STATISTIK KARRIÄR PÅ LIK A VILLKOR Rätt jobb åt utrikes födda akademiker EN SAMHÄLLSEKONOMISK BERÄKNING AV EN FUNGERANDE JOBBKEDJA
Förord Juseks medlemmar är kompetenta och efterfrågas på arbetsmarknaden. Men alla har inte lätt att få ett arbete i nivå med sina färdigheter. Idag är var femte akademiker utrikes född och bland dem har bara hälften ett arbete som motsvarar deras utbildning. Hela 8 500 invandrade akademiker har så kallade enkla jobb, jobb som inte kräver gymnasieutbildning, och bland dem var en av tre samhällsvetare. En av Juseks viktigaste frågor är därför att skapa karriärmöjligheter på lika villkor för invandrade och inrikes födda akademiker. I debatten får frågan om hur arbetsmarknaden ska kunna ta emot nyanlända med låg utbildning stort utrymme. Frågeställningen är viktig men intimt sammankopplad med felbemanningen av att akademiker har fel jobb. När akademikerna får jobb som motsvarar deras kompetens skapas en jobbkedja som frigör de enklare jobben. Det vinner alla på både berörda individer och samhället. I den här rapporten har Jusek räknat på den ekonomiska vinst som tillfaller samhället när invandrade akademiker får jobb som matchar deras kompetensnivå samtidigt som personer med låg utbildning får de enkla jobb som frigörs. Potentialen är stor. För varje samhällsvetare, ekonom eller jurist som frigör ett enkelt jobb genom att få ett kvalificerat jobb, förstärks de offentliga finanserna med ungefär 300 000 kronor per år. Om arbetsmarknaden såg likadan ut för utrikes som för inrikes födda skulle de offentliga finanserna kunna stärkas med drygt tio miljarder kronor per år. Jusek har länge drivit på för bättre anpassade insatser för invandrade akademiker och välkomnar nu satsningarna på såväl snabbspår för samhällsvetare, som kompletterande utbildningar och översättning av utländska examen. Men det räcker inte. Det behövs förändring av lagstiftningen för att nyanlända akademiker inte ska hamna i enkla jobb där de riskerar att fastna. Samtidigt krävs kompletterande utbildning så tidigareanlända akademiker kan gå vidare till kvalificerade jobb. Slutligen krävs insatser för att fler ska kunna öka sitt professionella nätverk, exempelvis genom mentorskapsprogram för invandrade akademiker som Jusek driver sedan 2010. En felmatchad arbetsmarknad riskerar att stå oss dyrt på lång sikt. Genom en fungerande jobbkedja vinner alla hög- och lågutbildade samtidigt som det gynnar svensk tillväxt, produktivitet och offentliga finanser. Vi måste bli bättre på att ta tillvara allas kompetens vi har inte råd att misslyckas! SOFIA LARSEN ORDFÖRANDE JUSEK 2
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 UTRIKES FÖDDA AKADEMIKER I SVERIGE 6 Fakta om utrikes födda akademiker 6 Utrikes födda akademiker på arbetsmarknaden 9 Internationell jämförelse 12 INSATSER FÖR UTRIKES FÖDDA AKADEMIKER 14 Bedömning av utländska högskoleutbildningar 14 Kostnad för att bedöma en utbildning 16 Vinst av snabbare bedömning 16 Kompletterande utbildningar 16 Kompletterande utbildningar är effektiva 18 Kostnad för kompletterande utbildningar 20 Internationell jämförelse 20 SAMHÄLLSEKONOMISK NYTTA AV ATT FLER UTRIKES FÖDDA AKADEMIKER FÅR ARBETE 22 Inledning 23 Samma mönster för utrikes födda akademiker som bland inrikes födda kalkyl 24 Effekter på sysselsättningen 24 Effekter på offentliga finanserna 25 Intäkter av fler insatser för utländskt utbildade inom Juseks områden 26 Inledning 26 Från arbetslöshet till akademiskt arbete 26 Från gymnasiearbete till akademiskt arbete 27 Från enkelt arbete till akademikerarbete jobbkedja 27 JUSEKS POLITISKA FÖRSLAG 2 9 BILAGA 1 ANTAGANDEN FÖR KALKYLERNA 30 Kalkylerna på sidan 24 25 30 Kalkylerna på sidan 26 28 33 REFERENSER 34 TA TILLVAR A AKADEMIKERS KOMPETENS 3
Sammanfattning I Sverige lever idag drygt 300 000 utrikes födda akademiker med minst tre års högskoleutbildning. De utgör en dryg en femtedel av alla akademiker. Bland de utrikes födda har akademikerna lättare att få arbete än de med lägre utbildning, men jämfört med inrikes födda akademiker är deras sysselsättning betydligt lägre. 84 000 utrikes födda akademiker i arbetsför ålder är inte sysselsatta och 45 000 arbetar inte i yrken som är i nivå med deras utbildning. Av dessa har 8 500 jobb som inte kräver gymnasieutbildning. När invandrade akademiker får ett arbete i nivå med sin utbildning gynnas samhällsekonomin på flera sätt: 1. SYSSELSÄTTNING. Den totala sysselsättningen blir högre. 2. PRODUKTIVITET. Arbetsmarknaden blir mer produktiv om fler arbetar i de yrken de är utbildade för. 3. JOBBKEDJA. Om högutbildade utrikes födda som idag arbetar i mindre kvalificerade yrken får ett arbete i nivå med sin utbildning, får andra med lägre utbildning som idag saknar sysselsättning chans att få ett arbete. I denna rapport beskrivs situationen för utrikes födda akademiker på den svenska arbetsmarknaden. Vidare beskrivs insatser som syftar till att hjälpa utrikes födda akademiker till arbete. Rapporten avslutas med beräkningar av effekterna på sysselsättning, arbetslöshet och offentliga finanser om arbetsmarknaden skulle dra bättre nytta av utrikes födda akademikers utbildning. Beräkningarna i rapporten visar att om utrikes födda akademiker skulle ha samma syssel sättningsgrad och arbetslöshetsgrad som inrikes födda akademiker och om en lika stor andel av de utrikes födda akademikerna som de inrikes födda arbetade i yrken som motsvarade deras utbildning skulle 34 000 fler personer vara sysselsatta och 28 000 färre vara arbetslösa. De ökade skatteintäkterna och minskade kostnaderna för arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd skulle förstärka de offentliga finanserna med drygt tio miljarder kronor per år. I rapporten jämförs även kostnaderna för offentliga insatser för att hjälpa utländskt utbildade akademiker till ett arbete i nivå med deras utbildning med de offentliga intäkterna om insatsen blir framgångsrik. Beräkningarna visar att om en offentlig insats leder till att en arbetslös utländskt utbildad akademiker får arbete i nivå med sin utbildning kommer kostnaden för insatsen att vara intjänad inom tre till sju månader beroende på yrke. Även insatser som hjälper en utrikes utbildad akademiker att gå från ett enkelt arbete till ett arbete i nivå med sin utbildning är intjänade inom tre till sju månader om det enkla arbetet kan övertas av en person som idag är arbetslös. Rapporten har skrivits av Patrick Joyce, fil Lic i nationalekonomi och seniorkonsult på WSP Sverige AB. 4
R ÄT T PERSON PÅ R ÄT T PLATS 5
Utrikes födda akademiker i Sverige FAKTA OM UTRIKES FÖDDA AKADEMIKER Idag är var femte akademiker utrikes född. 1 Det finns idag totalt cirka 1 540 000 akademiker i Sveriges befolkning. Sedan år 2000 har antalet utrikes födda akademiker i befolkningen nästan tredubblats från 118 000 till 315 000. De utrikes föddas andel av alla akademiker i Sverige har vuxit från 14 procent år 2000 till drygt 20 procent år 2015. UTRIKESFÖDDA AKADEMIKER I BEFOLKNINGEN (15 74 ÅR) 2000 2015 Antal (staplar) och andel (röd linje) % 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Årtal 25 20 15 10 5 0 Källa: SCB, befolkningens utbildning. Bland akademiker med samhällsvetenskaplig utbildning är andelen utrikes födda ännu högre. Vid slutet av år 2014 fanns det 66 000 utrikes födda i arbetsför ålder i Sverige med en akademisk samhällsvetenskaplig utbildning på minst tre år. De utgjorde 25,6 procent av alla akademiker i Sverige med en samhällsvetenskaplig utbildning. 2 Både antalet och andelen utrikes födda samhällsvetare i den arbetsföra befolkningen har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Vid slutet av 2004 fanns det 31 000 utrikes födda samhällsvetare i arbetsför ålder i Sverige, vilket utgjorde 16,1 procent av antalet samhällsvetare i Sverige. 1 Personer med eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. 2 SCB, befolkningsstatistiken. 6
