Regionkommun Värmland

Regionkommun Värmland Förslag till bildande av Regionkommun Värmland Version 1.0 1

Foto: Patrik Svedberg Innehållsförteckning 1. Förord 3 2. Bakgrund 3 3. Mål och syfte 4 4. Samverkan med kommunerna 6 5. Kollektivtrafiken 7 6. Politisk organisation 7 6.1 Regionfullmäktige 7 6.2 Regionstyrelse 8 6.3 Kommunal samverkan 8 6.4 Nämnder 9 6.5 Förslag till politisk organisation 9 7. Lednings- och förvaltningsorganisation 10 8. Namn på regionkommunen 11 9. Ekonomi 11 10. Genomförande och tidsplan 12 10.1 Genomförande 12 10.2 Tidsplan 12 2

1. Förord Landstinget i Värmland, Region Värmland och kommunerna i Värmland beslutade att tillsätta en regionbildningskommitté under 2012, för att undersöka möjligheter och intresse för att bilda en regionkommun i Värmland. Kommittén består av representanter från samtliga partier som finns representerade i landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Regionbildningskommitténs uppdrag har varit att ta fram ett förslag till bildande av en regionkommun i Värmland, med beräknad start 2019. För att detta ska vara möjligt måste synpunkter på förslaget ha inkommit under början av våren så att landstinget kan ta ställning till om man ska skicka in en ansökan till regeringen om att få bilda regionkommun. 2. Bakgrund Diskussionen om bildande av regionkommuner har pågått i flera decennier i vårt land. Ett flertal statliga utredningar har presenterat sina analyser och förslag. En av de senaste större utredningarna var Ansvarsutredningen, som presenterades i februari 2007. Riksdagen har genom - Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) - möjliggjort att landsting i län som uppvisar ett lokalt och regionalt initiativ får ansvara för regionalt tillväxtarbete och länsplaner för regional transportinfrastruktur genom bildandet av regionkommuner. Under våren 2015 enades samtliga kommuner, landstinget och Region Värmland om en avsiktsförklaring att inleda en gemensam regionbildningsprocess i Värmland. Sommaren 2015 tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag att, med ansvarsutredningens slutbetänkande som utgångspunkt, komma med förslag till regional indelning i Sverige. Indelningskommittén har lämnat ett delbetänkande. Efter remissomgång och partiöverläggningar på nationell nivå, har regeringen bedömt att det inte finns parlamentariska förutsättningar för att ta upp förslaget till regionindelning i riksdagen. Det är således inte aktuellt med bildande av storregioner 2019. Under ett antal år har processen med att bilda regionkommuner pågått i Sverige. Alltsedan Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Halland och Region Gotland etablerades som regionkommuner har fler landsting ansökt om, och blivit beviljade, att få bilda regionkommuner. Från januari 2015 bildades Region Örebro Län, Region Östergötland, Region Gävleborgs Län, Region Jämtland Härjedalen, Region Kronoberg samt Region Jönköpings Län. Landstingen i Västmanland, Norrbotten, Västernorrland och Uppsala har bildat regionkommuner 1 januari 2017. Av de återstående sju landstingen har redan landstingen i Stockholm, Kalmar och Blekinge fattat beslut om att bilda regionkommuner 2019 De har också skickat in ansökan till regeringen om detta. 3

Landstingen i Dalarna och Sörmland har påbörjat en process om att bilda regionkommuner 2019. De har en planering för att ta upp frågan i respektive landstingsfullmäktige i september 2017. Västerbottens Läns Landsting har inte påbörjat något arbete om att bilda regionkommun ännu. Detta innebär att det från 2017 endast är sju landsting som inte bildat regionkommuner i Sverige. Av dessa sju har tre redan skickat in en ansökan till regeringen om att få bilda regionkommun 2019. Karta över regionkommuner i Sverige från 2017. Finansdepartementet har meddelat att de landsting som vill bilda regionkommun 2019 ska helst inkomma med ansökan före sommaren 2017, absolut senast den 30 september. 3. Mål och syfte Värmlandsstrategin utgör Värmlands och regionkommunens övergripande måldokument. Syftet med bildandet av en regionkommun är att skapa en kraftfull och effektiv organisation, med ett direktvalt fullmäktige, som tillsammans med länets kommuner, kan skapa goda förutsättningar för den regionala utvecklingen samt hälso- och sjukvården. Ett direktvalt regionfullmäktige med egen beskattningsrätt och ett tydligt ansvar för regional utveckling och tillväxt, skapar förutsättningar för ett starkt ledarskap. Legitimitet skapas även genom regionkommunens nära samverkan med primärkommunerna, näringsliv, universitet, angränsande regioner, statliga myndigheter och organisationer verksamma i 4

