KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE INOM GYMNASIESKOLAN - samt jämförelser 2004- Rapport från nätverket 3KVH Kalmarsunds Gymnasieförbund, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2 1.1 Demografi 3 1.2 Gymnasieskolans organisation 3 2. Den egna gymnasieskolans kostnader 2004-5 3. Gymnasieskolans innehåll och omfattning 15 3.1 Bakgrundsvariabler 15 3.2 Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning 16 3.3 Köp av utbildningsplatser 21 4. Kvalitetsmått 22 4.1 Objektiva kvalitetsmått 22 4.2 Subjektiva kvalitetsmått 34 4.2.1 Redovisning på generell nivå - 34 4.2.2 Redovisning av specifika teman 36 4.2.3 Genomsnittlig poäng för de 22 påståendena - 44 4.2.4 Jämförelser av teman - 45 4.2.5 Könsvisa jämförelser - 53 5. Analys och slutsatser 53 6. Förslag till fortsatt arbete 54 Bilaga 1. Kostnader per program enligt bokslut Bilaga 2. Kommunvisa svarsandelar på de 22 påståendena
1. Inledning Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad är fem residensstäder i södra Sverige. Samtliga räknas av SCB och Skolverket till gruppen större städer. Dessa kommuner har jämfört sig med varandra mer eller mindre systematiskt under flera decennier. Jämförelseprojektet på gymnasieskolans område startade 2004 på initiativ från kommunledningarna i de ingående kommunerna. Projektet har hitintills resulterat i tre rapporter, den senaste kom och avsåg åren /. Föreliggande rapport är alltså den fjärde i ordningen som behandlar gymnasieskolan ur ett kvalitets- och kostnadsperspektiv. Totalt finns dock uppgifter för fem år. Enligt beslut av förvaltningscheferna i de ingående kommunerna samt förbundschefen vid Kalmarsunds Gymnasieförbund ska en gemensam rapport tas fram vart annat år. Karlskrona kommun har fått uppdraget att sammanställa / års rapport. Rapporten omfattar kostnads-, volym- och objektiva kvalitetsnyckeltal för år samt subjektiva kvalitetsnyckeltal, vilket innebär en undersökning av åk 2- elevernas syn på verksamhetens kvalitet. Den genomfördes som en enkät våren. Denna gång har vi dessutom försökt få ett längre tidsperspektiv genom att jämföra de olika nyckeltalen över fem år; 2004- för de tre första typerna av nyckeltal och - för de subjektiva nyckeltalen. Kalmarsunds gymnasieförbund samt alla kommunerna har beretts möjlighet att förklarar förändringar samt analysera resultaten. Alla jämförelser görs ur ett kommunperspektiv. Analyser och förbättringsåtgärder sker på de enskilda skolorna och programmen utifrån mer fördjupade nyckeltal. Resultatet av förbättringsarbetet redovisas i skolornas årliga kvalitetsredovisningar. Första året togs ett syfte med arbetet fram och nu är det dags att diskutera om vi nått syftet samt om det ska förändras. 3KVH-jämförelsens syfte är att: Ge kommunstyrelsen och de berörda nämnderna ett underlag för diskussion om verksamhetens kostnader, volym och resultat. Använda en metod som gör det möjligt att lära av varandra. Ta fram ett underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet. Säkerställa siffror på ett annat sätt än i Sveriges Kommuner och Landstings rapport Vad kostar verksamheten i din kommun. Skapa goda förutsättningar för en utveckling inom gymnasieskolan mot effektivare och bättre arbetsmetoder genom att uppmärksamma skillnader i kostnader och resultat. På nämnds- och verksamhetsnivån ska det vara möjligt att söka förklaringar till bakomliggande faktorer till skillnaderna - såväl framgångsfaktorer som eventuella hinder för en positiv utveckling. 2
1.1 Demografi Av nedanstående tabell framgår de i gruppen ingående huvudmännens demografi. Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Antal invånare 93 361 62 804 77 977 81 074 90 241 Förändring sedan 2004 + 1,0 % + 2,7 % + 3,2 % + 5,6 % + 2,6 % Andel gymnasieelever 4,4 % 4,1 % 4,5 % 4,0 % 4,1 % De demografiska uppgifterna gäller den -12-31. 1.2 Gymnasieskolans organisation Kalmarsunds Gymnasieförbund Kalmarsunds Gymnasieförbund är ett tretton år gammalt kommunalförbund mellan fyra kommuner i sydöstra Småland och Öland. Kommunerna som ingår i förbundet är Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Torsås. Förbundets politiska ledning består av elva förtroendevalda med ersättare från de fyra ägarkommunerna. Inom politikergruppen utses en ordförande och vice ordförande för de fyra mandatåren. Förbundsstyrelsen och arbetsutskottet sammanträder en gång i månaden. Därutöver arbetar presidiet. Hur förbundet skall arbeta finns reglerat i förbundsordningen. Förbundets högste tjänsteman är förbundschefen. Förbundets uppgift är att bedriva och utveckla gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning åt medlemskommunerna. Karlskrona Utbildningsnämnden i Karlskrona kommun har det samlade ansvaret för gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, SFI samt uppdragsutbildning. AV-centralen, vars verksamhet omfattar hela Blekinge och Karlskrona kommuns tryckeri, Psilander Grafiska, tillhör också Utbildningsnämndens ansvar. Ansvaret för all särskoleverksamhet, även gymnasiesärskola och särvux, ligger under Barnoch ungdomsnämnden. Kristianstad Gymnasieskolorna i Kristianstads kommun tillhör Barn- och utbildningsnämnden med en central förvaltning för barnomsorg, grundskole- och gymnasieverksamhet samt vuxenutbildning, uppdragsutbildning och kvalificerad yrkesutbildning. Under fanns det inom BUN nio stycken skolområden varav två var gymnasieområden. 3
Växjö Utbildningsfrågorna i Växjö delas mellan skol- och barnomsorgsnämnden, nämnden för Arbete och välfärd (A&V) och gymnasienämnden. Den senare ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, Komvux Växjö, uppdragsutbildningen, den kvalificerade yrkesutbildningen samt, sedan halvårsskiftet, även de nya yrkeshögskoleutbildningarna. Allt ansvar för dimensionering och budget för kommunal vuxenutbildning ligger sedan 2004 på A&V. Gymnasienämnden är utförare av de utbildningsuppdrag som A&V beställer från Komvux Växjö. Halmstad I Halmstad är utbildningsfrågorna delade mellan barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden. Den senare ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen samt uppdragsutbildningen via komlär och den kvalificerade yrkesutbildningen. Antal gymnasieskolor i respektive kommun Skolform Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kommunala 7 4 6 3 4 Fristående 5 5 5 9 5 Antalet kommunala gymnasieskolor varierar mellan tre och sju. Inga förändringar i den kommunala skolorganisationen, vad avser antalet skolor, har gjorts sedan föregående rapport. I jämförelse med den första rapporten 2004 har det tillkommit en skolenhet vardera inom Kalmarsunds Gymnasieförbund och Halmstads kommun. Karlskrona kommun har under samma period avvecklat en gymnasieenhet. Antalet fristående gymnasieskolor har ökat kraftigt i de ingående kommunerna. Utvecklingen i respektive kommun framgår av nedanstående diagram. Växjö är den kommun som har flest fristående gymnasieskolor nio stycken, övriga kommuner har fem vardera. 4
