Bakgrundsmaterial till Kultur politiskt program för Falköpings kommun 1
Bakgrund Kommunfullmäktige beslutar den 28 januari 2008, 4, att ge kulturoch fritidsnämnden i uppdrag att under innevarande mandatperiod utarbeta en kulturpolitisk handlingsplan samt att kommunfullmäktige ska fastställa denna kulturpolitiska handlingsplan som senare ändrades till ett kultur politiskt program efter överenskommelse med motionsställaren. Mål- syfte beställarkrav Målet är att utveckla kulturen i Falköpings kommun. Syftet är att se möjligheterna till utveckling och knyta ihop olika intressen för att åstad komma ett långsiktigt och brett samarbete i gemensamma frågor. Det kulturpolitiska programmet ska bl.a. belysa följande områden. Det kulturella utbudet i kommunen Lokaler och mötesplatser för kultur Kulturhistoriska och estetiska aspekter i den fysiska planeringen Kommunens roll, uppgift och ansvar för kultur Avgränsningar Parallella studier har pågått inom områdena bibliotek, megalitkultur och kulturen som näring. Innehållet i dessa studier har infogats i det slutliga programmet. Projektorganisation Projektägare Kultur- och fritidsnämnden Ledningsgrupp Presidierna samt förvaltningscheferna i kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Projektgrupp Kerstin Arnesson, projektledare, kultur- och fritidsförvaltningen Ulla Andersson, kultur- och fritidsförvaltningen Sig-Britt Karlsson, t.o.m.18 januari 2010, barn- och utbildningsförvaltningen Peter Ström, barn- och utbildningsförvaltningen Håkan Kjellberg, t.o.m. maj månad 2009, kultur- och fritidsförvaltningen Sara Eriksson, fr.o.m. juni månad 2009, kultur- och fritidsförvaltningen 2
Metodik och genomförande Föreningar, institutioner inom kulturområdet och allmänhet bjöds in till en Framtidsdag för kulturen i Falköping den 24 januari 2009 i Medborgarhuset, Falköping. Tanken med dagen var att alla skulle få möjlighet att tycka till och få lämna sina synpunkter. Dagen genomfördes i processform med SISU Idrottsutbildarna som processledare. Frågor ställdes, bl.a. Vad är kultur för dig? Hur man önskar sig den framtida kulturen i Falköping, prioriteringar m.m. Exempel på föreningar, organisationer och intresserade inom följande områden som inbjöds var hembygdsföreningar/museer, studieförbund, sång/musik, konst/hantverk, teater/revy, dans, bio, film, video, foto, media, mat, natur/kulturmiljöer m.fl. Utöver denna träff inbjöds invandrarföreningar till ett särskilt möte, då dessa inte var representerade under framtidsdagen. Genom kontakter med skolan och Ungdomens Hus har vi nått ungdomar i åldrarna 15-20 år och tagit del av enkätundersökning gjord i samband med tillkomsten av Ungdomens Hus. 2008-09-08 Ledningsgruppen och projektgruppen träffas och riktlinjer dras upp för det fortsatta arbetet. 2008-09-17 Projektgruppen inleder sitt arbete 2009-01-24 En framtidsdag för kulturen i Falköping genomförs i Medborgarhuset. Inbjudan har skickats till föreningar, organisationer och studieförbund. Annonsering sker vid två tillfällen, i början av december och i början av januari. Affischering sker på många olika ställen i kommunen, bl.a. på biblioteken. April 2009 Dokumentationen från framtidsdagen är klar 2009-12-09 Möte med Strategigruppen 2010-01-18 Uppföljningsmöte med föreningar, organisationer, studieförbund och allmänhet i Medborgarhuset. 2010-02-23 Kultur- och fritidsnämndens beslut om remiss 2010-02-26 - Remissomgång 2010-04-26 2010-06-08 Kultur- och fritidsnämndens beslut om att överlämna programmet till kommunfullmäktige Styrgruppen och arbetsgruppen har tillsammans sammanträtt sex gånger. Arbetsgruppen har sammanträtt ett flertal gånger. Information rapportering Information om projektet har skett fortlöpande till respektive nämnd. 3
Beslutsgång Kultur- och fritidsnämnden kommunstyrelsen kommunfullmäktige. Tidsplan Juni 2010 Augusti 2010 Augusti 2010 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 4
Nulägesbeskrivning av kulturlivet i Falköping Studieförbund, föreningar m.fl. En stor del av kulturutbudet i Falköping anordnas av studieförbund och föreningar. Falköpings kommun stöttar dessa genom ekonomiska bidrag och samverkan. Studieförbunden har en mycket omfattande kulturverksamhet genom studiecirklar inom ett stort antal ämnen, kulturarrangemang av vitt skilda slag samt samverkar ofta med medlemsorganisationer m.fl. Västra Götalands Bildningsförbund visar genom statistik för studieförbundens verksamhetsår 2007 i Falköpings kommun på 1.293 genomförda kulturarrangemang med sammanlagt 81.456 deltagare. När det gäller studiecirklar har man genomfört 73.450 studietimmar med totalt 13.560 deltagare. Detta är imponerande siffror för studieförbundens verksamhet och visar på den stora betydelse studieförbunden har för kultur- och bildningsverksam heten i kommunen. En god samverkan mellan studieförbunden i Falköping är också erkänd och omtalad. Mötesplatser/arenor för kultur Bra mötesplatser ökar förutsättningarna för att kulturverksamheter ska kunna anordnas och utvecklas. Exempel på dessa mötesplatser är Medborgarhuset, Lärcenter Falköping, biblioteken, Falbygdens museum med Ekehagens Forntidsby, övriga museer i kommunen, Folkets Park, Rantens Kvarn, IOGT-NTO-lokalen, bygdegårdar, hembygdsgårdar, samlingslokaler, församlingshem och övriga offentliga lokaler. Samlingslokalerna utgör mycket viktiga mötesplatser inte minst för utvecklingen på landsbygden. Här har Falköpings kommun ett viktigt ansvar för att det ges möjlighet för alla att ta del av dessa mötesplatser. Medborgarhuset Medborgarhuset i Falköping invigdes med första etappen den 7 februari 1961. Den 7 juni 1962 påbörjades den andra etappen och i början av 1964 var Medborgarhuset färdigt. Skulpturen utanför Medborgarhuset Nerthus Moriens av Palle Pernevi invigdes den 14 november 1964. Sedan dess har Medborgarhuset med sin teatersalong, dansrotunda, övriga lokaler och tidigare restaurang Ållebergs Ryttare (idag delar av Hotel Falköping) varit en kär samlingspunkt och mötesplats i Falköping. Vid framtidsdagen för kulturen i Falköping den 24 januari 2009 framkom tydliga önskemål att utveckla Medborgarhuset till ett konferens- och kulturhus. 5