regionen, för att åstadkomma utveckling och tillväxt. Genom att primärkommunerna ges inflytande i beredningsprocesser inför beslut, som rör dem och den regionala utvecklingen, stärks det regionala ledarskapet ytterligare. För att nå målet med en stark region är det viktigt med en väl utvecklad dialog och samverkan mellan regionkommunen och primärkommunerna. En regionkommun med ett samlat ansvar för både hälso- och sjukvård och regional utveckling har bättre förutsättningar att samverka med andra viktiga aktörer både i regionen, såsom näringsliv, universitet, och nationellt, med statliga myndigheter och andra nationella organisationer. Utöver det regionala utvecklingsuppdrag som Region Värmland har idag omfattar också verksamheten kollektivtrafikmyndigheten och kommunal service. Den kommunala servicen är helt finansierad av kommunerna och består av Brysselkontoret, mediecenter samt kurs- och konferensverksamhet. Det finns inga krav på att vare sig kollektivtrafikmyndigheten eller den kommunala servicen måste ingå i en ny regionkommuns verksamhet. Det finns flera skäl som talar för bildandet av en regionkommun. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste. Starkare demokratiskt inflytande över utvecklingsfrågorna Idag hanteras regionala utvecklingsfrågor i stor utsträckning i Region Värmland, som saknar beskattningsrätt och vars fullmäktige är indirekt vald av medlemmarna. Genom bildande av en regionkommun med ett direktvalt fullmäktige och med egen beskattningsrätt som övertar ansvaret för dessa frågor skapas möjligheter för större beslutskraft och en ökad demokratisk legitimitet. Ett direktvalt fullmäktige ger också medborgarna större möjlighet till ansvarsutkrävande. Samlat ansvar för den regionala utvecklingspolitiken I en regionkommun samlas alla de regionala utvecklings- och tillväxtfrågorna i en organisation. Det innebär t ex att staten genom Länsstyrelsen lämnar över ansvaret för företagsstöd och kommersiell service på landsbygden till den nya regionkommunen. På sikt torde också en organisation med ett samlat ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna få möjlighet att ta ett än större regionalt ansvar för frågor som idag hanteras av statliga myndigheter. I det fall det inte bildas en regionkommun i Värmland och inte samtliga kommuner i Värmland bildar ett kommunalt samverkansorgan övertar Länsstyrelsen i Värmlands län (staten) ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna. Bättre samordning, starkare planeringsförmåga och större beslutskraft Samlas all kompetens för de regionala utvecklings- och tillväxtfrågorna i en regionkommun ökar förutsättningarna för att bättre samordna och prioritera regionens behov och önskemål. Vidare stärks den samlade planeringsförmågan samtidigt som den ekonomiska beslutskraften för att kunna genomföra identifierade strategiska utvecklingssatsningar ökar eftersom en regionkommun har möjlighet att tillföra väsentligt mer egna resurser än Region Värmland idag klarar av. 5

