Svenska kyrkan & Plats: Uppsala, Stiftets hus Tid:, 13.00-16.00 Sida 1(6) Närvarande: Förhinder: Sekreterare: Rolf Forslin, ordförande Eva Noreborg, vice ordförande Per-Åke Axelsson Kicki Lidén Maria Lindström Erik Tiveskog Christian Bonde Tinde Carlbrand Anders Nordlander Bertil Murray Adjungerade: Mona Keränen (hela sammanträdet) Anne Falk, 52 Åsali Ahlström, 52 Lena Furberg, 57, 58 Ragnar Persenius, 58 50 Öppnande Ordförande Rolf Forslin öppnar mötet och hälsar alla välkomna med bön och läsning infor Första Advent ur profeten Sakarja. 51 Föredragningslistan Den utskickade föredragningslistan godkänns. 52 Ung i den världsvida kyrkan, utbytesprogram Anne Falk och Åsali Ahlström adjungeras för att informera om utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan ( 31). Programmet handlar om att dela vardag, tro och liv i en ny kontext under tre månader. Det finansieras med hjälp av insamlade medel, deltagande stift samt Lunds missionssällskap. Programmet startade som de s.k. kamratprojekten på 1980-talet. Med nuvarande anslutning tas emot och sänds varje år 18 unga vuxna (18-30 år) från/till fem fasta partnerkyrkor: De lutherska kyrkorna i Costa Rica, Brasilien, Sydafrika, Nordvästra stiftet i Tanzania samt den filippinska oberoende katolska kyrkan. För förberedelse, handledning och uppföljning svarar Kyrkokansliet.
Svenska kyrkan *2» Sida 2(6) Sista ansökningsdag för deltagare för ungdomar som vill resa ut är den 1 mars och antagning sker under april. Under juni sker introduktionskurs 1, varefter sommaren ger utrymme för egen förberedelse. Under augusti sker kurs 2 med språkövning och annan förberedelse. Vistelsen i annat land varar 3 månader. Efter hemkomsten kommer kurs 3 i december med delande och kurs 4 i januari med utvärdering. Deltagaren ska därefter vid ca 20 tillfällen dela sina erfarenheter i det sändande stiftet. För utbytesdeltagare från andra länder fastställs placeringen under hösten i samverkan med deltagande stift. Under vintern följer förberedelser i samarbetskyrkoma, under januari en handledarkurs samt under mars ankomst till Sverige med en introduktionskurs. Därefter följer församlingsperiod 1, en mittkurs under april, församlingsperiod 2 samt i maj avslutningskurs och hemresa. I varje mottagande stift ska finnas en handläggare i stiftet som deltar i Överläggningar kring programmets olika faser två gånger om året. Stiftet står för rekrytering o urval av deltagare i början av varje år. Stiftet tar till vara hemkomna deltagares erfarenheter genom att låta dem resa runt o berätta om utbytet (minst ca 20 träffar). Stiftet står även för rekrytering av värdförsamling och handledare inför mottagande av utländska utbytesdeltagare i stiftet under våren. Stiftet tar till sina församlingar (eller stiftsgård eller annat) emot två eller fyra deltagare under en eller två perioder under våren. 5-10 % av en heltid beräknas gå åt för berörd stiftshandläggare. Handledare ska delta i tvådagars handledarkurs i Sigtuna i slutet av januari. Kostnader för deltagande: 15 000 kr per deltagare som sänds ut. 15000 kr per deltagare som tas emot. Resor för stifttshandläggaren till och från samrådsområden. Kostnader i samband med rekrytering och intervju av sökande till programmet. Kostnader i samband med rekrytering o info till värdförsamling. Resor inom stiftet för internationella deltagare. Ev. bidrag till värdfamiljen (vid behov, riktmärke är ca 2000 per månad). Ersättning till svenska deltagare efter hemkomst för att dela sina erfarenheter i stiftet. 50 % av kostnaden om en deltagare är i behov av terapisamtal efter hemkomst. De flesta deltagare är under 25 år. En stor majoritet av de sökande är kvinnor. De som kommer hit till Sverige är äldre och med jämnare könsfördelning. Handbok för programmet finns. Om stiftet vill ansluta sig till programmet kan detta tidigast ske genom att sända deltagare 2016 (varvid rekrytering påbörjas under januari 2016) eller genom att ta emot deltagare våren 2017. Anne Falk lovar att sända över den visade PP-presentationen till sekreteraren f.v.b. till kommitténs ledamöter. Erik Tiveskog meddelar att Svenska kyrkans unga i stiftet är positivt till att stiftet ansluter sig till programmet men att man inte ser någon möjlighet för stiftskonsulenten för barn och unga att stå som ansvarig för programmet. Ordföranden tackar för informationen. Kommittén för därefter ett kort samtal om hur man ska ställa sig till en eventuell anslutning till programmet. Kommittén menar att resurser saknas för att för närvarande gå in som deltagare i programmet.
