Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Relevanta dokument
Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Provfisken och kartering av undervattensväxter i Ringsjöarna 2001 och 2002

DVVF Provfiske sammanfattning

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Edsviken. Rapport för provfiske Edsviken vattensamverkan

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018

Provfiske i Järlasjön 2008

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Åldersbestämning Övre Boksjön

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Tyresö Fvf. Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén Tyresö Fiskevårdsförening

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Lötsjön Sundbybergs stad. Inventeringsfiske Adoxa Naturvård

Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017

Beskrivning av använda metoder

Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2014 Hässleholms kommun, Skåne län

Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2016 Hässleholms kommun, Skåne län

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2015 Hässleholms kommun, Skåne län

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren

Bilaga 1, Nätprovfiske i Bengtsbrohöljen 2012

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön

NÄTPROVFISKE ÖRSERUMSVIKEN Av Thomas Lennartsson. Kalmar-Kronoberg

Nätprovfiske i Edsviken 2010

Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016

Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016

Kräftprovfisket 2005

Miljöenheten. Nätprovfiske i Västmanlands län Författare: Tomas Loreth. Rapport 2007:18

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Undersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017

Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007

Standardiserat nätprovfiske i Flaten, Långsjön och Trekanten 2009

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Haddåns Vatten- & Fiskevård. Lången. Ett standardiserat provfiske av en fiskrik sjö i Skövde kommun

FINJASJÖN Hässleholms kommun Skåne län

Provfiske i Långsjön. Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010

Utvärdering nätprovfiske FINJASJÖN 2017 Hässleholms kommun, Skåne län

Immeln nätprovfiske 2014

Resultat av undersökningar och kompensationsåtgärder i Yttre Oldsjön och Rönnösjön i samband med anläggande av Rönnöfors kraftverk (VA 6/90)

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten, Flaten och Lillsjön år 2006 och 2007

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen

Protokoll från stämman med Ringsjöns vattenråd

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön

Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN Meddelande 2006:16

Nätprovfiske i Åsunden augusti 2013

Dalälvens Vattenvårdsförening. år 2012

Nä tprovfiske i Mo ckeln 2013

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

Nätprovfiske i Kalmar län 2009

Utvärdering nätprovfiske FINJASJÖN 2018 Hässleholms kommun, Skåne län

Standardiserat nätprovfiske Musselinventering HELGASJÖN Ett underlag i framtagning av fiskevårdsplan (förvaltningsplan) för Helgasjön

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Reduktionsfiske i Ladugårdsdammen, Lund 2017

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Kustbeståndens utveckling

Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet

MILJÖENHETEN. Nätprovfisken i Västmanlands län Lien, Lilla och Stora Håltjärnen, Märrsjön och Långsvan. Författare: Anders Martinsson 2015:20

Standardiserat provfiske i Måsnaren 2018

Standardiserat nätprovfiske i Råcksta Träsk 2010

MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN

Roxen och Glan. Utvärdering av standardiserade provfisken sommaren FISKERIVERKET Sötvattenslaboratoriet

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Reduktionsfiske i Ringsjön

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018

Växjösjön, Trummen och Barnsjön

Ivösjökommittén syfte

Provfiske i Färnebofjärden

Aqua reports 2013:18

Transkript:

Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536 1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Resultat från provfisken i Östra Ringsjön... 4 Fångsten år 21... 4 Fångsten år 22... 5 Fångsten år 26... 5 Jämförelse av fångsterna under perioden 21 till 26... 5 Fångster i pelagiska nät i Östra Ringsjön... 8 Bilaga 1. Längdfördelning (5 mm-klasser) för fångade fiskar 21-26... 9 2

