktiviteter har genomförts vid 77 tillfällen och nått ca deltagare. Kurser för externa rådgivare har genomförts på två platser. 8 deltagare i Tingsryd och 14 deltagare i Halmstad. Ackreditering av sju personer har skett hos behörig myndighet. 4.3 Resultatmål Projektet har nått sina resultatmål; ca 80 procent av deltagarna (i samtliga aktiviteter) anser att de fått tillräckligt med kunskap för att kunna fullfölja nyskapande eller skötsel av ädellöv. Ca 90 procent har angett ett bra eller mycket bra helhetsintryck av kunskapsförmedlingen. 3

7 5 Vad händer efter projektets slut? I Skogsstyrelsens ärendehanteringssystem Navet finns aktuella rådgivningsytor och tillhörande rådgivningskvitton dokumenterade. Materialet kan användas vid framtida rådgivning till skogsägare, uppföljning av enforma analyser, stöd vid utövande av tillsyn, materialet kan användas för utsökning mot riktade målområden. Ytorna kan ingå som frivilliga avsättningar i gröna planer, områden kan på längre sikt förväntas hysa signalarter och bör därför inventeras mer ingående. I ett landskapsplaneringsperspektiv kan dessa öar fungera som stepping stones i vid migrationer. Att erbjuda bidrag för åtgärden samtidigt som kunskapsöverföring är en given framgångsfaktor. Möjligheten att styra genomförandet är starkt korrelerat med de krav som kunde ställas på aktören i kontext av villkoren för att bidrag ska utgå. Virkesköparna är en god hjälp till att skaffa fram objekt, dels ingår det i certifieringsstandarden att utföra skötsel i NS bestånd, vilket varit eftersatt, dels har de en stor kontaktyta mot presumtiva aktörer. Den genomförda kunskapsöverföringen med tillhörande objekt bör följas upp i framtiden för att säkerställa att intentionerna uppmuntras och fullföljs. Effekten i skogen kan utvärderas ytterligare om en uppföljning görs om ca 10 år. Konsulenterna på distrikten har haft störst påverkan på det utmärkta resultatet. Genom arbetet med projektet har konsulenterna lärt sig mycket om ädellöv, kommunikation och redovisning samtidigt som man utvecklat nya förmågor. Man har tränat upp en skicklighet som Skogsstyrelsen kommer att ha nytta av i sin ordinarie verksamhet. En mer detaljerad dokumentation av miljövärden i objekten är önskvärd. En enkel dokumentation av t.ex. signalarter i objektet ökar kunskapsnivån och ger en bättre grund inför framtida skötsel. Detta ställer ökade krav på de konsulenter som ska genomföra kunskapsöverföringen. Entreprenörer som utför åtgärderna efterlyser mer omfattande och enhetligare uppmärkning/snitsling av punktobjekt (t.ex. hålträd) som ska beaktas vid återskapandet. Normalt anses rådgivningskvittot vara tillräckligt tydligt för att fungera som instruktion vid genomförandet. Man poängterar att underlaget är bra att utnyttja vid diskussion med markägaren, ofta har ägaren synpunkter på utförandet, till exempel att alla lågor ska tas bort eller att man inte vill ha tillskapade högstubbar. För att motivera kravet på hänsyn är rådgivningskvittot ett bra stöd. 4