Antal fristående gymnasieskolor 10 9 8 7 6 5 4 3 2004 2 1 0 Kalmarsunds Gf Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Förutom dessa finns det i flera av kommunerna ett antal nya skolor som fått tillstånd att starta från och med höstterminen. Enligt Skolinspektionens hemsida uppgår dessa till två vardera inom Kalmarsunds Gymnasieförbund, Kristianstad och Växjö kommuner och tre stycken i Halmstad kommun. 2. Den egna gymnasieskolans kostnader 2004- I denna rapport redovisas kostnader för gymnasieskolan för de fem huvudmännen uppdelat på ett antal olika kostnadsområden. Det ger en intressant helhetsbild, vilken bör kompletteras med studier av de enskilda programmens kostnader i respektive kommun. I samtliga fall är det kostnader från respektive års bokslut som redovisas. För att möjliggöra en jämförelse över tiden redovisas kostnaderna för alla år som uppgifterna samlats in för. När man jämför totalkostnaden per elev mellan de olika kommunerna bör man ha i åtanke att denna påverkas av en mängd olika faktorer. Programutbudet i respektive kommun och elevernas fördelning mellan olika typer av program har en mycket stor betydelse för kommunens snittkostnad. När man jämför över tiden måste man också ha i åtanke att programutbudet förändras över tiden. Jämförelsen baseras på de program som respektive kommun anordnar. De olika kommunernas programutbud framgår under 3.2 Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning. Elevantalet på ett program har stor betydelse för snittkostnaden per elev. Ett högre elevantal ger vanligtvis en lägre snittkostnad. Kopplingen mellan elevantal och snittkostnad är även beroende av fyllnadsgraden på respektive program. I takt med utbyggnaden av fristående 5
gymnasieskolor krävs anpassning av de kommunala skolornas programutbud. Program under avveckling eller uppbyggnad är vanligtvis dyrare än sådana som funnits en tid. Elevernas rörelser mellan programmen och mellan olika skolor påverkar också. Eleverna kan röra sig fritt mellan den egna verksamheten och extern verksamhet (fristående gymnasieskolor eller andra kommuners gymnasieskolor). För samtliga huvudmän gäller att antalet elever i gymnasieskolan ökar, mer eller mindre, under hela undersökningsperioden. Antalet elever i den egna gymnasieskolan har ökat i Kalmarsund, Kristianstad och Halmstad medan det varit relativt konstant i Karlkrona och Växjö kommuner under perioden 2004-. För samtliga kommuner gäller att antalet elever som studerar hos annan huvudman än hemkommunen har ökat kraftigt. Trots olikheterna i kommunernas programutbud ger jämförelsen en intressant bild, då den visar kostnaden per elev för den egna verksamheten. I samtliga fall har de definitioner som gäller vid SCB:s insamling av kommunernas kostnader för respektive verksamhet använts. I början av projektet lades stor vikt vid att få fram en gemensam tolkning av dessa definitioner, för att få jämförbara kostnader. Observera att på grund av byte av redovisningsmetod så är inte Halmstads kostnadssiffror jämförbara mellan åren och. Kostnad/ elev i kronor 90 000 75 000 60 000 45 000 30 000 15 000 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring 2004- Kalmarsund 75 784 75 784 81 087 84 435 87370 11586 Karlskrona 76 740 79 962 73 501 75 606 77786 1046 Kristianstad 76 806 79 441 80 669 77 592 80233 3427 Växjö 75 603 75 891 77 609 80 064 80990 5387 Halmstad 75 795 78 044 76 130 84 962 86076 10281 Diagrammet visar totalkostnaden per elev för den egna kommunala gymnasieverksamheten. 6
Spridningen mellan de olika kommunernas totalkostnader har ökat från ca 1 200 kr/elev år 2004 till ca 9 600 kr/elev år. Samtliga kommuner har haft en kostnadsökning under perioden. Störst har kostnadsökningen varit i Kalmarsunds Gymnasieförbund och lägst i Karlskrona. Lägst kostnad för år har Karlskrona kommun och högst har Kalmarsunds Gymnasieförbund. När man jämför kostnadsbilden måste man, som tidigare nämnts ha programstrukturen i åtanke. Kalmarsunds Gymnasieförbunds kraftiga kostnadsökning mellan åren och beror till exempel huvudsakligen på att man år tog över naturbruksprogrammet från ett annat gymnasieförbund. Karlskrona kommuns kraftiga kostnadsminskning mellan åren och beror på byte av internhyressystem, till ett system som är mer likartat i förhållande till övriga kommuner i gruppen. Huvudmän med hög andel yrkesförberedande program borde logiskt sett ha högre snittkostnader än andra kommuner, eftersom dessa i många fall har högre lärartäthet och högre materialkostnader. Högst andel sådana program har Kalmarsunds Gymnasieförbund och Kristianstads kommun. Kostnad/elev egen produktion - köpt utbildning 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Egen verksamhet Köpt utbildning Ovanstående diagram visar kostnaden per elev för egen produktion i jämförelse med vad motsvarande kostnad är för köpt utbildning, från annan kommun eller fristående gymnasieskola. Generellt gäller att kostnaden är lägre för egen produktion än köpt utbildning. Det beror främst på att den köpta utbildningen oftast är sådan som den egna kommunen inte erbjuder och som är mera specialiserad än de vanligast förekommande utbildningarna. 7