Möten mellan olika kulturer amatörer/professionella, kulturyttringar/konstformer, generationer, annan kulturell bakgrund m.m. Falköpings kommun ingår som en del av region Västra Götaland, präglad av kulturell mångfald och lokala kulturella olikheter. I dag består kommunen av en spännande blandning av människor och livsstilar. Traditioner, minnen och berättelser från olika håll vävs in i varandra och skapar i ett sinnrikt samspel Falköpings kommuns särprägel. Landskapet, människor och levnadsbetingelser förändras. Kulturerna blandas. Kvar finns den brokiga mångfalden av historiska och samtida kulturmiljöer. Våra kärnvärden Varumärket Falköping vilar på fyra kärnvärden som på olika sätt bekräftar vår identitet, gemenskap och stolthet. Våra fyra kärnvärden kännetecknar det som är unikt för Falköping. Megalitkulturen Kommunikationerna Falbygdsmaten Platåbergen Megalitkulturen Cirka två tredjedelar av Sveriges kända storstensgravar finns i Falköpings kommun. Vad säger det om vår historia? Megalitgravarna gör Falbygden unikt i världen. En fördjupad kännedom om vårt kulturarv och en ökad marknadsföring runt megalitkulturen ger oss stolthet och kunskap om vår roll i regionens och landets utveckling. Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby ska öka vår kunskap om forntiden och Falbygdens unika ställning. Falköping är den stad i Europa som har flest stenålderslämningar i dagen, här ligger också de flesta orörda megalitgravarna. I övriga Europa är gravområdet oftast söndergrävt på grund av ett större befolkningstryck. 6
Kommunikationerna Järnvägen är något av stadens själ. Här byggdes Västra stambanan 1858. När Södra stambanan (Falköping Malmö) blev klar kom Falköping att bli en strategiskt viktig järnvägsknut. Stadens utveckling är nära förknippad med järnvägens utveckling i Sverige. Idag har vi tre tågstopp utmed Västra stambanan Falköping C, Floby och Stenstorp. Etableringen av Logistic Center Skaraborg (Railport Falköping) är en ny fas i vår järnvägshistoria som skapar nya möjligheter inom sektorn för logistik. Falbygdsmaten Falbygden har en lång tradition som jordbruksbygd. Vi är en av Sveriges ko-tätaste kommuner och Falköpings mejeri utgör en viktig del av det lokala näringslivet. Tillsammans med företagare och organisationer arbetar vi aktivt med att utveckla närproducerade livsmedel och lokala råvaror. 7
Platåbergen Falköping är en av Sveriges högst belägna kommuner. Höglandskapet ger en unik horisontlinje kantat av de uråldriga platåbergen. Mösseberg och Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget, Plantaberget och Borgundaberget, Brunnhemsberget och Billingen alla ger de Falbygden sin speciella karaktär. Cittaslow Falköping en Cittaslowkommun visar på och vill tillvarata och ge möjlighet för det Goda livet i Falköping. Falköping har under 2008 som första kommun i Sverige antagits som medlem i det internationella nätverket Cittaslow. Ett omfattande nätverksbyggande fortskrider under 2009 med syftet att engagera och involvera så många som möjligt för att uppfylla kriterierna och för att på bästa möjliga sätt ta tillvara på och utveckla de möjligheter som medlemskapet innebär. Nätverk byggs inom den kommunala organisationen, med lokala entreprenörer, på nationell nivå och med våra nordiska grannländer. Falköpings kommun har ledaransvaret för att utveckla det svenska nätverket. Cittaslowkonceptet bygger på sex kriterier. Ett av dessa är Lokal produk tion där man bl.a. vill bevara hantverk och konsthantverk av olika slag samt bevara traditionella arbetsmetoder och yrken. Ett stort antal hantverkare och konsthantverkare finns i vår kommun. Guldsmedsprogrammet på Ållebergsgymnasiet är ett exempel på en viktig del i detta arbete. 8
Kulturarv Kulturarvet består av det fysiska och immateriella, det skolat konstnärliga och det folkliga, det unika och det vanliga, som skapats av tidigare generationer. Dess innehåll är öppet och i ständig förändring till följd av tidsmässiga och socialt skiftande värderingar. I en värld präglad av snabb utveckling och korta perspektiv är det viktigt att tolka spåren, att förstå och kunna förhålla sig till kulturarvet. Historisk medvetenhet ger perspektiv på den egna tillvaron och verktyg att tolka främmande världar. Vårt gemensamma kulturarv berättar inte bara om den tid som varit utan hjälper oss förstå samtiden och skapa bilder av vår framtid. Kulturarvet bör därmed aktivt användas i undervisningen under hela skoltiden. Tillgängligheten säkras delvis genom museer och arkiv, vars gemensamma ansvar är att värna och sprida kunskap om kulturarvet. I arbetet med att bevara och vårda kulturarvet har även hembygdsföreningar, privata museer, intresseföreningar och studieförbund mycket viktiga roller. Kulturarvet påverkar oss alla och är en betydande del av vårt identitetsskapande. Kunskap om det historiska arvet bidrar till att skapa trygghet och förankring på den egna orten. Mångfalden inom kulturen bör ständigt tas i beaktande. Genom en öppen attityd och