Utmaningar och villkor: Förskoleklass & fritidshem Lena Hallengren 8 FEBRUARI 2017
Krav på fortsatt utveckling Utvecklingen för förskola, förskoleklass och fritidshem har, sett över längre tid, varit enastående. Nu behöver den fortsätta. Politiken, professionen och forskningen har ett stort och gemensamt ansvar. Kvaliteten i förskoleklassen och fritidshem är beroende av forskning. Viktigt att kopplingen mellan forskning och praktiken i verksamheten stärks.
Förskoleklassen
Förskolan En del av samhällsbygget Från att ha varit ett marginellt fenomen till en viktig och självklar del i skolsystemet. Förutsättning för tillväxt, en jämställd arbetsmarknad, ett ökat barnafödande och ett livslångt lärande. Två viktiga processer i utvecklingen: - (i) Offentlig sektors utbyggnad av förskoleplatser. - (ii) Förändringen av verksamheten.
Förskoleklassen i dag Egen skolform sedan 1998 som bygger vidare på förskolans utveckling och förskolepedagogikens potential. Lek, skapande och aktivitet centrala delar. Förskollärare behöriga att undervisa. Personal: 52,9 % förskollärare och 23,5 % lärare. En brygga mellan förskola och grundskola. Kräver samverkan mellan såväl förskola, grundskola som fritidshem.
Fritidshemmet
Fritidshemmens utveckling Antalet platser har ökat. Allt större efterfrågan. Viktig del av skoldagen där andra förmågor och färdigheter tränas. Fritidspedagogiken som forskningsfält. Senaste decennierna har växande barngrupper och brist på utbildad personal gjort att förutsättningarna för hög kvalitet i verksamheten har försämrats. Kraftsamling behövs nu för att bryta trenden.
Utmaningar & förändrade villkor
Brist på utbildad personal Bristen på utbildad personal drabbar verksamheten i alla skolformer. 2019 beräknas 11 900 förskollärare saknas. I fristående fritidshem har en majoritet av personal ingen utbildning alls för arbete med barn.
Utmaningar förskoleklassen Skolinspektionen visar på att likvärdigheten brister. Ofta undervisning som inte bygger på systematiskt planering genomförande. Svårigheter för förskollärare med semestertjänst att få tillräcklig planeringstid. Ojämlikt deltagande. Risk för skolifiering.
Utmaningar fritidshemmen Stora skillnader i barngrupper mellan kommuner. Brist på lärare i fritidshem. Särskilt i fristående fritidshem. Behov av fortbildningsinsatser i och med förändrat uppdrag och organisering av verksamheten. Brist på planeringstid och pedagogisk reflektion. - Stor del av arbetsdagen i klass. Balansen mellan aktivitets- och målstyrd verksamhet.
Större barngrupper, färre fritidshem: (Skolverket, 2016)
Förändrade villkor för verksamheten Nya kapitel i läroplanen från 1 juli 2016: Förskoleklass och fritidshem. Tydliggör och specificerar undervisningsinnehållet. Viktigt för att höja den pedagogiska kvaliteten, stärka likvärdigheten och understryka dessa skolformers betydelse. Förskole- och fritidspedagogiken central. Implementeringen beroende av satsningar på personalen Pedagogisk utvecklingstid. Nationella skolutvecklingsprogram.
Förskoleklassens förändrade villkor Tillkännagivande från Riksdagen om 10-årig grundskola. Obligatorisk förskoleklass kontra tidigare skolstart. Förskollärarnas roll och synen på förskolepedagogiken. Åtgärdsgaranti (Läsa-Skriva-Räkna-garanti). Avvägning mellan att bejaka förskoleklassens särart och säkerhetsställa att rätt stöd sätts in i tid.
Siktar framåt
Satsningar på höjd kvalitet 10 miljarder i satsningar på skolan i år. Dessutom ökade statsbidrag till kommunerna (Välfärdsmiljarderna). Egna kapitel för förskoleklass och fritidshem i läroplanen. Möjliggör bättre förutsättningar för lärandeuppdraget, men kräver satsningar för att realiseras. 2,3 miljarder årligen på förskoleklassen och lågstadiet. 830 miljoner årligen till mindre barngrupper förskolan. 500 miljoner årligen till fritidshem.
Generella skolsatsningar 990 miljoner till upprustning av skollokaler. 500 miljoner utemiljöer. 500 miljoner för fler specialpedagoger och speciallärare. Samverkan för bästa skola. Nationella fortbildningsinsatser. Nationell samling för attraktiva skolprofessioner.
Prioriterade områden Skapa bättre förutsättningar för de pedagogiska relationerna. Ökad likvärdighet kräver att förskoleklassen och fritidshemmen i högre grad är kompensatoriska. Koppling mellan akademin och praktiken behöver stärkas. Evidensbaserad verksamhet. Forskarskolor en del. Föräldrasamverkan och föräldraengagemang är betydelsefullt för att stärka skolans likvärdighet, både avseende deltagande och kvalitet. Säkra tillgången för alla barn oavsett föräldrarnas bakgrund. Fritidshemmet behöver fortsätta utvecklas för att möjliggöra lärande hela skoldagen för alla barn.
Möjliga vägar framåt Insatser för att bevara förskoleklassens särprägel. Nationella fortbildningsprogram. Professionsprogram och stärkt introduktion. Få fler förskollärare och fler lärare i fritidshem. Legitimation för fritidspedagoger.
Tack!