UTRIKES FÖDDA AKADEMIKER FÖRDELADE EFTER FÖDELSEREGION 2013 2% 4% 6% 5% 13% 2% 1% 10% 4% 16% Norden Europa utom Norden Asien Afrika 31% 39% 31% 35% Nordamerika Sydamerika Övtigt och okänt Källa: Saco (2015b). Källa: SCB. De utrikes födda akademikerna kommer ursprungligen från ungefär samma regioner som den övriga utrikes födda befolkningen. Andelen akademiker är dock lägre från Norden och högre från övriga Europa. Andelen akademiker från Afrika är också lägre jämfört med samtliga utrikes födda. De utrikes födda akademikerna är något yngre än de inrikes födda. Bland de utrikes födda akademikerna är 78 procent i den mest förvärvsaktiva åldern 25 54 år jämfört med 69 procent bland de inrikes födda akademikerna. Sju procent av de utrikes födda akademikerna är 65 år eller äldre jämfört med 14 procent bland de inrikes födda. Saco gjorde 2015 en djupstudie av hur befolkningen av utrikes födda akademiker var sammansatt och deras situation på arbetsmarknaden. Sacos studie visade bland annat att utrikesfödda akademiker har en något längre utbildning än inrikes födda. Bland utrikes födda akademiker har 57 procent minst fyra års eftergymnasial utbildning jämfört med 43 procent bland de inrikes födda. 3 INRIKES OCH UTRIKES FÖDDA AKADEMIKER I BEFOLKNINGEN (16 74 ÅR) EFTER UTBILDNINGSNIVÅ 2012 Inrikes födda 5 6 32 58 Tre års eftergymnasial utbildning Fyra års eftergymnasial utbildning Minst fem års eftergymnasial utbildning Forskarutbildning Utrikes födda 7 10 40 42 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Källa: Saco (2015b). 3 Saco (2015b), sidan 16. 7
8 IDAG ÄR VAR FEMTE AKADEMIKER UTRIKES FÖDD
År 2012 var 50 procent av utrikes födda akademiker i Sverige utbildade utomlands och 37 procent utbildade i Sverige. För övriga var landet där akademikern utbildade sig okänt. Ju längre någon bott i Sverige desto större är sannolikheten att han eller hon är utbildad här. Bland de akademiker som varit i Sverige i högst två år hade 87 procent utbildat sig utomlands. Bland dem som varit i Sverige i minst 15 år hade 60 procent utbildat sig här. 4 UTRIKES FÖDDA AKADEMIKER PÅ ARBETSMARKNADEN Ända sedan början av 1990-talet har sysselsättningen varit betydligt lägre och arbetslösheten betydligt högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Skillnaden har också vuxit det senaste året. Sysselsättningen bland utrikes födda ökar dock med utbildningsnivån och akademikerna har den högsta sysselsättningen bland utrikes födda. Arbetslösheten bland utrikes födda akademiker uppgår till knappt nio procent jämfört med över 33 procent bland utrikes födda med enbart grundskoleutbildning. Sysselsättningen bland utrikes födda akademiker är dock betydligt lägre än bland inrikes födda akademiker. SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSLÖSHET BLAND INRIKES OCH UTRIKES FÖDDA (15 74 ÅR) EFTER UTBILDNINGSNIVÅ 2015 % 100 80 60 84,3 71,5 73,0 68,4 77,1 63,5 63,5 59,5 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial >3 år Total 40 35,2 33,4 33,4 20 14,8 5,5 4,8 2,2 5,4 14,2 15,8 8,7 16,0 0 Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Sysselsatta Arbetslösa Källa: SCB/AKU. Utrikes födda akademiker utgjorde 20 procent av alla akademiker i Sverige 2015 men av de 217 000 akademiker i befolkningen som inte var sysselsatta 2015 var 39 procent utrikes födda. Av 53 000 öppet arbetslösa akademikerna var 51 procent utrikes födda. Sacos studie visar att sysselsättningen är högst bland de utrikes födda akademiker som utbildat sig i Sverige. Hos de som utbildat sig i Sverige var nästan 80 procent sysselsatta 2012, jämfört med knappt 60 procent av de som utbildat sig utomlands. 5 Sysselsättningen bland de som utbildat sig utomlands ökar dock med vistelsetiden i Sverige. Hos de som varit i Sverige i mindre än två år uppgår sysselsättningen i genomsnitt till 40 procent. Efter fem till nio år har sysselsättningen stigit till 60 procent. Efter tio år i Sverige planar sysselsättningen ut kring cirka 70 procent. 6 En möjlig orsak till detta är att språkkunskaper och kunskaper specifika för svenska förhållanden värderas högt, vilka ökar med svensk utbildning och tid i landet. En studie på svenska data mellan 1993 4 Ibid, sidan 15. 5 Saco (2015b), sidan 24. 6 Ibid, sidan 25. 9
och 2003 visade att utrikes föddas sannolikhet att få arbete ökade med tio procent och att lönen för akademiker ökade med 30 procent om de hade bra kunskaper i svenska. 7 Ju längre akademisk utbildning, desto större är andelen sysselsatta bland både inrikes och utrikes födda, men sysselsättningen är lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda oavsett hur lång utbildning de har. 8 Högst sysselsättning bland de utrikes födda akademikerna och minst skillnad gentemot de inrikes födda finns bland de som har en utbildning inom socialt arbete och omsorg samt hälso- och sjukvård. Bland dessa har runt 80 procent av utrikes födda akademiker ett arbete. Bland dem som har en utbildning inom samhälls- och beteendevetenskap har 65 procent ett arbete, drygt tio procentenheter lägre bland inrikes födda med motsvarande utbildning. Bland de utrikes födda som har en utbildning inom juridik har 60 procent ett arbete, jämfört med drygt 80 procent bland inrikes födda med motsvarande utbildning. 9 7 Rooth D-O och Åslund O. (2006), Utbildning och kunskaper i svenska framgångsfaktorer för invandrare. SNS. 8 Saco (2015b), sidan 25. 9 Ibid, sidan 26. 10
Alla akademiker arbetar inte i yrken som är i nivå med vad de är utbildade för. Det är dock betydligt vanligare att inrikes födda akademiker har ett arbete i nivå med deras utbildning. I mätningar av matchningen mellan utbildning och yrke för akademiker brukar kvalifikationskraven i dessa yrkesgrupper anses vara i nivå med en akademisk utbildning: Yrken som kräver fördjupad högskolekompetens Yrken som kräver högskolekompetens eller motsvarande Ledningsarbete I figuren nedan framgår att av de anställda inrikes födda akademikerna 2014 arbetade 90 procent i yrken inom någon av de tre kvalificerade yrkesgrupperna ovan. Bland de anställda utrikes födda akademikerna arbetade 73 procent inom samma yrkesgrupper. Två av tre akademiker med enkla arbeten är utrikes födda. Utrikes födda akademiker arbetade i större utsträckning inom arbeten där det räcker med gymnasiekompetens samt inom enkla arbeten som bara kräver en kort utbildning och introduktion. 10 Av de 12 600 anställda akademiker som hade enkla arbeten 2014 var 8 500 eller 67 procent utrikes födda. 11 MATCHNING MELLAN UTBILDNING OCH KRAV PÅ ARBETE BLAND ANSTÄLLDA AKADEMIKER 2014 % 70 60 65 Ledningsarbete 50 40 30 54 Fördjupad högskolekompetens Högskolekompetens eller motsvarande 20 10 0 11 14 Inrikes födda 9 0 21 5 14 5 Utrikes födda Gymnasiekompetens Kortare utbildning eller introduktion Källa: SCB, AKU. Anmärkning: Arbetande i yrken utan uppgift om kvalifikationsnivå ingår ej. Som framgår av figuren på nästa sida arbetade en ännu större andel av akademikerna med samhälls vetenskaplig utbildning i yrken under sin utbildningsnivå. 64 procent av de utrikes födda med samhällsvetenskaplig utbildning arbetade i ett kvalificerat yrke 2014 jämfört med 85 procent av de inrikes födda. Sju procent av de utrikes födda med samhällsvetenskaplig utbildning hade enkla yrken som bara krävde en kort utbildning eller introduktion. Av de 3 900 akademiskt utbildade samhällsvetarna som hade enkla arbeten 2014 var 2 600 eller två tredjedelar utrikes födda och bland utrikes födda akademiker med enkla jobb var 31 procent samhällsvetare. 10 SCB, yrkesregistret. 11 Bland dessa arbeten finns bland annat städare, hemtjänstpersonal, snabbmatspersonal, köksbiträden och dylikt. 11