Svenska kyrkan»=8» Sida 3(6) att för närvarande inte ansluta sig till utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan. 53 Adjungering, Mona Keränen Kommittén informeras om att Mona Keränen efter Bertil Murrays pensionering kommer att ersätta honom som internationell samordnare. Hon börjar arbeta på heltid från 1 december. Hon hälsas varmt välkommen och adjungeras vid innevarande möte samt under vårens sammanträden till kommittén. 54 Kommittésammanträden och resa, datum 2016 att under 2016 sammanträda enligt följande: Torsdagen den 3 mars, 9.30-12.00 Torsdagen den 7 april, 9.30-15.00 inklusive lunch och möte med hemkomna utlandsarbetare, slut senast 15.00 Torsdagen den 2 juni, 13.00-16.00 Tisdagen den 13 sept. 9.30-12.00 Torsdagen den 24 nov 9.30-12.00 vidare att söka genomföra budgeterad studieresa till Llandaff diocese, Church in Wales, i första hand den 2-6 juni 2016 i andra hand den 22-26 sept. 2016. Om resan genomförs någon av de föreslagna perioderna integreras närliggande sammanträde (2 juni respektive 13 september) i resan. att uppdra åt Per-Åke Axelsson att i samverkan med stiftets kontaktpersoner för Wales fortsätta förberedelsearbetet inför resan. 55 Stipendier till blivande kyrkoarbetare, vänkyrkorna I vanlig ordning har stipendier utlysts till blivande kyrkoarbetare i stiftets tre vänrelationer. För varje relation finns 10 000 SEK avsatt i budgeten. Ansökan har inkommit från Llandaffs stift genom biskop Barry Morgan. att till blivande kyrkoarbetare i Llandaffs stift bevilja 10 000 SEK samt att delegera till ordförande och sekreterare att besluta om före årsskiftet ev. inkommande ansökningar från Polen respektive Zimbabwe. 56 Frågor att lyfta vid överläggning med biskop Ragnar Persenius Kommittén talar kort om de frågor som bör lyftas i mötet med biskop Ragnar Persenius senare under sammanträdet.
Svenska kyrkan «5* Sida 4(6) 57 Zimbabwefonden och frågor om stiftets bistånd till ELCZ Lena Furberg, sekreterare i Zimbabwefonden, adjungeras till sammanträdet. Hon presenterar fondens årsredovisning för 2014. Den minskning som skett vad gäller insamlade medel förklaras av att fonden uppnått sitt uppsatta mål, 10 mkr i bevarat penningvärde. Som en följd därav har stiftsstyrelsen upphört med att avsätta egna budgetmedel till fonden, domkapitlet upphört med att tilldela fonden stiftskollekter samt den årliga vädjan till församlingarna om bidrag till fonden tonats ned. Fondens ambition är att kunna ge ett bidrag till ELCZ som inte kraftigt fluktuerar mellan åren. Som rimlig nivå har nämnts nivån för 2014 års utdelning. Lena Furberg redogör vidare för den överläggning som forts på handläggamivå mellan företrädare för Uppsala stift och Svenska kyrkan nationell nivå. Samtalet rörde möjligheten till samtänk när det gäller det ekonomiska stödet till ELCZ. Såväl nationell nivå som Zimbabwefonden och Uppsala stift anslår medel. Fondens medel har hittills kanaliserats genom LWF i Geneve. Från ELCZ har frågan väckts om inte medlen i stället av rationella skäl kunde kanaliseras genom Kyrkokansliet. En sådan förändring skulle dock kräva en noggrann beredning, då Kyrkokansliets krav på redovisning i vissa avseenden skiljer sig från Uppsala stifts. I detta sammanhang påpekas också att Kyrkokansliet nu upphört med att ge s.k. general grants medan Zimbabwefondens bidrag till ELCZ (med utgångspunkt i de stadgar som gäller for fonden) i vissa stycken kan betraktas just som ett sådant. I anslutning till samtalet om fördjupad samordning mellan Kyrkokansliet och Uppsala stift berörs kort frågan om 1 % -avsättningen till internationellt arbete 2016. Kommittén har styrelsens uppdrag att bereda ett beslut om vart dessa medel ska destineras. Förutsättningarna för ett sådant kommande beslut är följande: Svenska kyrkans stöd till vattenprojektet på ELCZ:s sjukhus bör anses avslutat i och med 2015 års utgång. Om detta var företrädare för nationell nivå, stift och ELCZ överens vid ett möte i Uppsala hösten 2014. Stiftets bidrag för 2014 var destinerat till bygget av en sedimenteringstank i anslutning till vattenreningsanläggningen i Mnene. 