Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Relevanta dokument
Luftutredning Kronetorps gård

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg

Luftutredning Litteraturgatan. bild

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftutredning Litteraturgatan

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Luftutredning Distansgatan

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Sammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

PM Luftkvalitet Haga entré

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Årsrapport för Landskrona kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Luftutredning ny hamnplan

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

RAPPORT. Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan TOSITO INVEST AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luftkvalitet i Göteborgsområdet

Luften i Sundsvall 2011

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018

Transkript:

2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg i centrala Malmö. Dimensionerande för planen bedöms halterna vara vid fasad kring torget. Beräkningar har endast gjorts för 2008 då garaget skall vara byggt. För gatorna kring Davidshallstorg har trafiken uppdaterats med nya trafikflödessiffror från gatukontoret, samt information om hur stor trafiken blir till och från garaget, med fördelningen över dygnet och veckan. En osäkerhet är att trafikflödesmätningarna är relativt ålderstigna och därigenom blir också beräkningarna osäkrare. Luftkvaliteten i området har inte kartlagts med mätutrustning, utan bedömning av luftföroreningshalter görs enbart med beräkningsmodell. Modellen har tidigare visat på en mycket god överensstämmelse med mätningar. Beräknade halter vid Davidshallstorg är lägre än miljökvalitetsnormen för NO 2. Dessutom är halterna kring Davidshallstorg något högre än vad som mäts på Rådhuset (miljöförvaltningens mätstation i urban bakgrundsmiljö). År 2002 gjordes mätningar längs med Davidshallsgatan och vid Storgatan, med en av de mobila mätstationerna. Uppmätta halter vid Storgatan var i paritet med beräknande halter kring torget 2008. Trots en del osäkerheter i trafikflöden och exakt utformning av in- och utfarter, samt ev. extra ventilation från garaget, kan det konstateras att beräknade halter är av samma storleksordning, som tidigare mätning. Detta tolkar miljöförvaltningen som att beräkningarna är användbara och visar att halterna kring torget inte kommer att bli något problem. 2006-04-05 Rapporten är framtagen av: Miljöförvaltningen Malmö Stad Miljöingenjör Susanna Gustafsson 040 342037 1. Bakgrund

Vid årsskiftet 2005/2006 trädde miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i kraft. På ett flertal platser i Malmö kommer normen att överskridas eller tangeras år 2006. På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg i centrala Malmö. Dimensionerande för planen bedöms halterna vara vid bostäderna längs kring torget. Beräkningar görs endast för ett prognostiserat läge 2008, då garaget skall vara i drift. Beräkningspunkterna ligger vid fasad utmed torget, se nedan. Luftkvalitén i området har inte kartlagts med mätutrustning, utan bedömning av luftföroreningshalter görs enbart med beräkningsmodell. Modellen har tidigare visat på en mycket god överensstämmelse med mätningar. Beräkningspunkt2 Beräkningspunkt 3 Beräkningspunkt 1 U Ungerfärligt planerad byggnation av garage Beräkningspunkt 4 I I = infart till garaget U= utfart till garaget Figur1. Översiktlig presentation av Davidshallstorg. Fyra beräkningspunkter har placerats ut kring torget mot fasad.

2. Modell/Förutsättningar I datorsystemet EnviMan finns det möjlighet att simulera luftföroreningshalter. Simuleringen baseras på utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. Emissionsdatabasen i EnviMan är från år 2002, men är uppdaterad och kompletterad under 2004/2005. För gatorna kring Davidshallstorg har trafiken uppdaterats med nya trafikflödessiffror från gatukontoret, samt information om hur stor trafiken blir till och från garaget, med fördelningen över dygnet och vecka. En osäkerhet är att trafikflödesmätningarna är relativt ålderstigna och därigenom blir också beräkningarna osäkrare. OSPM-modellen, samt vanlig spridningsmodell har används för simuleringar vid Davidshallstorg. De lokala bidragen beräknas fram på timbasis. Bakgrundshalter av kväveoxid från Öresundsregionen har adderats och har också simulerats fram på timbasis. Bakgrundshalterna från områdena utanför Öresundsregionen beräknas också på timbasis, som skillnaden mellan uppmätt halt på en nationell bakgrundstation i Vavihill på Söderåsens sydsluttning och beräknad halt för samma station. Skillnaden mellan uppmätt och beräknad halt motsvarar det långväga bidrag av luftföroreningar som transporteras in från övriga Europa, övriga Sverige m.m. Gatukontoret har kartlagt relevanta trafikflöden och Vägverket har tagit fram de emissionsfaktorer för 2008 (EVA 2) som använts vid beräkningarna för år 2008. Speciellt med denna beräkning att hänsyn är tagen till utsläppen från garaget för de bilar som kör ned och upp från garaget. En bedömd emissionsprofil har tagits fram för denna utredning, som grovt består av att hälften av fordonen emitteras betydligt högre än den andra hälften. Körsträckor i garaget har också bedömts. Kvävedioxidhalterna har i Malmö varit ungefär oförändrade de senaste 10 åren. I de omfattande mätprogram som Miljöförvaltningen genomfört under de senaste 15 åren med bl.a. de mobila mätvagnarna har visat att minskningen av kvävedioxid i Malmö sker långsamt. I emissionsdatabasen ingår uppåt 5 000 olika emissionskällor i Malmö, där nästan 4 000 källor är trafiklänkar. Varje trafiklänk omfattar bl.a. trafikflöden för lätta och tunga fordon, vägprofil och vägtyp. I beräkningarna av halterna behövs meteorologiska data. Informationen kommer från den meteorologiska masten vid Heleneholm och uppfyller alla krav för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar. Beräkningarna har gjorts för ett helt kalenderår med meteorologiska data från 2003, d.v.s. även för beräkningarna 2008. Skälet till detta är att år 2003 ur meteorologiskt perspektiv var i det närmaste ett normalår.