MATCHNING MELLAN UTBILDNING OCH KRAV PÅ ARBETE BLAND ANSTÄLLDA AKADEMIKER MED SAMHÄLLSVETENSKAPLIG UTBILDNING 2014 % 70 60 Ledningsarbete 50 40 30 20 10 0 16 48 21 14 Inrikes födda 1 35 29 20 9 7 Utrikes födda Fördjupad högskolekompetens Högskolekompetens eller motsvarande Gymnasiekompetens Kortare utbildning eller introduktion Källa: SCB, AKU. Anmärkning: Arbetande i yrken utan uppgift om kvalifikationsnivå ingår ej. En studie av Arbetsförmedlingen på data från 2013 visade liknande resultat. 91 procent av de sysselsatta inrikes födda akademikerna hade ett arbete i nivå med en akademisk utbildning. Bland utrikes födda akademiker hade 78 procent av dem som var födda i Europa ett arbete i nivå med sin utbildning medan 66 procent av akademikerna som var födda utanför Europa hade ett arbete i nivå med sin utbildning. 12 Både Sacos och Arbetsförmedlingens studie visar att cirka 70 procent av de utrikes födda akademiker som har arbeten som enbart kräver gymnasiekompetens arbetar inom kontor, service, omsorg och försäljning. 13 Andelen utrikes födda akademiker som har ett arbete i nivå med sin utbildning ökar med vistelsetiden i Sverige, men blir aldrig lika hög som bland de inrikes födda akademikerna. 14 En studie av SCB på uppdrag av Rådet för integration i arbetslivet (Ria) visar att det finns en trögrörlighet uppåt i arbetslivet bland utrikes födda efter invandringen. 60 procent av dem som arbetade tre år efter invandring hade sex år senare nio år efter invandring, ett arbete på samma kvalifikationsnivå. Bara 31 procent hade gått vidare till ett mer kvalificerat arbete medan nio procent hade bytt till ett mindre kvalificerat arbete. Studien visade att rörligheten uppåt i arbetslivet är större tidigt efter invandringen och avtar med vistelsetiden i Sverige. Rörligheten är större bland de yngre invandrarna än bland de äldre. 15 INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE Sysselsättningen är lägre bland utrikes födda med hög utbildning än bland inrikes födda i nästan alla OECD-länder. År 2013 var den genomsnittliga skillnaden i sysselsättning mellan högutbildade inrikes födda och högutbildade utrikes födda sju procentenheter. Sverige låg något över OECDgenomsnittet. Skillnaden i sysselsättning uppgick till tio procentenheter mellan inrikes och utrikes 12 Arbetsförmedlingen (2014). 13 Saco (2015b), sidan 35 samt Arbetsförmedlingen (2014), sidan 9. 14 Saco (2015b), sidan 36. 15 Ria (2016) sidan 51. 12
födda med högre utbildning. Detta beror till stor del på att sysselsättningen bland inrikes födda akademiker i Sverige är den högsta i OECD på grund av den höga sysselsättningen bland kvinnor. 16 I de flesta OECD-länder arbetade en större andel av de högutbildade utrikes födda i yrken under deras kvalifikationsnivå. År 2013 arbetade i genomsnitt 30 procent av de sysselsatta utrikes födda med en högre utbildning i yrken under sin kvalifikationsnivå jämfört med 20 procent av de högutbildade inrikes födda. Andelen utrikes födda med hög utbildning som var överkvalificerade för sina arbeten var särskilt hög i de nordiska länderna. En viktig förklaring, enligt OECD, är att en större andel av de högutbildade utrikes födda i de nordiska länderna är flyktingar. Det är svårare för flyktingar än för andra invandrargrupper att etablera sig på arbetsmarknaden. 17 Att utrikes födda akademiker som utbildat sig i det nya hemlandet har lättare att få arbete i nivå med sin utbildning gäller inte bara i Sverige utan även i EU som helhet. 18 Enligt en studie av OECD var dock Sverige, tillsammans med Portugal och Italien, det land där en utländsk examen straffade sig mest. Utländsk utbildning var en viktigare faktor än födelseland för att förklara orsaken till varför en utrikes född akademiker var överkvalificerad för sitt arbete i Sverige. Av de högutbildade utrikes födda med en utländsk examen var 44 procent överkvalificerade för sina arbeten. Motsvarande siffra för högutbildade utrikes födda med en svensk examen var 13 procent. 19 16 OECD (2014), sidan 58. 17 Ibid, sidan 60. 18 Damas de Matos A. och Liebig T. (2014). 19 OECD (2016), sidan 172. Studien omfattade 17 OECD-länder och gällde åren 2012 och 2013. 13
Insatser för utrikes födda akademiker Det finns idag främst två typer av insatser för att underlätta utrikes födda akademikers möjligheter att få ett arbete och få ett arbete i nivå med sin utbildning: bedömning av utländsk utbildning och kompletterande svensk utbildning för de som behöver det. BEDÖMNING AV UTLÄNDSKA HÖGSKOLEUTBILDNINGAR Att få sin utländska utbildning validerad av en svensk myndighet ökar chansen att få ett arbete som motsvarar utbildningen. Intresset för att få sin utländska utbildning validerad har ökat kraftigt på senare år. År 2015 tog Universitets- och Högskolerådet emot 9 800 ansökningar om att få en utländsk akademisk utbildning validerad. 20 Det tar mellan sex och nio månader att få en akademisk utbildning validerad. Cirka 75 procent av de ansökningar som lämnas in blir godkända och personen får sin utländska utbildning erkänd som motsvarande en svensk högskoleutbildning. 21 I budgetpropositionen för 2017 föreslår regeringen att Universitets- och Högskolerådet (UHR) får höjda anslag 2017 och 2018 för att möta den ökade efterfrågan på valideringar av utländska utbildningar. 20 https://www.uhr.se/bedomning-av-utlandsk-utbildning/rapport-och-statistik/# I budgetpropositionen 2017 föreslår regeringen att UHR får höjda anslag 2017 och 2018 för att möta den ökade efterfrågan på bedömningar av utländska utbildningar. http://www.regeringen.se/contentassets/e926a751d9eb4c978c4d892c659ebc8e/ utgiftsomrade-16-utbildning-och-universitetsforskning 21 Baserat på de 21 000 ansökningar om bedömning som UHR behandlade 2013 2015. Mail från UHR:s bedömningsenhet 2016-10-18. 14