Kostnad/ elev exkl lokaler i kronor 75 000 60 000 45 000 30 000 15 000 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring 2004- Kalmarsund 57 617 57 261 61 612 64 506 67550 9933 Karlskrona 54 441 55 742 56 231 58 003 59674 5233 Kristianstad 62 257 63 834 66 207 62 302 63133 876 Växjö 61 959 62 592 64 249 66 055 66175 4216 Halmstad 60 507 63 251 62 110 69 787 68340 7833 Kostnad per elev exklusive lokalkostnader upplevs många gånger som ett mer intressant jämförelsemått, då det visar påverkbara kostnader i det korta perspektivet. Jämför man kostnaderna per elev exklusive lokalkostnaderna är förändringen i spridningen mellan kommunerna betydligt mindre än om man räknar in lokalkostnaderna också. Karlkrona kommun har, liksom alla tidigare år, klart lägst kostnad per elev. Sett över hela femårsperioden har alla kommuner haft kostnadsökningar, störst har dessa varit i Kalmarsunds Gymnasieförbund och lägst i Kristianstad. Kristianstad har klarat volymökningen i gymnasieskolan genom en högre nyttjandegrad i befintlig organisation, vilket innebär låg marginalkostnad per elev. Under åren 2004- ökade dessutom antalet elever som valde fristående skolor från 216 till 738 stycken, vilket inneburit att de elever som valt kommunala skolor kunnat gå in i befintlig organisation. Antalet lärare per 100 elever har minskat från 9,0 till 8,3 under perioden. 8
Kostnad/ elev i kronor för undervisning 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring 2004- Kalmarsund 35 883 35 523 37 644 37 816 40048 4165 Karlskrona 33 420 33 493 32 851 33 594 34410 990 Kristianstad 39 316 39 824 40 389 38 416 41011 1695 Växjö 39 145 39 085 39 408 39 604 38470-675 Halmstad 39 225 45 424 49 772 49 957 37139-2086 Med undervisningskostnad avses i denna undersökning i huvudsak lärarnas löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. I kostnaden ingår även kostnader för arbetsplatsförlagd utbildning och köpt undervisning från extern part. Samtliga kommuner utom Växjö och Halmstad har ökat sina undervisningskostnader, mer eller mindre, under den undersökta perioden. Högst undervisningskostnad hade Kristianstad, som också hade högst ökning sedan föregående år. Lägst undervisningskostnad hade Karlskrona kommun, i likhet med samtliga undersökta år. Ett samband är att Karlskrona har den lägsta lärartätheten, vilken aldrig nått upp till den genomsnittliga nivån i gruppen större städer. För Halmstad gäller att åren och inte är jämförbara. År ingick även löner för administrationen i den redovisade undervisningskostnaden, medan för år ingår enbart lärarlöner. En orsak till höjda kostnader i Kalmarsunds gymnasieförbund är att man startade en ny grupp lå 07/08 för elever med Aspberger. Anledningen till minskade kostnader i Växjö är främst att lärartätheten sjunkit något under lå 07/ 08 och fått full effekt. Även det faktum att ett antal lärlingsutbildningar startat, vilka kräver mindre lärartid, påverkar utfallet. När man jämför undervisningskostnaderna är det viktigt att ta i beaktande skillnaderna i programutbud. Flera av de yrkesförberedande programmen kräver, av bland annat arbetsmiljöskäl, mindre undervisningsgrupper och har därför högre undervisningskostnad är mera teoretiska program. 9
Kostnad/ elev i kronor för lokaler och inventarier 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring 2004- Kalmarsund 18 167 18 523 19 475 19 929 19820 1 653 Karlskrona 22 229 24 220 17 270 17 603 18112-4 117 Kristianstad 14 549 15 607 14 462 15 290 17100 2 551 Växjö 13 644 13 299 13 360 14 009 14815 1 171 Halmstad 15 288 14 793 14 020 15 175 17736 2 448 Klart högst lokalkostnad per elev har år Kalmarsunds Gymnasieförbund, trots att deras lokalkostnad minskar något sedan föregående år. Näst högst lokalkostnad har Karlskrona kommun och så har det varit sedan år då man övergick till ett nytt internhyressystem. Lägst lokalkostnad har Växjö kommun och så har det varit sedan första jämförelsen gjordes. Högst kostnadsökning mellan år och har Kristianstad. Sett över en femårsperiod har alla kommuner utom Karlskrona haft lokalkostnadsökningar på mellan 1000 och 2500 kr. Lokalkostnaden per elev påverkas i hög grad av programutbud och fyllnadsgraden på de olika programmen. Nya eller nyligen ombyggda lokaler påverkar även lokalkostnaderna. Olikheterna i internhyressystem mellan kommunerna har troligen blivit mindre än de var när undersökningen påbörjades, men de kvarstår fortfarande. 10
Kostnad/ elev i kronor för läromedel, utrustning och skolbibliotek 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring 2004- Kalmarsund 8 320 8 691 8 822 10 932 9 721 1401 Karlskrona 8 477 7 502 7 008 7 371 7 733-744 Kristianstad 8 294 7 374 7 526 5 892 6 584-1710 Växjö 7 374 7 896 7 149 7 063 6 186-1188 Halmstad 7 405 4 698 4 200 4 470 7 581 176 När det gäller läromedelskostnad ligger Kalmarsunds Gymnasieförbund högst, trots en minskad kostnad i förhållande till föregående år. Lägst kostnad för läromedel har Växjö. Alla kommuner utom Kalmarsunds Gymnasieförbund och Halmstad har lägre läromedelskostnader än vad de hade 2004, allra störst är minskningen för Kristianstad. Jämfört med föregående år har dock alla kommuner utom Kalmarsunds Gymnasieförbund och Växjö ökat sina läromedelskostnader. Läromedelskostnaderna för Halmstad är inte jämförbara mellan åren och. För år ingår IT-kostnader under läromedel och utrustning, vilket de inte gjorde år. Läsåret 06/07 startade två nya utbildningar Stage 4 you (ES) och Stayling (HV) inom Kalmarsund, vilket innebar en ökad elevkostnad. I en decentraliserad resurshantering är bedömningen i Kristianstad att lärarresursen har prioriterats före läromedelsinköp. Växjö kommun har under de senaste åren inte gjort någon uppräkning i budgeten för kostnadsökningar utöver lönerevisioner, vilket bidragit till besparingar när det gäller läromedel och investeringar i utrustning då nämnden prioriterat att bibehålla en god lärartäthet. I läromedelskostnaderna ingår förutom de direkta kostnaderna för läromedel för respektive program även kostnaderna för IT och gymnasieskolornas bibliotek. Skillnader i hur dessa verksamheter är organiserade och finansieras kan påverka läromedelskostnaderna per elev i ganska stor omfattning. 11
