Program för SRK i DALÄLVEN fr o m år 2009.

Relevanta dokument
Program för SRK i DALÄLVEN fr o m år 2000.

Samordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vattenvårdsförening

Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl

Växtplankton i Dalälvens sjöar 2009

DALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening. år 2012

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

DVVF Provfiske sammanfattning

Närsalter i Dalälven

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Sedimentbehandling i Växjösjön

Rapport 2010:13. Växtplanktonsamhällen i Dalälvens sjöar undersökningar Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Så mår Dalälvens sjöar. Utvärderingar av växter, bottendjur och fisk

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

- Mölndalsåns stora källsjö

Bottenfaunan i 29 sjöar inom programmet Samordnad Recipientkontroll för Dalälven 2012

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Miljökontrollprogram

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Arbetsmaterial :

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde

Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2014 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Naturvårdsverkets författningssamling

Förslag på program för referenskontroll inom Miljöprojekt Gusum

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. Kontrollprogram från och med 2010

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

PM F Metaller i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Sammanställning av vattenkontrollprogrammet,

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Rönne å vattenkontroll 2009

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2010 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Miljöövervakningsprogram för Brunnsvikens avrinningsområde

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Svensk författningssamling

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Transkript:

1(4) 2010-04-22 Miljövårdsenheten Hans Olofsson Direkt nr: 023-812 42 Fa nr: 023-811 18 E-mail: hans.olofsson@w.lst.se Program för SRK i DALÄLVEN fr o m år 2009. DVVF:s arbetsgrupp för revidering av programmet för samordnad recipientkontroll i Dalälven (Olle Bergfors DVVF, Lennart Lindeström Svensk MKB och Hans Olofsson Lst Dalarna) redovisar nedan förslag till nytt kontrollprogram att gälla fr o m år 2009. Programdelarna för bottenhavet har reviderats med hjälp av Christina Berglind (Lst i Uppsala län) och Ingrid Wänstrand (Lst i Gävleborgs län). Vid revideringen har direktiv 2000/60/EG och svenk följdlagstiftning beaktats tillsammans med de krav på tillsynsunderlag som som åvilar verksamhetsutövare enligt miljöbalken och egenkontrollförordningen. Provtagning, analys och sortangivelser skall utföras enligt Naturvårdsverkets Handbok för Miljöövervakning. Variabler och provtagningsfrekvens följer tabell 1-4 i detta program. 1.Fysikaliskt-kemiska undersökningar 1.1 Rinnande vatten Prov tas 0,5m under vattenytan vid 35 stationer enligt tabell 1 (Stationerna 8 och 38 drivs och finansieras av nationell miljöövervakning och stationerna 13 och 22 A finansieras av regional miljöövervakning. Station K1, Tandån ingår i Klarälvens avrinningsområde). Analys genomföres enligt tabell 1 och tabell 3. Krom mätes vid stationerna 5, 7, 8, 18, 13A, 23, 26, 30, 34, 34A, 37 och 38. Nickel mätes vid stationerna, 7, 8 18, 13A, 23, 30, 37 och 38. Molybden mätes vid stationerna 23, 30, 37 och 38. Vattenföring modelleras för de stationer där kontinuerliga mätningar ej genomföres. Transportberäkningar för samtliga stationer genomföres baserade på dagliga flöden och interpolerade koncentrationer. 1.2 Sjöar. Undersökningsprogrammet omfattar 34 sjöstationer (tab. 2). I grundutförandet genomföres provtagning vid sjöns djupaste plats Postadress: 791 84 Falun Telefon: 023-810 00 Postgiro: 6 88 19-2 Org. nr.: 202100-2429 Besöksadress: Åsgatan 38 Telefa: 023-813 86 Bankgiro: 5050-5858 E-post: lansstyrelsen@w.lst.se