respekt för olika gruppers behov ökar integrationsmöjligheterna in i samhället. Kulturmiljöer fungerar som viktiga mötesplatser vars verksamhet överbygger generationsgränser likväl som kulturella barriärer. Kulturen blir en gemensam referens när människor med olika bakgrunder möts. Tillgång på ett brett kulturutbud bidrar till att öka livskvaliteten på många plan, inte minst bland de äldre. Falköping är en del av en rik kulturbygd med lång historia. Slättmarker och platåberg skapar en unik naturgeografisk miljö, där ett stort antal fasta fornlämningar tyder på en rik och utvecklad bondekultur, med förbindelser mot andra europeiska kulturområden. Under åren har initiativ tagits på både lokal och regional nivå för att tillvarata och nyttja Falbygdens rika kulturarv. Även på nationell nivå har Falbygdens unika kultur- och naturtillgångar uppmärksammats och erhållit ett särskilt skydd i den fysiska planeringen. 9
Kulturturism Kultur och upplevelsenäring Vårt starka natur- och kulturarv med gånggrifter d.v.s. megalitgravar från bondestenåldertid, Hornborgasjön och platåbergen ger oss förutsättningar för att fortsätta utveckla området natur- och kulturturism (besöksnäringen). En trend är också ett allt mer ökat intresse för den lokalt producerade maten ett område som tydligt kopplar till natur- och kulturturism. Tidsperioderna Forntid med megalitgravar i Falköpings kommun och Medeltid i områdena Gudhem och Varnhem/Hornborgasjön kan med fördel utvecklas till ett tillväxtområde inom upplevelsesektorn där besökaren på en relativt liten geografiskt avgränsad yta kan ta del av stora natur- och kulturvärden/upplevelser. Härifrån är kopplingen nära till den lokala maten, uppleva mer unik natur som t.ex. platåbergen, utveckla nya boendekoncept, utveckla guidning m.m. samt handla i Falköping, Skara och Skövde. Falköpings kommun ska medverka tillsammans med Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Skara kommun och Skövde kommun i ett gemensamt utvecklingsarbete. Till de större besöksmålen i Falköping 2009 kan bl.a. räknas Falbygdens Ost (ca 250.000 besökare), Trandansen vid Stora Bjurum (ca 150.000 besökare), Dalénium (ca 25.000 besökare), Gudhems klosterruin och museum (ca 23.000 besökare) och Ekehagens Forntidsby (ca 21.000 besökare). Kulturyttringar/konstformer Bild konst På 1940-talet instiftades i Falköpings kommun ett konst- och skönhetsråd. Det fanns kvar i många år, men försvann med tiden. Numera är det kultur- och fritidsnämnden som handhar frågor kring den offentliga utsmyckningen i vår kommun. Falköpings kommun äger en stor konstsamling, som inköpts under ett stort antal år alltsedan början av 1930-talet. Stora besparingar i kommunen de senaste åren har bidragit till att konstinköpen i stort sett upphört. All kommunalt ägd konst har sedan några år lagts in i ett konstregister på data. 1996 påbörjas en inventering av konst som ägs av Falköpings kommun. I slutet av 1990-talet införskaffades det digitala konstregistret KonstArt. Under 2002 kompletteras konstregistret med digital fotografering av de flesta konstverken i kommunens lokaler. Konstverk som för tillfället inte är utlånade förvaras sedan 2006 i ett särskilt konstarkiv. Konstverk renoveras också efter behov. 10
Falbygdens Konstförening bildades 1945. Föreningen har under åren anordnat ett stort antal utställningar, studiecirklar och konstresor. Något eget konstmuseum finns inte i Falköpings kommun. Falbygdens museum har i många år regelbundet anordnat konstutställningar i samarbete med Falbygdens Konstförening. Delar av kommunens egen konstsamling visas också med jämna mellanrum. Falköpings Kulturhusförening med lokalen Bildkällaren i f.d. gamla bassjukhusområdet är också en aktiv förening med konstutställningar, musikprogram, debatter m.m. Falköpings kommun äger Rantens Kvarn sedan 1965, då den övertogs från Falköpings Hantverks- och Industriförening. Genom ett avtal med studieförbundet Medborgarskolan åstadkoms en mycket fin renovering av kvarnen, vilken blev klar 1996. Kvarnens inre förvandlades till mötes- och kurslokaler för studieförbundets behov. I avtalet ingick ett antal utställningsdagar för kultur- och fritidsförvaltningen att disponera, som man kunde utnyttja till bl.a. konstutställningar av skilda slag. Konst från landstinget överläts den 1 juli 2001 till Falköpings kommun i samband med Ädelreformen, vilken innebar att kommunerna i landet övertog huvudmannaskapet för verksamheter som tidigare tillhörde Landstinget. Ett antal offentliga konstutsmyckningar utomhus (24 st.) finns runt om i hela Falköpings kommun. De flesta av dem ingår i kommunens konstsamling. Skriften Konstvägar i Skaraborg utgavs 2007 av Samverkan Skaraborg en samrådsgrupp för de femton kommuner som tidigare ingick i Skaraborgs län. 15 offentliga konstverk ingår från Falköpings kommun. Ett mycket rikt och aktivt konstliv finns i vår kommun. I dagsläget (2009) finns ca 17 konstgallerier och 16 konstateljéer samt ett stort antal konstnärer både professionella och amatörer verksamma i vår kommun. Konstens vecka har sedan 1984 årligen anordnats under vecka 40 då besökare av tradition åker runt för att titta på konst på utställningar i ateljéer och gallerier m.fl. ställen under en veckas tid. Under senare år har Konstens vecka mer och mer sammanförts och gått upp i Konstnatten under Mekelsmäss Skördefest på Falbygden. 11