2015 års anslag var på motsvarande sätt destinerat till sedimenteringstank i Musume. På grund av en korruptionsskandal med statliga medel på sjukhuset i Mnene har man avvaktat med att sätta igång bygget där. Därmed har inte heller medlen till Musume kunnat överföras. Aktiva insatser görs dock för att detta överförande ska kunna ske före 2015 års utgång. Om stiftets anslag även för 2016 destineras till sjukhusen i ELCZ finns skilda möjligheter till satsningar. Kommitténs ordförande har vid flera tillfällen nämnt frågan om solenergi som grund för uppvärmningen på sjukhusen. 58 Samtal med biskopen om internationella frågor Biskop Ragnar Persenius adjungeras till sammanträdet för ett samtal om stiftets internationella uppdrag och utmaningar. Han kommer tillsammans med stiftsdirektor Solveig Ininbergs att resa till Zimbabwe i mitten på december för att närvara vid avtackandet av presiding bishop S M Dube, mottagandet av den nye ledande biskopen Chemist Faindi samt vigningen av ny biskop för västra stiftet, Michael Dube. Under
Svenska kyrkan S* Sida 5(6) besöket i Zimbabwe kommer de att ha möjlighet att överlägga kring skilda frågor som rör vår vänrelation. Kicki Lidén påtalar svårigheterna med att få de lokala internationella grupperna samt registreringen av dessa i kyrknätet att fungera. Detta har heller inte underlättats i de nya storpastoraten, där oklarhet delvis råder om på vilken nivå det internationella arbetet bör organiseras. Tendenser har funnits att vilja gå över till att samla internationellt intresserade på pastoratsnivå, något som inte alltid visat sig fungera. Biskop Ragnar påpekar att församlingens grundläggande uppgift ligger på församlingen, inte på pastoraten. Det finns fördelar med större pastorat, men risken är att arbetet i de stora pastoraten för mycket påverkas av en kommunikationsteori om att Svenska kyrkan i alla sammanhang ska framträda som Svenska kyrkan i Gävle eller i Uppsala. Detta får dock inte frånta församlingen det mandat den har enligt kyrkoordningen. Ett minimum i det sammanhanget är ansvaret för den grundläggande uppgiften och delaktighet i arbetet med församlingsinstruktionen. Det internationella engagemanget bör ha en självklar koppling till församlingsnivån. Men kanske är frågan inte på alla håll genomtänkt, och om inte församlingarna själva tar initiativ hamnar frågan på pastoratets bord. En särskild utmaning finns i Gävle där de nysammansatta arbetslagen inte överensstämmer med församlingsgränsema. Där behövs en församlingsreglering som harmonierar arbetslagens och församlingarnas geografiska områden. Rent allmänt syns det viktigt att möjligheten till ett lokalt engagemang i församlingen består och att den som vill bidra inte behöver göra det för hela pastoratet. Maria Lindström påpekar att detta delvis är en generationsfråga. För de unga är inte församlingsidentiteten lika viktig. Sekreteraren framhåller vikten av att de som engagerar sig ideellt inte ska behöva ägna sina krafter åt svåra utmaningar av strukturell eller administrativ art. Det är viktigt att sådana frågor löses smidigt. Han påminner också om det mål som tidigare funnits där stiftet skulle uppmuntra och utmana församlingar att avsätta 1 % av kyrkoavgiften till internationellt arbete. Frågan har nu sedan flera år inte längre drivits med samma