Större förhandlingsmakt En värmländsk regionkommun kommer med en enad och fullt legitim röst att kunna föra hela Värmlands talan i strategiskt viktiga frågor i dialog med ansvariga departement, myndigheter och andra regionkommuner. Vidare kommer en regionkommun att vara en naturlig aktör i de olika nätverk inom SKL som hanterar och samordnar det regionala utvecklingsarbetet nationellt. Skulle Värmland inte bilda regionkommun 2019 är risken uppenbar att man hamnar utanför dessa nätverk och möjligheten till påverkan och inflytande på den nationella arenan kan då komma att minska. En samlad internationell samverkan Såväl landstinget som Region Värmland och kommunerna bedriver idag, i olika omfattning, internationell samverkan. Regionernas betydelse ökar inom EU och det är viktigt att en liten region som Värmland står så enig som möjligt i detta arbete. Att ha en gemensam regionkommun som kan driva alla de värmländska utvecklingsfrågorna ger större tyngd och legitimitet än om flera organisationer arbetar parallellt. Minskat kommunalt direktinflytande Kommunernas direkta inflytande över regionala frågor kan komma att minska eftersom dagens modell med ett av medlemmarna indirekt valt fullmäktige avvecklas. Kommunerna utser idag hälften av ledamöterna i regionfullmäktige. De regionala utvecklingsfrågorna kommer att hanteras av det nya regionfullmäktige. Den nya regionen är dock, enligt lag, skyldigt att samverka med länets kommuner, länsstyrelse och övriga berörda statliga myndigheter. Hur kommunernas inflytande i praktiken ska hanteras blir en fråga för regionkommunen och kommunerna att reglera. För att säkra kommunernas inflytande behöver samverkansformerna mellan regionkommunen och kommunerna formaliseras, både på politisk- och tjänstemannanivå. 4. Samverkan med kommunerna En viktig fråga är hur man ska säkerställa kommunernas inflytande över det regionala utvecklingsarbetet i länet. Det sker naturligtvis genom de politiska partiernas representanter i regionkommunens fullmäktige och dess olika nämnderna. Möjligheten till inflytande via den politiska organisationen kan dock minska eftersom kommunerna idag utser hälften av ledamöterna i Region Värmlands fullmäktige. Det är inte säkert att representationen blir lika stor i ett direktvalt fullmäktige. Det finns behov av att komplettera med ett forum för direktdialog mellan regionen och kommunerna i frågor som rör den regionala utvecklingen. Region Värmland står idag som värd för möten med kommunstyrelseordförande och landstingsstyrelseordförande tillsamman med ledande tjänstemän (KSO). Gruppen har utökats med anledning av det pågående arbetet med regionbildning, till att även omfatta oppositionens företrädare. KSO träffas en gång per månad. Man har då möjlighet att diskutera frågor som berör samtliga organisationer samt även rent interkommunala frågor. 6

Denna mötesform föreslår fortsätta i regionkommunen med regionstyrelsens ordförande som ordförande och sammankallande. Förslaget innebär också att även oppositionsföreträdarna kvarstår i gruppen. Vilken tjänstemannarepresentation som ska finnas bestäms av gruppen. Dialoggruppen ska ha möjlighet att samverka och lämna synpunkter på strategiska frågeställningar och förändringar som påverkar kommunerna, inom området regional utveckling och kollektivtrafik, innan beslut fattas. Gruppen har också möjlighet att behandla interkommunala frågor utan deltagande av regionkommunens representanter. 5. Kollektivtrafiken Region Värmland är idag kollektivtrafikmyndighet i länet. Kollektivtrafiken utförs av Värmlandstrafik AB och Karlstadbuss. Vid ett bildande av regionkommun föreslås att den även blir kollektivtrafikmyndighet. Det finns även andra alternativa lösningar för kollektivtrafiken, såsom fortsatt drift i kommunalförbund. Organisationen för kollektivtrafiken är under utredning och förslag till slutgiltig utformning kommer att diskuteras och presenteras i början av 2017 och hanteras därför inte i mer detta förslag. Den politiska styrningen av kollektivtrafiknämndens verksamhet ingår dock i förslaget till politisk organisation. 6. Politisk organisation Utgångspunkterna i förslaget är en organisation som präglas av fördjupad demokrati, enkelhet, tydlighet och effektivitet. Den nya organisationen innebär en ny regionalpolitisk förutsättning med ett direktvalt fullmäktige för de samlade regionalpolitiska frågorna. Det innebär att regionkommunens politiska arena blir bredare än den nuvarande landsting och regionförbund har tillsammans. Många fler politiska områden kommer att samlas genom sammanslagningen och fler kan tillkomma om kommunerna finner det möjligt och angeläget att föra frågor till den regionala nivån eller om staten väljer att föra över ytterligare ärenden till regionkommunorganisationen. 6.1 Regionfullmäktige Förslaget innebär ett regionfullmäktige med tillhörande patientnämnd, revisorer samt övriga nämnder och beredningar, som fullmäktige bedömer nödvändiga. Dessa nämnder och beredningar rapporterar direkt till regionfullmäktige. Frågorna för fullmäktige är sedvanliga för det högsta beslutande organet med målformulering, uppföljning, verksamhetsplan och budget, bokslut och andra principiella frågor liksom motioner och interpellationer m.m. Kommunallagen (KL) kap 3, 9 anger fullmäktiges uppgifter. Fullmäktige föreslås ha 81 ledamöter och 81 ersättare, vilket är oförändrat mot landstingsfullmäktiges antal idag. 7