Inledning Under 25 påbörjades ett omfattande reduktionsfiske i Ringsjön. Arbetet är tänkt att fortgå under perioden 25-27. Målet är att i stor skala reducera bestånden av mört och braxen i sjön. För att kunna utvärdera resultatet av insatserna är det planerat ett standardiserat nätprovfiske under varje år reduktionsfisket pågår. Ringsjön har tidigare provfiskats vid flera tillfällen. Ringsjökommittén initierade standardiserade provfisken under höstarna 21 och 22, huvudsakligen som en del av förberedelserna inför det föreliggande åtgärdsprogrammet. Resultaten från dessa fisken är mycket värdefulla då de kan användas som referens när man vill studera hur förhållandena i sjön påverkas av insatserna. Rapporten har beställts av Ringsjökommittén och finansierats av kommunerna kring Ringsjön. Provfisket genomfördes under ledning av och Jimmy Lindahl (Höörs kommun). Rapporten är sammanställd av Mikael Svensson, MS Naturfakta. 3

Resultat från provfisken i Östra Ringsjön Östra Ringsjön har provfiskats med standardiserad metodik för sjöprovfiske vid sammanlagt tre tillfällen under åren 21, 22 och 26. Två av provfiskena genomfördes före den senaste omgången med reduktionsfiske inleddes och fisket år 26 är den första uppföljande undersökningen. Tabell 1. Jämförelse av fångstresultaten från Östra Ringsjön höstarna 21, 22 och 26. Totalt användes 4 bottennät av typen Nord12. Art År /nät Vikt Vikt/nät % Vikt % Abborre 21 85 21,3 359 764,8 44 43 22 151 37,5 3237 87,7 37 37 26 1283 32,1 2285 552,1 6 25 Gös 21 68 1,7 8978 224,5 4 13 22 159 4, 24393 69,8 4 28 26 263 6,6 4379 19,5 12 46 Mört 21 983 24,6 2337 575,9 51 32 22 2366 59,2 27333 683,3 58 31 26 565 14,1 19558 489 27 22 Braxen 21 14,4 3552 88,8 1 5 22 16,4 2815 7,4 3 26 9,2 1489 37,2 2 Sarv 21 1, 59 1,5 22,, 26 1, 346 8,7 Karp 21,, 22,, 26 1, 42 1,1 Sik 21 15,4 297 7,4 1 22 6,2 431 1,8 26 2,1 87 2,2 1 Gädda 21 1, 425 16,3 6 22,, 26 4,1 2118 53, 2 Lake 21 3,1 333 8,3 22,, 26,, Total 21 1935 48,4 7196 1777,4 22 448 11,2 87279 2182, 26 2128 53,2 86824 217,6 Fångsten år 21 I Östra Ringsjön fångades 1935 fiskar av åtta arter i bottennäten. Fångsten dominerades av mört (Tabell 1). Totalt fångades 983 mörtar vilket motsvarar 51 % av fångsten. Abborren kom som god tvåa med 85 fångade exemplar, motsvarande 44 % av fångsten. Av gös fångades 68 exemplar, vilket motsvarar knappt 4 % av fångsten. Braxen, sarv, sik, gädda och lake fångades i små antal. 4