kraft och målet finns inte heller kvar i stiftets beslutade prioriteringar. När frågan dryftades vid ett prostmöte tycktes reaktionen vara en ovilja mot att stiftet skulle driva denna fråga eller frågan om hur det internationella arbetet lokalt ska organiseras. Biskop Ragnar påminner om att det tidigare var en given punkt på kyrkorådets ärendelista att utse ombud. Nu har denna fråga, särskilt i flerförsamlingspastorat, fallit mellan stolarna. Här behöver en insats göras. Frågorna om ombud och internationella grupper som församlingsförankrade är angelägna och kan tas upp i olika sammanhang, t.ex. genom något brev. Kanske kan frågan även lyftas vid den stora kyrkoherdesamlingen i april. Man kan också tänka sig att bearbeta mer innehållsligt hur man arbetar med internationella ombud. Eva Noreborg menar att man i och med omvandlingen av det internationella arbetet på nationell nivå tappade bort ombudsorganisationen. I förlängningen innebar det svårigheter i organiserandet även på församlingsnivå. Biskop Ragnar påpekar att det tycks råda en oklarhet om vilka som ska registreras i församlingens internationella arbete och att detta behöver tydliggöras. Han menar också att något tycks vara oklart i själva ombudsbegreppet. Om stiftet gör en informationsinsats bör den syfta såväl till tydlighet som till inspiration. Kicki Lidén berättar från Rasbo pastorat att man redan när församlingarna hade kyrkoråd valde att lägga den internationella gruppen på pastoratsnivå. Gruppen är vald av
Svenska kyrkan «S* Sida 6(6) kyrkorådet och har egen budget. Diakonen är samordnare. Stödet från församlingens ledning och organisation är starkt. Mona Keränen framhåller att alla som är engagerade ska vara registrerade och att det ska finnas en ansvarig internationell samordnare i pastoratet/församlingen. Det internationella arbetet bör synliggöras i pastoratets budget likaväl församlingsinstruktionen. som i Biskop Ragnar framhåller att det måste finnas ett levande internationellt engagemang i församlingen. Församlingens ansvar för internationell diakoni o mission behöver synliggöras. 1 % -målet är känsligare att driva. En sådan satsning kan dock utan problem läggas på biskoplig pastoral nivå, något som också gjorts ett par gånger. Men en större prioritet bör ges åt att få de internationella grupperna att fungera. Eftersom ett antal församlingsråd valts på tvååriga mandat kommer ett nyval att ske runt årsskiftet. Ett brev från stiftet, biskop och internationell kommitté gemensamt, skulle kunna vara en god främjandeinsats. Ett sådant brev behöver i sådant fall ge en god faktabakgrund och tydlig beskrivning av vad som behöver finnas i församlingen/pastoratet. Biskop Ragnar lyfter vidare frågan om hur det internationella arbetet organiseras på stiftsnivå. Finns det risk att ordningen med såväl två råd som en internationell kommitté innebär en överkonstruktion? Den ideella linjen ska värnas men ordningen med ombud som samlas till årsmöte, är den nödvändig? Världsdagen fungerar som mötesplats för engagerade. Maria Lindström framhåller att samlingar med internationella företrädare runt om i stiftet är viktiga. Knutpunkter behövs mellan de engagerade. Sammanfattningsvis menar biskop Ragnar att den första prioriteringen bör vara att generellt få internationella grupper i församlingarna att fungera. Övriga frågor kan skjutas på ett tag. Flan skulle gärna vilja få ett underlag för hur frågan kan drivas. Kanske kunde ett sådant tas fram av de båda handläggarna, Mona Keränen och Bertil Murray. 59 Rapporter att skjuta på rapporterna till nästkommande sammanträde. 60 Avslutning Ordföranden förklarar sammanträdet avslutat. -/V7D Bertil Murray Sekreterare^"" Rolf Forslin ordförande