6.2 Regionstyrelse Vidare föreslås en regionstyrelse med samlat ansvar för verksamhet, ekonomi och finansiering samt utövande av ägarskap i eventuella bolag, kommunalförbund och stiftelser. Till regionstyrelsen föreslås höra ett arbetsutskott för beredning av ärenden till regionstyrelsen. De övergripande verksamhetsmålen och resursfördelningen inom regionkommunen åvilar styrelsen och fullmäktige, för såväl drift som investering inom samtliga områden. Regionstyrelsen kan inrätta ytterligare utskott inom olika specialområden. I landstinget finns idag utskott för personal, teknik, folkhälsa och tandvård, sjukhusvård samt primärvård och psykiatri. Strategiska frågor angående ekonomi, kommunikation, administration, fastigheter, personal, IT, inköp, e-frågor m. fl. tillhör regionstyrelsens ansvarsområde. Utöver ovan nämnda områden ska styrelsen utföra de uppgifter som i övrigt framgår av kommunallagen kapitel 6 1-4. Regionstyrelsen föreslås ha 17 ledamöter och 17 ersättare. 6.3 Kommunal samverkan Till regionstyrelsen föreslås att ett dialog- och samverkansforum knyts, med representanter från samtliga primärkommuner. Syftet med detta forum är att vara mötesplats och kontaktyta mellan regionkommunen och regionens kommuner. En framgångsrik regionbildning förutsätter ett stort kommunalt engagemang och möjlighet till inflytande på många områden, då dessa har en stark kommunal anknytning. Detta gäller nästintill alla frågeområden men i synnerhet arbetsmarknad, näringsliv, infrastruktur, kommunikationer, trafik, folkhälsa och sjukvård, kompetens- och utbildningsfrågor samt kulturärenden m.m. Ett kommunalt samverkansforum kan användas som remissinstans och beredningsorgan i ett antal frågor med enbart kommunal anknytning. Förslaget är att forumet består av två representanter från respektive kommun inom regionen (majoritets- och minoritetsföreträdare) samt fyra representanter för regionstyrelsen samt ordföranden i hälso- och sjukvårdsnämnden och nämnden för regional utveckling. Detta innebär sammanlagt 32 representanter från kommunerna och 6 från regionkommunen. Forumet leds av regionstyrelsens ordförande. Primärkommunerna representeras av kommunstyrelsen, men kan i särskilda ärenden företrädas av facknämnd, beroende av dagordning. Det kommunala samverkansforumet sammanträder månatligen på bestämd veckodag. Mötesdagen är synkroniserad för att passa regionstyrelsens ärendehantering. 8

Forumet kan, utan representanter för regionkommunen, användas som mötesplats för regionens primärkommuner, för hantering av interkommunala frågor. Samverkansforumet beslutar om vilken tjänstemannarepresentation som ska knytas till gruppen. 6.4 Nämnder Landstinget har idag inga nämnder direkt under styrelsen. Landstingsstyrelsen är tillika hälsooch sjukvårdsnämnd. Med den utvidgning av verksamheten som en regionbildning innebär krävs en fördelning av områdesansvaret på nämnder. Frågan är om det behövs två eller tre nämnder. En egen nämnd för hälso- och sjukvård inklusive tandvård är nödvändig. Behöver det utöver detta enbart finnas en nämnd för regionalutveckling inklusive kollektivtrafiken eller kräver kollektivtrafiken ett eget nämndområde. Förslaget innebär att två nämnder bildas Hälso- och sjukvårdsnämnd samt Regional Utvecklingsnämnd. Den sistnämnda är tillika kollektivtrafiknämnd och har ansvar för kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor. Nämnderna föreslås ha 13 ledamöter och 13 ersättare. 6.5 Förslag till politisk organisation Förslaget innebär att två nämnder bildas under regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnd samt Regional utvecklingsnämnd. Landstingets service- och stödverksamheter är idag kopplade till hälso- och sjukvården. Dessa verksamheter bör få en självständig ställning i organisationen för att på bästa sätt kunna svara upp mot hela regionens behov. Förslaget innebär att regionstyrelsen ansvarar för dessa frågor. 9