Universitets- och Högskolerådet har jämfört alla utrikes födda akademiker 12 500 personer som fått sin utländska utbildning bedömd mellan åren 2007 2011 med en likartad kontrollgrupp av utrikes födda akademiker som inte fått någon bedömning. Ett år efter bedömningen var sysselsättningen fem procentenheter högre bland dem som fått sin utbildning validerad jämfört med kontrollgruppen. Tre år efter bedömningen var sysselsättningen sju procentenheter högre. Den positiva effekten av bedömningen var starkare bland dem som hade en yrkesinriktad akademisk utbildning men fanns inom alla utbildningsinriktningar. SKILLNAD I SYSSELSÄTTNING MELLAN AKADEMIKER SOM FÅTT SIN UTLÄNDSKA UTBILDNING BEDÖMD OCH EN KONTROLLGRUPP SOM INTE FÅTT DET Civilingenjörer 5 8 Företagsekonomer 6 10 Jurister 9 10 Lärare Andra utbildningar 2 2 9 9 Ett år efter bedömning Tre år efter bedömning Övriga ingenjörer 0 4 Övriga samhällsvetare 2 9 Genomsnitt 5 7 0 2 4 6 8 10 % Källa: UHR (2014), sidan 56 57. Anmärkning: Andra utbildningar är en samlingskategori för en rad allmänna utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap samt en del yrkesförberedande utbildningar. Bland dem som fått sin utbildning bedömd och hade ett jobb efter tre år arbetade en större andel i yrken som krävde en högskoleutbildning. Andelen som arbetade i yrken som krävde en högskoleutbildning var sju procentenheter högre bland dem som fått sin utbildning bedömd jämfört med kontrollgruppen. Uppföljande studier från UHR bland de som fått sin utbildning bedömd och bland arbetsgivare visade att båda grupperna ansåg att de hade nytta av bedömningen. De utrikes födda ansåg dock att bristen på kontakter på arbetsmarknaden fortfarande hindrade dem från att få ett arbete som stämde överens med utbildningen. Arbetsgivarna uppgav att bristande kunskaper i svenska var det största hindret för att rekrytera personer med en utländsk högskoleutbildning. 22 Enligt en enkätundersökning som SCB gjort bland utrikes födda akademiker som invandrat mellan åren 2003 och 2014 hade hälften av de tillfrågade fått sin utbildning bedömd som helt jämförbar med en svensk utbildning, medan hälften inte fått sin utbildning bedömd. Sysselsättningen var lika stor i båda grupperna, men bland de sysselsatta hade 72 procent av dem som fått utbildningen bedömd ett arbete som åtminstone delvis stämde med deras utbildning, jämfört med 56 procent bland dem som inte fått sin utbildning bedömd. 23 22 UHR (2014). 23 SCB (2016), sidan 18 samt muntliga uppgifter från SCB. 15
Kostnad för att bedöma en utbildning Att bedöma en utländsk akademisk utbildning är relativt billigt. UHR:s kostnad beräknas till drygt 3 000 kronor per bedömning. 24 Till detta kommer kostnaden för att översätta dokumentationen till ett språk som UHR kan bedöma. UHR bedömer dokument på nordiska språk, engelska, franska, tyska och spanska. Dokumentation på andra språk måste översättas av en auktoriserad översättare på den enskildes bekostnad. Om personen är arbetssökande kan dock Arbetsförmedlingen hjälpa till med detta. När det gäller legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården är prövningen mer komplicerad och kostsam. Här är Socialstyrelsen ansvarig myndighet. Kostnaden för att pröva och utfärda en legitimation för en läkare som är utbildad utanför EU/EES har i en studie av Saco uppskattats till cirka 22 000 kronor. 25 Vinst av snabbare bedömning Riksrevisionen lät 2011 beräkna de ekonomiska vinsterna av en snabbare handläggning av bedömningarna av utländska akademiska utbildningar. Beräkningen byggde på individdata på samtliga 995 personer inom vissa utvalda akademiska yrken läkare, sjuksköterskor, lärare, företagsekonomer och civilingenjörer som 2009 fick sin utländska utbildning erkänd av Högskoleverket eller Socialstyrelsen. Beräkningen uppskattade den ekonomiska vinsten av att dessa personer skulle få sin utbildning erkänd snabbare och gå från arbetslöshet till ett arbete inom det yrke de var utbildade för. 26 Enligt denna beräkning skulle en månads förkortning av handläggningstiden för erkännanden av utländska utbildningar ge en sammanlagd ekonomisk vinst på 42 miljoner kronor. En fjärdedel av vinsten skulle tillfalla de utländska akademikerna i form av högre nettoinkomst efter skatt och inbetalningar till tjänstepensioner och tre fjärdedelar skulle tillfalla den offentliga sektorn i form av minskade transfereringar till arbetslösa och ökade inkomster från direkta och indirekta skatter. En enda dags förkortning av handläggningstiden beräknades ge en ekonomisk vinst på två miljoner kronor. KOMPLETTERANDE UTBILDNINGAR Som framgått tidigare klarar sig utrikes födda akademiker bättre på arbetsmarknaden om de har utbildat sig i Sverige. Ett sätt att öka utländskt utbildade akademikers chanser på arbetsmarknaden är därmed att erbjuda korta kompletterande utbildningar på svenska universitet och högskolor. Under 2015 fanns 525 helårsplatser inom kompletterande utbildningar för personer med utländsk högskoleutbildning inom hälso- och sjukvård, för lärare samt för jurister. Dessa utbildningar finansierades av regeringens integrationssatsning och kostade totalt 66 miljoner kronor. 27 Utöver detta anordnade även Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) kompletterande utbildningar för 24 Uppgifter per e-post från avdelningen för bedömning av utländsk utbildning vid UHR den 6 oktober 2016. 25 Saco (2015a), sidan 11. 26 Riksrevisionen (2011). Beräkningen antog att personerna var arbetslösa med arbetslöshetsersättning medan de väntade på att få sin utbildning erkänd och att 71 procent av dem efter erkännandet fick ett arbete inom det yrke var utbildade för med en lön som motsvarade genomsnittslönen för yrket i den ålderskategori personerna tillhörde. 27 Regeringens proposition (2016/17:1), sidan 166. Under 2015 antogs dock inga nya jurister till utbildningarna. 16
SNABBARE BEDÖMNING LÖNAR SIG utländskt utbildade veterinärer. Anslagen till kompletterande utbildningar höjdes 2016 och i budgetpropositionen föreslås en höjning även 2017. 28 Regeringen har aviserat att 19 nya kompletterande utbildningar ska startas för utrikes födda apotekare, arkitekter, barnmorskor, biomedicinska analytiker, ekonomer, fysioterapeuter, ingenjörer, psykologer, sjuksköterskor, socionomer och systemvetare. 29 Dessa utbildningar är öppna för alla med utländsk akademisk examen att söka, till skillnad från de utbildningar som beskrivs nedan som förutsätter inskrivning vid Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Sedan 2010 har Arbetsförmedlingen upphandlat kortare utbildningsinsatser på högskolorna för arbetslösa akademiker med utländsk examen under namnet Korta vägen. För dem som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har även ett antal snabbspår för invandrade akademiker tagits fram. 30 För samhällsvetare, ekonomer och jurister har det inrättats ett snabbspår som bland annat inkluderar kompletterande högskoleutbildning inom offentlig förvaltning med staten som tänkbar arbetsgivare. Utbildningarna är sex månader långa och kompletteras med yrkesinriktad språkutbildning samt följs av fyra till sex månaders praktik på en lämplig myndighet. Under det första halvåret 2016 har 585 samhällsvetare påbörjat utbildningarna. 31 Behovet är stort. Samhällsvetare, jurister och ekonomer är den största akademiker gruppen bland de nyanlända. I mars 2016 fanns 3 200 nyanlända samhällsvetare, ekonomer och jurister inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. 32 28 148 miljoner kronor föreslås avsättas till olika insatser för personer med utländsk högskoleutbildning. Regeringens proposition 2016/17:1 UO16, sidan 304. 29 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/10/19-universitet-och-hogskolor-ska-starta-kompletterande-utbildningarfor-personer-med-utlandsk-examen/ 30 http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/om-arbetsformedlingen/etablering-av-nyanlanda/snabbspar.html 31 Arbetsförmedlingens lägesbedömning av arbetet med snabbspåren (2016), sidan 10. 32 http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.68f3b2e415576fa900e78/1466582338866/ Snabbsp%C3%A5r%2Bf%C3%B6r%2Bsamh%C3%A4llsvetare.pdf 17
