Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du läsa om de mer historska liksom geografiska aspekterna av pendlingen. Här kan du se hur pendlingen ser ut i ett längre tidsperspektiv och varifrån pendlar de som arbetar i Västerås och vart pendlar de som bor i Västerås men arbetar i annan kommun. Pendlingens omfattning och utveckling Både antalet inpendlare och antalet utpendlare ökade under år 2015 1. Antalet utpendlare ökade mer än antalet inpendlare vilket resulterat i att pendlingsnettot 2 minskade för andra året i rad. Generellt sett kan man se att pendling har ökat successivt sedan år 1985 både när det gäller de som pendlar till och de som pendlar från Västerås. År 2015 var det 14 347 som pendlade till Västerås för att arbeta, medan 11 621 pendlade från Västerås för att arbeta. Figur 1 Antal inpendlare, utpendlare och pendlingsnettot för Västerås år 2015 Antal personer 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 Pendlingsnetto Antal inpendlare Antal utpendlare 4 000 2 000 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År 1 Pendling i det här fallet avser pendling till arbete över kommungräns. De som pendlar inom kommunens gräns ingår därmed inte i statistiken över in- respektive utpendlare. 2 Pendlingsnetto = Antalet inpendlare till Västerås minus antalet utpendlare från Västerås 1
Av de förvärvsarbetande västeråsarna är det totalt sett närmare 17 procent som pendlar till arbete i annan kommun och resterande 83 procent bor och arbetar i Västerås. Under 2000-talet innebär det en ökning av utpendlare med drygt fyra procentenheter. I jämförelse med 1985 är det en skillnad med tio procentenheter. Figur 2 Andel utpendlare bland förvärvsarbetande västeråsare år 2015 Andel (%) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År 2
Till vilka kommuner pendlar västeråsarna? De som bor i Västerås men pendlar till arbete på annan ort uppgick år 2015 till 11 537 personer, varav närmare 62 procent var män och drygt 38 procent kvinnor. Utöver antalet 11 537 finns drygt 80 personer som pendlar till utlandet för att arbeta. De kommuner som tar emot 500 eller fler inpendlande västeråsare är i fallande ordning Stockholm, Eskilstuna, Hallstahammar, Enköping, Köping och Sala. Figur 3 Till vilka kommuner pendlade västeråsarna år 2015. Kommuner med mer fler än 500 personer som pendlar från Västerås visas i diagrammet. Antal 2500 2000 1500 1000 Utpendlare 500 0 3
Av männen som pendlar från Västerås reser 21 procent till Stockholm, medan motsvarande andel bland kvinnorna är 18 procent. Figur 4 Pendlarna från Västerås fördelat på kön, år 2015. Kommuner till vilka fler än 500 personer pendlar till visas i diagrammet. Andel av total Andel av kvinnorna Andel av männen Stockholm Eskilstuna Hallstahammar Enköping Köping Sala 0% 20% 40% 60% 80% 100% Varifrån kommer inpendlarna? Av dem 2 300 som pendlar till Västerås för att arbeta kommer flest från Hallstahammar. Det man kan se i diagrammet är att det framförallt är från våra grannkommuner som de största grupperna av inpendlare kommer från. Figur 5 Från vilka kommuner kommer de som pendlar till Västerås år 2015. Kommuner med mer fler än 500 personer som pendlar till Västerås visas i diagrammet. 2500 2000 1500 1000 Inpendlare 500 0 4
Andelen bland kvinnorna är större än andelen bland männen för fem av sju av de största inpendlingskommunerna. Bland männen var andelen större än andelen bland kvinnor när det gäller inpendling från Stockholm och Eskilstuna. Figur 6 Pendlarna till Västerås fördelat på kön, år 2015. Kommuner från vilka fler än 500 personer pendlar till visas i diagrammet. Andel av total Hallstahammar Sala Andel av kvinnorna Surahammar Eskilstuna Köping Andel av männen Enköping Stockholm 0% 20% 40% 60% 80% 100% Västerås har ett negativt pendlingsnetto gentemot Stockholm, vilket innebär att fler pendlar från Västerås till Stockholm än tvärtom. Däremot har Västerås ett positivt pendlingsnetto gentemot de andra största pendlingskommunerna. Störst positivt pendlingsnetto återfinns gentemot Hallstahammar. Figur 7 Västerås pendlingsnetto gentemot de största pendlingskommunerna. Västerås pendlingsnetto i förhållande till de största utpendlingkommunerna Stockholm -1570 Eskilstuna 93 Hallstahammar 1440 Enköping 233 Köping 437 Sala 1183 Surahammar 1145 5