1988 startade Gudhemsbygdens hembygdsförening en tradition med Vår-salong i Östra Tunhem under påsktiden, oftast sammanfallande med tiden när tranorna rastar vid Hornborgasjön. Denna tradition med Konstrunda under påsken har idag utvecklats till att omfatta inte bara Gudhemsbygden utan även spridit sig vidare runt Hornborgasjön och övriga platser i kommunen. Årets konstrunda under påsken 2009 samlade utställare på 33 olika platser runt om i kommunen. Mekelsmäss med konstnatten m.fl. större arrangemang Mekelsmäss Skördefest på Falbygden startade år 2000 som en del av millenniefirandet och arrangeras årligen av föreningen Falbygdens Mat och Kultur. Året därpå utökades firandet med programinslaget Konstnatta. Konstnattsbussar anordnades följande år och har så fortsatt. Härefter har arrangemanget, som är öppet för alla att delta i, växt till att 2009 innefatta konstutställningar och andra kulturarrangemang på över 100 olika platser i stad och på landsbygd runt om i kommunen. De två senaste åren har konstnatten även utsträckts till att vara öppen under söndagen. En samlingsutställning i Stadshuset arrangeras sedan 2005, där alla medverkande under Konstnatten får lämna in ett verk var. Hela arrangemanget Mekelsmäss med Konstnatten har blivit en folkfest av stora mått och drar åtskilliga tiotusentals besökare inte bara från vår egen kommun utan occkså från många andra ställen i landet. 2010 firar Mekelsmäss Skördefest på Falbygden med Konstnatta tioårsjubileum. I samband med mekelsmäss serveras också lokalt producerad mat på ett flertal restauranger och caféer som en del av hela arrangemanget. Föreningen Falbygdens Mat och Kultur anordnar sedan 2004 även Vårfrumäss en marknad med lokalproducerad mat och lokalt hantverk i samband med den stora transäsongen då tranorna rastar vid Hornborgasjön. I Broddetorp anordnas varje år sedan 2006 en Tranrikemässa under påskhelgen av en annan lokal arrangör. Julmäss arrangerades första gången 2009 då föreningen Falbygdens Mat och Kultur samordnade och paketerade i ett marknadsföringsblad alla julmarknader, konst- och kosthantverksutställning m.m. som finns runt om på Falbygden vid denna tid. Julmäss kommer att bli ett återkommande inslag tiden mellan Mekelsmäss och julen. Hantverk Ett stort antal konsthantverkare och hantverkare finns i vår kommun. Många av dem deltar t.ex. i samband med konstrundan under påsken, Tranrikemässan, Konstnatten under Mekelsmässfirandet 12
och Julmäss. I Cittaslowkonceptet är ett av de sex kriterierna Lokal produktion där man bl.a. vill bevara lokalt hantverk och konsthantverk av olika slag samt bevara traditionella arbetsmetoder och yrken. Mat Torglördagar med lokalt producerade livsmedel anordnades sommarhalvåret 2009 från juli till september med avslutning i samband med Mekelsmässfirandet. Ett tiotal lokala livsmedelsproducenter deltog tillsammans med lokala hantverkare. Projektet rönte stor uppskattning och beräknas fortsätta under 2010 och framöver. För ändamålet hade man låtit tillverka marknadsbord med tak i ett enhetligt utförande. Initiativtagare och ansvarig för verksamheten är kommunens landsbygdsutvecklare. Falköpings Slow food-föreningar arbetar också med att lyfta fram och värdesätta den lokalt producerade maten. Cittaslow-diplomerade restauranger m.fl. serverar mat med lokal anknytning. Musik Falköping har sedan lång tid tillbaka ett väl känt, rikt och varierat musikliv. Den kommunala musikskolan startade 1951 och musicerande barn och ungdomar kan sägas utgöra grogrunden och tillväxten för det omfattande musiklivet i Falköpings kommun. Mössebergs Musikkår och Falköpings Orkesterförening firar båda 90-årsjubileum 2009. Falbygdens Manskör firar 30-årsjubileum 2009 i nuvarande konstellation och har tagit över sångartraditionen efter den tidigare Falköpings manskör, som bildades 1909. Manskörsverksamhet har alltså pågått i Falköping under 100 år. Den blandade kören Falköpings Sång sällskap bildades 1951. Kyrkorna har också av lång tradition ett rikt och varierat utbud med körer för både ung och gammal, orkestrar och ensembler. I övrigt finns flera pensionärskörer, dragspelsklubb, folkmusikgrupper, ett stort antal lokala musikband inom bl.a. pop och rock och övriga musikgrupper med skiftande repertoar. Under de senaste 20 åren har flera studieförbund erbjudit ett stort antal ungdomsmusikgrupper repetitionslokaler och annat stöd. Sedan 2001 används lokaler i gamla bassjukhuset (f.d. långvårdsavdelningen) till musikhus för ungdomar, kallat Musikhuset 8:an. Kultur- och fritidsförvaltningen hyr lokalen och verksamheten drivs genom Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan. Musikhuset Dixie drivs av studieförbundet NBV och är ett annat exempel på en mötesplats för musikintresserade ungdomar. Ett välkänt musikinslag under året är Maratonrock i Plantis som 2009 anordnades för 19:e året i rad. Starten skedde 1988 ge- 13
nom kulturnämnd ens sommarprogram i Plantis. Sedan 1991 är studieförbunden huvud arrangör av Rocklördag i Plantis eller Maratonrock, som det numera kallas. Maratonrocken blev snabbt populärt och är numera ett väl etablerat program bland ungdomar från Falköping, men också från andra kommuner. Nyare inslag i musiklivet är t.ex. Good Rock- och Dragonfly-festivalerna. Dans Dansintresset i Falköping har under många år varit mycket stort. Falbygdens Folkdansgille bildades 1947 och har följts av en rad dansföreningar bl.a. Gammeldansens Vänner, HV-dans, Trandans m.fl. Senast i raden är föreningen Art Dance, bildad 2007 med ett stort antal medlemmar i olika åldrar och ett rikt utbud av olika typer av dans allt från balett till hip-hop. I musikskolan ingår numera även dans och drama där barnen kan prova på olika stilar, t.ex. jazzdans, streetdance och modern dans. Teater Revy Falköpings Teaterförening, som