2(4) 2010-06-23 2ggr/år ( mars och augusti.) på 2 djupnivåer (0,5m under ytan och 1 m ovan botten). I sjöar med syrgasbrist i hypolomnion tas prover för analys av basvariabler även under circulationsperioderna i maj och oktober. Vid stationen i centrala Runn tas prov ytterligare 2 ggr (juni och juli). Analyser av övriga mätvarabler genomföres enligt tabell 2 och 3. Analyserna i sjöarna S19 och S23 omfattar totalkrom, krom(vi). Vid station S18 mätes även nickel, molybden och fluor. Syrgas, temperatur och konduktivitet mätes i fält så att gradienter med djupet erhålles och språngskiktens utbredning dokumenteras. 1.3 Bottenhavet. Prov tas vid fyra stationer (tab. 4) på djupen 0,5 m och 5m under ytan samt 1 m ovan botten 4 ggr/år (feb., juni, aug.,och nov.). Salthaltsprångskiktet identifieras vid provtagningarna. Analyser av provvatten genomföres enligt tab. 3 och 4. Klorofyll mätes på blandprov 0 10m i juni och augusti. Metaller bestämmes endast i ytvatten och bottenvatten. 2. Sedimentundersökningar i sjöar Provtagning genomföres vart sjätte år i sjöar enligt tabell 2. Samlingsprov bildas av 5 ytsedimentprov (0-1 cm) från ackumulationsbottnar vid respektive station. Nästa provtagning genomföres år 2012. Analys genomföres enligt variabellista i tabell 3. 3. Biologiska undersökningar. 3.1 Vätplankton Prov för analys av vätplankton tas i form av blandprov för epilimnion under augusti årligen i sjöar enligt tabell 2. Proverna analyseras kvantitativt med avseende på artsammansättning och biomassa. I Bottenhavet analyseras biovolymer och artsammansättning i augusti på vatten från samma blandprov (0 10 m) som tas ut för klorofyllanalys. 3.2 Bottenfauna

3(4) 2010-06-23 Kvantitativa prover (Ekman-hugg) tas på vårvintern vart sjätte år i sjöar enligt tabell 3. Sjöarna undersökes längs tre djupgradienter från strand till en och samma djuphåla ( ett hugg på djupen 1, 2, 4, 6, 8, 10, 15, 20, 40, 60,... i respektive gradient). Nästa provtagning genomföres år 2012. Proverna analyseras kvantitativt på artsammansättning och biomassa för varje hugg. Sålresterna volymsbestämmes och karaktäriseras. 3.3 Kiselalgsanalys Vid vattendragsstaitoner genomföres analys av bentiska kiselalger var sjätte år i augusti enligt tabell 1. Första provtagning sker år 2012. 4. Fiskundersökningar. 4.1 Artstruktur. Semikvantitativa provfisken i sjöar enligt tabell 2 utföres på sensommaren vart sjätte år med översiktsnät (metod Provfiske i sjöar inventering i Miljöövervakningshandboken). Nästa fiske genomföres år 2012. Antalet nätansträngningar per sjö och nätplacering skall vara identiskt med tidigare genomförda provfisket inom SRK. Provfiskeresultat dokumenteras med avseende på individantal och vikt /nätansträngning, längd och vikt för samtliga individer av respektive art. För abborre och mört genomföres ålders- och tillvätanalyser. 4.2 Metaller i abborre. Vid samtliga ovanstående provfisken år 2012 utsorteras 10 abborrhonor inom längdintervallet 17-22 cm per sjö, för bildande av samlingsprov av muskel. Förutom längd och kön bestäms även vikt och ålder. Muskelprov från alla sjöar(tabell 2) analyseras avseende kvicksilver. Leverprov (blandprov på samma sätt som för muskel) från sjöarna Runn (16B), Amungen (S19), Finnhyttedammsjön (S22), Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24) och Forssjön (S25) analyseras på metaller enligt tabell 2 och 3. Vid lokal S19 analyseras dessutom krom och nickel i lever. I sjöarna Grycken (S12) och Runn (S16B) genomföres årlig insamling av liten abborre för analys. I Grycken anlsyseras endast Hg i blandprov av muskel, medan vid station 16 B i Runn utföres analyser av 10 enskilda abborrar avseende såväl Hg i muskel som