Totalt sett pendlar män både till och från Västerås i högre utsträckning än kvinnorna. Av inpendlarna var 59 procent män och 41 procent kvinnor och av utpendlarna var 62 procent män och 38 procent kvinnor. Figur 8 Pendlarna fördelat på kön, år 2015. Inpendlare Utpendlare Män Kvinnor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vilka typer av arbeten sysselsätter flest? Totalt sett är det Vård och omsorg den vanligaste näringsgrenen för dem som bor och arbetar i Västerås. Bland dem som pendlar från och från Västerås till är Tillverkning och utvinning den vanligaste näringsgrenen. Figur 9 Fördelat på näringsgren, år 2015. 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Vård och omsorg Tillverkning och utvinning Företagstjänster Handel Utbildning Byggverksamhet Civila myndigheter och försvaret Transport Personliga och kulturella tjänster Hotell och restauranger Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Energi och miljö Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch Bor och arbetar i Västerås Utpendlare Inpendlare 6
Arbetsmarknaden när det gäller de vanligaste näringsgrenarna är könssegregerad. Medan det för män i samtliga fall är Tillverkning och utvinning som är den vanligaste näringsgrenen är det Vård och Omsorg som är den vanligaste näringsgrenen bland kvinnor. Företagstjänster och Handel är förhållandevis vanliga näringsgrenar både bland kvinnor och bland män. Däremot är Byggverksamhet vanlig bland män medan Utbildning liksom Civila myndigheter och försvaret är vanliga näringsgrenar bland kvinnor. Figur 10 Vanligaste näringsgrenarna för män respektive kvinnor, år 2015. Diagrammet visar näringsgrenar vilka tio procent eller fler arbetar inom. Män Bor och arbetar i Västerås Utpendlare Inpendlare Tillverkning och Tillverkning och Tillverkning och utvinning (21%) utvinning (19%) utvinning (23%) Företagstjänster Handel (14%) Företagstjänster (15%) (14%) Handel (14%) Företagstjänster (13%) Byggverksamhet (11%) Byggverksamhet (10%) Kvinnor Bor och arbetar i Västerås Utpendlare Inpendlare Vård och omsorg Vård och Vård och omsorg (31%) omsorg (19%) (27%) Utbildning (16%) Företagstjänster Företagstjänster (13%) (13%) Handel (12%) Handel (14%) Handel (11%) Civila myndigheter och försvaret (13%) Byggverksamhet (14%) Företagstjänster (11%) Handel (12%) Utbildning (11%) Utbildning (12%) Civila myndigheter och försvaret (10%) 7
Vilken utbildningsnivå har de förvärvsarbetande? Den vanligaste utbildningsnivån är gymnasialutbildning både för dem som bor och arbetar i Västerås och dem som pendlar till eller från Västerås. När det gäller dem som bor och arbetar i Västerås och dem som pendlar till Västerås för att arbeta så är utbildningsnivån tämligen lika fördelad. Däremot bland dem som pendlar från Västerås är eftergymnasial utbildning om tre eller fler år vanligare än bland de andra två grupperna. Följaktligen är också andelen med förgymnasial och gymnasial utbildning mindre bland utpendlarna. Figur 11 Utbildningsnivå bland dem som bor och arbetar i Västerås samt ut- och inpendlare, år 2015. Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år Uppgift saknas 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8
Tittar man närmare på pendlingsnettot så visar det att Västerås har ett positivt pendlingsnetto för förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial (mindre än tre år) utbildning. Det positiva pendlingsnettot innebär att det är fler med dessa respektive utbildningsnivåer som pendlar till Västerås än antalet per utbildningsnivå som pendlar från Västerås. Pendlingsnettot för gymnasial och eftergymnasial utbildning (mindre än tre år) har minskat något i förhållande till året innan. Däremot har pendlingsnettot för förgymnasial utbildning ökat något. Västerås har ett negativt pendlingsnetto när det gäller dem med minst treårig eftergymnasial utbildning. Det innebär att fler med den utbildningsnivån pendlar från Västerås än till Västerås. Pendlingsnettot för denna grupp har dessutom ökat sedan året innan. Figur 12 Pendlingsnetto per utbildningsnivå (sammanslaget de som bor och arbetar i Västerås samt in- och utpendlare). År 2014 År 2015 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år -500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Antal 9