Kostnad/ elev i kronor för administration och skolledning 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring 2004- Kalmarsund 6 903 6 668 7 603 7 847 7 524 621 Karlskrona 6 806 7 130 7 098 7 539 7 919 1113 Kristianstad 6 717 6 548 6 092 6 525 6 784 67 Växjö 6 254 6 151 6 214 6 134 6 259 5 Halmstad 6 282 6 503 6 650 7 394 7 497 1 215 När det gäller denna kostnad är spridningen ganska liten. Sett över den undersökta femårsperioden har kostnaden för administration och skolledning ökat i alla kommuner, mest i Halmstad och minst i Växjö. I kostnaden för administration och skolledning ingår tre typer av kostnader, nämligen lokal skolledning på respektive gymnasieskola, förvaltningsadministration och gymnasieskolans andel av den kommungemensamma administrationen. Vad som ingår i de olika begreppen varierar mellan kommunerna eftersom de är olika organiserade och kan göra det svårt att få fram jämförbara siffror. För Växjös del kan nämnas att en extern utredning av den administrativa organisationen gjordes under våren. Ett par slutsatser är att organisationen snarare skulle behöva utökas än minskas för att minska sårbarheten inom viktiga gemensamma områden men att det samtidigt vore bra att avskaffa benämningen administratör för att i stället använda yrkesbeteckningar som bättre speglar arbetsuppgifterna. Administrativa inslag finns idag i stor sett inom alla arbetsområden, även lärares. 12
Kostnad/ elev i kronor för elevhälsa 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring 2004- Kalmarsund 1 036 1 408 1 400 1 888 2114 1078 Karlskrona 1 262 1 371 1 582 1 625 1666 404 Kristianstad 1 228 1 228 1 301 1 318 1422 194 Växjö 821 1 277 1 731 1 572 1148 327 Halmstad 984 1 037 964 993 1903 919 I begreppet elevhälsa ingår i denna undersökning kostnader för skolhälsovård, kuratorer och skolpsykologer. Högst kostnad har Kalmarsunds Gymnasieförbund, medan Växjö kommun har lägst kostnad. Växjö kommun har minskat sina kostnader kraftigt. Detta beror på att en vakant tjänst som skolpsykolog i Växjö kommun inte återbesattes inför. Under femårsperioden 2004 till har samtliga kommuners elevvårdskostnader ökat, störst har ökningen varit i Kalmarsunds Gymnasieförbund och lägst i Kristianstad. 13
Totalkostnader per program De olika programmens kostnader varierar mycket. Av nedanstående tabell framgår medelkostnaden per elev för de olika programmen som anordnas av de i 3KVH-samarbetet ingående huvudmännen. Där framgår också högsta och lägsta kostnad per program samt vilken kommun som avses. Högsta kostnaden har naturbruksprogrammet, som är nästan 2,5 gång dyrare än det program som har lägst kostnad, samhällsvetenskapsprogrammet. Hur eleverna är fördelade mellan de olika programmen har stor betydelse för hur totalkostnaden per elev blir för respektive kommun. Program Medelkostnad Lägsta kostnad Avser kommun Högsta kostnad Avser kommun Naturbruk 152 600 145 252 Kalmarsund 159 947 Kristianstad Industri 110 734 107 367 Halmstad 114 101 Kalmarsund Fordon 106 606 101 592 Kristianstad 113 240 Växjö Energi 101 415 90 324 Karlskrona 112 267 Kristianstad Livsmedel 99 601 93 217 Kristianstad 109 088 Växjö Individuellt 96 262 76 414 Växjö 122 651 Halmstad Hotell- & restaurang 93 233 82 495 Kristianstad 100 431 Halmstad Estetiskt 92 870 90 322 Kalmarsund 96 808 Karlskrona Bygg 92 618 84 196 Halmstad 98 156 Kalmarsund IB 91 852 80 207 Karlskrona 102 798 Halmstad El 91 003 81 461 Kristianstad 95 760 Kalmarsund Media 90 327 77 550 Kristianstad 100 645 Växjö Hantverk 89 780 81 569 Karlskrona 96 640 Växjö Omvårdnad 82 164 71 138 Karlskrona 105 599 Halmstad Teknik 81 712 71 652 Karlskrona 90 288 Halmstad Barn- & fritid 72 399 62 852 Karlskrona 81 299 Halmstad Handel- & administration 70 410 60 514 Kristianstad 80 675 Halmstad Naturvetenskap 69 679 60 422 Karlskrona 79 933 Halmstad Samhällsvetenskap 64 573 58 542 Karlskrona 70 138 Kalmarsund Av tabellen framgår att kostnadsskillnaderna för samma program mellan kommunerna i många fall är stora. Några av orsakerna till dessa skillnader kan vara: Hur undervisningen är utformad och organiserad Antalet inriktningar och vilka inriktningar på programmet som finns i kommunen Antalet elever på programmet Om programmet är under uppbyggnad eller avveckling Programmens kostnader fördelat på de olika posterna, undervisning, läromedel, lokaler och övrigt, framgår av bilaga 1. En intressant vinkling på 3KVH-samarbetet kan vara att analysera skillnaderna i kostnader för ett visst program och dra lärdomar av varandra. Detta innebär att rektorer och övrig personal involveras i arbetet så djupare analyser kan göras. 14
3. Gymnasieskolans innehåll och omfattning 3.1 Bakgrundsvariabler Antalet elever folkbokförda i kommunen Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad HT 4 169 2 615 3 524 3 261 3 757 HT 4 063 2 530 3 400 3 150 3 746 Förändring 106 85 124 111 11 D:o i % 2,5 3,3 3,5 3,4 0,3 Samtliga kommuner hade en ökning av antalet elever folkbokförda i kommunen mellan åren och, störst var denna ökning i Kristianstad och lägst i Halmstad. Det totala antalet elever folkbokförda i de ingående kommunerna har ökat med 437 elever, eller cirka 2,5%, i förhållande till föregående år. Kalmarsunds Gymnasieförbunds upptagningsområde, som består av kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Torsås har ett betydligt större antal elever än främst Karlskrona, som har minsta elevantalet. Utvecklingen av antalet gymnasieelever folkbokförda i de ingående kommunerna framgår av nedanstående diagram. Elevutveckling i 3KVH-kommunerna 2004- Antal folkbokförda elever 4500 4000 3500 3000 Kalmarsunds Gf Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2500 2000 2004 Samtliga kommuner har haft en kraftig elevökning sedan den första undersökningen gjordes år 2004, allra störst har ökningen varit i Kristianstad kommun med 14,6 % och lägst har ökningen varit inom Kalmarsunds Gymnasieförbund med 9,4 %. Under kommande år kommer årskullarna som går i gymnasieskolan att minska för att framåt år 2014-2015 nå sitt minimum. 15