Kompletterande utbildningar är effektiva Flera studier har visat att kompletterande utbildningar kan vara en effektiv hjälp in på arbetsmarknaden för personer med en utländsk högre utbildning. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) följde 2016 upp hur det gått för cirka 1 000 personer med en avslutad utländsk utbildning som slutfört kompletterande utbildningar för att få behörighet att arbeta som jurister, läkare, lärare, sjuksköterskor eller tandläkare mellan åren 2007 och 2014. ANDEL ETABLERADE PÅ ARBETSMARKNADEN EFTER AVSLUTADE KOMPLETTERANDE UTBILDNINGAR SAMT ANDEL AV DE ETABLERADE I RÄTT YRKE Jurister 60 62 71 Läkare 69 81 96 Etablerade efter cirka ett år Lärare Sjuksköterska 66 68 78 79 84 84 Etablerade efter cirka tre år Andel av de etablerade i rätt yrken efter cirka ett år Tandläkare 50 78 82 Totalt 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 66 79 82 % Källa: UKÄ (2016). Anmärkning: Jurister har inte lika tydliga målyrken som övriga grupper vilket gör det svårare att bedöma hur många av dem som arbetade i rätt yrken. Uppföljningen visade att det gått bra för de flesta deltagarna. 66 procent av deltagarna var etablerade på arbetsmarknaden cirka ett år efter avslutad utbildning och 79 procent av deltagarna var etablerade efter tre år. Av dem som var etablerade på arbetsmarknaden efter cirka ett år arbetade över 80 procent i yrken som motsvarade deras utbildning, det vill säga en betydligt högre andel än bland genomsnittet av utrikes födda akademiker. 18
Att vara etablerad på arbetsmarknaden är mer än att vara sysselsatt. För att räknas som etablerad enligt UHR krävs en årsinkomst på minst 218 200 kronor och att personen inte varit arbetslös någon gång under året. Bland deltagarna var i genomsnitt 93 procent sysselsatta cirka ett år efter slutförd utbildning. Andelen som etablerade sig på arbetsmarknaden efter avslutad kompletterande utbildning varierade mellan utbildningarna, liksom andelen av de etablerade som arbetade i rätt yrke i förhållande till sin utbildning. Bland de som genomfört hela sin högskoleutbildning till samma yrken i Sverige både inrikes och utrikes födda var cirka 85 procent etablerade på arbetsmarknaden cirka ett år efter examen. De som går igenom kompletterande utbildningar etablerar sig därmed inte lika snabbt som de som har genomfört hela sin utbildning i Sverige. Det kan bland annat bero på att de inte har samma kontaktnät på arbetsmarknaden. Drygt tre år efter slutförd utbildning når de dock nästan upp till samma etableringsgrad som de som har genomfört hela sin utbildning i Sverige. Eftersom det inte finns någon jämförbar kontrollgrupp för denna uppföljning går det dock inte att avgöra hur mycket de kompletterande utbildningarna bidrog till att höja etableringen och förbättra matchningen för de akademiker som deltog i dem. En tidigare studie av effekten av kompletterande utbildningar för närmare 400 utländskt utbildade akademiker med examen inom läraryrket, förvaltning och juridik på sex svenska universitet och högskolor 2005 2007 visade goda resultat för deltagarna. Till skillnad från uppföljningen ovan jämfördes deltagarna med en liknande kontrollgrupp utländskt utbildade akademiker som inte fått en kompletterande utbildning. SKILLNAD I ANDELEN SYSSELSATTA OCH ANDEL I YRKE SOM MOTSVARAR DERAS UTBILDNING MELLAN DELTAGARE I EN KOMPLETTERANDE UTBILDNING OCH EN KONTROLLGRUPP TRE ÅR EFTER UTBILDNINGEN Lärare 13,1 17,5 Förvaltare Jurister 0,0 11,3 15,4 15,1 Skillnad i andel sysselsatta Skillnad i andel i yrke som motsvarar kompetens 0 5 10 15 20 % Källa: UKÄ (2016). Anmärkning: Skillnaden i andel i yrke som motsvarar kompetensen statistiskt signifikant för de som gått förvaltningsutbildningen. Studien visade att tre år efter den avslutade utbildningen var andelen sysselsatta 17,5 procentenheter högre bland lärarna som gått en kompletterande utbildning jämfört med kontrollgruppen och andelen i ett yrke som motsvarade deras kompetens som var 13,1 procentenheter högre. Även bland dem som gått förvaltningsutbildningen var andelen sysselsatta och andelen i ett yrke som motsvarade deras kompetens högre jämfört med kontrollgruppen. Bland juristerna som gått den kompletterande utbildningen var inte andelen sysselsatta högre däremot var andelen i ett yrke som motsvarade deras utbildning 15,4 procentenheter högre än i kontrollgruppen. 33 33 Niknami S. och Schröder L. (2012). 19
Kostnad för kompletterande utbildningar Nedan redovisas de uppskattade kostnaderna för de kompletterande utbildningar som anordnas inom ramen för regeringens integrationssatsning. 34 KOMPLETTERANDE UTBILDNINGAR FÖR UTLÄNDSKA AKADEMIKER 2015 UTBILDNING L Ä N G D, ÅR KOSTNAD PER HELÅRS- STUDENT, KRONOR KOSTNAD FÖR UTBILDNINGEN, KRONOR KOSTNAD I N K LUSIVE STUDIEBIDRAG, KRONOR Jurister 2 60 709 121 000 178 000 Lärare 1,5 92 258 138 000 180 000 Sjuksköterskor 1 135 899 136 000 164 000 Läkare 1 244 675 245 000 273 000 Tandläkare 1 355 000 355 000 383 000 Källa: Saco (2015a), Regeringen (2014) samt CSN. INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE Även internationella studier visar att personer som har en utländsk utbildning har lättare att få rätt arbete om de får utbildningen erkänd av en myndighet i sitt nya hemland. En jämförelse av matchningen mellan utbildning och arbete för högutbildade utrikes födda i elva europeiska länder visade att andelen som hade arbeten som motsvarade deras utbildning var högre bland dem som fått sin utländska utbildning erkänd i tio av de elva länderna. 35 Studien visade att bara en minoritet av de högutbildade med en utländsk utbildning ansökte om att få den erkänd. De som ansökte om ett erkännande var oftast personer som invandrat för att studera och behövde erkännandet för att kvalificera sig för högre studier i sitt nya hemland och senare söka arbete där. Andelen flyktingar och anhöriga som ansökte om att få sin utbildning erkänd var betydligt lägre. Studien visar dock att ett erkännande av en utländsk högre utbildning ökade chansen för alla invandrargrupper att få ett arbete i nivå med sin utbildning. 36 Internationella studier visar även att kompletterande utbildningar är ett effektivt sätt för utrikes födda med en utländsk utbildning att kvalificera sig till rätt arbete i sitt nya hemland. Effektiva kompletterande utbildningar kan ge deltagarna de kvalifikationer som de inhemska arbetsgivarna efterlyser. Kompletterande utbildningar för högutbildade invandrare har länge funnits i bruk i länder som Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA men har under de senaste åren blivit vanligare även i europeiska länder. Studierna har visat att intresset för att få en utländsk utbildning bedömd ökar om de som inte får sin utländska utbildning erkänd som likvärdig med en inhemsk utbildning har möjlighet att komplettera den. 37 34 Uppgifterna om längden på utbildningarna är från Saco (2015a), sidan 10. Kostnaderna för utbildningarna och studiebidrag är från Regeringen (2014), sidan 7 9 samt från CSN, http://www.csn.se/polopoly_fs/1.14535!/2134a-1501.pdf 35 OECD (2014), sidan 72 73. 36 Ibid, sidan 72 73. 37 Ibid, sidan 85 86. 20
JOBB SOM MATCHAR KOMPETENS- NIVÅN 21
Samhällsekonomisk nytta av att fler utrikes födda akademiker får arbete JOBB KEDJAN STÄRKER SAMHÄLLS - VINSTEN 22