4(4) 2010-06-23 metaller i lever för att beskriva mellanårsvariation och spridning mellan individer respektive år. I de fall där ordinarie provfiske ej ger tillräckligt material skall riktat fiske mot önskad abborre genomföras. 4.3 Kadmium och kvicksilver i abborre och strömming från Bottenhavet Var sjätte år insamlas abborre resp strömming för beredning av blandprov och analys av Cd och Hg enligt metodik urvecklad vid Naturhistoriska riksmuseet. Insamling genomföres år 2012. 4.4 Provbankning av fisk för senare analys miljögifter. Från ett urval av sjöarnas längs Dalälven (Idresjön. Siljan, Runn, Åsgarn och Bäsingen) och från Bottenhavet sparas fiskmaterial (abborre från sötvatten, samt abborre och strömming från Bottenhavet) på Naturhistoriska riksmuseet för att möjliggöra senare analys av miljögifter som pågående screeningverksamhet identifierar. Provbankning genomföres i samband vid provfisken år 2012 under förutsättning att lagringsutrymme kan tillhandahållas av Naturhistoriska riksmuseet. 5. Rapportering. Föreningsmedlemmar och tillsynsmyndighter skall ha tillgång till innevarande års mätresultat via DVVF:s hemsida (www.dalalvensvvf.se)så snart analyserna slutförts. Kvalitetssäkrade grunddata lagras och eponeras hos nationella datavärdar så att förbundets medlemmar, tillsynsmyndigheter och allmännhet kan ta del av data för bearbetning och presentation. Data överföres årligen till berörda datavärdar efter att årsrapporten färdigställts. Årsrapporterna skall, förutom att innehålla program och basdataappendi, belysa aktuellt miljötillstånd och dess utveckling i förhållande till naturlig och antropogen påverkan samt miljöförbättrande åtgärder. Årsrapporten skall tillställas föreningsmedlemmar och berörda myndigheter senast tio månader efter avslutat mätår.

Tabell 1: SRK-DALÄLVEN provtagning i rinnande vatten 2009- stationsnamn Q-mätning mätvariabler (antal provtagningar/år) bas jonbalans Me-vatten Si-alger (prov /6 år) finans 1b. Görälven Ersbo, SMHI 6 1 2. Fulan Fulunäs, SMHI 6 1 5. Yttermalung SMHI, prop 6 6 6 6. Vanån SMHI, prop 6 1 7.Dala Järna SMHI, prop 6 6 6 8. Mockfjärd Mockfj. SMHI 12 12 12 NMÖ 9. Idre Idre 3, SMHI 6 10. Grövlan SMHI, HBV/PULS 6 1 12. Rot Åsens krv SMHI 6 13. Rotälven SMHI, prop 12 12 12 1 RMÖ 13a.Blålägan SMHI, HBV/PULS 6 6 6 1 15. Evertsberg SMHI, HBV/PULS 6 1 16. Mora/Spjutmo Spjutmo, SMHI PULS? 12 17. Oreälven SMHI, HBV/PULS 12 18. Gråda Gråda, SMHI 12 12 12 19. Forshuvud Forshuvud, SMHI 12 22. Tunaån SMHI, HBV/PULS 12 12 12 22a. Hyttingån Hyttingsheden SMHI 12 12 12 1 RMÖ 22D. Gruvbäcken Flygelmätning vid prov 12 23. Torsång SMHI, prop 12 12 12 24. Grycken inl. SMHI, HBV/PULS 6 1 25. Varpan utl. SMHI, HBV/PULS 12 12 12 1 26. Slussen SMHI, HBV/PULS 12 12 12 27. Lillälven SMHI, prop 12 12 12 28. Ljusterån SMHI, HBV/PULS 6 1 29. Långhag Långhag, SMHI 12 12 12 30. Långshytteån SMHI, HBV/PULS 6 6 6 1 31. Broån SMHI, HBV/PULS 6 1 34. Forsån SMHI, HBV/PULS 12 12 12 34a. HerrgårdsdammeSMHI, HBV/PULS 12 12 12 1 35. Näs bruk Näs, SMHI 12 12 12 36. Årängsån SMHI, HBV/PULS 6 1 37. Gysinge SMHI, prop 12 12 38.Älvkarleby Älvkarleby, SMHI 12 12 12 NMÖ K1 Tandån(Klarälven) SMHI, HBV/PULS 12 1