Andel elever folkbokförda i kommunen per olika huvudmän Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 2004 2004 2004 2004 Egna 77,2 78,5 86,6 81,4 91,6 78,1 81,2 68,0 82,8 78,3 kommunen Annan 12,0 7,0 5,4 5,6 2,8 6,4 4,7 4,1 3,3 3,9 kommun Fristående 10,8 14,5 8,0 13,0 5,6 15,5 14,1 27,9 13,9 17,8 Den generella trenden är att andelen elever som går i kommunens egna gymnasieskolor minskar till förmån för fristående gymnasieskolor. Detta sammanhänger i hög grad med att antalet fristående gymnasieskolor i de ingående kommunerna har ökat under perioden 2004-, se diagram sidan 4. Den enda huvudman som har ökat andel elever i egen verksamhet är Kalmarsunds Gymnasieförbund. Det kan eventuellt sammanhänga med att man övertagit ett naturbruksgymnasium, som tidigare drevs av ett annat kommunalförbund i Kalmar län. Störst minskning av antalet elever i egen verksamhet har Kristianstad och Växjö. Största andel elever på fristående gymnasieskolor har Växjö kommun, som också har störst antal sådana skolor. Växjö är också den kommun som ökat andelen elever hos fristående gymnasieskolor mest under perioden 2004-. 3.2 Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning Andel elever på de kommunala skolorna fördelade på olika typer av program NV, SP, TE och IB Specialutformatprogram Övr nationella program Individuella program Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 2004 2004 2004 2004 40,6 32,0 34,6 28,7 34,9 26,6 30,3 26,3 38,6 36,3 2,0 8,8 7,0 18,0 4,4 10,3 24,2 20,6 8,3 10,6 52,4 55,0 53,9 46,2 54,7 56,3 41,2 48,2 47,1 47,1 5,0 4,2 4,4 7,0 6,0 6,9 4,3 4,9 6,0 6,0 För samtliga kommuner gäller att andelen elever på de teoretiska programmen NV, SP, TE och IB har minskat i förhållande till år 2004 till förmån för en ökning av andelen elever på specialutformade program. Undantaget är Växjö, där andelen elever på specialutformat program minskat, trots det har Växjö fortfarande högst andel elever på specialutformade program. Högst andel elever på övriga nationella program har Kristianstad och lägst är andelen i Karlskrona kommun. Alla kommuner utom Karlskrona och Halmstad har ökat andelen elever på övriga nationella program. För Karlskronas del beror det på att flera program såsom Sjöfart, FP och EC blivit specialutformade. 16
Andelen elever på det individuella programmet har ökat i alla kommuner utom Kalmarsunds Gymnasieförbund, som är enda kommunen med en minskning, och Halmstad, där andelen är oförändrad. Högst andel elever på det individuella programmet har Karlskrona kommun, som också har den största ökningen sedan 2004. Kalmarsund erbjuder elever med ofullständiga betyg PRIV-platser istället för plats på individuella programmet. Samma sker i Karlskrona men där bokförs eleverna på IV och inte ett nationellt program. Kristianstad är en geografiskt vidsträckt kommun med många mindre befolkningscentra där småindustri och lantbruk samt livsmedelsindustri är huvudnäringar, vilket både idag och historiskt påverkar utbildningsvalen. Andel elever på de kommunala skolorna fördelade efter hemkommun Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Från egna kommunen 82 86 74 68 84 Från annan kommun 18 14 26 32 16 Dessa siffror har varit ganska oförändrade sedan undersökningen startade 2004. Störst förändring har Kalmarsunds Gymnasieförbund haft, där har andelen elever från annan kommun ökat med ca fem procentenheter. De kommuner som tar emot högsta andel elever från annan kommun i sina kommunala gymnasieskolor är fortfarande Växjö och Kristianstad. 17
Antal elever i den kommunala gymnasieskolan Samtliga kommuner har sedan år 2004 haft en ökning av antalet folkbokförda elever i kommunen. I de flesta kommuner har en stor del av denna ökning täckts av ökande andelar elever hos andra huvudmän, främst fristående gymnasieskolor. Undantaget är Kalmarsunds Gymnasieförbund, som har haft en större ökning av antalet elever i den egna gymnasieskolan än vad antalet folkbokförda elever i de ingående kommunerna har ökat. Av nedanstående diagram och tabell framgår elevutvecklingen för de olika huvudmännens kommunala gymnasieskolor under perioden 2004-: Antal elever i de kommunala gymnasieskolorna 2004-4500 4000 3500 3000 Kalmarsunds Gf Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2500 2000 2004 2004 Förändring 2004- Kalmarsunds Gf 3296,5 3412,5 3696,5 3843 3917 620,5 Karlskrona 2403 2326,5 2358 2418,5 2438 35 Kristianstad 3640 3714,5 3758 3868 3866,5 226,5 Växjö 3296 3324,5 3307,5 3278 3267,5-28,5 Halmstad 3185,5 3289,5 3450,5 3448,5 3448,5 263 18
Fördelning av eleverna mellan olika program i den kommunala gymnasieskolan (snitt vår- och höstterminen) Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Program Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % BF 212 5,4 194,5 8,0 144 3,7 131,5 3,8 BP 261 6,7 229,5 9,4 159 4,1 189,5 5,8 226,5 6,6 EC 144 3,7 49,5 2,0 128 3,3 196,5 6,0 144,5 4,2 EN 35 0,9 45 1,8 60 1,6 67 2,1 75 2,2 ES 260 6,6 157 6,4 297,5 7,7 250 7,7 225 6,5 FP 150,5 3,8 98,5 4,0 196 5,1 119,5 3,7 170,5 4,9 HP 105,5 2,7 8 0,3 245 6,3 117,5 3,6 76,5 2,2 HR 312 8,0 79 3,2 157,5 4,1 148,5 4,5 162 4,7 HV 187,5 4,8 133,5 5,5 130,5 3,4 148,5 4,5 IB 55 2,3 82 2,1 127,5 3,9 52 1,5 IP 12,5 0,3 41,5 1,3 67 1,9 IV 169,5 4,3 151,5 6,2 378,5 9,8 194,5 6,0 128 3,7 LP 59,5 1,5 80,5 2,1 48 1,5 MP 189,5 4,8 84 3,4 181 4,7 121,5 3,7 240 7,0 NP 190 4,9 150,5 3,9 NV 411 10,5 196,5 8,1 260,5 6,7 351,5 10,8 370,5 10,7 OP 115,5 2,9 81 3,3 141,5 3,7 154 4,7 171,5 5,0 SM 276,5 7,1 399,5 16,4 386,5 10,0 423 12,9 SP 606,5 15,5 417 17,1 688 17,8 425,5 13,0 1035 30,0 TE 219 5,6 59 2,4 143,5 4,4 173 5,0 Summa 3 917 2 438 3866,5 3267,5 3448,5 Summa 3843 2418,5 3868 3278 3448,5 Förändring - 74 1,9 19,5 0,8-1,5 0,0-10,5-0,3 0 0,0 Programförkortningar: BF = Barn- och fritidsprogrammet, BP = Byggprogrammet, EC = Elprogrammet, EN = Energiprogrammet, ES = Estetiska programmet, FP = Fordonsprogrammet, HP = Handels- och administrationsprogrammet, HR = Hotell- och restaurangprogrammet, HV = Hantverksprogrammet, IB = International Baccalaureate, IP = Industriprogrammet, IV = Individuella programmet, LP = Livsmedelsprogrammet, MP = Medieprogrammet, NP = Naturbruksprogrammet, NV = Naturvetenskapsprogrammet, OP = Omvårdnadsprogrammet, SM = Specialutformat program, SP = Samhällsvetenskapsprogrammet, TE = Teknikprogrammet. Kalmarsunds Gymnasieförbund och Karlskrona kommun har haft en ökning av elevantalet i den egna gymnasieskolan sedan föregående år. För övriga kommuner är antalet elever oförändrat eller något lägre än föregående år. Ingen av de ingående huvudmännen erbjuder alla nationella program i egen organisation. När den första undersökningen gjordes 2004 så var Kristianstad den enda kommun som erbjöd samtliga nationella program. År hade man dock avvecklat industri- och teknikprogrammen. Det största programmet i samtliga kommuner är det samhällsvetenskapliga. Näst störst är de specialutformade programmen i alla kommuner utom Kalmarsunds Gymnasieförbund och Halmstad. 19