INLEDNING Det finns en stor underutnyttjad potential av utrikes födda akademiker i den arbetsföra befolkningen. En del av dem arbetar inte alls och andra arbetar i yrken under sin kvalifikationsnivå. År 2015 var 84 000 utrikes födda akademiker i arbetsför ålder (15 74 år) inte sysselsatta. Av dessa var 26 500 arbetslösa. 38 Av de anställda utrikes födda akademikerna (16 64 år) 2014 arbetade 45 000 i arbeten som inte var i nivå med deras utbildning. 8 500 av dem arbetade i enkla arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning. 39 I slutet av 2014 fanns det 66 000 utrikes födda akademiker med samhällsvetenskaplig utbildning i Sverige. Om andelen sysselsatta och arbetslösa var lika stor bland dem som bland alla utrikes födda akademiker var 15 000 av samhällsvetarna inte sysselsatta och 5 000 av dem öppet arbetslösa. 40 Bland de anställda utrikes födda med en akademisk samhällsvetenskaplig utbildning arbetade 14 000 i arbeten som inte var i nivå med deras utbildning. 2 600 av dem arbetade i enkla arbeten vilket innebär att samhällsvetare är överrepresenterade bland invandrade akademiker med enkla arbeten. Många akademikeryrken är bristyrken samtidigt som arbetslösheten bland personer med förgymnasial utbildning är hög. När en utrikes född akademiker som har ett enkelt arbete får ett arbete som motsvarar hans eller hennes utbildningsnivå kan det enkla arbetet istället bemannas av en person med förgymnasial utbildning som tidigare varit arbetslös. Denna jobbkedja stärker ytterligare samhällsvinsten av att invandrade akademiker får arbeten som motsvarar deras utbildning. Som framgått av rapporten finns goda belägg för att såväl bedömningar av utländska examina och kompletterande utbildningar för personer med utländska examen bidrar till att fler kommer i arbete och att fler får ett arbete som är i nivå med den utbildning de har. Resurserna för bedömningar av utländska utbildningar har höjts de senaste åren och antalet platser i kompletterande utbildningar har ökat. Behovet är dock fortsatt stort. Enligt en enkät från SCB bland de utrikes födda akademiker som invandrat mellan 2003 och 2014 hade hälften fått sin utländska utbildning bedömd. 41 Ännu färre har fått möjlighet att gå en kompletterande utbildning. 38 SCB, AKU. 39 SCB, yrkesregistret. Anställda 16 64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning. Som arbete i nivå med en akademisk utbildning räknas; ledningsarbete, yrken med krav på fördjupad högskolekompetens samt yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande. 40 Enligt den detaljerade nedbrytning av arbetsmarknadsläget för akademiker med olika utbildningsinriktningar som Saco låtit göra motsvarar sysselsättningen bland utrikes födda akademiker med utbildning inom samhälls- och beteendevetenskap genomsnittet bland utrikes födda akademiker. Saco (2015b), sidan 26. 41 SCB (2016), sidan 17. 23
SAMMA MÖNSTER FÖR UTRIKES FÖDDA AKADEMIKER SOM BLAND INRIKES FÖDDA KALKYL För att illustrera hur stora vinster det finns i att dra bättre nytta av utländskt utbildade akademiker redovisar vi en översiktlig kalkyl över hur mycket högre den totala sysselsättningen och hur mycket bättre de offentliga finanserna skulle vara om: 1. Sysselsättningen var lika hög bland utrikes födda akademiker som bland inrikes födda. 2. Arbetslösheten var lika låg bland utrikes födda akademiker som bland inrikes födda. 3. En lika stor andel av de utrikes födda akademikerna arbetade i arbeten som krävde högskoleutbildning som inrikes födda gör. 4. De enkla arbeten utan krav på yrkesutbildning som utförs av utrikes födda akademiker istället utfördes av personer med enbart förgymnasial utbildning (inrikes eller utrikes födda) som idag är arbetslösa. Kalkylen bygger på ett antal antaganden om löner i olika yrkesgrupper och ersättning vid arbetslöshet. Dessa framgår av bilaga 1 (sidan 30). Effekter på sysselsättningen Tabellen nedan visar sysselsättningen och arbetslösheten 2015 bland hela befolkningen, bland utrikes födda med akademisk utbildning och bland alla med enbart förgymnasial utbildning. Tabellen visar hur sysselsättning och arbetslöshet skulle förändras om villkoren i punkt 1 4 ovan blev verklighet. SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSLÖSHET ÅR 2015 (BEFOLKNINGEN 15 74 ÅR) OCH FÖRÄNDRINGEN I SCENARIOT 2015, T U S E N PERSONER FÖRÄNDRING, T U S E N PERSONER 2 015, PROCENT FÖRÄNDRING, PROCENT Sysselsättning Totalt 4 837,2 34,2 66,6 0,5 Varav: Utrikes födda akademiker 283,7 26,5 77,1 7,2 Inrikes och utrikes födda med enbart förgymnasial utbildning 470,7 7,7 34,7 0,6 Arbetslöshet Totalt 386,1 27,6 7,4 0,5 Varav: Utrikes födda akademiker 26,9 19,9 8,7 6,4 Inrikes och utrikes födda med enbart förgymnasial utbildning 119,4 7,7 20,2 1,3 Källa: SCB; AKU samt beräkningar av WSP. Som framgår av tabellen skulle 26 500 fler utrikes födda akademiker vara sysselsatta och 19 900 färre utrikes födda akademiker skulle vara arbetslösa. 24
Av de redan sysselsatta utrikes födda akademikerna skulle 28 100 fler ha ett arbete som krävde en akademisk utbildning. 20 400 av dem skulle lämna ett arbete som kräver en gymnasieutbildning medan 7 700 av dem skulle lämna ett enkelt arbete utan krav på särskild utbildning. Om de enkla arbetena som de utrikes födda akademikerna lämnar istället skulle besättas av personer med enbart förgymnasial utbildning som idag är arbetslösa skulle sysselsättningen bland personer med enbart förgymnasial utbildning öka och arbetslösheten minska med 7 700 personer. Sammanlagt skulle 34 200 fler personer vara sysselsatta och 27 600 färre vara arbetslösa. Effekter på offentliga finanserna Ökningen av sysselsättningen, minskningen av arbetslösheten samt förbättringen i matchningen mellan utbildning och arbete för utrikes födda akademiker skulle få stora positiva konsekvenser för de offentliga finanserna i form av ökade skatteintäkter och minskade utgifter för försörjningsstöd eller arbetslöshetsersättning. Enligt kalkylen skulle den ökade sysselsättningen och den förbättrade matchningen innebära att intäkterna från arbetsgivaravgifter och inkomstskatt skulle öka med 7,3 miljarder kronor per år. Minskningen av arbetslösheten skulle spara 3,3 miljarder kronor per år i arbetslöshetsersättning eller försörjningsstöd. 42 Sammanlagt skulle de offentliga finanserna stärkas med 10,6 miljarder kronor om året. ÖKADE SKATTEINTÄKTER SAMT MINSKADE UTGIFTER FÖR ERSÄTTNING TILL ARBETSLÖSA Miljoner kronor 26 500 fler sysselsatta utrikes födda akademiker 19 900 utrikes födda akademiker lämnar arbetslöshet 28 100 fler sysselsatta utrikes födda akademiker har akademikerarbeten 7 700 sysselsatta utrikes födda akademiker lämnar enkla arbeten och ersätts av arbetslösa Ö K A D E SKATTE INTÄKTER MINSKAD ERSÄTTNING FÖR ARBETSLÖSHET SUMMA 4 701 4 701 2 388 2 388 1 716 1 716 872 924 1 796 Summa 7 289 3 312 10 601 Källa: Beräkningar av WSP. 42 Kalkylen bygger på att arbetslösa antas få en ersättning på 10 000 kronor efter skatt i månaden från arbetslöshetsförsäkringen eller försörjningsstöd. Se bilaga 1 (sidan 30) för motivering. 25