Tabell 2: SRK-DALÄLVEN provtagning i sjöar 2009- stationer vattenkemi (prov /år) sedimentkemi vätplankton bottenfauna provfiske och Hganalys Mefisk bas jonbalans Me prov/6 år prov/år prov/6 år insats/6 år prov/6 år S1 Venjansjön 8 1 1 27 1 S2 Idresjön 8 1 1 24 1 S3 Särnasjön 4 1 1 24 1 S4A Siljan 4 1 S4B Siljan 4 1 1 33 1 S4C Siljan 4 1 S4D Siljan 4 1 S5 Skattungen 4 1 1 27 1 S6 Orsasjön 4 1 1 30 1 S7 Amungen 4 1 1 27 1 S8 Stora Ulvsjön 4 1 1 24 1 S9 Långsjön 4 1 1 24 1 S10 Rällsjön 4 1 1 27 1 S11 Gopen 4 1 1 24 1 S12 Grycken 8 1 1 21 6 S13 Rogsjön 4 1 1 27 1 S14 Svärdsjön 4 1 1 21 1 S15 Vikasjön 8 1 1 21 1 S16A Runn 4 8 1 S16B Runn 12 4 12 1 1 24 1* 60 S16C Runn 4 8 1 S17 Ljustern 4 1 1 24 1 S18 Grycken 8 1 1 21 1 S19 Amungen 8 4 4 1 1 21 1 1 S20 Brunnsjön 4 1 1 12 1 S22 Finnhyttedammsjön 4 4 4 1 1 21 1 1 S23 Gruvsjön 8 8 8 1 1 24 1 1 S24 Åsgarn 8 8 8 1 1 15 1 1 S25 Forssjön 8 8 8 1 1 15 1 1 S26 Bollsjön 8 1 1 18 S27 Bäsingen 8 1 1 24 1 S28 Rossen 8 1 1 21 1 S29 Molnbyggen 4 1 1 24 1 30 Långsjön TH 4 1 1 27

Tabell 3: Kemiska mätvariabler i SRK Dalälven 2009-. Variabel Bas, sjöar Bas, v-drag Jonbalans Me-vatten Sediment Me- abborre Bottenhavet Vattenföring Kont Vattenstånd Kont Siktdjup Vattentemp Profil Konduktivitet/Salinitet Profil Syrgas Profil ph Alkalinitet/aciditet Svavelväte Färg/filtrabs420nm TOC TP PO4-P TN NO3-N+NO2-N NH4-N Ca Mg Na K Cl SO4-S Järn Mangan Zink Bly Koppar Kadmium Krom * Krom (VI) * Nickel * * Molybden * Kvicksilver Vattenhalt Organisk halt Chl. a *markerade mätvariabler analyseras vid ett urval av stationerna

Tabell4: SRK-Dalälven provtagning i Bottenhavet 2009- stationer Vattenkemi Chl a Vätplankton Bottenfauna Hg +Cd i fisk bas (prov/år) Me (prov/år) (prov/år) prov/år prov/6år blandprov/6 år B1 Billudden 12 8 2 1 B2 Långsandsörarna 12 8 2 1 30 1+1 B3 Skutskär 12 8 2 1 B4 Eggegrund 12 8 2 1