Av nedanstående diagram framgår hur eleverna i de fem kommunernas kommunala gymnasieskolor fördelar sig mellan de olika programmen: Elevernas fördelning per program SP 18,7% TE 3,5% BF 4,0% BP 6,3% EC 3,9% EN 1,7% ES 7,0% SM 8,8% OP 3,9% FP 4,3% HP 3,3% HR 5,1% NV 9,4% NP 2,0% MP 4,8% LP 1,1% IV 6,0% IP 0,7% HV 3,5% IB 1,9% Elevernas fördelning mellan de olika programmen är ganska oförändrad i förhållande till år 2004, sett till hur det totala elevantalet fördelar sig mellan programmen. De program som har haft störst ökning av elevandelen är bygg-, hantverks- och specialutformade program. Minskade marknadsandelar har medie-, naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen fått. Eftersom de olika programmen har olika kostnader så är andelen elever på de respektive programmen av betydelse när man ska jämföra de olika kommunernas kostnadsbilder. 20
3.3 Köp av utbildningsplatser Av nedanstående tabell framgår hur de utbildningsplatser som kommunerna köper från annan huvudman (kommunal eller fristående) fördelar sig mellan de olika programmen: Köp av utbildningsplatser från annan huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Program Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % BF 6,5 0,7 2,5 0,6 13 2,0 21 2,2 2 0,3 BP 41 4,6 5,5 1,2 40 6,1 3 0,3 35 4,6 EC 121 13,7 113,5 25,2 36 5,5 78 8,3 76 9,9 EN 24,5 2,8 0,0 0,0 10 1,1 12 1,6 ES 29,5 3,3 13 2,9 24,5 3,8 23 2,4 45 5,9 FP 59,5 6,7 8 1,8 109 16,7 94 9,9 22 2,9 HP 34 3,8 3 0,7 16 2,5 34 3,6 20 2,6 HR 6,5 0,7 11 2,4 12,5 1,9 52 5,5 38 4,9 HV 58 6,6 10 2,2 25,5 3,9 38 4,0 89 11,6 IB 9 1,0 1,5 0,3 1 0,2 IP 3,5 0,4 7 1,6 23 3,5 4 0,4 18 2,3 IV 10,5 1,2 1 0,2 9,5 1,5 3 0,3 3 0,4 LP 9 1,0 0,5 0,1 1 0,2 9 1,2 MP 83 9,4 2,5 0,6 13,5 2,1 27 2,9 95 12,4 NP 38,5 4,4 69,5 15,4 72,5 11,1 68 7,2 104 13,5 NV 70,0 7,9 47 10,4 41 6,3 84 8,9 16 2,1 OP 33,5 3,8 1,5 0,3 20,5 3,1 39 4,1 10 1,3 SM 17,5 2,0 20,5 4,5 35,5 5,5 79 8,4 SP 226 25,6 128,5 28,5 80,5 12,4 285 30,2 166 21,6 TE 3 0,3 5 1,1 76,5 11,8 3 0,3 8 1,0 Summa 884 451 651 945 768 Summa 867 381,5 465 837 683 Förändring - 17 2,0 69,5 18,2 186 40,0 108 12,9 85 12,4 Antalet elever som får sin utbildning hos annan huvudman än den egna kommunen ökar i alla kommuner mellan åren -. Störst är ökningen i Kristianstads kommun och minst i Kalmarsunds Gymnasieförbund. Fördelningen mellan programmen avspeglar i huvudsak vilka lokala friskolor som finns i den egna kommunen. 21
4. Kvalitetsmått De flesta objektiva nyckeltalen är tagna från Skolverkets statistik. 4.1 Objektiva kvalitetsmått Antal lärare (årsarbetare) per 100 elever 9,5 9 8,5 8 2004 7,5 7 6,5 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund 8,1 8,4 8,2 8,3 8,3 Karlskrona 7,8 7,9 7,6 7,6 7,7 Kristianstad 8,7 8,7 8,3 8,5 8,5 Växjö 9 8,4 8,4 8,3 8,3 Halmstad 8,4 8,2 8,7 8,3 8,3 Antalet lärare per 100 elever är jämfört med oförändrat i alla kommuner utom Karlskrona som har en tiondels höjning. Snittet större städer är 8,1, vilket Karlskrona inte uppnår. Under årens lopp har lärartätheten varierat mellan 7,6 i Karlskrona och 9,0 i Växjö. Kalmarsund har legat på en jämn nivå och Karlskrona har alla år haft lägst antal lärare per 100 elever och alltid legat under snittet både vad gäller gruppen större städer som riket. Kristianstad är den kommun som stadigt haft hög lärartäthet. Det högsta värdet finns i Växjö första mätningsåret men som i och med andra året legat kring 8,3. Halmstad har en ökning för att sedan återgå till tidigare nivåer. Det förefaller som om varje kommun har en nivå som oftast varierar med någon tiondel mellan åren. 22
Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning 86 84 82 80 78 2004 76 74 72 70 68 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund 79 76 Karlskrona 74 75 Kristianstad 84 85 Växjö 82 84 Halmstad 80 79 De två första åren jämfördes andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning och andelarna varierar mellan 74 och 85. Därefter ändrade Skolverket till att jämföra andelen lärare med högskoleexamen, se tabellen sidan 23. Kristianstad och Växjö har hög andel lärare med högskoleutbildning medan Karlskrona har lägst. Det är oftast lärare på yrkesförberedande program som inte har den pedagogiska högskoleutbildningen även om de har yrkeskompetensen. 23
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 86 84 82 80 78 76 74 2004 72 70 68 66 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman Kalmarsund 76 73 74 Karlskrona 75 75 77 Kristianstad 85 84 84 Växjö 84 81 81 Halmstad 79 78 79 Denna tabell har inte varit med i de tidigare rapporterna men eftersom pedagogisk högskoleexamen anger att en examen uttagits så är det ett bättre kvalitetsmått än det föregående. Förändringen mellan och är liten i kommunerna. Snittet större städer är 74 %, vilket innebär att ingen av kommunerna hamnar under det. Tendensen under åren är densamma både vad gäller pedagogisk högskoleutbildning respektive högskoleexamen, Kristianstad har högst andelar, följt av Växjö och Halmstad. Karlskrona och Kalmarsund ligger något lägre. Variationerna i de olika kommunerna mellan åren är liten. 24
Andel elever med slutbetyg 100 90 80 70 60 50 40 2004 30 20 10 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund 90 86 90 95 94 Karlskrona 80 78 78 79 83 Kristianstad 87 72 87 81 82 Växjö 85 91 92 93 92 Halmstad 90 89 93 90 90 Slutbetyg får den elev som erhållit betyg, inkl icke godkänt, på alla kurser samt projektarbetet. Ett normalt slutbetyg genererar 2500 poäng. Karlskrona har ökat andelen slutbetyg med 4 % sedan, medan övriga kommuners resultat i stort är desamma. Under åren har Kalmarsund, Växjö och Halmstad haft andelar kring 90% medan Kristianstad varierat mest och med ett lågt resultat. Den stora ökningen mellan och beror på en extra satsning på stöd och en tydligare struktur i de individuella studieplanerna vid vissa skolor i Kristianstad. Karlskrona har haft lägst andelar tre av de fem åren. Nedan följer andelen slutbetyg programvis. För att kunna arbeta med förbättringar är det viktigt att dra lärdomar från de kommuner som uppvisar goda resultat på sina program. Skolinspektionen har i ett uttalande skrivit att det är viktigt att jämföra och följa upp på programnivå istället för skolnivå eftersom skolorna ser så olika ut. Samtliga kommunala skolor i Växjö har höjt sina andelar slutbetyg. Variationerna i uppgifter om procentenhet mellan enstaka år kan bero på att elevunderlaget varierar något. 25