Fångsten år 22 Hösten 22 var den totala fångsten betydligt större i såväl Östra Ringsjön som i Västra Ringsjön är år 21. I Östra Ringsjön fångades totalt 448 fiskar av fem arter (Tabell 1). Mört dominerade stort med 2366 exemplar och utgjorde 58 % av fångsten. Näst vanligaste art var abborre med 151 fångade exemplar, motsvarande 37 % av fångsten. Tredje vanligaste art var gös med 159 fångade exemplar (4 % av fångsten). Av braxen och sik fångades små antal. Fångsten år 26 Den samlade fångsten år 26 var i samma storleksordning som år 21, och därmed endast hälften av år 22. Totalt fångades 2128 fiskar av åtta arter (Tabell 1). Jämfört med tidigare år skiljer sig fördelningen av fångsten åt på ett mycket påtagligt sätt. Abborren tagit över som dominerande art med 1283 fångade exemplar motsvarande 6 % av fångsten. Mängden mört har halverats och totalt fångades endast 565 exemplar vilket motsvarar 27 % av fångsten. Även mängden gös har ökat kraftigt, från 4 % av fångsten till hela 12 % av fångsten! Av övriga arter fångades braxen, sarv, karp, sik och gädda i små antal. Jämförelse av fångsterna under perioden 21 till 26 et fångade fiskar skiljer sig mycket betydligt mellan de båda åren (Tabell 1). Hösten 22 var fångsterna av någon anledning nästan dubbelt så stora som de övriga åren. En jämförelse med förhållandena i Västra Ringsjön visar på en kraftig ökning av fångsten mellan 21 och 22. därefter har antalet fiskar i Västra Ringsjön hållit sig på samma höga nivå under såväl 25 som 26. Utan att spekulera kring anledningen till skillnaderna kan man konstatera att utvecklingen i de båda sjöarna skiljer sig åt på ett påtagligt sätt. 7 6 Andel i fångsten (%) 5 4 3 2 21 22 26 1 Abborre Gös Mört Figur 1. Andel i fångsten av abborre, gös och mört under åren 21, 22 och 26. Resultaten visar att Östra Ringsjön slagit över från att ha varit dominerad av mört och småabborre till att vara dominerad av rovfisk som större abborre och gös (Tabell 1; Figur 1). Än mer intressant blir det om man tittar på totalvikterna under de tre åren (Tabell 1; Figur 1). Att vikten ökade från år 21 till år 22 (då det fångades nästan dubbelt så mycket fisk) är ganska självklart. Ser man till den absoluta viktökningen visar det sig att den var ungefär 23 %, vilket innebär att ökningen förklaras av ett kraftigt ökat antal småfiskar från år 21 till år 22. Jämför man vikterna mellan åren 22 och 26 är de i det närmaste identiska. En närmare analys visar att det framför allt är andelen 5

medelstora fiskar som har ökat, medan såväl små som riktigt stora abborrar minskat i antal. Särskilt tydligt blir detta om man ser på medel- respektive medianlängderna (Tabell 2; Figur 2). 2 18 16 Medianlängd (mm) 14 12 1 8 6 4 2 21 22 26 Abborre Gös Mört Figur 2. Medianlängder för abborre, gös och mört under åren 21, 22 och 26. Gösens mycket kraftiga ökning (Tabell 1; Figur 1) framträder än mer tydligt om man ser på viktandelen i fångsten (Tabell 1; Figur 3). Viktmässigt har såväl andelen abborre som mört minskat medan gösen vid provfisket år 26 var dominerande art viktmässigt. Detta är särskilt intressant eftersom det förekommer ett omfattande yrkesfiske efter gös i Östra Ringsjön. Uppenbarligen fungerar förvaltningen av gösfisket bra i nuläget. 5 45 Viktandel i fångsten (%) 4 35 3 25 2 15 1 21 22 26 5 Abborre Gös Mört Figur 3. Viktandel av fångsten för abborre, gös och mört under åren 21, 22 och 26. 6

Tabell 2. Medelvikt, medellängd, medianlängd och storleksintervall för fiskar fångade i Östra Ringsjön 21, 22 och 26. Art År Medelvikt Medellängd Median Min Max Abborre 21 85 36, 97,1 64, 5 348 22 151 21,5 81,1 62, 45 331 26 1283 17,2 91,7 79, 64 375 Gös 21 68 132, 198,1 162,5 6 528 22 159 153,4 196, 173, 6 612 26 263 153,5 189,5 159, 74 61 Mört 21 983 23,4 17,3 88, 5 267 22 2366 11,6 85,3 68, 5 338 26 565 34,6 115,6 79, 57 287 Braxen 21 14 253,7 237,1 191, 146 525 22 16 175,9 28,7 29, 68 49 26 9 165,4 176,3 139, 64 426 Sarv 21 1 59, 169, 169, 169 169 22 26 1 346, 29, 29, 29 29 Karp 21 22 26 1 42, 137, 137, 137 137 Sik 21 15 19,8 123,7 18, 1 251 22 6 71,8 2,3 185, 112 317 26 2 43,5 369,5 369,5 365 374 Gädda 21 1 425, 745, 745, 745 745 22 26 4 529,5 389,2 345, 216 651 Lake 21 3 111, 252,3 267, 173 317 22 26 7