bildades i januari 1961, erbjuder ett brett och varierat teaterutbud under höst och vår, huvudsakligen på Stadsteatern i Medborgarhuset men också i bygdegårdar i samarbete med bygdegårdsföreningar och på andra scener i Falköpings kommun, t.ex. bibliotekets hörsal och Lärcenter Falköping. Stadsteatern i Falköping är en av västsveriges största och rymmer 525 platser. Per år ges cirka tio föreställningar, de flesta producerade av Riksteatern. Falköpings Teaterförening är en del av Riksteatern, en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Falköpings kommun och Falköpings Teaterförening har avtal med Göteborgs-Operan om ett samarbete, som innebär att en eller flera föreställningar producerade av Göteborgs Operan visas varje år på Stadsteatern som betecknas som Göteborgs Operans Falköpingsscen. Enskilda, föreningar, organisationer och företag kan vara medlemmar i Falköpings Teaterförening. Föreningen Teaterboven arrangerar årligen sedan 1983 i november/ december revyföreställningar med inslag av lokal karaktär på Stadsteaterns scen. Detta är lokalproducerad underhållning av nationell klass helt i Cittaslowanda. Inom musikskolan finns ämnet Drama/ Teater där bl.a. kortare pjäser och sketcher spelas. Nyckelord är improvisation, kommunikation, skapande och fantasi. Eleverna får vara med och påverka val av pjäser. 14
Bio film foto I Falköping finns idag biografen Cosmorama och Roxy. Biografverksamhet har bedrivits sedan 1930-talet i lokalen utmed S:t Olofsgatan. Biografen byggdes 1904 som teaterlokal åt nykterhetslogen Enigheten. Den drivs sedan 1970-talet av FAIK Falköpings Allmänna Idrottsklubb. Den 5 oktober 2007 var det nypremiär på Cosmorama, vars verksamhet övertagits av EuroStar. Biografverksamheten drivs även fortsättningsvis med viss hjälp av FAIK, som också är ägare av fastigheten. Bio Kontrast med alternativ filmvsning pågick under åren 2005 2007 i samarbete med Våra gårdar, dvs.folkets Hus och folkparker. Hösten 2007 bildades en Filmstudio, vars verksamhet idag drivs av en ideell förening. Pensionärsföreningen SPF Falköping drev under år 2007 projektet SeniorBio. Ett antal fotoklubbar finns också med livlig verksamhet. Bl.a. görs årliga fotoalmanackor med bilder t.ex. från då och nu i vår kommun. Litteratur skrivande Skrivarklubben Pennan, som bildades 1979, främjar och uppmuntrar det egna skrivandet. Årligen arrangeras på biblioteken poesiaftnar, Poetry Slam, författarbesök, högläsning m.m. i samarbete med bl.a. studieförbunden. Skrivarcirklar arrangeras också genom studieförbunden. Ett flertal böcker och andra skrifter har utgivits av personer och föreningar från Falköping. Media Falköpings Närradioförening/Radio Falköping startade sina sändningar våren 1984. Många kulturprogram och program med kulturinslag produceras och sänds. Radio Falköping är en av landets mest aktiva närradio och når en bred publik långt över kommungränsen. Föreningen har en stor skivsamling med LP-skivor, singlar, CD m.m. Skivsamlingen på Falköpings bibliotek skänktes till Radio Falköping i samband med att utlåningsverksamheten av LP-skivor upphörde 1989. Idag 2009 har närradio föreningen ett 25-tal medlemsföreningar varav 15 med regelbundna sändningar samt ytterligare fem som sänder mer eller mindre regelbundet. Skivarkivet innehåller ca 130.000 olika sång- och musikstycken. Övrig kulturverksamhet Ett stort antal föreningar anordnar kulturprogram eller andra program med kulturinslag i samband med sin ordinarie verksamhet. Exempel på detta kan vara kaféprogram, tipspromenader, naturvandringar, pilgrimsvandringar, musikprogram, teaterföreställningar, konstutställningar, föreläsningar, släktforskardagar, kulturstipendier, 15
vårfrumäss- och mekelsmässfirande, påskeldar, valborgsmässo- och nationaldagsprogram, midsommarfirande, veteranbils- och veteranmotorcykelträffar, kulturutbyten mellan vänorter och kulturfester med annan kulturell bakgrund m.m. Exempel på dessa arrangörer kan vara samhällsföreningar, bygdegårdsföreningar, idrottsföreningar, pensionärsföreningar, turistförening, naturskyddsförening, fågelklubb, djurföreningar, trädgårdsföreningar, släktforskarförening, textil-, hantverks- och hemslöjdsföreningar, pilgrimsföreningar, hälsoföreningar, mat- och kulturföreningar, munskänkar, filatelistföreningar, nykterhets föreningar, trivselföreningar inom äldreomsorgen, DHR-förening, kyrkor na, frivilligorganisationer, ordenssammanslutningar, Rotary, Lions, modellklubbar, ungdomsföreningar, spelföreningar, veteranmotorföreningar, politiska föreningar och föreningar för kommuninvånare med ursprung från andra länder m.fl. Kommunens ansvar Kulturen och kulturpolitiken i Falköping lever i ett samspel mellan offentliga, ideella och privata aktörer på den kommunala, regionala, nationella, europeiska och globala nivån. För att samspelet ska fungera så bra som möjligt måste de olika rollerna, uppgifterna och ansvarsområdena vara tydliga. Det kräver i sin tur att vi utvecklar samtalet och bygger starka strukturer och nätverk mellan oss. Det är Falköpings kommun som har det grundläggande ansvaret för stora, viktiga och kostsamma delar av kulturlivet, som exempelvis Falköpings bibliotek, Falbygdens museum med Ekehagens Forntidsby, skolan, musikskolan, föreningslivet och bildningsverksamheten. Det är också på den lokala nivån som viktiga mötesplatser och kulturella arenor för medborgarna finns. Falköpings kommun skapar sin egen kulturpolitik efter sina egna varierande förutsättningar, behov och ambitioner. Uppgiften är att stödja och komplettera det lokala kulturlivet genom att exempelvis föra samman olika aktörer, stötta nätverk, uppmuntra samverkan, skapa kanaler, utveckla kompetens, bygga och stärka infrastruktur för att på så sätt skapa geografisk balans i kommunens kulturliv. Kulturen är global och kommunen har ambitionen att utveckla metoder för internationella kontakter både inom och utom EU. Källa: Västra Götalandsregionens kulturvision 16