Andel elever med slutbetyg; programvis våren Program Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad BF 94 70 77 91 BP 93 95 79 95 96 EC 97 91 76 84 93 SMEC 60 EN 100 93 79 100 100 ES 95 80 91 90 95 FP 88 76 85 90 92 HP 80 78 69 50 SMHP 86 HR 92 70 82 90 93 HV 96 57 HVDM 86 HVFl 83 100 HVFr 94 100 100 HVK 100 IB Inga IB åk2 100 100 IP 96 LP 88 88 74 MP 100 72 88 95 92 SMMP 92 NP 93 91 NV 97 93 95 99 98 SMNV-I 96 OP 100 71 94 91 100 SMOP 86 SM 78 7st SMIL 74 SMTM 86 SMSP-I 90 98 SMSP-L 90 SMSP-M 95 SP 93 87 91 91 98 TE 100 94 95 90 SMTE 85 Totalt 94 83 77 92 90 Kalmarsund har hög andel slutbetyg på de olika programmen. Om man bortser från de 7 eleverna på SM så är 80 procent den lägsta andelen, vilket gäller HP. Andelen slutbetyg på detta program är även den lägsta i Växjö och Halmstad, 69 respektive 50 procent. 26
Karlskrona har många program med låg andel slutbetyg och det är ett prioriterat mål att förbättra situationen. Ett förslag är att rektorer och lärare utbyter erfarenheter från skolor som har bättre resultat. Genomsnittlig betygspoäng vid kommunens gymnasieskolor 15 14,5 14 13,5 13 12,5 12 2004 11,5 11 10,5 10 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund 14,2 14,0 14,1 13,8 Karlskrona 14,3 14,3 14,2 14,1 Kristianstad 13,5 13,6 13,4 13,4 Växjö 14,2 14,5 14,3 14,2 Halmstad 14,1 14,3 14,5 14,4 Den genomsnittliga betygspoängen är ett kvalitetsmått som inte använts men som nu tagits fram för att kunna se om betygssnitt och andelar slutbetyg kan ha något samband eller hur sambandet är. Snittet för samtliga kommuner är 14,0 och det har inte Kalmarsund och Kristianstad nått. Jämfört med har Kalmarsund minskat från 14,1 medan Kristianstad ligger kvar på 13,4. I övriga tre kommuner har resultatet minskat med en tiondel. Betygssnitten har varierat något mellan åren men generellt kan sägas att Halmstad haft högt snitt de tre senaste åren och att Kristianstad haft låga resultat. För att säkerställa orsaker och förklaringar till dessa lägre resultat har ett stort samordnat projekt inom ramen för bedömning och betyg inletts under. 27
Betygsandelar 40 35 30 25 20 IG G VG MVG 15 10 5 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad IG G VG MVG Kalmarsund 4 37 36 23 Karlskrona 2 35 38 25 Kristianstad 5 37 38 20 Växjö 4 34 36 26 Halmstad 8 32 34 26 har Karlskrona fortfarande 2% IG, vilket är lägst medan Halmstad ökar med lika mycket från från 6% till 8%, vilket är högst. Lägst andel G har Halmstad 32% medan Kalmarsund och Kristianstad båda har 37 %. Även andelen VG är lägst i Halmstad, 34% medan Karlskrona och Kristianstad har 38%. Lägst andel MVG har Kristianstad med 20% och högst Växjö och Halmstad med 26%. Betygsandelar slutbetyg 2004-2004 Betyg IG Kalmarsund 5 6 5 4 4 Karlskrona 4 3 3 2 2 Kristianstad 5 5 7 9 5 Växjö 3 3 3 4 4 Halmstad 5 6 6 6 8 28
2004 Betyg G Kalmarsund 34 36 36 34 37 Karlskrona 37 34 34 36 35 Kristianstad 39 37 38 40 37 Växjö 31 31 32 33 34 Halmstad 33 32 31 31 32 2004 Betyg VG Kalmarsund 36 35 37 39 36 Karlskrona 37 36 37 37 38 Kristianstad 37 38 36 34 38 Växjö 38 38 38 36 36 Halmstad 37 38 36 36 34 2004 Betyg MVG Kalmarsund 25 23 22 23 23 Karlskrona 22 27 26 25 25 Kristianstad 19 21 19 17 20 Växjö 28 28 27 27 26 Halmstad 25 24 27 27 26 För bättre överskådlighet har ovanstående sammanställning över slutbetygens betygsandelar gjorts. Andelen IG variera med någon procent mellan åren. Kristianstad har 9 procent och Halmstad är den enda kommun som ökat. I jämförelse med 2004 har andelen minskat i Kalmarsund och Karlskrona medan den ökat i Växjö och Halmstad. Under åren har Kristianstad haft fler andelar godkända betyg än övriga. Jämfört med 2004 har Kalmarsund och Växjö ökat andelen med övriga minskat. Mellan och har Kalmarsund ökat medan Kristianstad minskat andelen G med lika många andelar. Det omvända råder när det gäller andelen VG där Kalmarsund minskat och Kristianstad ökat mellan och. Även Halmstad har minskat något. Det är inga stora förändringar under åren. Andelen MVG har under åren - endast varierat något i Kristianstad. Växjö och Halmstad har högst andelar, tätt följda av Karlskrona medan Kalmarsund legat något lägre och Kristianstad lägst. Det är svårt att se någon gemensam årsvis trend mellan jämförelsekommunerna. 29
Andel elever, exkl individuella programmet, som fullföljde utbildningen inom 4 år 90 85 80 75 2004 70 65 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund 82 78 81 88 88 Karlskrona 76 77 76 80 81 Kristianstad 75 80 77 78 77 Växjö 82 82 83 86 87 Halmstad 82 85 84 82 86 Sedan har Halmstad ökat andelen elever som avslutar sin utbildning inom 4 år. Snittet för större städer är 82% så Kristianstad och Karlskrona når inte dit. De senaste två åren har det skett en ökning jämfört med de första åren speciellt vad gäller Kalmarsund. Totalt sett har Kristianstad och Karlskrona lägre andelar elever som fullföljer utbildningen än övriga kommuner. Det är svårt att utan jämförande diskussioner finna gemensamma förklaringar till likheter mellan Kristianstad och Karlskrona, förutom att båda kommunerna har hög andel elever på individuella programmet. Kristianstad har dessutom relativt många elever som påbörjar utbildning hos annan huvudman och som sedan kommer tillbaka för att börja om i kommunal skola. En reflektion från Växjö är att det är en handels- och utbildningsstad och enligt traditionen fullföljer man sin grundutbildning innan man börjar arbeta. Det krävs dock mer underlag än denna rapport för att dra några säkra slutsatser. 30
Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola 100 95 90 85 2004 80 75 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund 93 92 91 91 90 Karlskrona 93 93 94 95 97 Kristianstad 90 87 88 86 86 Växjö 93 89 93 91 90 Halmstad 89 88 90 90 91 Grundläggande behörighet har den som får ett slutbetyg och har lägst betyget godkänt på 90% av kurserna. En jämförelse mellan och visar endast små förändringar. Karlskrona har stadigt förbättrat detta resultat och har nu 97%. Kristianstad ligger under snittet för större kommuner vilket är 89%. Kalmarsund och Kristianstad har fått lägre resultat år för år medan Växjö pendlar lite men totalt sett minskat andelarna med en stor minskning. Halmstad ligger relativt jämt över åren. Det påbörjade projektet kring bedömning i Kristianstad arbetar med att finna orsaker till detta. Med lärare utbildade i betyg och bedömning bör variationerna vara små men samtidigt kan olika elevkullars förutsättningar variera, påpekar man från Växjö. 31