Förtroendemannaorganisation 7. Lednings- och förvaltningsorganisation Regionens lednings- och förvaltningsorganisation får utarbetas i detalj i samband med bildandet av regionkommunen. Utgångspunkten är att befintliga organisationer förs samman i form av en verksamhetsövergång. Nödvändiga anpassningar och förändringar får genomföras efter sammanslagningen. Några övergripande principer behöver dock fastställas för att klargöra ledningsstrukturen. Regiondirektören föreslås blir högsta ansvariga tjänsteman för samtliga förvaltningar. Förvaltningschefer för Hälso- och sjukvårds och Regional utveckling är föredragande i respektive nämnd. Regiondirektören har det övergripande verksamhets- och ekonomiansvaret. Regiondirektören kommer också att knyta till sig en samråds- och beredningsgrupp med samtliga kommunchefer. I gruppen ingår också chefen för hälso- och sjukvård samt chefen för regional utveckling. 10

Lednings- och förvaltningsorganisation 8. Namn på regionkommunen Man kan ha olika synpunkter på regionens benämning. Namnet bör spegla det geografiska område som verksamheten omfattar, vilket innebär att Värmland bör ingå. Det enklaste sättet är naturligtvis att kalla den nya regionkommunen Region Värmland. Det är enkelt och tydligt både ur ett nationellt perspektiv och för medborgare och medarbetare. Vid framtagande av logotyp föreslås att skogsstjärnan i landstingets logotyp behålls. 9. Ekonomi Region Värmland finansieras idag i huvudsak av medlemmarna. Vissa bidrag kommer även från staten och EU. Medlemsbidragen för 2016, exklusive kollektivtrafiken är 193 mkr. Av dessa svarar landstinget för 180,3 mkr och kommunerna för 12,7 mkr. Kommunernas medlemsbidrag avser till viss del att täcka kostnader för hantering av interkommunala frågor, upprätthållande av nätverk och utbildningsinsatser. Vid bildandet av en regionkommun är det inte självklart att dessa uppgifter ska ligga kvar hos regionen. Man behöver då reglera kommunernas medlemsbidrag i förhållande till det nya uppdraget. Det finns för närvarande tre verksamheter som tillkommit till regionens uppdrag enbart utifrån kommunernas önskemål. Dessa är Mediecenter, Brysselkontoret samt kurs- och konferensverksamheten. Dessa finansieras fullt ut av kommunerna. 11

Utgångspunkten för bildandet av regionkommunen har varit att lyfta in Region Värmlands nuvarande verksamhet i landstinget, i oförändrat skick. Detta skulle innebära att regionen fortsätter utföra de interkommunala uppdragen i samma omfattning som nu. Förslaget innebär att kommunernas medlemsbidrag är, utöver sedvanlig uppräkning, oförändrat under 2019 och 2020. Regionkommunen får i uppdrag att utreda i vilken omfattning de interkommunala uppdragen ska kvarstå och vilket medlemsbidrag som behövs för att täcka kostnaderna för dessa. Från 2021 anpassas medlemsbidraget från kommunerna efter det uppdrag som då kvarstår hos regionen. En samlad bedömning av möjligheterna till effektiviseringar av den politiska organisationen och administrationen är att kostnadsreduktioner kommer att kunna genomföras på mellan 15-20 mkr, under den första mandatperioden. 10. Genomförande och tidsplan 10.1 Genomförande När regionbildningskommittén fastställt förslaget till organisation för en regionkommun i Värmland, överlämnas detta till landstinget och Region Värmland. Landstinget och Region Värmland skickar därefter ut förslaget på remiss till samtliga kommuner Efter remisstidens utgång bearbetas svaren och det utformas ett slutligt förslag till organisation för regionkommunen. Därefter behandlar landstingsfullmäktige frågan om man ska ansöka hos regeringen om att få bilda regionkommun från 2019. 10.2 Tidsplan Tidsplanen utgår ifrån en ansökan om att få bilda en regionkommun i Värmland 2019 ska lämnas in till regeringen före sommaren 2017. Följande tidsplan föreslås: Feb-mars Landstinget och Region Värmland skickar ut förslaget på remiss till samtliga kommuner. 2017-03-31 Remisstidens utgång. 2017-04-28 Avstämning med regionbildningskommittén om inkomna remissvar 2017-04-28 Landstinget och Region Värmland presenterar det slutgiltiga förslaget samt förslag till genomförandeplan för KSO. 2017-06-13 Landstingsfullmäktige tar ställning till om man vill ansöka om att få bilda en regionkommun från 2019. På uppdrag från regionbildningskommittén Gunilla Andersson Landstingsdirektör Lars Christensen Regiondirektör 12