Fångster i pelagiska nät i Östra Ringsjön I Östra Ringsjön har provfiskena omfattat fångst med pelagiska nät, d.v.s. nät som hänger fritt i vattnet och fångar de fiskar som rör sig i de fria vattenmassorna. Detta i motsats till de vanliga provfiskenäten som står på bottnen och främst fångar fiskar som rör sig längs med bottnen. Fångstinsatsen med pelagiska nät var liten och användandet av dessa nät skall främst ses som ett komplement till fångsten med bottennät, för Ringsjöns del gäller det framför allt fångsten av gös och sik. Resultaten från de pelagiska näten visar att mängden abborre minskat mycket kraftigt samtidigt som medianlängden ökat betydligt (Tabell 3). Gösen uppvisar en närmast explosionsartad ökning med tio gånger fler fångade gösar år 26 än år 21, samtidigt har medianlängden sjunkit kraftigt (Tabell 3). Sammanlagt tyder detta på en mycket god föryngring hos gösen. Även mängden mört har ökat samtidigt som medianstorleken ökat (Tabell 3). När det gäller beståndet av sik är fångsterna allt för små för att det ska gå att utläsa några tendenser i materialet. Tabell 3. Fångst i pelagiska nät i Östra Ringsjön höstarna 21, 22 och 26. Totalt användes 4 nät. Art År /nät Vikt Vikt/nät Medelvikt Medianlängd Min Max Abborre 21 73 18,3 14 26 14,2 55 49 311 22 51 13, 1177 294 22,6 62 52 32 26 21 5,2 281 7 13,4 8 72 17 Gös 21 13 3,3 7262 1816 558,6 357 7 553 22 46 11,5 4724 1181 12,7 158 6 493 26 133 33,2 1273 1274 38,3 86 76 561 Mört 21 18 4,5 946 237 52,6 118 55 284 22 21 5,3 68 17 32,4 94 65 262 26 62 15,5 346 86 5,6 74 61 247 Braxen 21 2,5 478 12 239, 278 219 336 22 2,5 84 21 42, 138 68 28 26 1,2 21 5 21, 135 135 135 Sik 21 8 2, 145 36 18,1 11 15 24 22 11 2,8 955 239 86,8 189 119 317 26 11 2,8 183 458 166,4 147 121 383 Totalt 21 114 28,3 9871 2469 22 131 33,1 762 195 26 228 56,9 3751 1893 8

Bilaga 1. Längdfördelning (5 mm-klasser) för fångade fiskar 21-26 Abborre 4.4 4 3 2 1.3.2.1 3 2 1.2.1 1 2 3. 4 Abborre 21 1 2 3. 4 Abborre 22 4.3 3 2 1.2.1 1 2 3. 4 Abborre 26 9

Gös 1 1.2 1 8 1. 8.4 6 4.8.6.4 6 4.3.2 2.2 2.1. 1 2 3 4 5 6 7 Gös 21. 1 2 3 4 5 6 7 Gös 22 1 8 6 4 2.2.1. 1 2 3 4 5 6 7 Gös 26 1

Mört 4 4.16 3 2 1.3.2.1 3 2 1.14.12.1.8.6.4.2 1 2 3. 4 Mört 21 1 2 3. 4 Mört 22 4 3 2 1.6.5.4.3.2.1 1 2 3. 4 Mört 26 11

Braxen 1.6 1.5 8 6 4.5.4.3.2 8 6 4.4.3.2 2.1 2.1. 1 2 3 4 5 6 Braxen 21. 1 2 3 4 5 6 Braxen 22 1 8 6 4 2 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 1 2 3 4 5 6 Braxen 26 12