Kultur och fritidsförvaltningen Biblioteken Falköpings bibliotek är modernt, ger snabb och god service samt har generösa öppettider. Här finns god tillgång till internetuppkopplingar och betaldatabaser. För personer med funktionsnedsättning finns en specialdator med bl.a. talsyntes och punktskrift samt en läs- och skrivtekniker. Biblioteket har ett brett och mångkulturellt mediautbud. På biblioteken erbjuds kulturarrangemang för barn och vuxna, seniorsurf och möjlighet till släktforskning. Med hjälp av lånekort och PIN-kod kan många tjänster utföras på bibliotekets webbplats. Sex biblioteksfilialer finns på landsbygden: Broddetorp, Floby, Kinnarp, Stenstorp, Vartofta och Åsarp. Se även Biblioteksplanen Samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Falbygdens museum med Ekehagens Forntidsby inklusive Aristo och Bilddata Falbygdens unika kulturarv är en viktig resurs för kommunens utveckling. Planerat megalitcentrum är i det sammanhanget en väsentlig komponent. I gällande strategidokument är kulturarvsfrågor ett prioriterat område och megalitkulturen har lyfts fram som ett av fyra primära kärnvärden. I vardagsarbetet kring dessa frågor har Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby ett gemensamt och stort ansvar. Falköpings kommun och Stiftelsen Ekehagens Forntidsby har sedan år 2007 samlat sina verksamheter kring arbetet med kulturarvsfrågor i en gemensam organisation. I den ska dels arkeologin och då särskilt den experimentella arkeologin utvecklas, både för forskning och utbildning av arkeologer och dels en ny och gemensam skolverksamhet byggas upp. Utgångspunkten för det senare är att Ekehagen är verkstaden där livet på stenåldern lyfts fram praktiskt i en inspirerande utomhusmiljö och i museet fördjupas kunskaperna genom utställningar, temaarbeten och praktiska aktiviteter kopplade till museets samlingar. En stor och viktig uppgift för Falbygdens museum är att förvalta en mycket omfattande föremålssamling som till allra största delen tillhör Falbygdens hembygds- och fornminnesförening. Det finns också en omfattande bildbank att hantera. Varken föremålssamling eller bilddatabank är statisk utan museet får nya föremål att ta hand om och miljöer och byggnader dokumenteras kontinuerligt för framtida generationer. Dessa delar av museets verksamhet måste därför i en framtida organisation få en fortsatt stark ställning. 17
Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby bör få ett tydligt ansvar i kommunens utvecklingsarbete, inte minst när det gäller att utifrån fastställda kärnvärden utveckla varumärket Falköpings kommun. Att i ökad omfattning ta emot kommunens egna barn och ungdomar i väl anpassade program som utvecklar kunskap om och stolthet över våra unika kulturtillgångar är det som känns mest angeläget. Konstnärlig utsmyckning det offentliga rummet Stadens, tätorternas och landsbygdens fysiska gestaltning påverkar det liv som levs i Falköping. Välplanerade miljöer, utformade på ett sätt som tar hänsyn till människans olika behov både av avskildhet och mötesplatser, ökar livskvaliteten och attraktionskraften. Naturligtvis gäller det också inomhusmiljöer. Vi ska medverka till en ökad medvetenhet om det offentliga rummets betydelse och stödja initiativ som syftar till att utveckla det. I all offentlig planering ska den estetiska dimensionen ha en självklar plats. Källa: Västra Götalandsregionens kulturvision Samordning Kulturaktiviteter får inte krocka. Ett par gånger på våren och på hösten träffas personer som går igenom vad som är på gång och stämmer av så inga aktiviteter kolliderar. Samordning för personer som ska anordna någon form av evenemang borde finnas. På ett och samma ställe ska man få reda på vad som krävs för tillstånd t.ex., var man får svar på än det ena och än det andra. Denna information ska några personer kunna ge allmänhet. Bidrag/resurser Kultur- och fritidsnämndens mål är att bidragen ska främja kulturoch fritidslivet i kommunen, uppmuntra nya uttrycks- och verksamhetsformer samt stödja ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Det behöver inte bara handla om ekonomiska bidrag utan kan också gälla stöd i form av rådgivning, samordning, viss marknadsföring o.dyl. Under 2009 är det cirka 150 föreningar som fått ekonomiskt bidrag från kultur- och fritidsnämnden. Av dessa är 30 kulturföreningar. Föreningarna söker bidrag för nästkommande års verksamhet. En arbetsgrupp från kultur- och fritidsnämnden går igenom uppgifterna som föreningarna lämnat i sin ansökan. Arbetsgruppen träffar årligen ett antal föreningar för att ta del av föreningens verksamhet, diskutera stödformer m.m. Genom den fördjupade kunskapen om föreningens verksamhet kan nämndens företrädare skapa större precision i utformningen av stödet. 18