INTÄKTER AV FLER INSATSER FÖR UTLÄNDSKT UTBILDADE INOM JUSEKS OMRÅDEN Inledning I detta avsnitt finns tre typfallsberäkningar av offentliga kostnader och intäkter av insatser för akademiker med utländsk examen inom Juseks områden jurister, ekonomer och samhällsvetare. Syftet med beräkningarna är att jämföra kostnaden för en insats som kan hjälpa en akademiker med utländsk examen till rätt yrke med de intäkter insatsen ger om den är framgångsrik. Beräkningarna bygger på att personerna: 1. Får sin utländska examen bedömd och erkänd. 2. Får en kompletterande utbildning på ett svenskt universitet eller högskola. För juristerna är utbildningen två år och för ekonomerna och samhällsvetarna är utbildningen ett år. Kostnad för studiebidrag under utbildningstiden är medräknad. Årskostnaden antas vara densamma för utbildningarna och motsvara den kompletterande högskoleutbildning som tidigare funnits för jurister. Kostnaden för juristutbildningen antas vara totalt 178 000 kronor och kostnaden för samhällsvetarnas och ekonomernas utbildning 89 000 kronor inklusive studiebidrag under utbildningstiden. Kalkylen utgår från att personerna efter slutförd utbildning får arbete på heltid inom sina yrken. De antaganden om löner och stöd vid arbetslöshet som beräkningarna grundas på framgår av bilaga 1 (sidan 30). Från arbetslöshet till akademiskt arbete Kalkylen utgår från att akademikerna med utländsk examen i utgångsläget är arbetslösa och lever på försörjningsstöd eller arbetslöshetsersättning. FÖRSTÄRKNING AV OFFENTLIGA FINANSER OM EN ARBETSLÖS UTLÄNDSKT UTBILDAD AKADEMIKER FÅR ARBETE INOM SITT YRKE Tusen kronor per person och år JURIST SAMHÄLLS- VETARE EKONOM Intäkter Arbetsgivaravgifter 108,2 109,3 113,5 Inkomstskatt 80,0 81,1 84,9 Besparing Försörjningsstöd/arbetslöshetsersättning 120,0 120,0 120,0 Summa förstärkning av offentliga finanser 308,2 310,4 318,4 Källa: Beräkningar av WSP. Om akademikern med utländsk examen efter insatsen får ett arbete på heltid inom sitt eget yrke kommer stat och kommun redan efter ett år att ha sparat 120 000 kronor i arbetslöshetsersättning eller försörjningsstöd och vunnit mellan 190 000 och 200 000 kronor i ökade skatteintäkter. För juristerna har kostnaden för insatsen tjänats in efter drygt sju månader i arbete. För samhällsvetarna och ekonomerna räcker det med att de arbetat i tre till fyra månader för att den offentliga kostnaden för insatsen ska vara intjänad. 26
Från gymnasiearbete till akademiskt arbete Kalkylen utgår från att akademikern med utländsk examen i utgångsläget arbetar i ett yrke som enbart kräver gymnasieutbildning. FÖRSTÄRKNING AV OFFENTLIGA FINANSER OM EN AKADEMIKER I ETT ARBETE SOM ENBART KRÄVER GYMNASIEUTBILDNING FÅR ETT AKADEMIKERARBETE Tusen kronor per person och år JURIST SAMHÄLLS- VETARE EKONOM Intäkter Arbetsgivaravgifter 24,1 25,3 29,4 Inkomstskatt 21,8 22,9 26,7 Summa förstärkning av offentliga finanser 45,9 48,2 56,1 Källa: Beräkningar av WSP. Om akademikern med utländsk examen efter insatsen får ett arbete inom sitt eget yrke kommer skatteintäkterna för stat och kommun att öka med mellan 46 000 och 56 000 kronor om året. Det betyder att kostnaden för den offentliga insatsen kommer att vara intjänad inom fyra år för juristerna och inom 19 22 månader för ekonomerna och samhällsvetarna. I kalkylen antas inte att det arbete som akademikern med utländsk examen lämnar besätts av en arbetslös med gymnasieutbildning. Detta eftersom arbetslösheten bland personer med gymnasieexamen inte är stor. Om detta skulle bli fallet skulle de offentliga finanserna förbättras ytterligare. Om den kompletterande utbildningen sker på heltid under dagtid kommer dock akademikern med utländsk examen att gå miste om sin arbetsinkomst från sitt ursprungliga arbete under studieåret, vilket inte ingår i beräkningarna. Från enkelt jobb till akademikerjobb jobbkedja Kalkylen utgår från att akademikern med utländsk examen i utgångsläget arbetar inom ett så kallat enkelt arbete som inte kräver någon särskild yrkesutbildning. Kalkylen utgår från att detta arbete kan tas över av någon med förgymnasial utbildning, inrikes eller utrikes född, som idag saknar arbete och lever på försörjningsstöd eller arbetslöshetsersättning. Detta antagande bygger på att arbetslösheten är hög för gruppen med endast förgymnasial utbildning. INTÄKTER FÖR STAT OCH KOMMUN AV EN JOBBKEDJA Tusen kronor per person och år JURIST SAMHÄLLS- VETARE EKONOM Intäkter Arbetsgivaravgifter 101,8 102,9 107,1 Inkomstskatt 74,2 75,3 79,1 Besparing Försörjningsstöd/arbetslöshetsersättning 120,0 120,0 120,0 Summa förstärkning av offentliga finanser 296,0 298,2 306,2 Källa: Beräkningar av WSP. 27
Förstärkningen av de offentliga finanserna av denna jobbkedja är nästan lika stora som i det första exemplet där en arbetslös akademiker fick ett arbete inom sitt yrke. Förstärkningen av de offentliga finanserna uppgår till mellan 296 000 och 306 000 kronor per person och år. Kostnaden för insatsen har tjänats in efter drygt sju månader i arbete för juristerna. För samhällsvetarna och ekonomerna räcker det med att de arbetat i tre till fyra månader för att den offentliga kostnaden för insatsen ska vara intjänad. I detta fall har dock två personer fått hjälp av samma insats. En person har fått hjälp till ett yrke som motsvarar hans eller hennes kompetens och en annan har indirekt fått hjälp in på arbetsmarknaden. Detta är särskilt värdefullt med tanke på den höga risken för långtidsarbetslöshet i gruppen med förgymnasial utbildning. FR ÅN ENKELT JOBB TILL AKADEMIKER- JOBB 28
Juseks politiska förslag Resultaten i rapporten visar de stora positiva effekterna på offentliga finanser av att invandrade akademiker får jobb och jobb som motsvarar deras kompetens samtidigt som fler med förgymnasial utbildning får chans till jobb. Jusek har länge drivit på för bättre anpassade insatser för invandrade akademiker och välkomnar satsningarna på såväl snabbspår för samhällsvetare, som kompletterande utbildningar och översättning av utländska examen. Men det räcker inte. Nu riskerar migrationslagstiftningen, som ger starka incitament att ta enkla jobb, att öka felmatchningen på arbetsmarknaden för lång tid framöver. Därför behövs förändring via lagstiftning för att nyanlända akademiker inte ska hamna i enkla jobb där de riskerar att fastna. Samtidigt krävs stöd för att tidigareanlända akademiker ska komma vidare till kvalificerade jobb. Därför vill Jusek: SKAPA RÄTT DRIVKRAFTER. Låt tillfälliga tillstånd bli permanenta uppehållstillstånd inte bara vid anställning utan även vid studier för att få jobb som kräver akademisk utbildning, exempelvis snabbspår eller kompletterande utbildning vid högskola. TRE FÖRSL AG FRÅN JUSEK ÖKA FLEXIBILITETEN OCH TILLGÅNGEN TILL YRKESINRIKTAD SVENSK- UTBILDNING OCH KOMPLETTERANDE UTBILDNING VID HÖGSKOLA. Med tanke på vikten av fackspråk för akademiker måste det finnas SFI-utbildning för att utveckla sin yrkessvenska, vilket idag saknas i många kommuner. Därför bör ansvaret för att erbjuda yrkessvenska på distans vara nationellt. Även kompletterande utbildningar vid högskola behöver finnas tillgängliga på distans och deltid för att möjliggöra ett närmande till den kvalificerade arbets marknaden för akademiker i hela landet och vid sidan av ett enklare jobb. STIMULERA TILLGÅNGEN PÅ PROFESSIONELLA NÄTVERK. Sju av tio jobb tillsätts via kontakter, vilket i hög grad missgynnar invandrade akademiker. Det krävs fler arenor för professionellt nätverkande liknande det mentorsprogram för invandrade akademiker som Jusek driver sedan 2010. Det krävs långsiktig finansiering och mer samarbete mellan den politiska makten, arbetsmarknadens parter och civilsamhälle för att stimulera tillgången till professionella nätverk. 29