Andel elever som övergått till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning 70 60 50 40 30 2004 20 10 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund 54 58 47 49 47 Karlskrona 55 53 48 48 47 Kristianstad 50 43 43 43 42 Växjö 53 52 50 46 48 Halmstad 48 52 43 44 36 Växjö är den enda kommun som ökat andelen elever som övergår till högskolan inom 3 år efter avslutade studier när man jämför resultaten och. I Halmstad har en stor minskning skett på 8%. I övriga tre kommuner har en liten minskning skett. Snittet för större städer är 41% vilket alla utom Halmstad ligger över. En allmän minskning har skett under åren i alla kommunerna och förbundet. Men Kalmarsund och Halmstad hade kraftiga nedgångar. Om elever går över till högskola eller inte beror mycket på vilket program de gått. I lågkonjunktur, med hög arbetslöshet, tenderar andelen som söker till högre studier att öka. Växjö universitet är attraktivt för många gymnasieelever och skolorna i Växjö samverkar både med institutioner och lärarutbildningen, vilket säkert bidrar till att påverka gymnasieelevernas syn på egna fortsatta studier. 32
Andel elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett vid kommunens gymnasieskolor 120 100 80 60 2004 40 20 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund 85 100 80 80 90 Karlskrona 86 85 81 86 86 Kristianstad 89 87 87 87 83 Växjö 99 96 97 96 95 Halmstad 96 95 90 90 86 Detta är en siffra som varje förvaltning tar fram och under årens lopp har diskussioner kring definitionen och avläsningstillfället ägt rum. En viss tveksamhet råder kring huruvida vi avläser på samma sätt i alla kommuner och i förbundet. Kalmarsund har ökat sin andel från 80 till 90 procent medan Kristianstad och Halmstad minskat och övriga två kommuner ligger i stort sett på samma nivå som. En viktig faktor, som kan förklara skillnader mellan kommunerna, är vilka program som erbjuds. Vissa yrkesförberedande program, exempelvis hantverksprogrammet frisör, kan inte ta emot alla elever som söker. Hur man organiserar sin gymnasieskola har också betydelse. Växjö har haft högst andelar alla åren utom då Kalmarsund hade 100% från att året före haft lägsta andelen som fick sitt förstahandsval. Växjö och Halmstad har annars haft högst andelar under åren. Att det inte är ännu högre i Växjö beror på lokal- och lärarmässiga förhållanden och inte enbart ekonomiska. 33
4.2 Subjektiva kvalitetsmått Uppgifterna är hämtade från en undersökning i årskurs 2 under mars våren, vilken har genomförts med hjälp av en enkät bestående av 22 påstående och det var femte gången den genomfördes. En sexgradig skala används där 1 betyder instämmer inte alls och 6 instämmer helt. Enkäten omfattar 5 126 elever och svarsfrekvensen är 66 procent. Svarsfrekvens År Kalmarsund 72 77 79 75 73 Karlskrona 76 74 59 Deltog inte 59 Kristianstad 65 95 65 73 53 Växjö 78 80 82 75 79 Halmstad 70 69 42 56 63 Totalt 72 79 65 70 66 Kalmarsund och Växjö har alltid haft god svarsfrekvens medan den varit ojämn i Kristianstad. Frekvensen har försämrats över åren i Karlskrona och Halmstad. Karlskronas resultat har bl a sin förklaring i att samma elever fick flera olika enkäter under en kort period. I Kristianstad finns orsaken till de låga svarsfrekvenserna och i tveksam rutinhantering, vilket man ska komma tillrätta med. Totalt sett har svarsfrekvensen varierat för att ligga lika lågt som. Det är ett för lågt resultat som vi måste försöka förbättra. När man drar slutsatser av enkäten må man betänka att det endast är en årskurs som deltagit. Det är 3.383 elever av totalt 16.937 som besvarat enkäten. 4.2.1 Redovisning på generell nivå - Under åren har vi räknat fram andelen elever som ger svarsvärdena 4-6 på de enskilda påståendena. Intervallet år var 50-79 procent, medan det både och var 56-85 procent, var intervallet 57-86 procent för att nu vara 52-86 procent. Spridningen är större i år än tidigare och något sämre eftersom lägsta andelen sjunkit från 57 till 52 procent. Det är fjärde året högsta värdet är detsamma. Man kan konstatera att det inte har varit några större förändringar under åren. och fick 15 av de 22 påståendena 70-85 procents nöjdhet. är det 11 stycken. fanns 1 påstående under 59 procent, 6 stycken 60-69 procent, 8 stycken 70-79 procent samt 7 påståenden 80-86 procent. finns 5 stycken på 52-59 procent, 6 stycken 60-69 procent, 5 stycken 70-79 procent samt 6 påståenden 80-86 procent. 34
I sammanställningarna nedan har de 6 påståenden tagits med som har ett resultat på 80 procent eller högre samt de som har 59 procent eller lägre. Jämförelser över åren finns även med. Svarsandelar 80 procent eller högre Skolan som helhet fungerar bra 86 86 85 85 79 Informationen om betygsnivåer fungerar bra 83 84 78 80 75 Programmet kan rekommenderas till andra 82 85 83 82 78 Individuella studieplanen är bra 81 82 81 80 75 Kontakten mellan mentor och elev är bra 81 81 82 80 73 Undervisningen håller hög kvalitet 80 80 77 76 73 Det påstående som inte nått upp till 80 procent detta år är att kunskaperna de får för kommande studier och arbete är bra. Det påståendet har dock nått denna nivå endast av de fem år vi mätt. Som man kan konstatera av sammanställningen ovan så har det under åren varit samma påståenden som fått högst andel 4-6 på den 6-gradiga skalan. Svarsandelar 59 procent eller lägre Utvecklingssamtalen känns meningsfulla 52 57 57 56 48 Lärarna planerar kurserna med eleverna 57 60 56 56 52 Lärarna samverkar för att skapa en helhet 58 61 56 57 48 Utrustningen är bra 58 Elevernas synpunkter tas tillvara 59 65 57 57 50 Av årets fem påståenden med lägst andelar 4-6 är har fyra av dem legat bland de lägsta under alla år. Det som tillkommit i år är att eleverna inte anser att utrustningen på utbildningen är bra och det är säkert elevernas i Karlskrona negativa synpunkter som slår igenom. Under alla fem år är det utvecklingssamtalen som fått lägst andel 4-6. Det är ett viktigt förbättringsområde. En utvärdering av Växjö kommuns skolplan pågår. Kommentarer har framförts att man på skolorna mycket medvetet arbetar med mentorsrollen samt med att förbättra utvecklingssamtalen. Vissa resultat har förbättrats. En generell iakttagelse mellan åren är att nöjdheten oftare ökar än att missnöjdheten minskar. Det är konstant en viss andel elever som anger 1-2. 35