Samhällsstöd Falköpings kommun kan stötta föreningslivet på annat sätt än bara genom pengar t.ex. genom nätverk, föreningsservice och rådgivning. Barn och utbildningsförvaltningen Barn och ungdom: förskola skola Kulturpedagogisk handlingsplan för Falköpings kommuns skolor: Dagens, och i än högre grad morgondagens, samhälle behöver kreativa människor. Att vara kreativ är att ha en rik fantasi, att kunna föreställa sig nya okonventionella lösningar, att inte sitta fast i gamla tankemönster. Kultur stimulerar känsla, fantasi och språk. Kultur i sina olika former ger människan redskap att bättre förstå både sig själv och andra. Med känslans och fantasins hjälp kan man leva sig in i en annan kultur eller i en annan tid. Det är viktigt att alla barn och ungdomar får uppleva det direkta mötet med levande kultur och ges möjlighet att utveckla sitt eget skapande. Kultur är viktigt ur många aspekter. De olika kulturyttringarna ger många möjligheter till att lyssna, iaktta, läsa och uppleva. En teaterföreställning, en musikkonsert, en god bok, en biokväll, en konstutställning stimulerar våra sinnen och ger skön avkoppling och förströelse. Lika viktigt som den konsumerade upplevelsen är det egna skapandet. Det stärker vår självkänsla, ökar vårt självförtroende, lär oss att samarbeta och stimulerar vår utveckling till hela, harmoniska människor. Målsättning med kultur och estetik i skolan Öka elevernas delaktighet för att frigöra lust och glädje. Inspirera och engagera genom att erbjuda kulturupplevelser och möten med professionella aktörer. Ge möjligheter att tillägna sig kunskaper i flera språkformer än det talade och skrivna språket genom dans, musik, drama, bild och form m. m. Insatser som görs för att stärka kulturens roll i skolan Eget skapande och arrangemang Ållebergsgymnasiets musikprofil har många valmöjligheter bl.a. dans, drama, musik. Musikskolan, Falbygdens museum, kommunbiblioteken, Ekehagens Forntidsby och Dalénium är resurscentra som återkommande besöks av kommunens elever. Studiebesöken erbjuder rika möjligheter för att stimulera det egna skapandet. Varje 19
läsår får alla elever från förskoleklass till och med grundskolan årskurs nio tillgång till ett teater/musikarrangemang, författarbesök eller skolbio. De program som utförs av professionella konstutövare och övrigt som kan betecknas som upplevelseverksamhet förbereds och efterarbetas så att eleverna har möjlighet att lära sig förstå och kritisera de upplevelser de får. Varje år genomförs på Ållebergsgymnasiet en mängd konsertevenemang i olika konstellationer med olika artister och i samarbete med musikskolan. Kulturella utbyten med andra länder Flera av kommunens skolor ingår i olika Comeniusprojekt där man samarbetar med europeiska skolor utifrån olika teman. Inom gymnasieskolan genomförs varje år en mängd kulturutbyten med andra länder där ung domar träffas och genomför projekt tillsammans. Man bor i varandras familjer, lär av varandras seder och bruk samt besöker platser av kulturhistoriskt intresse, såväl som dagens kulturevenemang. Ett utbyte som berikar ungdomarnas syn både på sig själva, varandra och inte minst den värld de lever i. Skolbio Att se film, analysera film och skapa film är ytterligare ett kulturpedagogiskt redskap i undervisningen där eleverna får kunskap om filmmediets språk samt utvecklar sin förmåga att tolka och kritiskt granska dess budskap. Eleverna får kunskap om den rörliga bilden samt att med utgångspunkt i flickors och pojkars egen bakgrund arbeta tillsammans med lärare och där låta olika åsikter, upplevelser och värderingar mötas. Kulturgrupp I kulturgruppen ingår barnbibliotekarie, undervisande lärare från skolor och/eller förskolor. Sammankallande och ansvarig för gruppen är kultursamordnare i barn- och utbildningsförvaltningen. Samarbete sker också mellan skola och kultur- och fritidsförvaltningen. Ungdomens Hus som börjar sin verksamhet under mars månad 2009 är en kontakt mellan skolan och ungdomskulturen. Medlemmarna i kulturgruppen utgör kontaktytan mot sina arbetsställen/ enheter. De kommer med förslag på arrangemang från elever och lärare utifrån de teman/projekt som pågår ute i skolorna. 20
Handlingsplanen utgår från följande styrdokument Lpo 94 I skolarbetet ska det intellektuella såväl som det praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. Barnkonventionen Artikel 31 Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Barnens rättigheter i Falköpings kommun Ett handlingsprogram enligt FN:s barnkonvention utifrån artiklarna 2, 3, 6 och 12. Mål: Barn ska stimuleras och inbjudas att delta i det kommunala samhällsbyggandet. De ska få möjlighet att komma med egna förslag och ges förutsättningar att uttrycka sin mening. Utvärdering Insatserna kommer att utvärderas på följande sätt. Muntligt genom diskussioner mellan elever och berörda lärare i klassrummet. Skriftlig utvärdering av elever och berörda lärare. Genom en dialog med den/de professionella aktören/aktörerna, utvärderingsblankett kan eventuellt också användas. Utvärdering av arbetet med att stärka kulturverksamheten i skolan långsiktigt ligger på olika nivåer från elevråd, kulturgrupp, rektorer till förvaltning. 21