BIL AGA 1 Antaganden för kalkylerna KALKYLERNA PÅ SIDAN 24 25 Kalkylen bygger på tre stycken antagna heltidslöner för akademikeryrken, yrken som kräver gymnasieutbildning samt enkla yrken. Löneantagandena för enkla yrken och gymnasieyrken grundas på 2015 års lönestrukturstatistik från SCB, medan lönerna för akademikeryrken bygger på Sacos löneenkät. Eftersom de utrikes födda akademikerna är yngre än genomsnittet av akademiker och eftersom lönerna för utrikes födda är lägre än genomsnittet bygger kalkylen på genomsnittslönerna för den lägst avlönade fjärdedelen arbetande inom respektive yrkesgrupp istället för medianlönen. Lönen för ett enkelt arbete utan krav på yrkesutbildning antas vara 20 300 kronor i månaden. 43 Lönen för ett arbete som enbart kräver gymnasieutbildning antas vara 22 300 kronor i månaden vilket är den genomsnittliga heltidslönen 2015 för den lägst avlönade fjärdedelen arbetande i de yrken som kräver gymnasieutbildning som är vanligast bland utrikes födda akademiker. 44 43 Grupp 9 enligt SSYK 2012. 44 Yrken inom vård, service, kontor samt fordonsförare. 30
KALKYLEN GÄLLER BÅDA KÖNEN Lönen för ett akademiskt arbete antas vara 31 200 kronor i månaden. Kalkylen gäller båda könen. För att ta hänsyn till deltidsarbete, bland framförallt kvinnor, så har årsinkomsterna reducerats till 90 procent. 45 Den genomsnittliga ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen 2015 var 10 400 kronor i månaden efter skatt för en person som var arbetslös på heltid ett helt år. 46 Utrikes födda som anlänt till Sverige nyligen har troligen en lägre arbetslöshetsersättning än genomsnittet. Om de har barn kan de dock vara berättigade till kompletterande transfereringar. Ersättningen för personer som lever på försörjningsstöd beror på familjetyp och bostadssituation. Det genomsnittliga beloppet per person vägd för olika familjetyper och skälig hyra har uppskattats till 9 600 kronor person. 47 Eftersom det inte går att uppskatta hur stor andel av de arbetslösa som har kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning och hur många som lever på försörjningsstöd och vilken familjesituation de har antas ersättningen för samtliga personer som är arbetslösa i kalkylen vara 10 000 kronor per månad netto efter skatt. Kalkylen över skatteintäkterna utgår från arbetsgivaravgiften på 31,42 procent 2015 samt en genomsnittlig kommunalskatt på 31,99 procent 2015. Inkomstskatterna på olika inkomster är beräknade enligt Skatteverkets tabeller utan andra avdrag än jobbskatteavdraget. 45 Uppskattningen bygger på AKU-statistik över hel- och deltidsarbete bland män och kvinnor. http://www.scb.se/sv_/hittastatistik/temaomraden/jamstalldhet/indikatorer/ekonomisk-jamstalldhet/tillgang-till-arbete/sysselsatta-2064-ar-efter-alderoch-vanligen-arbetad-tid-2015/ 46 www.iaf.se. Genomsnittlig dagpenning 2015 var 644 kronor per dag, vilket ger 14 000 kronor per månad före skatt vid heltidsarbetslöshet och 10 400 kronor per månad efter skatt. 47 Beräkningen bygger på uppgifter i Socialstyrelsen (2015) om hushåll som var långvarigt beroende av försörjningsstöd. 31
32 UTRIKES FÖDDA AKADEMIKER PÅ ARBETS- MARKNADEN
KALKYLERNA PÅ SIDAN 26 28 Kostnaden för att bedöma och erkänna en utländsk examen antas vara 3 000 kronor för alla tre yrkena. Kostnaden för juristutbildningen är kostnaden för dagens två-åriga kompletterande utbildning inom ramen för integrationssatsningen (se figur på sidan 15.) För samhällsvetare finns idag inga mot svarande kompletterande utbildningar. Fram till 2010 fanns dock en ettårig kompletterande förvaltnings utbildning för bland annat samhällsvetare. För ekonomer har det aviserats att det ska starta kompletterande utbildningar vid fem lärosäten men det är oklart hur långa de kommer att vara. Den kompletterande utbildningen antas därför vara två år för jurister och ett år för samhällsvetare och ekonomer. Årskostnaden antas vara densamma för utbildningarna och motsvara den kompletterande högskoleutbildning som idag finns för jurister. Kostnaden för juristutbildningen antas vara totalt 178 000 kronor och kostnaden för samhällsvetarnas och ekonomernas utbildning 89 000 kronor inklusive studiebidrag under utbildningstiden. Kalkylerna utgår vidare från tre antagna heltidslöner för jurister, samhällsvetare och ekonomer. Denna kalkyl ska visa effekten av insatser som hjälper utländskt utbildade akademiker från arbetslöshet eller ett mindre kvalificerat yrke till ett akademikeryrke. Till skillnad från kalkylen på sidan 24 25 utgår denna kalkyl från ingångslönerna i akademikeryrkena. För juristerna antas lönen vara 28 700 kronor i månaden, för samhällsvetarna 29 000 kronor i månaden och för ekonomerna 30 100 kronor i månaden, vilket motsvarar genomsnittslönen för den lägst avlönade tiondelen arbetande inom respektive yrke 2015 enligt Sacos löneenkät. Lönerna i de yrken som en utländskt utbildad akademiker lämnar antas även i denna kalkyl vara desamma som i kalkylen på sidan 24 25. Lönen för ett enkelt arbete antas vara 20 300 kronor i månaden och lönen för ett arbete som kräver gymnasieutbildning antas vara 22 300 kronor i månaden. Arbetslösa som får ett enkelt arbete via den så kallade jobbkedjan antas dock i kalkylen starta på en ingångslön på 18 600 kronor i månaden, vilket är den genomsnittliga heltidslönen för den lägst avlönade tiondelen arbetande vilket är den genomsnittliga heltidslönen 2015 för den lägst avlönade fjärdedelen arbetande i de yrken som klassificeras som enkla arbeten i SCB:s lönestrukturstatistik. 48 Ersättningen för personer som inte arbetar antas vara 10 000 kronor per månad netto. Se föregående avsnitt för en motivering. Kalkylen över skatteintäkterna utgår från arbetsgivaravgiften på 31,42 procent 2015 samt en genomsnittlig kommunalskatt på 31,99 procent 2015. Inkomstskatterna på olika inkomster är beräknade enligt Skatteverkets tabeller utan andra avdrag än jobbskatteavdrag. 48 Grupp 9 enligt SSYK 2012. 33
Referenser Arbetsförmedlingen (2014), Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Damas de Matos A. och Liebig T. (2014), The qualifications of immigrants and their value in the labour market. A comparison of Europe and the United States. I: Matching economic migration with labour market needs. OECD 2014. Joyce P. (2015), Integrationspolitik och arbetsmarknad. Delmi 2015:3. Niknami S. och Schröder L. (2012), Utvärdering av kompletterande utbildning för akademiker med utländsk examen. Juristutbildning, lärarutbildning och förvaltningskunskap. Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS). OECD (2014), Labour market integration of immigrants and their children: developing, activating and using skills. I: International Migration Outlook 2014. OECD (2016), Skills and labour market integration of immigrants and their children in Sweden. Ria (2016), Etablering och karriärvägar för utrikes födda på svensk arbetsmarknad. Rådet för integration i arbetslivet. Regeringen (2014), Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 2:64 särskilda utgifter inom universitet och högskolor ap.15 integrationssatsningar. Regeringens proposition (2016/17:1), Budgetpropositionen för 2017. Utgiftsområde 16. Riksrevisionen (2011), Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning (RiR 2011:16). Rooth D-O. och O. Åslund (2006), Utbildning och kunskaper i svenska. Framgångsfaktorer för invandrare. SNS-förlag. Saco (2015a), Vad kostar en akademiker? Saco (2015b), Sveriges utrikes födda akademiker. SCB (2016), Arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda. Temarapport 2016:3. Utbildning. Socialstyrelsen (2015), Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2014. UHR (2014), Effekter av utlåtandet över utländsk högskoleutbildning. UHR (2015), Årsredovisning 2015. UKÄ (2016), Etablering och sysselsättning efter kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning. Rapport 2016:2. 34
35