3. Simuleringar Spridningsberäkningen nedan visar hur kvävedioxidhalten (medelvärde) är fördelad över Malmöområdet. Utredningsområde Figur 2. Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) i Malmö. Halterna i figuren motsvarar årsmedelvärden i µg/m 3 i gatunivå dvs. på 3 meters höjd för år2004/2005.

Simulering av kvävedioxidhalter med spridningsmodell Scenario 2008 MKN Beräkningspunkt Beräkningspunkt Beräkningspunkt Beräkningspunkt 4 1 2 3 MEDEL 40 µg/m 3 22 21 21 21 98 %-il (dygn) 60 µg/m 3 43 41 41 42 98 %-il (tim) 90 µg/m 3 59 57 56 56 Tabell 1. Beräknade kvävedioxidhalter vid Davidshallstorg i fyra beräkningspunkter 2008, med hänsyn tagen till att garaget är byggt. Uppmätta halter 2002 på Storgatan MKN Beräkningspunkt 1 MEDEL 40 µg/m 3 23 98 %-il (dygn) 60 µg/m 3 39 98 %-il (tim) 90 µg/m 3 52 Tabell 2. Uppmätta kvävedioxidhalter vid Storgatan (mitt emot SF-biografen) 2002. Beräknade halter vid Davidshallstorg är lägre än miljökvalitetsnormen och motsvar något högre halter än vad som mäts på Rådhuset i urban bakgrundsmiljö. År 2002 gjordes mätningar längs med Davidshallsgatan och vid Storgatan. Uppmätta halter vid Storgatan var i paritet med beräknande halter kring torget 2008. Trots en del osäkerheter i trafikflöden och exakt utformning av in- och utfarter, samt ev. extra ventilation från garaget, kan det konstateras att beräknade halter är i storleksordningen jämförbara med tidigare mätning. Detta tolkar miljöförvaltningen som att beräkningarna är användbara och visar att halterna kring torget inte kommer att bli något problem.

3. Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormen är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bl.a. vatten, mark och luft. Fastställandet av en norms halt görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för luft är avsedda att skydda befolkningen mot ohälsoeffekter samt i viss mån korrosion av material. Speciell hänsyn är tagen till personer med olika typer av överkänslighet t.ex. astma och allergier. Halterna skall uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Beräkningarna är utförda i gatumiljö. Halterna skall i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. Miljökvalitetsnormer Halt Träder i kraft Anteckningar Bensen 5 µg/m 3 1 januari 2010 Årsmedelvärde Kolmonoxid (CO) 10 mg/m 3 1 januari 2006 Max 8-timmars glidande medelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 40 µg/m 3 1 januari 2006 Årsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 60 µg/m 3 1 januari 2006 98-percentil baserad på dygnsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 90 µg/m 3 1 januari 2006 98-percentil baserad på timmedelvärde Stoft (PM10) 40 µg/m 3 1 januari 2005 Årsmedelvärde Stoft (PM10) 50 µg/m 3 1 januari 2005 90-percentil baserad på dygnsmedelvärde Tabell 2. Sammanställning över aktuella Miljökvalitetsnormer för luftkvalité. 1999 beslutades om en miljökvalitetsnorm för partiklar (PM 10). Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3 samt ett dygnsmedelvärde på 50 µg/m 3 som får överskridas 35 dygn per år. Normen för partiklar skall vara uppfylld senast den 1 januari 2005. År 2003 beslutades om miljökvalitetsnorm för kolmonoxid och bensen som skall uppfyllas senast den 1 januari 2006 respektive 2010. 1998 infördes en miljökvalitetsnorm för kvävedioxid som skall uppfyllas senast vid årsskiftet 2005/2006. Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3, ett timmedelvärde på 90 µg/m 3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år. Normvärdena är kopplade till toleransmarginaler som avtar med 20 % årligen tills normen träder i kraft vid årsskiftet 2005/2006. Toleransmarginalen skall inte misstolkas och halterna av kvävedioxid sjunker inte årligen med 20 %. Halterna av kvävedioxid har i princip varit oförändrade i Malmö de senaste åren. Enligt de emissionsfaktorer för kväveoxider som Vägverket tagit fram kommer emissionerna från genomsnittsfordonet att minska ungefär med 10 % årligen till år 2006. Trots att emissionerna av kväveoxider kraftigt kommer att minska kommer förändringen i kvävedioxidhalten bli betydligt mindre. Miljökvalitetsnorm för medelvärde av 60 Halt kvävedioxid (µg/m 3 ) 50 40 30 20 Toleransmarginal 10 Miljökvalitetsnorm 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Norm med toleransmarginal 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Medelvärde µg/m 3 50 48 46 44 42 40 98%-il (tim) µg/m 3 110 108 103,5 99 94,5 90 98%-il (dygn) µg/m 3 75 72 69 66 63 60 Figur 3. Miljökvalitetsnormer med tillhörande toleransmarginaler för kvävedioxid.