Musikskolan Musik och sång är en naturlig del i barns utveckling och ett sätt att ge uttryck för kreativitet och känslor. På Musikskolan får eleverna lära sig röstens och instrumentens alla fantastiska möjligheter och hemligheter. Här ges många tillfällen till framträdanden i stora och små sammanhang. Konserter och turnéer är en självklar del i vår utåtriktade verksamhet. Elevernas musicerande blir ett livslångt intresse och ger goda förutsättningar för högre musikutbildning i framtiden. Musikskolan har en stor ensembleverksamhet som eleverna deltar i. Den verksamheten är helt gratis. Musikskolan erbjuder undervisning i bl.a musiklek, rytmik, dans, blåslek, stråklek, flöjt- och oboespel, körsång, fifes & drums, blockflöjt, tvärflöjt, oboe, klarinett, fagott, saxofon, gitarr, elgitarr, elbas, fiol, altfiol, cello, kontrabas, piano, dragspel, slagverk, trumpet, valthorn, baryton, trombon, tuba, drama/teater, teori, sång och FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi). Rutiner för kvalitetsarbete Musikskoleverksamheten styrs och beslutas på kommunal nivå och har inga nationella styrdokument. Varje kommun beslutar om musikskolans innehåll och inriktning. I Falköping ingår musikskolan i övriga barn- och utbildningsförvaltningens verksamheters målstyrningsprocess och redovisar resultat och måluppfyllelse på samma villkor som övriga skolformer. Musikskolan har uppsatta mål inom Läroplanernas prioriterade områden. I musikskolans olika dokument kan utläsas att Falköpings kommun har musikskoleverksamhet för elever i enskild eller gruppundervisning inom grundskola och gymnasium. Dessutom erbjuder Musikskolan eleverna att delta i ensembleverksamhet. Musikskolan fokuserar hela tiden på eleven och gör uppföljningar och utvärderingar av elevers och föräldrars önskemål och uppfattningar. Musikskolan har en tydlig strategi avseende instrumentval och ensemblespel på olika nivåer för att ta hand om alla elever. Musikskolan arbetar aktivt med olika projekt i förskola, grundskola, fritidsverksamhet och gymnasium. Musikskolan har en stor utåtriktad verksamhet och deltar även i en rad olika arrangemang, ibland i samarbete med andra. Musikskolan värnar om kärnverksamheten men strävar också efter förnyelse och förändring genom att utvecklas inom andra konstformer som t.ex. drama, teater, dans. 22
Ungdomskultur: Aktiviteter Ungdomens Hus Ungdomens Hus är en mötesplats som riktar sig till ungdomar i åldern 13 20 år. Här kan ungdomarna prova på olika fritidsaktiviteter. Ungdomens Hus samverkar med olika studieförbund, lokala föreningar m.fl. för att kunna ha en bredd på utbudet av aktiviteter. Ungdomens Hus är även en arena för olika kulturaktiviteter, t.ex. konserter och utställningar i enlighet med Fryshusandan. Det innebär att verksamheten ska utgå från ungdomars behov, drömmar och passioner om utveckling och framtidstro. Ungdomars mötesplatser varierar efter ålder och genom tid. Exempel på mötesplatser är det nya Ungdomens Hus (invigt våren 2009) inrymt i den nyrenoverade Odenhallen, Musikhuset 8:an i f.d. Bassjukhusets långvårdsavdelningar, Musikhuset Dixie m.fl. Socialförvaltningen Kultur för äldre och funktionshindrade Fritidspersonal för hemtjänst Socialförvaltningen har 4,25% tjänster för fritidsverksamhet för personer som har hemtjänst. Fritidsverksamheten spänner över ett brett utbud av verksamhet bl.a. matlagningsgrupper, musikgrupper, temagrupper, gymnastik, läsecirklar, underhållning av olika slag samt utflykter under sommarmånaderna. Mellan 200 och 300 personer deltar varje vecka med de olika aktiviteterna. I många fall sker samverkan med olika enskilda frivilliga, dagcentralsföreningarna på Hjorten och Läkaren, frivilligföreningar i Stenstorp och Floby, kvartersråd och Svenska kyrkan. I vissa sammanhang finns även pensionärsföreningar med samt studieförbund. Fritidspersonalen arbetar med att få enskildas och gruppers delaktighet i val av aktiviteter m.m. Ett ständigt pågående arbete görs med olika både individuella och gemensamma aktiviteter på samtliga äldreboenden i kommunen. Varje boende har en s.k. kontaktperson som ska tillgodose den enskildes olika behov bl.a. behov av aktiviteter. På boendena anordnas dessutom regelbundet olika gemensamma aktiviteter som högläsning av tidningar och böcker, musik och sång, gymnastik och andakter. Socialförvaltningen har dessutom fritidspersonal, som på olika sätt arbetar med aktiviteter för personer som bor kvar i sina ordinarie bostäder. Staten har beviljat äldreomsorgen stora summor för utveckling av olika delar av verksamheten bl.a. det sociala innehållet. Under 2008 hade socialförvaltningen två kulturutvecklare anställda med uppgift 23
att arbeta med kulturutveckling på äldreboendena. Ett stort arbete genomfördes i samverkan med personalen på boendena. På varje äldreboende finns nu undersköterskor som i sitt ordinarie arbete även har en uppgift att vara kulturombud. Kulturombuden ska särskilt arbeta för ett varierat aktivitets- och kulturutbud och också få de boendes delaktighet och engagemang. Med stöd av stimulansmedlen har det också inköpts 30 stycken DAISYspelare. Alla talböcker som produceras nu görs i DAISY-format och till detta fordras en speciell CD-romspelare; DAISY-spelare. Dessa DAISYspelare finns utplacerade på kommunens olika äldreboenden och personalen kan hjälpa de boende med tekniken. (DAISY=Digitalt anpassat informa-tionssystem) Genom statens stimulansmedel pågår nu ett stort arbete att förbättra de utemiljöer som finns på äldreboendena. Samtliga boenden har beviljats pengar för bl.a. omläggning av plattor, nya gångar, uteplatser, spaljéer, markiser, buskar och andra växter samt vattenspel. Alla dessa insatser ska medverka till att de boende får lust att vara utomhus, kunna njuta av växtlighet och även kunna gå kortare promenader på lämpligt underlag. Aktörer med kommunalt stöd Folkbildningen Åtta studieförbund (ABF, Bilda, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, NBV, Sensus, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan) får bidrag av kommunstyrelsen. Bidragens storlek bygger på vilken verksamhet de haft och antalet timmar. SISU Idrottsutbildarna får ett fast belopp. Föreningar Under 2009 är det cirka 150 föreningar som fått bidrag från kultur- och fritidsnämnden. Av dessa är ca 30 kulturföreningar. 24
Bilder från Framtidsdagen den 24 januari 2009 och uppföljningskvällen den 18 januari 2010 25
26
27